Bitidningen. Trapphiss för skattlådor. Biodling i halmkupor Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Trapphiss för skattlådor. Biodling i halmkupor 2009-2011 Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar"

Transkript

1 Nr 10 Oktober 2011 Bitidningen Trapphiss för skattlådor Biodling i halmkupor Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar 1

2 Biodlarkonferens oktober - konferens om biodling i Kulturhuset, Skövde Program: Lördag Registrering, utställningen öppen LUNCH Välkomna och inledning. Anförande av Peter Svensson, Landsbygdsdirektör, om Länsstyrelsens roll för biodling och Carl-Anders Helander, VD, HS Skaraborg :1 Rationell biodling, Bicykelmetoden, Thomas Dahl 2:2 Naturkosmetik, Bo Pettersson, Örtagården 2:3 Vad är på gång inom biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket FIKA :1 Biodling i England, Brian Riply, Ordförande BBKA 3:2 Pollen, insamling och tillvaratagande, Bengt Karlsson, Alingsås 3:3 Livsmedelshygien, Christina Kobel, Länsstyrelsen :1 Presentation av Svensk biavel, mål och metoder 4:2 Kvalitet som konsumenten efterfrågar, Jesper Lindström, SIK 4:3 Regler för ekologisk biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket :1 Avläggarproduktion i större skala, Lars Pettersson, yrkesbiodlare och redskapshandlare i Säffle 5:2 Uppbyggnad av biodlarcentrum i Bantin med bl.a gemensam honungsförsäljning. Reinhard Neuman, Plau 5:3 Ekologisk biodling i praktiken, Bengt Kling, mångårig erfarenhet av KRAV MIDDAG Söndag :1 Biodling i Argentina, Thomas Dahl, 6:2 Pollens nyttighet, en litteraturstudie, Carolina Retz och Charlotte Eklund-Jonsson, FHCC 6:3 Honungshandel i butik, Rikard Brax, Lokalproducerat i Väst FIKA :1 Biodling, 300 samhällen, med försäljning och besöksverksamhet, Reinhard Neuman, Plau, Mecklenburg 7:2 Binas nyttiga bakterier för människa och bi, Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez, Lunds universitet 7:3 Leaderprojekt, Maria Gustavsson, Verksamhetsledare Leader Norra Skaraborg :1 Produktion av Paketbin, Martin Nehman, Lagan 8:2 Biprodukters användning i Litauen, Sigitas Vasiliauskas, Medicata 8:3 Sv. Sigillcertifiering för biodlare, Lotta Fabricius LUNCH :1 Biodling i Frankrike, Henri Clemént, fd. ordförande i Franska biodlarförbundet 9:2 Genetik för biodlare, Bert Trybom, Lidköping 9:3 Företags- och projektstöd för biodlare, Länsstyrelsen Gemensam avslutningsföreläsning, återkoppling till programmet med Johnny Ulvstorp och Mikael Engstad. Kostnader: Hela konferensen inkl. luncher 800:- En dag inkl. lunch 500:- Enstaka föreläsningar 125:- Konferensmiddag lördag kväll 500:- Anmälan på Utbudskod senast 18 okt OBS! Begränsat deltagarantal Frågor och information Arne Johansson , Maja-Lena Främling Utställare bl.a: LP:s Biodling, Töreboda Biredskap, Mjödhamnen (bussen parkerad utanför) med flera Övernattning bokas av deltagarna, hotell i anslutning är med ca-priser: Scandic Billingen , 1.150:-, 1.150:- Hotell Skövde :-, 895:- Hotell Majoren :-, 950:- Skövde Vandrarhem :- delat 250:- Konferensen arrangeras av Biprojekt Västra Götaland, Länsstyrelsen och SBR. Välkommen! 2

3 Ledaren Bäste Bitidningsläsare När du läser detta så har hösten kommit ganska långt, men mitt skrivande av denna ledare sker under en av sommarens sista dagar. I går avslutades radions sommarpratarprogram av Leif G W Persson. Han mördade då sommaren och idag startar höstterminen för många skolelever. Det märks redan på terminsnamnet att hösten då har börjat och även för oss biodlare har arbetet i bigården tagit en ny början med invintringen av utvalda samhällen. Anders Lignell Styrelseledamot Nu kan vi se tillbaka på hur vår honungsskörd blev under den gångna säsongen, för min del har det blivit vad man kan kalla för ett i det närmaste nollresultat och orsaken till detta får jag väl leta efter på flera plan. Med omstart förra året med biodling på Gotland, efter flytt från Dalarna, så går det troligen inte att tänka sig att nya avläggare och nya köpta samhällen ska ge något större resultat vid första slutskattningen. Likaså är det en ny växtzon att ha biodlingen på, så det blir även det en erfarenhet som troligen har spelat in på resultatet av honungskörden. Men det är bara att se framåt till nästa år. Planera för fler avläggare. Försöka att odla egna drottningar från goda samhällen. Fråga lokala biodlare om andra bra uppställningsplatser. Nyttja det egna nybyggda slungrummet med att plockskatta, så nog har jag och min hustru alla möjligheter till att både utöka vår biodling och öka vår honungsproduktion. Vi ska försöka att dra vårt strå till stacken med att öka antalet bisamhällen i Sverige. Sverige behöver det. Honungen finns det säkert avsättning för. I år fick SBR möjligheten att hos LRF under en dag medverka under årets Almedagsvecka i Visby. Tyvärr var det inte så många besökare till de två intressanta föreläsningarna som vi anordnade men vi har fått en ny erfarenhet som vi kanske ska utnyttja vid något mer tillfälle för att få fram våra budskap om biodlingen och dess betydelse. Med hopp om en kommande bra biodlarsäsong för alla! Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) I detta nummer OKTOBER 2011 Mer Bin Trapphiss för skattlådor 5 I bigården 6 Aktuellt i oktober 7 Biodling i halmkupor Bihälsa: Resistens, oxalsyra, instruktion 11 En säsong för hobbybiodlaren 12 Biodling underlättar livet i El Salvador 14 Mer Bin i Gränna 16 Älskar du dina bin? 18 Halland, Varberg och Västerbotten 19 Svärmintagningar 21 Notiser 22 Brev till redaktionen 24 Årsrapport och honungsbedömning 25 Marknaden 28 Almanackan 29 SBR-kontakt, Annonstaxa 31 Nästa nummer (11/12 nov/dec-nr) utkommer i slutet av oktober. MANUSSTOPP: 1 oktober. Numret därpå (1/2-12) i slutet av dec. Manusstopp: 1 dec Omslagsbilden: Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Man Kvinna Födelseår:... Skicka senast 31 o avdelningens s Biodlare är uppfinningsrika för att få biodlingen att fungera i olika sammanhang. Foto: Janne Mårtensson Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten 2010 Förluster Avläggare bildade sommaren 2011 Invintrade samhällen hösten st...st...st 25...st i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. Honungsskörd totalt...kg 4 Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var...

5 Trapphiss för skattlådor Mer Bin hos Sveriges biodlare ger också större honungsskörd som skall hanteras i olika former Här kommer ett tips på en egentillverkad trapphiss, som eliminerar det tunga slitet att bära ner de fyllda skattlådorna i ett källarplacerat slungrum. Hissen har konstruerats av Anders Rosin, Frödinge, Vimmerby. Anders är en duktig och erfaren biodlare, som lever efter mottot så enkelt som möjligt! Förutom att rationalisera sin biodling ägnar han sig gärna åt drottningodling. Vi har anledning återkomma till honom även i det sammanhanget. Anders Rosin nås på eller Trapphissen består av en elmotorvinsch för ca 1500:- monterad på ett transportbord samt en räls som svetsats samman av vinkeljärn. Allt går lätt att ta bort och trappan blockeras därmed inte mer än nödvändigt. Sammanlagd materialkostnad uppskattas till :- Vid demokörningen plockades det på 5 LN-lådor, vilket endast var en bråkdel av hissens kapacitet. Med lätthet kunde Anders själv åkt med om han velat. (Hissen fungerar för övrigt även bra att köra barnbarn och annat leklystet på.) 10 goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Odla drottningar och byt till unga drottningar. 3. Gör 30 % avläggare under Bekämpa varroa noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Invintra starka samhällen. 8. Utfodra med minst 15 kg foder. 9. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 10. Hjälp varandra med råd och dåd. Mer Bin-kampanjens framtid I skrivande stund är Mer Bin-kampanjens fortsättning inte helt klar, eftersom beslutet om EU-stöd ännu inte kommit från Jordbruksverket. SBR har sökt medel för en fortsättning och planer finns utarbetade för genomförandet. När besked kommer om vilka resurser som står till förfogande, tas beslut om hur Mer Bin eventuellt skall drivas vidare. Med vänliga hälsningar Janne Mårtensson, SBR 5

6 KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården Oktober Höststädning i bigården Kristina Bäckström med 4 bisamhällen. Ordf i Tumbaortens Bf. Journalist på LRF Media. Ordning och reda! Lördag på fredag! gastar min 11-årige son glatt ibland. Stundom undrar jag om han färgats av att bo i ett hus där var sak ideligen befinner sig på fel plats. Fast förmodligen handlar det bara om en smart grabbs sätt att grunda för lördagsgodis två dagar på raken. Trots att mitt ordningssinne bäst kan beskrivas som alternativt försöker jag skärpa mig när det gäller bigården och så här års är det storstädning. När bina fått vinterfoder ska hinkarna diskas och ställas undan. Slungrummet får en sista översyn och tomma lådor och bottnar travas under en presenning bakom friggeboden. Trasiga och mörka ramar ska smältas ur och jag trasslar med tekniken. Jag har en underbar smältare som består av en benställning med en låg metalltratt i botten. På den ställs en isolerad låda med ramar och ånga från en tapetborttagare leds in i lådan via ett hål i sidan. På med locket och efter en stund rinner vaxet ut genom ett hål i botten. Allt hade varit perfekt om jag inte varit så kvällstrött. Smältaren puttrar alltid på fram emot kvällningen. Jag orkar aldrig rengöra smältaren samma dag så det klibbar fast vaxigt skräp i botten som är ett elände att skrubba bort. Jag funderar på att göra som vår bitillsynsman föreslog, att man gör en engångsvariant med ramarna i en plastsäck. Ångan leds in och vaxet rinner ut ur ett hål i botten. När allt är klart lyfter man ut de rena ramarna, tejpar igen hålet i botten och slänger hela påsen med kladd i soporna. De fina, ljusa vaxramarna är höstens finaste skatt så det gäller att vårda dem ömt. Första året som biodlare ställde jag ett fat med ättikssyra högst upp i stapeln med ramfyllda lådor. Annars kunde vaxmotten komma och ta dem, trodde jag. Det gör jag inte om. Det stank gammal sill och ångorna fick allt av järn att rosta. I stället följer jag ännu ett råd från min mentor Irma och har inte sett ett enda mott sedan dess. Ramarna slås in i var sin bit tidningspapper innan de hängs in i rena lådor som ställs in i en stapel i slungrummet. Det känns som om att slå in julklappar men bina får dem i vårpresent när samhällena börjar växa. Tänk på det om vintern känns lång. Snart börjar äventyret igen så räkna månaderna. I mars flyger bina igen! 6

7 Aktuellt i oktober Årssammandrag och nyplanering ANDERS BERG Med invintringen upphör i stort sett det egentliga arbetet i bigården för året. Det som återstår är att lägga på en tunn filt över täckbrädorna samt eventuellt behandla bisamhällena mot varroakvalster. början av oktober brukar regelbundet I komma en brittsommar, då bina på nytt lockas ut till fröjdfullt surrande kring flustren. Under perioden oktober månad gäller, att göra en sista enkel kontroll av samtliga samhällen. Följande åtgärder/ iakttagelser i bigården bör göras: Lägg på en tunn filt på bisamhällena. Packningen får inte vara för tjock. Det gäller att kyla ner bisamhällena så att inte yngelsättningen tar fart igen. Eventuellt behandla bisamhällen mot varroakvalster (nerdroppning av oxalsyra) Gör en återblick av biåret. Samman- ställ dina anteckningar om varje bisamhälle. Gå igenom kakförrådet. Sortera ut alla mörka (svarta) kakor, sådana med mycket drönarbygge, de som är deformerade på ett eller annat sätt och är olämpliga för yngelsättning. Rensning av vax. Ta hand om avtäckningsvax och ramar med vax som behöver smältas och rengöras. Se till att mössen inte får möjlighet att ta sig in i bihus. Påbörja eventuellt att tillverka nytt alternativt reparera bimateriel. Förhoppningsvis bjuder oktober månad på några vackra soliga dagar, där man kan njuta av binas surr. Även efter att löven har fallit, kan enstaka flygdagar förekomma. Detta är bra så länge det inte är snö på backen. En bild från en vacker senhöstdag i slutet av november månad, bin från några enstaka samhällen, där solen låg på, var ute och flög. 7

8 Biodling i halmkupor Burseryds Biodlareförenings Leaderprojekt OLLE ANDERSSON I slutet på 90-talet fick jag en förfrågan om att placera en bikupa hos Svante Ljungkrantz i Burseryd, men han önskade en halmkupa. Mitt svar var att jag bara hade uppstaplingskupor. På ett årsmöte 2007 var Svante och kåserade om jordbruk i gamla tider, berörde då biodlingen som var betydande på gårdarna. Någon månad efter detta möte var jag på en information om Leaderprojekt Västra Småland. Då kläcktes idén om halmkuporna. Vi upprättade projektförslag och fick det godkänt. Nu började ett roligt arbete att hitta underlag för tillverkningen. Jag började på Google (datorn) och hittade flera uppslag. Letade sedan på SLU:s bibliotek. Där fanns några gamla böcker som handlade om biskötsel i halmkupor. Jag fick låna en gammal bok, Biodling i Runda Halmkupan, som var skriven av Länsbiskötare inom Uppsala län E.W Johansson, skriven 1898 (endast 3 ex i landet). Boken skickades till biblioteket i Gislaved där jag fick läsa den. Alexander Lundgren skrev en bok om halmkupeskötsel 1914, mycket instruktiv (passar även i dagens biodling). Ett bra napp fick jag julen 2009 hos en god vän, ett tidningsurklipp som handlade om Bikupetillverkning i Bredaryd anno Här löstes flera knutar. Tidningsartikel och annons från 1915 om runda halmkupor med ramar. Per Pettersson i Anderstorp har en stor samling av gamla bitidningar, från åren med annonser om halmkupor som jag fick låna. Dessutom har Per tillverkat halmkupor i sin ungdom så vi fick låna en ställning, samt lite övrigt material av honom. Under vintern har vi varit samlade några gånger för att studera och klura ut hur vi skall arbeta. Efter den snörika vintern var det dags 8

9 Här slår vi med lie. Närmast Erik Andersson bakom honom t v Kennet Sjögren. I mitten är ägaren till rågen Arne Rydkvist. Kafferast efter avslutat arbete, riakraken som bakgrund. Kennet, Lennart, Erik, Arne, Sive. Per Persson när vi startade tillverkningen. att hämta ställningen till den stora kupan, som förvarats i en ödestuga. Bröderna Bernt och Harry Andersson talade om att deras far Erik Andersson och en farbror Carl Johannes Andersson hade använt denna ställning i sin fabrik (se bilder). Råghalmen som används till kuporna har odlats av Arne Rydkvist, Släthult, Burseryd. I början av augusti samlades 10 medlemmar för att meja (slå) av rågen på gammalt sätt, binda neker och ria (västgötska) kraka, torka nekerna. En vecka senare kördes rågen till en loge för att slagtröskas (bankas) för att få bort Här är vår första kupa färdig att avformas. rågen jämte axen. Den 31 maj samlades vi hos Sven- Erik Frisk Helgarem för att starta vår halmkupetillverkning. Per Pettersson, N. Bohult,Anderstorp visade att gamla takter sitter kvar. Det var ca 65 år sedan han jobbade med att göra halmkupor. Man måste skala och ansa halmen innan den går att använda. Vi började med att göra överdelen (skattlådan). Det som Per tillverkat i sin ungdom. Fem dagar senare var 2 kompletta jämte en pallställning klar. Den 23 juni befolkades den första 9

10 Här binds väderskyddet på (Olle) halmkupan i Hembygdsgården i Burseryd. En avläggare med nyparad drottning blev kupans första invånare. Samhället utvecklades bra. De började att bygga på några lister i översta kupan. För att hjälpa bina att bygga som vi ville har det försetts med tunna ramlister, och för att underlätta skattning. Samhället är invintrat på sin egen honung samt 6 kg apifonda. Hoppas att bina flyger ut till våren. Jag vill även tacka vår utmärkte fotograf Sven-Erik Frisk (85 år) som dokumenterar allt som händer i föreningen och bränner ner på CD-skivor för att sparas till eftervärden. Här är skattlådan. Bottenlådan av kupan är lika. Här är kupan på plats i hembygdsgården i Burseryd. 10

11 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Resistens mot fluvalinat Som nämnts i Bitidningens juli/augustinummer påvisades det tidigare i år resistens mot fluvalinat (den aktiva substansen i Apistan) i några bigårdar i Värmland. Under sommaren har resistens påvisats i en bigård i Skåne. Varroabekämpning i den bigården har sedan 1993 gjorts enbart med Apistan, och i de tre biprover På SBR:s webbplats (www.biodlarna. se/instruktionsbigårdar) finns det nu information om några av de instruktionsbigårdar som finns runt om i landet och där varroabekämpning under ett antal år gjorts med borttagning av drönaryngel och organiska syror. I Hästveda föreningsbigård, som ligger ca 15 km norr om Hässleholm, har re- som togs i mitten av juli låg antal kvalster per 100 bin mellan 8 och 12. Hur utbredd resistensen är vet vi ännu inte, men den förekommer förmodligen på flera ställen. Om man misstänker resistens i sin bigård och har behandlat med Apistan eller Bayticol (som innehåller den aktiva substansen flumetrin, en syntetisk Behandling med oxalsyra Behandling med oxalsyra innebär att samhällena övervintrar med få kvalster och att kvalstermängden är låg vid början av nästa säsong. Om ingen behandling gjorts tidigare i år eller om behandling gjorts i augusti eller september med myrsyra eller Apiguard, rekommenderar jag också behandling med oxalsyra. Eftersom oxalsyra enbart dödar kvalster som sitter på vuxna bin blir effektiviteten mycket lägre om det finns täckt yngel när behandlingen görs, det gäller även vid en liten yngelmängd. För att uppnå bra effekt av behandlingen skall den därför först genomföras efter det att allt ynglet har krupit. Ifall man inte vill vänta tills det sista ynglet har krupit, kan man innan behandlingen plocka bort de ramar där det finns lite täckt yngel kvar. Den lösning som ska användas för behandling erhålls genom att blanda oxalsyra (dihydrat), socker och vatten i följande viktförhållande: 7,5:100:100. Blandar man 75 g oxalsyra med 1 kg socker och 1 liter vatten erhålls 1,66 liter färdig bruks- Instruktionsbigårdar lösning, vilket räcker till behandling av drygt 50 samhällen. Det går naturligtvis att blanda till en mindre mängd lösning. Men då det är viktigt att få rätt koncentration på lösningen är det bäst att blanda till en större portion. Se även till att såväl sockret som oxalsyrakristallerna är ordentligt lösta i vattnet. Hittills har jag rekommenderat att behandling inte ska göras vid en lägre temperatur än 0 C, men erfarenheter från bl. a. Tyskland och Finland visar att det går bra att behandla vid temperaturer ned till -5 C. På SBR:s webbplats (www.biodlarna. se/oxalsyrabehandling) finns mer om behandling med oxalsyra. Information finns även i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder (Jordbruksinformation ), som kan laddas ner från Jordbruksverkets webbplats (Rapporter, broschyrer och blanketter > Djur- och veterinärfrågor > Trycksaker > Biodling). pyretroid närbesläktad med fluvalinat) kan det enligt min uppfattning vara en bra idé att genomföra en behandling med oxalsyra när bisamhällena är infodrade och yngelfria. Information om hur test för resistens kan göras finns på Med en doseringsspruta droppas den ljumna oxalsyralösningen på bina i kakgatorna. Dosen oxalsyra ska anpassas till samhällets styrka: litet samhälle: ml, normalt samhälle: ml, kraftigt samhälle: ml. Foto: P. Kristiansen. gistrering av nedfall vid behandling gjorts sedan De tre senaste säsongerna har det inte gjorts behandling med myrsyra, utan behandling har gjorts med oxalsyra på hösten och borttagning av drönaryngel tre-fyra gånger under försommaren. Undersökning av det naturliga nedfallet har varje år gjorts veckovis från början av juni till mitten av augusti i alla samhällena. I år har inga kvalster påvisats i det naturliga nedfallet. För att avgöra om behandling med oxalsyra är nödvändig i år kommer biprover från bigården senare i år att undersökas för varroa. Information om bigården i Hästveda finns på Klicka på Varroa för att komma till sidan om hur varroa bekämpas i bigården. 11

12 En säsong för hobbybiodlaren GERTRUD HANSSON Jag höll föredrag för ett 40-tal åhörare på ett tisdagskafé i vårt församlingshem. De följde intresserat min berättelse om att vara hobbybiodlare. Arrangör var vår pensionärsförening som har ett samarbete med kyrkan. Jag föreslog att vi kunde bjuda in även min biodlarekollega som är bitillsynsman från NV Skånes Biodlareförening i Helsingborg. Han skulle prata om bisjukdomar i anslutning till mitt föredrag. Jag är hobbybiodlare sedan elva år och sedan dess medlem i NV Skånes Biodlareförening där jag är en av flera i honungsbedömningskommittén. Jag berättade med hjälp av mina 90 trädgårdsfotografier som jag hade lagrat på ett USBminne. Med hjälp av dator och projektor visade jag hur fjolårets biår från vinter till vinter hade varit. Biodlare över en natt Man kan säga att jag blev biodlare över en natt. Det hela började med att min arbetskamrat berättade att hon hade anmält sig till en biodlarkurs på Medborgarskolan, men visste inte om den skulle komma igång. För få anmälningar hade kommit in. Jag anmälde mig genast och kursen kunde därmed komma igång. Vi lärde oss en del och med tiden kom vi på idén att tillsammans börja som biodlare och använda min trädgård för uppställning av bikuporna. Min man hade ingenting emot det och innan kursen var slut var vi båda ägare av var sin bikupa. Vi köpte begagnade Skälderhuskupor med innehåll dvs var och en med bin av en erfaren och äldre biodlare från Viken. Vid uppställningen kollade han att placeringen av kuporna var på rätt ställe och att bina inte hade sin flyglinje för lågt över granntomten. Dessutom var han nöjd med att bina hade tillgång till färskt vatten genom vår damm som min man anlade några år efter vi hade flyttat hit. Idag äger Det är viktigt med mycket yngel i kupan tidigt på säsongen för at måga bin ska kunna samla nektar under huvuddraget. Även i slutet av säsongen är det viktigt med yngel för att få rikligt med bin som kan övervintra bra. jag ensam dessa bikupor. Erfarenheten sade att man skulle ha minst 3 bisamhällen ifall ett skulle falla offer för sjukdom eller bli utan drottning. Och inte minst är det bra för naturen att ha något mer än minimum. Jag nöjer mig dock med två samhällen. Jag får räkna med att en dag måste jag ta hand om en bisvärm. Mars I mars månad blir det min tur att komma igång. Vid temperatur över 12 i skuggan och vindstilla, oftast i slutet av mars, hjälper jag bina med utrensning av döda bin som har fallit ner på bottnen över vintern. Ibland är det mindre med döda bin, ibland mer. April I slutet av april blommar de japanska körsbärsträden och plommonträden och binas pollinering är viktig för att få mycket frukt. Maj Det är maj månad. Drottningen har varit flitig och bina har blivit många till glädje för biodlaren. I bikuporna finns den äggläggande drottningen, drönare och arbets-, am-, vakt- och samlarbin. Äggen läggs, som sedan blir larver och efter 21 dagar gnager det färdiga biet hål i vaxlocket och kryper fram. Drönarna kommer fram efter 23 dagar. Drottningen redan efter 16 dagar. Tillväxt Samhället är starkt och det kan bli upp till bin i kupan under högsäsongen. Drönare bidrar till att skapa harmoni mellan bina och finns framförallt för att befrukta drottningar som flyger ut vid varmt och soligt väder i juni/juli för att bli parade. En drottning parar sig med drönare, men det kan bli fler också. Bina behöver nu mycket vatten och utrymme för att undvika svärmning. Skörd All blomning kommer på en gång och skattlådorna blir fyllda med honung. Finns blommande raps i maj inom 2,5 km, ta reda på om bina flyger dit. Se åt vilket håll de flyger. Höstrapshonung som oftast blommar i maj kristalliserar snabbt i kakorna och bör därför slungas så snart 12

13 rapsfältet har blommat ut, inklusive ramar som kanske inte ens är halvtäckta med vaxlock. Min första slungning skedde i början av juni månad. Honungen är mycket god. Bina har hittat andra dragkällor, t ex fruktträd, maskrosor, kastanjeträd och inte nått rapsfältet. Svärmar Det är mycket varmt och jag njuter med en bok i skuggan på terrassen. Plötslig brusar det nere vid bikuporna. Hälften av samhällets bin har gett sig av tillsammans med sin drottning och hittat en plats högt uppe i det gamla äppelträdet. Förlusten kan bli stor och jag måste försöka att fånga in svärmen och stöta ner den från grenen. Jag klarade inte att fånga in svärmen och var besviken. Jag kunde inte nå bina. Sent på kvällen fanns svärmen kvar men tidigt på morgonen innan 5-tiden dagen efter hade den gett sig av. Eftersvärmen, en vecka efter den första svärmen gav mig mer nöje. Jag lyckades lätt att fånga in den och på så sätt har jag fått mitt tredje samhälle. Vår biodlareförening hade i juli månad sin årsutflykt till en annan föreningsbigård på Österlen där vi kunde beskåda olika drottningodlingar. Honung Sommarvärmen är här! Det är nära 30 grader och helst vill jag ligga under trädet och höra bruset av bina och titta på den blomsterrika trädgården. Men nu har jag ingen ro längre. Bina behöver plats i kupan och jag vill känna doften av den nyslungade honungen. Det är förmiddag. Jag förbereder för att tömma skattlådan. Jag borstar av bina från ramarna som är minst halvtäckta av vax och flyttar över dessa i en tom 5-ramars skattlåda. Detta gör jag i omgångar och helst vill jag slunga minst ramar denna dag. Arbetsrummet är nystädat och slungan står på sin plats. Med avtäckningsgaffeln tar jag bort täckvaxet som jag senare smälter ner till en guldtacka av vax. Tre ramar får plats i handslungan och honungen flyter som guld genom grov- och finsil ner i honungshinken. Doften av honungen och vaxet är bedövande. Jag älskar honung! Den smakar av hallon, lavendel, rallarros. Hinken får stå i vårt kyligaste rum. Efter en eller två dagar har luftskum samt lite vaxrester och pollenklumpar som slunkit med flutit upp och då tas dessa bort med hjälp av ett stycke bakplåtspapper. Sedan börjar den dagliga omrörningen med ett träskaft. Denna måste göras för att honungen ska bli finkornig och jämförelsevis mjuk. Vattenhalten i honungen får inte överstiga 20%. Konsistensen skall helst vara slät och ej sandig. En bra lukt och smak. Ingen främmande färg. Augusti Vi är inne i slutet av augusti månad. Honungen är slungad, binas utrymme har minskat till 2 lådor kg socker i form av sockerlösning ska snarast ges till varje samhälle samtidigt som behandling mot varroa sker. Viselöst? Svärmsamhället ger mig bekymmer. Jag har inte sett drottningen på länge och inte heller finns det yngel. Övervintringen är i fara! Jag rådfrågar min biodlarkollega. Förslaget att slänga ut bina väckte inte direkt min begeistring. Jag borstade försiktig av bina på ett gammalt lakan. Nu skulle bina i fall de inte hade någon drottning söka sig till de andra samhällena var idén. Över natt regnade det och jag tänkte hela tiden på de stackars bina. Ytterligare en dag gick och ingenting hände. Den tredje dagen ringde jag upp samma kollega och han var nu säker på att det fanns en ungdrottning och att jag skulle föra tillbaka bina till kupan. Under tiden hade jag tagit bort de äldre ramar som efter den 1 oktober skulle lämnas in för rengörning och nersmältning av vaxet. Det var inget annat att göra än att göra om det hela. Nu hän- Honung är lön för mödan. Foto: Bosse Malmgren. der något! Klockan är när bina gör sin stora vandring tillbaka till kupan. Jag är fascinerad och vid 15-tiden skrek jag högt till min man: Jag ser drottningen!! Klockan var alla bina på plats. Nu skall hon para sig om hon inte redan gjort det. På kvällen tillsatte jag genast sockerlösning. Det blev en bra natt! Kanske skulle jag agerat tidigare genom att ta bort drottningen och hjälpa till så att bina hittat till de andra samhällena. En ny vår En ny vår kommer, med stigande värme men kalla ostvindar. Snart ska jag kunna öppna samhällena igen, mest nyfiken på hur det har gått med svärmsamhället. Svärmen på lakanet gick in i kupan. 13

14 Honung och makadamianötter gör livet bättre i El Salvador ANIA JANERUD, text och bild I Morazán i El Salvador lever 80-talets gerillakämpar numera ett betydligt lugnare liv. Tack vare stöd från Kooperation Utan Gränser kan de försörja sig på biodling och framställning av makadamianötter. Reina Rodriguez och Salvador Martinez hade båda kämpat mot arméns dödskvadroner under det långa inbördeskriget. När de fann kärleken 1996 stod de, precis som tusentals andra, utan inkomst, hem och jord att bruka. Tack vare 1992 års fredsfördrag fick de tillgång till mark och lån från staten. Men efter 11 års krig var det inte bara de som glömt bort hur man bedriver jordbruk. Det var därför Fecanm bildades, berättar Reina. Satsning på jordbruk bromsade flykten till USA Fecanm (Federationen för jordbrukskooperativ i regionen Morazán) bildades för att rädda den utdöende bondekooperativen på landsbygden och försöka bromsa den massiva flykten till USA. Tack vare svenskt bistånd kunde Fecanm göra en studie för att avgöra vilka grödor och inkomstbringande aktiviteter som var bäst lämpade i området. Fecanm höll jordbruksutbildningar och hjälpte till med bildandet av kooperativen. De kom fram till att det vore värt att göra ett försök att satsa på biodling och makadamianötter, säger Reina. Kooperation Utan Gränsers stöd till Fecanm går bland annat till: Utrustning och utbildning till cirka 70 biodlande hushåll Startkapital och utbildning till cirka 40 makadamia-producenter Jordbruksutbildning i Fecanms tretton kooperativ, där medlemmar till exempel lär sig öka skördarna av stapelgrödor som majs och bönor Utbildning hur man framställer ekologiskt gödsel Diversifieringsprojekt där stapelgrödorna kompletteras med fruktodling för extra vitaminer och inkomster Återplantering av skog i regionen Stöd och utbildning till kooperativens kvinnokommitéer som arbetar för ökad jämställdhet Utbildning till fem kvinnogrupper som arbetar med produktion och försäljning av tvål och shampo Utbildning till Fecanms anställda och förtroendevalda i företagande och datakunskap Stöd till Fecanm påverkansarbete mot kommunerna i regionen, för att de ska satsa mer på hälsa och jämställdhet. 14

15 Honung blir till lönsamma naturmediciner Jag kom med i pilotprojektet för biodling började jag med fem kupor. I år har jag 30 kupor. Hälften av honungen säljer jag till EcoMorzán och andra hälften blir till drygt 500 halvlitersflaskor med honung för den lokala marknaden. Reina är själv delägare i Fecanms biodlares nystartade företag EcoMorazán. I en liten fabrik förädlas honungen till olika traditionella naturmediciner som ger en betydligt högre inkomst vid försäljning än honungen. Jag investerar fortfarande allt jag tjänar i att utöka produktionen. Men snart kommer det att bli lönsamt, och det här har varit ett jättefint experiment att få vara med i, jag ser ju hur det växer och växer, säger Reina och skrattar. Besök Fencanms hemsida (på spanska): Silvia Sáenz saluför EcoMorazans produkter Reina vid sin biodling Salvador, Reina och deras son Ingmart 15

16 Mer Bin i Gränna STURE KÄLL Den här historien börjar i december Jag hade bestämt mig för att gå i pension vid årsskiftet för att få mer tid för mina intressen, bl a biodling. Jag hade under ett antal år ägnat mycket tid åt mitt arbete och inte haft tid att delta i kurser eller möten utöver de få jag som ordförande ordnat i Gränna bf och inte varit aktiv i distriktets arbete. Då en kväll ringer Olle i länets valberedning och undrar om jag kunde bli ordförande i distriktet. Känner mig hedrad, men mycket överraskad och kunde inte förstå varför de vände sig till mig. Nåväl, efter någon veckas betänketid tackade jag ja till uppdraget och insåg att jag därmed borde vara mera aktiv i föreningslivet runt biodling. Hann knappt tänka tanken att försöka samla ihop till en nybörjarkurs i Gränna förrän två personer ringde till mig och anmälde sitt intresse. Det blev fem deltagare i kursen och vi satte upp målet att alla skulle vara biägare innan sommaren 2010 var slut. Erik hade redan ett samhälle, som han gjorde avläggare från och gav till Lasse. Jag tänkte försöka ordna avläggare till Ilona, Pia och Vanja, men hade lite svårt att skrapa ihop yngelramar efter den kraftiga vinterdödligheten. Då hör Anders i Länsmansgården av sig och undrar om vi vill ha en svärm till nybörjarna. Jag tackar och hämtar och det blir en svärm till. Svärmarna är aktiva som vanligt och det finns tillräckligt med yngelramar för att göra samhällen, när våra odlade drottningar är parade. En pusselbit på plats. Så var det kupor? Det var inte läge att för de tre tjejerna att köpa nya kupor för tusentals kronor. Var finns det begagnade? En eftermiddag när jag cyklar till bybastun blir jag stoppad av en bil. Det är Örjan, som har sommarstuga en bit bort, som undrar om jag vet någon som är intresserad av begagnade bikupor. Så var den pusselbiten på plats också! På Örjans uthusloft fanns också en gammal halmkupa. Jag förde på tal att en annan granne, estet ut i fingerspetsarna, gillade formen och ville ha en halmkupa med bin i sin trädgård. Jag fick ta med mig halmkupan. Grännaortens Bf fick fyra nya entusiastiska medlemmar och deras samhällen överlevde vintern. Erik har flyttat tillbaka till sin hemby och engagerar sig för bygdens väl och ve. Han upplyser mig om möjligheten att få Leader-bidrag och tycker att vi borde ha en föreningsbigård där vi kan ta emot förskole- och skolgrupper för att berätta om bin och biodling. Under våren 2011 skriver jag en ansökan och Leader Sommenbygd beslutar att ge oss kr i stöd till en förenings- och visningsbigård, om vi gör motsvarande insats i ideellt arbete. I föreningen har vi under försommaren 2011 gjort en enkel och kollektiv 16

17 drottningodling. Vi satte in en NC-kassett i ett bra samhälle med goda egenskaper. Drottningen lade ägg i kopparna på andra dagen. När larverna kläckts hämtade de som ville larver, tog med sig hem och ordnade amsamhällen på lite olika sätt: skattlåda, viselöst etc. Vi var tidigt ute och gjorde det i maj månad, men fyra deltagare fick ca 20 drottningceller uppmatade. Fullt tillräckligt för den lille biodlaren. Nu har vi köpt tre bikupor och en visningskupa samt byggt rejäla skärmar för en föreningsbigård i Örserum 12 km öster om Gränna. Föreningen har fått två avläggare, som vi gör tillräckligt starka för invintring. Vi bjöd in alla intresserade till vår invigning den 20 juli kl Det kom ca 75 personer efter att lokaltidningen gjort en bra artikel. Vi bjöd på många honungssorter från medlemmarna, bröd och kaffe. Det blev många intressanta samtal, mycket titt i visningskupan och även i en vanlig avläggare. I mitt invigningstal påstod jag att föreningens ambition är att nybörjare skall få sitt första samhälle gratis avläggare ur föreningsbigården, att föreningsmedlemmarna kan odla fram bra bruksdrottningar och att vi skall informera skolor och allmänhet. Det var väl optimistiskt att med några få bisamhällen både skapa avläggare och odla drottningar, insåg jag i efterhand. Men så kommer skolchefen på Grennaskolan Riksinternat AB och resonerar med mig om att ha bikupor i skolans fantastiska trädgård som ligger centralt i Gränna ovanför torget. Antagligen kommer vår förening att ta hand om skötseln av några bikupor, som ägs av skolan. Så då kan vi göra avläggare på det ena stället och odla drottningar på det andra och allt blir genast mera realistiskt. Honungen i Gränna blir inte alltid så lyckad på eftersommaren, när bina söker sig till sockeravfallet från all godistillverkning. Under en period hade massor med pusselbitar fallit på plats. Grännaortens Bf har vaknat ur sin törnrosasömn och nu väntar nya möjligheter. Det har bara börjat och nu har jag tre personer i en nybörjar kurs, som skall skaffa bin kommande säsong. 17

18 Älskar du dina bin? UNDINE WESTPHAL, Ölands Bf (bosatt i Hamburg /Tyskland) Idén till den här berättelsen kom efter att jag läst en artikel i en tysk bitidning. Där beskrivs en teknik hur man tar bort munnens delar på yngre drottningar. På så sätt kan man ha mer än en drottning i bikupan. Artikeln grundar sig på något som hänt i Kina. Jag undrar och frågar mig, älskar kineserna sina bin? Sjutton också! Det ju har ingenting att göra med kärlek till bina. De verkar inte respekteras som levande varelser. Älskar en biodlare sina bin, när han tittar i bikupan mycket snabbt, utan rökpust och biborste? Och i nästa stund ställer han två lådor på varandra och dödar kanske i genomsnitt sjuttiofem bin? Många biodlare blir visserligen med tiden avtrubbade. Och tycker kanske inte att det gör någonting om några bin dör. Var snäll och försök att betrakta situationen med barnens ögon. Barnen är först och främst nyfikna. Vi biodlare anser att bin är nödvändiga, och att den fantastiska pollineringen är mycket viktig och hur usel världen skulle vara utan bin, osv. Och i nästa sekund drunknar femton bin i sockervattnet. För att vi glömde sätta på locket. Egentligen obegripligt! För barnen är vartenda bi viktigt. En dag i skolan observerade jag fyra elever som försökt rädda ett bi från att drunkna i dammen. Resultatet efter tjugo minuter: Fyra genomblöta elever och ett räddat bi. Strålande! De här eleverna älskade sannerligen det här biet. Jag vet, när jag började med biodling var varje bi viktigt i mina ögon. Jag tog själv upp bin från gräset och satte dem på flustret. För att de var svaga och det gjorde ont i hjärtat på mig att inte hjälpa. Men ur biodlarnas ögon var detta visserligen en Rök runt kanterna för att få bort bina och undvika bikross innan du sätter på en låda. grov felbedömning och jag har också slutat att göra det. Jag tror inte att biodlare ska smeka och kyssa sina bin för att visa sin kärlek, men lite mer respekt för varelserna det är en bra början. Var snäll och slut dina ögon ett ögonblick. Lägg ner handen med handflatorna på knäna. Föreställ dig en underbar varm härlig sommardag. Känn värmen i handflatorna. En varm sommarvind smeker dig. Blommorna doftar härligt och någonstans till vänster i trädgården står dina bikupor. Du hör hur flitigt bina surrar. Och en av dem landar precis på din hand. Hon kryper hit och dit och i nästa sekund tror du att hon tar en paus. Du känner hennes små ben och den luddiga kroppen på din hud. Det kittlar lite. Och nu var snäll och öppna ögonen igen älskar du dina bin? Jag gick aldrig på waldorfskolan. Jag är inte heller någon ekologisk biodlare (KRAV). Jag kanske bara är en liten godhjärtad biodlare. Kanske beror det på arbetet med alla elever. Reservera lite tid under det kommande året och sätt dig vid bikuporna med en härlig kopp kaffe och känn glädjen av att vara i närheten av dessa underbara bin. De är verkligen små under. Och var snäll och låt munnens delar på drottningen vara i fred! 18

19 100 års-jubileum för Hallands distrikt Den 4 juni firades hundraårsjubileet för Hallands biodlareförening vid Åkulla fritidsanläggning som är beläget mellan Varberg och Ullared. Nästan som på beställning sken solen skönt och det var en riktigt fin dag för både människor och bin att vistas utomhus. Ett femtiotal personer hade samlats för att gemensamt fira hundraåringen. LP:s biodling visade biredskap och tillbehör där besökarna även kunde handla det som visades. Ordf Sören Ohlsson hälsade välkommen. Spelemän från gruppen Carlamännen och Gustavssons stod för musik. Ett intressant föredrag hölls av Arne Johansson, vice förbundsordförande i SBR. Middag med både förrätt och efterrätt. Allsång ur sånghäften. Det var också prisutdelning från poängpromenaden till tre duktiga pristagare. Varbergskretsen har tagit fram en minnesskrift till jubileet som lämnades över, 1 ex vardera till Sören och Arne för SBR:s arkiv. Stort tack till alla som kom och gjorde det till en trevlig och minnesvärd kväll. Mariette Andréasson Festdeltagarna samlar ihop sig. Foto: Leif Andréasson Norgeresa med Varbergskretsen Det första stoppet gjordes för att se på Seatons storslagna gravmonument i Göteborg. Reseledaren, Nils G Carlsson, hade informerat om historien bakom detta monument och Hyltenäs kulle tidigare under resans gång. På färjan mellan Strömstad och Sandefjord bjöds det på en riklig buffé. I Sandefjord mötte storbiodlaren Odd Gjermundröd upp och lotsade oss till sin anläggning för drottningodling och honungsproduktion med krainerbin i Andebu. Där fick vi veta att det har varit ett ovanligt regnigt och kallt väder, vilket starkt påverkat både honungsskörden och drottningodlingen. Han och sambon Berit Röd, bjöd på kaffe i en typisk norsk bondgård i en vacker kulturbygd. Inkvarteringen för natten skedde på Vidaråsen Landsby i Andebu. Här bjöds det på hemmaodlade ekologiska produkter. I anläggningen finns det både kyrka och teaterlokal. Nästa stopp blev i Drammen hos Nils Berthel Kvinge, som också är en känd storbiodlare i Norge, med buckfastbin som specialitet. Planeringen av Norgeresan hade Roar Ree Kirkevold hjälpt oss med, vilket vi är tacksamma för. Efter att ha passerat ett antal vägtunnlar, ställdes kosan hemåt med ett kort up- pehåll vid skalgrusbankarna i Uddevalla. En resa med kultur och natur som tema. Gert Lagerstedt. 19

20 Kursdeltagarna samlade fraamför kåtan. Foto: Åke Jonsson. Mer bin i Västerbotten KARL-UNO OLOFSSON Det var länge sedan en bikurs i Västerbotten samlade mer än 30 deltagare. Det hände pingstlördagen den 11 juni på Forslundagymnasiet i Umeå i regi av Gröna Navet. Medverkande var SBR:s förbundssekreterare Mikael Henriksson, Stig Hansson, projektledare för mera bin i Sverige, Per-Gunnar Olofsson, företagarcoach från LRF- Grön Framtidsgård och Olle Boman och Åke Jonsson Västerbottensbiodlarna. Kursens fokus var som rubriken antyder hur vi ska få mera bin i vårt län. Vi behöver och har förutsättningar för fler biodlare och odlare med mer än några få samhällen. Stig Hansson gav kursdeltagarna en bild av sin egen biodling i Skåne men också tips om hur vi kan gå vidare. Han berörde bland annat frågor hur man gör avläggare, stödutfodrar och behandlar samhällen som har varroa. Han tyckte att vi skall utgå från att vi har kvalstret och därför testa eventuell förekomst med hjälp av apistanremsa. Med sin stora entusiasm har han nog fått några av västerbottensbiodlarna att tänka vidare, lämna hobbystadiet och satsa på småskalig biodling eller deltidsarbete som biodlare. Med tanke på att västerbottenshonung är att betrakta som en delikatess med stor efterfrågan, bör vi biodlare i Västerbotten kunna gå vidare och utveckla vår verksamhet. Tack Stig för alla dina råd! För att utveckla vår verksamhet står bland andra LRF till tjänst med företagscoachning och om detta informerade Per- Gunnar Eriksson, vars uppgift är just att hjälpa företagare att starta och utveckla sin verksamhet. I det avslutande grupparbetet lyfte kursdeltagarna fram ett antal delprojekt, som sammantaget ska bidra till utvecklingen. Några av förslagen var hur vi kan utveckla avläggarverksamheten, skapa fadderverksamhet som stöd till nya biodlare, starta försök med andelsbikupor som ett sätt att hjälpa nybörjare in i biodlingsverksamhet och hur vi kan utveckla våra hemsidor som stöd för informationsoch kunskapsutbyte. 20

21 Min första svärm Mitt enda bisamhälle bestämde sig för att svärma denna min allra första sommar som biodlare! Hjälp, detta skulle ju inte hända, inte just nu i alla fall! Svärmen satte sig fem-sex meter upp i en rönn. Där hängde den i en fin droppformation men alldeles för högt! Vad göra? Ingen stege räckte upp. Först skulle min man skicka upp mig stående på en lastpall på lastarens lyftgafflar. Denna idé fick vi dock överge ganska snabbt när vi insåg att manövern skulle bli ganska riskfylld, och att jag trots allt inte skulle räcka upp. Det var väl bara att stå kvar där nere på marken och suktande titta på svärmen som skulle gå förlorad? Då kläcktes den smått vansinniga idén: Kompaktlastaren utrustades med en utdragbar aluminiumstege fastbandad på lyftgafflarna och en honungshink längst fram. Den klarade en plockningshöjd på 6-7 meter utan problem! Svärmen bärgades, så nu har jag två samhällen, och behöver inte grubbla längre på ifall jag skall göra den där avläggaren eller inte! En tacksam hälsning skickas till flera av medlemmarna i Wettle härads biodlarförening, som bistod mig med många goda råd per telefon denna för en nybörjare så dramatiska dag! Inger Larsson, Lerum Lättsam svärmhämtning Så länge jag kan minnas har det funnits biodling i Stockholms innerstad. Klassiska är bigårdarna på Skansen och i Tantolunden Av och till har det funnits biodling på andra ställen i innerstaden t ex i Vita Bergen och Haga. Inte att förglömma biodlingen på Reimersholme, som hade sin bigård vackert belägen i sluttningen ner mot Liljeholmsviken. Jag hoppas att den har kommit igång igen. Biodlingar på taken i City är dock nytt. Några försök med kupor på balkongen har gjorts men inte med någon framgång. Biodlingen i Stockholms innerstad har långa dragperioder och ger bra honungsskördar men övervintringen kan vara problematisk med störningar av olika slag. Viss vandalisering förekommer också. För bitillsynsmännen med Stockholm City inom sina distrikt är det inte ovanligt att hämta bisvärmar på de mest märkliga platser. Utan att vara tillsynsman blev jag själv ombedd att ta bort en svärm som satt sig i en liten prydnadsbuske på taket till ett kontor i Gamla stan. Det visade sig vara en terass med kaffebord och solstolar och med en strålande utsikt över Strömmen och Skeppsholmen. En liten skakning i busken och den stora svärmen ramlade ner i lådan. Sedan satt jag i en bekväm stol i solen och såg bina vandra in till drottningen. Visst, litet besvär hade jag med bina som satt närmast stammen men det kunde jag stå ut med. Bekvämare och mer stilfullt kommer jag aldrig att få det på någon svärmhämtning i framtiden. Bina fick ett nytt hem i Farsta Södertörns bf:s bigård i Skarpnäck. Nils-Erik Persson 21

22 Honung istället för heroin Foodmonitor.se publicerade den 10 aug en notis om att afghanska bönder hellre väljer att odla bin än att odla vallmo till narkotika. Produktionen av vallmo i provinsen Halmand har sjunkit med 15 % Det är ett brittisktamerikanskt-danskt utbildningsprogram som ligger bakom. En bonde som tjänar 450 dollar på vallmo under ett år kan på samma tid tjäna 1000 dollar på fisk-, frukt- och biodling. Speciellt biodlingar lämpar sig väl i Afghanistan. Honung används för att söta te och som ett naturligt läkemedel. Honung omnämns i Koranen. Uppgivna källor: bfbs.com, military.com, Huffington Post. Red Bigubbe Bikupa i Sprewald park i Tyskland. med munnen som fluster. Ingegerd Bigårdsskylt Om du inte redan gjort en egen bigårdsskylt till din utbigård eller köpt en från SBR, får du här ett tips från Folke Lindquist. Här ovan ser vi hur den ser ut. Snart finns det nya att köpa från SBR också. Folke skriver så här om den egentillverkade ovan: Där jag har bin i naturen har jag satt en skylt,. skriven på A4 papper och plastat in den. Den har gett ett antal samtal från intresserade personer och ingen skadegörelse. Den bleks av solen, men är lätt och billig att göra om. Skriver man på fotopapper så kan den hålla ett par år. Red Vårträff med SBR Quinnor i Skåne Vi träffades på plantskolan i Alnarp. Ett antal nyfikna kvinnor och ett par män möttes upp av Bo Lindahl och visades runt på Alnarps plantskola. Mycket intressant att höra om träden som växte där, vad man ska tänka på angående träd. Vi avslutade dagen med ett besök på Flyinge plantskola. Även där fick vi en massa tips och råd när det gäller träd och växter. Tack ännu en gång Bo Lindahl för ditt engagemang. Nästa träff är tänkt till den 24 oktober i Kristianstad. Ämnet blir honungsbedömning. Anmäl senast 19 okt. Ulla o Ingrid 22

23 Nytt i Svensk Biavel Krister Linnell har lämnat Svensk Biavel med anledning av hans nya uppgifter inom HF. Hans styrelserepresentation från SBR ersätts med Matias Köping från Gävle och uppgiften som styrelseordförande ersätts med Lars Naimell. Detta beslutades på en extra bolagsstämma i Nässjö av ägarna SBR och BF. Ändringen gäller från 15 augusti. Lasse Naimell Tidiga krainerbin i Sverige F ör den som trodde att Krainerbinas förekomst är en ny företeelse i Sverige så läste jag bifogad artikel i Svensk Bitidning i marsnumret av årgång Lars Frösell, Fagersta NY UTVECKLINGSKONSULENT SBR:s nuvarande utvecklingskonsulent går i deltidspension Vi söker därför en ny utvecklingskonsulent med en tjänstgöring av cirka 75 %. Tjänsten inriktas mot att stödja biodlare som vill växa i sin biodling med fler bisamhällen varför näringslivserfarenhet och erfarenhet av större biodling är meriterande. Mer information hittar du på hemsidan Du kan också kontakta: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Facklig representant Maj-Britt Järnvall Sista ansökningsdag 1 november Skicka gärna in din ansökan till Välkommen med din ansökan! Extra bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB Berörda kallas härmed till extra bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB Fredagen den 14/10 kl i bolagets lokaler i Mantorp För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget (har Du lämnat fullmakt till försäljning av dina aktier eller redan undertecknat avräkningsnota om försäljning till Lindahl Invest skall du inte närvara). Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, Mantorp eller via mail till: org eller fax senast torsdag den 6 oktober Ärenden Antagande av ny bolagsordning Val av ny styrelse och suppleanter Fastställande av styrelsearvoden. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Kallelse sker via annons i Bitidningen, eller brev 23

24 Brev till redaktionen Internationellt diskussionsforum Det fanns en kommentar i en av de senare bitidningarna om att få veta mer om biodlare och biodling utanför Sverige. På LinkedIn på internet har jag skapat gruppen Beekeeping Worldwide där nu 669 personer är medlemmar. Medlemmarna kommer från all världens länder och man diskuterar alla typer av frågor. Senast har en man från Moldavien startat en diskussion om antibiotika i indisk honung. Om man skall resa till ett annat land finns Biodlarkartan där man kan lokalisera biodlare runt om i världen som man kanske kan besöka om det passar. Länkar: Beekeeping Worldwide (via kortlänken): Biodlarkartan: Tomas Read Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket som vanligt, pallpriser, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd :41:53 24

25 Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens styrelse Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten st Förluster...st Avläggare bildade sommaren st Invintrade samhällen hösten st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Kopia som behålles Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten st Förluster...st Avläggare bildade sommaren st Invintrade samhällen hösten st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn 25

26 Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober september 2011 OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också ladda hem en blankett från SBR:s hemsida och skriva ut den på din skrivare. Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen. Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för svensk biodling. Tack för din hälp! 26

27 Honungsbedömningskort Gulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommittén Bedömningskorten returneras till biodlaren efter bedömningen. Detta ex behålls av biodlaren För beställning av SBR s honungsetikett krävs en godkänd honungsbedömning. Medlemsnummer: Namn: Genomförd Bihusesyn Nej Utg Ifylles av biodlaren inför bedömningen Ja Datum Båda korten ska bifogas den burk som lämnas till lokalföreningen för den årliga honungsbedömningen. Korten och ett frankerat kuvert med eget namn och adress, läggs i ett anonymt kuvert tillsammans med honungsburken och lämnas till lokalföreningen. Egenskaper Värdering Antal Renhet Konsistens Lukt och smak Färg Egenskaper Värdering Antal Avdragsvärde Inga partiklar 0 Renhet Partikel < 0,5 mm 1/partikel Partikel >0,5<1 mm 4/partikel Partikel > 1 mm Underkänd Slät 0 Konsistens Märkbart kornig -2 Sandig -4 Grusig -6 Bra 0 Knappt märkbart främmande inslag -1 Vattenhaltskontroll med refraktometer Vattenhalt > 20% % Underkänd Summa avdrag Maximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag. Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomförd Bihusesyn för godkänt honungsprov. Underkänt honungsprov Avdrag Noteringar (varje poängavdrag ska kommenteras) 25 - summa avdrag = Bedömningspoäng Godkänt honungsprov, SBR-etiketten får användas Ort År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförande Gulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommittén Detta ex bifogas beställningen av SBR etiketter. För beställning av SBR s honungsetikett krävs en godkänd honungsbedömning. Avdragsvärde Inga partiklar 0 Partikel < 0,5 mm 1/partikel Partikel >0,5<1 mm 4/partikel Partikel > 1 mm Underkänd Slät 0 Märkbart kornig -2 Sandig -4 Grusig -6 Bra 0 Knappt märkbart främmande inslag -1 Tydligt främmande inslag -2 Obehagligt inslag Underkänd För honung normal färg 0 Ojämn färg -1 För honung främmande färg Underkänd Vattenhalt < 20% % 0 Lukt och smak Färg Vattenhaltskontroll med refraktometer Tydligt främmande inslag Obehagligt inslag -2 Underkänd För honung normal färg 0 Ojämn färg För honung främmande färg -1 Underkänd Vattenhalt < 20% % 0 Vattenhalt > 20% % Underkänd Summa avdrag Maximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag. Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomförd Bihusesyn för godkänt honungsprov. Underkänt honungsprov Ifylles av biodlaren inför bedömningen Medlemsnummer: Namn: Genomförd Nej Ja Datum Bihusesyn Avdrag Noteringar (varje poängavdrag ska kommenteras) 25 - summa avdrag = Bedömningspoäng Godkänt honungsprov, SBR-etiketten får användas Ort År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförande 27

28 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, Grödinge Tel , Öppettider se Sjölis perforator obet-beg. inkl transp.huv : Silcentrifug 1500:-. Gjutform för dadantlåda 1500:-. Tel Skånes Biodlardistrikt Utbildnings- och informationsdag lö 22 okt kl 10-ca16 på Salliusgymnasiet Östergatan 15 Eslöv Olof Laurin informerar om sin biodling och hur han gör avläggare. Krister Linnell informerar om Honungsförädlingen AB samt framtida planer för det nya företaget. Lotteri. Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biodlingsredskap eller annan utrustning som ni tycker är bra att jobba med i er biodling. Lunch. Sven Åke Nilsson kommer att föreläsa med temat Svensk honung- så blir den som bäst Ordf. Alf Sjöberg: Info från SBR. Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125: -, som betalas på plats. Bindande anmälan senast den 19 oktober till Ingrid Bondesson eller E-brev Max 120 personer får plats i lokalen, så först till kvarn gäller. Välkomna! Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Trådade Svearamar o halvsvea, oisol skattl bill , Skaraomr. 30 parningskassetter, 20 ytterhus typ SBR, delvis begagnat. Tel Redskap o utrustn f 25 samh. Skälderhus, LN, elslunga 4 ram, kupor, ramar, lådor, mm Silcentrifug i trekorgars CFM slungare, fixar ljungen utan problem kr Bisamhällen 3 st bisamhällen LN säljes. T

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016 Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2016 Biåret 2016 I din hand håller du nu Nr 1 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. I år har bladet kommit ut minst sagt sporadiskt. Det

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013 Drönaren I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll Våren 2013 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2013... 3 Slungrummets födelse... 3 Vinterförluster... 3 Vi tittar

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led beroende

Läs mer

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter

DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011. Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter DHR ÄNGELHOLM. NR.4. 2011 Informationsblad om vad som händer i föreningen Kurser, fester, resor Och andra aktiviteter ORDFÖRANDE. OVE JANSSON. Tel. 0435-21694 MOBIL. 070-5216941 KASSÖR. SVEN-ÅKE JÖNSSON.

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Svärmhämtning 2011-06-11

Svärmhämtning 2011-06-11 Svärmhämtning 2011-06-11 Det började på ett styrelsemöte i Södra Björke, Conny Persson hade fått ett telefonsamtal från en privatperson. De hade fått en svärm som satt sig emellan en ytter och innerdörr

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin! Ansvarig: Mail: Marie Hannerstig marie.backstrom@utb.lund.se Telefon: 070-8726605 Rapport Gröna Skolgårdar projekt Hej! Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Ordföranden har ordet 20 05 Töllsjö, Hindås, Bollebygd, Rävlanda, Hällingsjö och Sätila. Välkommen till årets Biblad. Biåret 2004 gav lite honung som ett resultat av det kalla och regniga vädret under

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Varroabekämpning med ekologiska metoder Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

s e c o Martin Widmark Christina Alvner

s e c o Martin Widmark Christina Alvner å m s e d h c o under jorden Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Om de bara vattnade och hackade lite Valle och jag satt på bussen. Vi skulle hälsa på hans gammelfarfar som hade fyllt år. Bussen

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan Nr.1 2015 ???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan * 30 jan. 4H start se program i bladet! * 18 febr. Årsmöte med Hejdeby och Endre Röda Kors kl.19.00 i Hejdeby

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Safirens förbannelse Lärarmaterial

Safirens förbannelse Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vad handlar boken om? Boken är sista delen i serien Den Svarta Safiren. Sif ser när Chala kysser Aram och hon blir förkrossad. Hon skriver en lapp till Aram

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Norrbottens Drottningodlingsklubb Verksamhetsberättelse 2013 Under verksamhetsåret 2013 har styrelsen bestått av: ordförande Arne Sundqvist, sekreterare Erik Heedman, kassör Kim Holmqvist samt suppleant

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Hej! Nu, när vi har mött barnen igen och allt börjar få form och fason i arbetsrutinerna, är det dags att planera framåt. En mötesplats för inspiration:

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Våren kommer tidigt i Andalusien

Våren kommer tidigt i Andalusien Mandelblomsvandring i Andalusien 1 7 februari 2017 1 Våren kommer tidigt i Andalusien i södra Spanien. Redan i slutet av januari/början av februari blommar mandelträden på bar kvist. Doften från tusentals

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström befriad 2015 16-19 juli Snäckan Klintehamn talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström konsert med A Treehouse Wait barnkonferensen äventyret GOTLAND Pingstförsamlingarna

Läs mer

2. Fristad 2013 Köket

2. Fristad 2013 Köket 2. Fristad 2013 Köket Mitten av januari och framåt. Elen är planerad av Carl -Fredrik, Agneta Skarp o Gunnar + lite fler tyckare. Martin Backgården och Fredrik Williams(aliasWille) sköter elektriciteten.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

MEDLEMSMAIL MARS MÅNAD Datum 2012-03-06

MEDLEMSMAIL MARS MÅNAD Datum 2012-03-06 MEDLEMSMAIL MARS MÅNAD Datum 2012-03-06 Hej! Jippie, våren är här med den vackra solen och de ljusa löftesrika dagarna. Mänskligheten har vaknat och kravlar ur sina vinterbon för att välkomna våren. Underbart!

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer