Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
|
|
- Ann-Charlotte Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Vårt dnr Ert dnr 2015/1650/FS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Olle Olsson Socialdepartementet STOCKHOLM Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Sammanfattning I betänkandet föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig positiv till förslag till förändringar som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess från sluten vård till öppen vård och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. SKL är även positiv till att lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. SKL ser positivt på resonemangen kring god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidsfrister till patient- brukarperspektiv och tidsvinster för patienten/brukaren. SKL anser att samordningen mellan den slutna och den öppna vården behöver förbättras och vill i sammanhanget lyfta fram vikten av att förslagen i utredningen - Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014: 23) genomförs. SKL menar att utredningen genom att ta bort kravet på planering i förslaget jämfört med betalningsansvarslagen öppnat för att arbetet med en samordnad individuell vårdplan (SIP), men utgångspunkt i patientens önskemål, ska påbörjas utan dröjsmål redan i slutenvården. SKL menar vidare att detta inte ska förändra kraven på den öppna vården att inom tre dagar kalla till samordnad individuell planering. Detta bör snarare ses som steg två i en SIP-process. SKL menar att ett ikraftträdande redan den 1 juli 2016, inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. SKL menar därför att datum för införande bör flyttas fram minst ett år. SKL menar att utredningens förslag inte kan ses som en förändrad ambitionsnivå i förhållande till staten. SKL menar vidare, som tidigare sagts, att huvudspåret måste vara lokala överenskommelser där även dessa frågor regleras utifrån lokala förutsättningar. Allmänna synpunkter SKL ställer sig positiv till förslag till förändringar som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess från sluten vård till öppen vård och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. SKL är även positiv till att Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,
2 2 (10) lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. Behov av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov Förbundets ställningstagande 7.1.1Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst. I utredningen konstateras att kommunernas ansvar som hälso- och sjukvårdshuvudman utökats och är en del av primärvården. SKL vill påtala att detta inte nog kan markeras. Vårdcentralens roll är viktig men den kommunala hemsjukvården får en allt tydligare roll som sammanhållande länk mellan Socialtjänst och slutenvård. Vi saknar tydliga resonemang kring detta. Allmänna utgångspunkter för förslagen Den nya lagen måste på ett bättre sätt säkerställa god vård och god kvalitet i socialtjänsten. SKL ser positivt på resonemangen kring god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidsfrister till patientbrukarperspektiv och tidsvinster för patienten/brukaren. Lagen och dess tillämpningsområden Lagens innehåll och tillämpning. I lagförslagets första paragraf definieras den grupp av människor som omfattas av lagens bestämmelser. Ibland har dessa personer främst behov av insatser från socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård och har endast enstaka kontakter med landstingets öppna hälso- och sjukvård. Det saknas resonemang kring hur samspelet mellan landstinget, patienten, anhöriga/närstående och hemsjukvården ska fungera i dessa lägen. SKL anser dock att detta är en fråga som bör regleras i de lokala överenskommelserna mellan huvudmännen Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen. Vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) är omgärdad av hårt styrda regler. De brister och samverkansproblem som finns kring enskilda patienter skulle förmodligen inte lösas av att de skulle omfattas av lagen. SKL ser det därför som klokt att exkludera den målgruppen. Det finns dock brister och representanter från rättspsykiatrin menar att bestämmelserna om betalningsansvar ändå utgjort ett visst påtryckningsmedel. Man är från rättspsykiatrin bekymrad
3 3 (10) över att samverkan mellan landstinget, patienten och patientens hemkommun inför utslussning från rättspsykiatrisk vård och/eller övergång till öppen rättspsykiatrisk vård inte blir mer reglerad än vad som föreskrivs i gällande lagstiftning enligt LRV. SKL menar därför att staten borde överväga ett förtydligande i LRV kring kommunens ansvar att samverka vid upprättande av en samordnad vårdplan enligt LRV. SKL ser positivt på utredarens förslag till övriga åtgärder, att det ska genomföras en särskild uppföljning när det gäller samverkan vid utskrivning från LRV-vård. Det blir viktigt att följa utvecklingen och bevaka att dessa patienter inte blir kvar onödigt länge inom rättspsykiatrin Utredningen föreslår inga ytterligare undantag för andra patientgrupper I detta avsnitt för utredningen ett resonemang angående personer som vårdas i livets slutskede. Palliativ vård sker idag allt oftare inom ramen för kommunens vård och omsorg, på särskilt boende eller i ordinärt boende med hemsjukvård/hemtjänst. Men det finns också personer som vårdas i livets slutskede inom ramen för olika palliativa enheter på sjukhus eller inom ramen för avancerad hemsjukvård. Dessa betraktas normalt inte som utskrivningsklara, och många brukar ha direktingång till palliativa hospice-enheter i slutenvården. SKL ser detta som ett område där de lokala överenskommelserna får en viktig roll men här krävs också individuella bedömningar med utgångspunkt utifrån varje individs hälsotillstånd och behov Lagens syfte SKL ser positivt på att människor inte ska behöva vänta på att bli utskrivna när det inte längre finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser. Det finns en mängd belägg för att det kan vara riskfyllt att stanna längre än nödvändigt inom slutenvård Viktiga definitioner SKL instämmer i att bedömningen av om en patient är utskrivningsklar är en professionell bedömning som läkaren ska göra utifrån sitt yrkesansvar. Läkaren ska bedöma det medicinska behovet och hur detta behov på bästa sätt kan omhändertas. Både Socialstyrelsens termbank, hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen använder begreppet medicinskt förebygga, utreda och behandla i sin definition av hälso- och sjukvård. I utredningens definition saknas detta begrepp vilket SKL ser som en brist.
4 4 (10) En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning SKL menar att inskrivningsmedeldelandet ska skickas inom samma tidsramar till alla berörda enheter. Av lagtexten framgår inte om landstingets öppenvård också ska ha meddelandet inom 24 timmar. Eftersom öppenvården ska kalla till planering är det viktigt att de får inskrivningsmeddelandet. Huvudmännen ska lokalt definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden m.m. SKL är i grunden positiv till detta men menar att det inte går att definiera på ett generellt plan. Det handlar snarare om att i varje individuellt fall klarlägga vem som ska vara mottagaren. SKL ser även utmaningar med tanke på den utvidgade patientrörligheten och valfriheten som vårdval, patientlag, patientrörlighetsdirektiv m.m. medfört. Här krävs en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål. SKL saknar tydliga incitament för att säkerställa att ett inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att ett behov av insatser från socialtjänst och/eller öppen vård identifierats. Skl menar därför, till skillnad från utredaren, att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdförloppet ska 24-timmarsregeln gälla from denna tidpunkt. SKL är positiv till att inga specifika patientgrupper pekas ut som målgrupp för ett inskrivningsmeddelande utan att en individuell bedömning alltid ska göras Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring Av utredningstexten framgår att sekretesslättnaden endast avser själva inskrivningsmeddelandet. Om detta är utredarens avsikt bör det framgå tydligare av lagtexten. Vidare bör det även förtydligas att sekretesslättnaden endast gäller i förhållande till berörda kommuner, privata vårdgivare och utförare av socialtjänst. Som paragrafen är skriven nu finns det ingen avgränsning. En annan sak är att SKL anser att samordningen mellan den slutna och den öppna vården behöver förbättras. Sammanhållen journalföring enligt PDL bör vara normen. Det är viktigt att primärvården har direktåtkomst till relevanta uppgifter om aktuella patienter och deras respektive behov, så att det inte uppstår glapp i informationskedjan vid utskrivningen från sluten vården. I sammanhanget vill vi även lyfta fram vikten av att förslagen i utredningen - Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014: 23) genomförs. Med nuvarande lagstiftning på området kommer t.ex. stora problem att uppstå för den patient eller brukare som väljer en privat driven men offentligt finansierad vårdcentral eller hemtjänst. Denne
5 5 (10) brukare/patient riskerar att få insatser av sämre kvalitet eftersom den privata enheten inte får hantera och utbyta uppgifter med de offentligt drivna verksamheterna på samma sätt som de senare får göra sinsemellan Fast vårdkontakt SKL ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt men menar att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Det blir då, på samma sätt som vi tidigare påpekat för situationer när behov av insatser från landstingets öppna hälso- och sjukvård är begränsade, viktigt att tydligt klargöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras. Det saknas tydliga resonemang kring hur detta ska gå till. SKL anser dock att detta är en fråga som bör regleras i de lokala överenskommelserna mellan huvudmännen. SKL vill i detta sammanhang också understryka att den fasta vårdkontakten inte behöver vara en läkare. Det kan vara en annan hälso- och sjukvårdspersonal eller någon ur den administrativa personalen. Generella bestämmelser om fast vårdkontakt finns i patientlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. SKL menar att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i förslaget till ny lagstiftning Planering av insatser inför patientens utskrivning Om en patient, som önskvärt skrivs ut så fort denne bedömts utskrivningsklar kan det dröja tre dagar till kallelse till vårdplanering görs. Det framgår inte heller av utredningen hur länge det kan få dröja innan den första planeringen genomförs eller hur detta ska påskyndas. I utredningen ges inga tydliga beskrivningar kring hur den initiala planeringen i samband med utskrivningen ska utformas. Lagtexten gör det möjligt att patienten kan skickas hem till eget boende trots att hen är i behov att hjälp både från hälsooch sjukvård och socialtjänsten. Detta, framstår, enligt SKL, inte som tryggt och patientsäkert. Att det endast finns krav på kallelse till en samordnad individuell planering (SIP) är osäkert och otryggt och riskerar att öka antalet återinläggningar i sluten vården Bakgrundstexterna och förslaget till lagtext känns inte samordnade. SKL menar att det, för en god patientsäkerhet krävs en tydlig planering även i samband med utskrivning samt att det tillskapas incitament för att säkerställa att det mer långsiktiga planeringssamtalet genomförs skyndsamt. Av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen framgår att en SIP ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. SKL menar att utredningen genom att ta bort kravet på planering i förslaget jämfört med betalningsansvarslagen, istället öppnat för att arbetet med en SIP,
6 6 (10) men utgångspunkt i patientens och anhörigas/närståendes önskemål, ska påbörjas utan dröjsmål redan i slutenvården. En sådan planering bör inom en snar framtid kunna genomföras med hjälp av tekniska kommunikationslösningar som videokonferenser, chattfunktioner m.m. via t.ex Vårdguiden (Mina vårdkontakter). Patienten och dennes anhörigas/närståendes behov och önskemål blir då mer styrande och vårdplaneringen uppstår mer i form av ett flöde än att alltid var i form av ett fysiskt möte med alla parter på plats samtidigt. SKL menar vidare att detta inte ska förändra kraven på den öppna vården att inom tre dagar kalla till samordnad individuell planering. Detta bör snarare ses som steg två i en SIP-process. För att onödiga återinskrivningar ska kunna undvikas är det centralt att den öppna vården involveras i processen på ett mycket tydligare och kraftfullare sätt jämfört med idag Information till patienten i samband med utskrivningen Av 9 i lagförslaget framgår att när en patient skrivs ut från den slutna vården ska den behandlande läkaren ge patienten skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden. I patientlagen samlas kraven på hälso- och sjukvården vad gäller information till patienten. SKL menar att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i förslaget till ny lagstiftning. För att patienten ska kunna vara trygg vid hemgång krävs annars att bestämmelsen kompletteras med krav på att patienten även får information om vad som är planerat framöver för patienten, vem som är patientens fasta vårdkontakt och tidpunkten för när SIP ska genomföras om det är fastställt m.m. SKL menar att det vore olyckligt att på detta sätt detaljreglera och splittra upp informationskravet i olika lagstiftningar. Detta är inte ändamålsenligt varken ur ett patientanhörig/närstående vårdgivar- eller huvudmannaperspektiv Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering SKL menar att ordet kallelse känns ålderdomligt och inte signalerar en ambition om samverkan. Det är viktigt att planeringen regisseras och genomförs i samverkan mellan patienten, anhöriga/närstående, berörda enheter och huvudmän. Vidare bör även i denna, som SKL ser det andra fas av SIP, med hjälp av modern teknik kunna genomföras mer i form av ett flöde än att alltid var i form av ett fysiskt möte med alla parter på plats samtidigt. Utredaren menar att patienten ibland har mer än en fast vårdkontakt och att dessa måste samordna sina vårdinsatser och komma överens om vem som har kallelseansvaret. Detta är lovvärda tankar där det blir viktigt att involvera patienten då det annars finns en uppenbar risk att denne ramlar mellan stolarna. Den fasta vårdkontakten ska inom tre dagar efter att patienten bedömts som
7 7 (10) utskrivningsklar kalla till SIP. SKL menar att det saknas tydliga incitament för att detta görs eftersom det är slutenvården som drabbas om det brister i öppenvården. Kommunens betalningsansvar Förutsättningar för kommunens betalningsansvar Många kommuner har idag långa väntetider till korttidsboenden men det finns också många goda exempel på hur man kan lösa detta. SKL menar att ambitionen inte heller i första hand bör vara fler korttidsboenden. Snarare måste möjligheten till stöd, rehabilitering och sjukvård i hemmet samt stödet från den landstingsdrivna hälso- och sjukvården förstärkas. Här kommer primärvården att få en central roll och kommer att behöva förändra sitt arbetssätt. Det kommer att krävas andra öppettider, flexibilitet kring när och var olika insatser ska sättas in och en större lyhördhet för hemsjukvårdens behov av stöd och samverkan. SKL delar vidare utredaren bild av att brist på tillgängliga öppenvårdsläkare är ett stort problem. Enligt förslaget ska betalningsansvaret inträda endast om inskrivningsmeddelande skickats och kallelse till vårdplanering gjorts på föreskrivet sätt. Utredaren har övervägt olika alternativa lösningar. T.ex. att det för att betalningsansvaret skulle inträda så måste den kommunala hälso- och sjukvården ha tillgång till läkarkonsultationer dygnet runt, läkemedelslistor måste vara korrekta samt att det måste vara tydligt vilken läkare som tar över det medicinska ansvaret. SKL delar utredningens bedömning att sådana krav skulle skapa ett svårhanterligt tolkningsutrymme och att det är tveksamt om lagstiftning är rätt sätt att komma till rätta med dessa problem. SKL menar dock att detta är centrala förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av utredningens förslag. Dessa komponenter blir därför med all sannolikhet viktiga i de lokala överenskommelserna. Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens SKL menar att ett ikraftträdande redan den 1 juli 2016, inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. Att gå från 5 respektive 30 till 3 fristdagar och där även helgdagar räknas är en stor förändring. SKL delar visserligen utredarens bedömning att det ur ett jämlikhetsperspektiv och även utifrån ambitionen att tillskapa en god och effektiv vård är rimligt att det inte görs någon särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagar och belopp. SKL ser dock stora utmaningar framförallt att inom psykiatrin. Det kan handla om
8 8 (10) att hitta lämpliga boendelösningar och att tillskapa en välfungerande öppenvårdslösning m.m. Förändringen kommer också att ställa krav på den psykiatriska öppenvården kring samverkan inför utskrivning samt på ökad tillgänglighet. Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer, den tidpunkt från vilken kommunens betalningsansvar ska inträda och det belopp som ska gälla för vård av utskrivningsklara patienter samt hur tvister ska lösas. SKL instämmer i utredarens önskan att huvudspåret ska vara överenskommelser mellan huvudmännen. För att undvika att back upp regelns tre dagar ska bli normen måste huvudmännen ges tid att förbereda sig. Vidare måste de utvecklingsinsatser som utredaren förslår hinna genomföras innan ikraftträdandet. SKL menar därför att datum för ikraftträdande bör flyttas fram minst ett år Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittskostnad för en vårdplats. Utredaren menar att gällande regelverk med nationellt fastställda och differentierade belopp inte tillför något mervärde då kostnaderna varierar kraftigt mellan olika landsting. SKL delar den uppfattningen men menar att det borde utredas om ett alternativ skulle kunna vara att utveckla och använda de ersättningsbelopp som regleras i riksavtalet för utomlänsvård. Det lokala inflytandet över besluten om ersättningsnivåerna skulle då stärkas. En tillämpning av riksavtalets regler om skälig ersättning innebär i praktiken att landstingen vid debiteringen av kommunerna använder sig av sina regionala prislistor. Dessa priser är anpassade för att täcka de varierande kostnader som finns hos olika vårdenheter. De används vid debitering av andra landsting vid utomlänsvård och gentemot Försäkringskassan vid vård av personer från bl.a. andra EU-länder. Prislistorna används också vid debitering av Migrationsverket vid vård av asylsökanden. SKL menar att ersättningen från kommuner till landsting i framtiden borde kunna regleras på ett sådant sätt. Initialt tillstyrker dock SKL utredarens förslag att, om överenskommelse om annat saknas, använda sig av en statligt fastställd ersättning som grundas på genomsnittskostnaden.
9 9 (10) Behov av mer detaljerade bestämmelser Balansen mellan en detaljerad lagstiftning och ev. föreskrifter på myndighetsnivå är viktig. Det framgår inte tydligt vad dessa föreskrifter ska handla om. Om ambitionshöjningar presenteras först i föreskriftsform har inte riksdagen fått ta ställning till ändrade ambitionsnivåer och det kan leda till kostnadsökningar för kommuner och landsting. Förslag på övriga åtgärder SKL välkomnar många av de stödinsatser som föreslås. De kommer att behövas för att reformen ska bidra till en tryggare och mer effektiv utskrivningsprocess. Många av uppdragen riktas till Socialstyrelsen men i avsnittet om ekonomiska konsekvenser sägs att Socialstyrelsen bör kunna klara det inom befintlig ram. Detta signalerar att insatserna blir blygsamma. SKL menar att det för att reformen ska bli framgångsrik krävs ett omfattande utvecklingsarbete som kräver finansiering med särskilda medel. Detta utvecklingsarbete måste också genomföras innan lagen träder i kraft. Det betyder enligt SKL i praktiken, och som tidigare nämnts, att datum för ikraftträdande måste flyttas fram. Ekonomiska konsekvenser SKL menar att utredningens förslag inte kan ses som en förändrad ambitionsnivå i förhållande till staten. SKL menar vidare, som tidigare sagts, att huvudspåret måste vara lokala överenskommelser där även dessa frågor regleras utifrån lokala förutsättningar. Jämställdhet mellan kvinnor och män SKL anser att jämställdhet är viktig. SKL menar därför att det inte går att som utredaren säga att bara för att förslagen berör fler kvinnor än män kommer de inte att ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. SKL anser att utredningen inte på ett tillfredställande sätt bedömt konsekvenserna för kvinnor och män. I utredningens konsekvensanalys om jämställdhet hänvisas till avsnitt där det inte framgår om det finns skillnader eller likheter i vårdplanering och hänvisningar till olika vård- och boendeformer. Könsuppdelad statistik och analys
10 10 (10) av olika åtgärder saknas varför det ter sig omöjlig att dra slutsatsen att förslaget inte har någon påverkan på jämställdhet mellan kvinnor och män. Mångfaldsperspektivet SKL saknar en diskussion kring de grupper som inte är folkbokförda i Sverige. Även dessa grupper kan komma att behöva de insatser som föreslås i lagen. Dessa patienter är inte alltid kända och kan behöva särskilt stöd. Sveriges kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Uppdaterad januari 2013 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri 1 Antagits av TKL 2010-09-24 Utvärderas senast 2011-12-31 RIKTLINJE för samordnad vårdplanering utifrån överenskommelse
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:33 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Utvidgning av patientnämndens verksamhetsområde samt ändring av reglemente Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Patientnämnden
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella
Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård 2014 2016 1. Parter Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse. 2. Inledning och bakgrund I Socialstyrelsens
Synpunkter på betänkandet Framtidens valfrihetssystem- inom socialtjänsten (SOU 2014:2)
2014-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på betänkandet Framtidens valfrihetssystem- inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Pensionärernas Riksorganisation, PRO, har getts möjlighet att yttra
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Stratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Brevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Intervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning
Intervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-02-10 RS150251 Ola Johansson Uppdragsavdelningen Regionstyrelsen Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Förslag till beslut Regionstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.
PM 1 (9) 2003-07-28 Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m. I denna PM beskrivs kommunens ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18-18 c hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Rutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Samordnad vård- och omsorgsplanering
Socialförvaltningen SOF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Rutin Samordnad vård- och omsorgsplanering Bakgrund och syfte Samordnad vård- och omsorgsplanering ska ske när patienten bedöms vara i behov
RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.
Promemoria 2015-03-20 U2014/2885/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag till ytterligare lagändringar om tillfällig yrkesutövning till följd av yrkeskvalifikationsdirektivet
5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 13 (42) 2016-03-21 Kf 5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109 Mariann Gustafsson (V) har 19 oktober 2015 väckt en motion om policy för
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Samordnad individuell plan för äldre (SIP) NÄR DET BEHÖVS SAMORDNING
Samordnad individuell plan för äldre (SIP) NÄR DET BEHÖVS SAMORDNING Vad är SIP? Människor ska så långt som möjligt ges förutsättningar att själva ta ansvar för sitt eget liv. När en persons vård och
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78. Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78 Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun Kvalitetsgarantier i hemtjänst Sociala sektorns verksamhet bygger på människors
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter
Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter Information till dig som patient Din journal All vård av patienter måste journalföras. Journalen är ett stöd för att de som arbetar i vården
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND
RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND Detta dokument utgör ett ramavtal avseende läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Med
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje 2014-03-12 Boendestöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0183 732 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-03-12 Riktlinjen
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Vårdgaranti 7 0 0 i Västra Götalandsregionen En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården Som vårdgivare ska du se till att patienten erbjuds vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det är ditt ansvar.
Informationssäkerhet
Presentation Moa Malviker Wellermark Informationssäkerhetsansvarig/Jurist Informationssäkerhet Information är en tillgång som, liksom andra viktiga tillgångar, har ett värde och som måste skyddas. Informationssäkerhet
Informationshantering och journalföring. ring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring ring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Dagens meny 1. Målet för hälso- och sjukvården samt några viktiga bestämmelser och begrepp 2. Patientdatalagen
Kostnader för personlig assistans
Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU13 Kostnader för personlig assistans Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans. Några följdmotioner
Enligt vårdgarantin har du rätt till:
Det finns en vårdgaranti När behörig vårdpersonal beslutat om besök eller behandling i samråd med dig som patient så anger vårdgarantin hur länge du som längst ska behöva vänta. Vårdgarantin reglerar inte
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Möjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-10-17 Handläggare: Maria Ek Telefon: 08-508 14 021 Till
Effektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt
Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: DÖDSFALL OCH TRANSPORT AV AVLIDNA
Region Stockholms innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: DÖDSFALL OCH TRANSPORT AV AVLIDNA Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014
PM 2014: RIV (Dnr 001-1181/2014) Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2015 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker stöd på grund av våld i nära relation eller vill ha hjälp
Det började med ädelreformen 1992
Det började med ädelreformen 1992 Genom den s k Ädelreformen gavs kommunerna ett samlat ansvar för äldre- och handikappomsorgen och dessutom ett betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Kommunens
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag till enskilda utförare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som följer med barnet
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Vet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Maj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN I SAMBAND MED EGENVÅRD.
Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2014-03-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Utgåva nr: version 3 Dokumentnamn: Riktlinjer för samverkan i samband med egenvård. Giltigt
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN 2015-0236-01.06.
Sida 32 (63) 12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN 2015-0236-01.06. Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-06-09 Sida 40(64) 31 Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende Innan styrelsens sammanträde har ledamöterna fått information i detta
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78 ) Föredragande landstingsråd: Ralph Lédel ÄRENDET Utbildningsdepartementet har berett
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning På den här cd-skivan hittar du
Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-06-10 Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Cecilia Alfvén Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen
Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering
Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen 2013-04-10 LS 1303-0334 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 0001 8 Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om förlängda semesterperioder
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-03-29 111 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans.
Användande av skyddsåtgärder
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Thomas Tryggvesson Annika Lindqvist 12-09-03 1 (9) Användande av skyddsåtgärder 2 (9) Innehållsförteckning Användande
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din
lpt-domar Barns röster i tvångsvård och tvångsåtgärder / barns röster
Barns röster i lpt-domar Förvaltningsrätterna ska, som oberoende kontrollinstans, pröva beslut om tvångsvård. Barnombudsmannen har undersökt hur barnets åsikter redovisas i förvaltningsrättens beslut.
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:41 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:05 av Maria Wallhager m fl (fp) om tandsköterskeutbildning Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna föreslår
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Denna överenskommelse om användandet av uppföljningssystemet SUS, nedan kallat SUS, gäller mellan Försäkringskassan 103 51 Stockholm Organisationsnummer:
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2012-06-08 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och
Nollplacerade 2014-04-01. Sjuk och osynlig
Sjuk och osynlig Vilka är vi? Sara Mendelson - samordnare Enheten för ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun Mail; sara.mendelson@halmstad.se Telefon; 035-13 78 36, 0708 743 267 Pia Ryberg - samverkansansvarig
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor