RUNDRADIONS FÖRVALTNINGSRÅDS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN

Transkript

1 05 06 RUNDRADIONS FÖRVALTNINGSRÅDS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN

2

3 B 16/2007 rd RUNDRADION AB:S FÖRVALTNINGSRÅDS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM BOLAGETS VERKSAMHET ÅR 2005 OCH 2006 Till riksdagen I enlighet med 6 4 momentet i lagen om Rundradions verksamhet överlämnar bolagets förvaltningsråd högaktningsfullt till riksdagen vidstående berättelse om Rundradions allmännyttiga service år 2005 och Helsingfors den 1 september 2007 På Rundradion Ab:s förvaltningsråds vägnar Kimmo Sasi ordförande

4

5 INNEHÅLL 1. YLEs allmännyttiga uppgift s YLEs programutbud s Utbudet per programenhet s Programmens ursprung s Utbudet per kanal s Jämställdhet och mångfald samt tjänster för minoriteter och specialgrupper s Utlandstjänster och sändningar på främmande språk s Säkerhet, förmedling av myndighetsmeddelanden och beredskap inför undantagsförhållanden s YLE och det finländska tv-utbudets mångsidighet en jämförelse s Kostnaderna för YLEs programutbud s YLEs publik s Utvecklingen inom digital-tv s Tv-tittandets och radiolyssnandets utveckling s Hur nöjd är publiken med YLEs utbud? s YLEs publik och allmännyttiga uppgift s Attityd till tv-avgiften s Uppskattningen av public service samt YLEs relation till publiken s Definition av verksamhets förutsättningarna för public service s Europeiska riktlinjer s Nationell reglering s YLEs förvaltning år 2005 och 2006 s Förändringar i förvaltningen s Förvaltningsrådet och dess uppgifter s Styrelsen och dess uppgifter s Förvaltningsrådets beslut s. 24 Styrelsemedlemmar år 2005 och 2006 s. 26 BILAGA: Statistiska diagram s. 28 BILAGA: Utlåtande om Rundradions berättelse för åren s. 37

6 4 1 YLEs allmännyttiga uppgift närmare genom förordning och ha beredskap för att sköta televisions- och radioverksamheten under undantagsförhållanden. Undersökningar visar att finländarna i mycket stor utsträckning uppskattar YLEs allmännyttiga uppgifter, som också vinner ett nästan enhälligt understöd bland allmänheten. Dessa resultat i publikundersökningen presenteras närmare i avsnitt 4.3 och 4.4. YLEs allmännyttiga uppgifter definieras i lagen om Rundradion Ab. Enligt 7 i lagen är det bolagets uppgift att tillhandahålla ett heltäckande televisions- och radioprogramutbud jämte special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra innehållstjänster som ansluter sig till den allmännyttiga verksamheten kan tillhandahållas i alla telenät. YLEs allmännyttiga verksamhet ska särskilt: YLE-lagen reviderades år 2005 och ändringarna trädde i kraft i början av år Ovan beskrivna allmännyttiga uppgifter ingår i den reviderade lagen. Lagändringarna presenteras i avsnitt 5 och 6 i denna rapport. Centrala värden i YLEs programverksamhet är finländskhet, tillförlitlighet, oavhängighet, mångsidighet och hög kvalitet. Dessa värden ligger också till grund för utvecklingen av bolagets programverksamhet, och de får en allt större betydelse i det praktiska programarbetet. Genom sitt programutbud har YLE svarat på förändringarna i lagen och omvärlden på det sätt som anförs i avsnitt 2. - stödja demokratin och enskildas möjlighet att på verka genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till växelverkan, - producera, skapa och utveckla inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning, - i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn samt tillhandahålla andaktsprogram, - behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten samt tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet, - stödja tolerans och kulturell mångfald samt sörja för programutbud även för minoriteter och specialgrupper, - främja växelverkan mellan olika kulturer och upprätthålla ett programutbud som riktar sig utomlands, - förmedla myndighetsmeddelanden som anges 2 YLEs programutbud 2.1 Utbudet per programenhet I det följande granskas YLEs sammantagna programutbud per programenhet. Grupperingen gör det lättare att uppfatta YLEs hela utbud som större innehållshelheter. Antalet olika programtjänster har ökat och distributionsformerna blivit mångsidigare. Denna utveckling tangeras i stycket Nya tjänster i detta avsnitt. I avsnitt 2.3 presenteras YLEs utbud utifrån kanalprofilerna och realiserade genrespecifika andelar. Indelningen av utbudet i fyra programenheter följer definitionen av YLEs public service-uppdrag. De fyra programenheterna är: - nyheter och aktualiteter - fakta - kultur samt - underhållning. Dessutom granskas utvecklingen av YLEs nya tjänster. Figur 1: Programenheternas andelar (%) av sändningstimmarna i YLEs radio och tv år

7 5 Nyheter och aktualiteter År 2005 stod nyhets- och aktualitetsprogrammen för 27 % av YLEs totala tv-utbud och år 2006 för 26 %. Nyheternas och aktualiteternas andel i radion var 16 % år 2005 och även år YLE har byggt upp en egen bolagsintern nyhetsbyrå. I projektet deltog år 2006 YLE24 Online-redaktionen, de finska tvoch radionyheterna samt den svenskspråkiga och den regionala nyhetsverksamheten. Tittare och lyssnare betjänas på alla kanaler, i text-tv, på internet och mobilt, 24 timmar om dygnet. Under året har särskilt nyhetsanskaffningen, den regionala nyhetsjouren och samarbetet mellan redaktionerna effektiviserats. Med hjälp av landskapsradiorna som täcker hela Finland samt korrespondentnätet utomlands säkerställer YLE ett mångsidigt nyhets- och aktualitetsutbud från både Finland och världen. I nyhetsverksamheten ställer realtidssändningarna och den snabba rapporteringen särskilda krav på journalismen. Tillförlitlighet är ett centralt värde för YLE; krävande sändningar i realtid får inte ske på bekostnad av tillförlitligheten och den högklassiga tolkningen. Primära redskap för snabb nyhetsförmedling är i första hand text-tv, internet och mobila tjänster; här är nyhetsförmedlingen inte bunden vid någon speciell sändningstid och användaren anlitar dessa medier uttryckligen på grund av deras snabbhet. YLEs publik värdesätter nyhets- och aktualitetsprogrammen högt. Finländarna anser att tillförlitlig och oavhängig nyhetsförmedling är en av YLEs viktigaste allmännyttiga uppgifter. När det gäller att ange vad som gör en bra tv-kanal står tillförlitliga nyheter och aktualiteter överst på listan. Också radiolyssnarna väljer kanal förutom enligt musiksmak även på basis av nyhetsutbudet. Den regionala nyhetsverksamheten är en central del av YLEs public service i både radio och tv. Sändningar av regionala tv-nyheter inleddes stegvis år Fr.o.m. maj 2004 har alla finländare kunnat se lokala tv-sändningar, som etablerat sig i YLEs tv-utbud. Som nyhetsmedium överträffar YLE dagstidningarna, även om den dagstidning man prenumererar på alltjämt anses vara dagens viktigaste nyhetskälla. På tio-i-topplistan för vardagens viktigaste nyhetskällor finns YLEs finska tv-nyheter och väder kl , YLEs nyheter i morgon-tv, nyheterna i YLE Text-TV samt YLE Radio Suomis landskapsnyheter. YLEs nyhetsutbud upplevs oberoende av medium som mycket tillförlitligt. De fem nyhetskällor som ansågs vara allra tillförlitligast är alla YLEs nyhetssändningar. Även de regionala tv-nyheterna uppnådde snabbt hög status bland YLES nyhetssändningar. Det bästa betyget både år 2005 och 2006 fick alltjämt YLEs finska tv-nyheter. År 2006 tillfrågades respondenterna första gången om sina åsikter om YLEs nyheter på internet. Dessa upplevs också som mycket tillförlitliga, till skillnad från nyheter på internet i allmänhet (undersökt år 2005). Figur 2: Nyhetskällornas tillförlitlighet år I början av år 2005 medförde tsunamikatastrofen i Asien större tittarmängder än vanligt för YLEs tv-kanaler samt besöktoppar på YLEs webbsidor. År 2006 kom resultatsändningen från presidentvalets andra omgång med bland årets 10 mest sedda program. I samband med presidentvalet upplevdes valmaskinen och resultatservicen på internet som viktiga förmedlare av både bakgrunds- och realtidsinformation. Realtidstjänsterna kompletterar den övriga nyhetsförmedlingen. Medborgarnas omedelbara behov av tilläggsinformation tar sig till exempel uttryck i den allmänt betrodda YLEs webbplats anlitades så pass flitigt, trots att endast 5 % av finländarna betraktar nyheter på internet och 1 % YLEs nyhetssidor som den viktigaste nyhetskällan under vardagar. Internet är tydligt en viktigare nyhetskälla för de yngre åldersgrupperna (under 35 år) än för de äldre. Trots det är televisionen och dagstidningen fortfarande klart viktigare nyhetskällor än webben även för de yngre. Fakta År 2005 stod faktaprogrammen för 27 % av YLEs totala tv-utbud och år 2006 för 26 %. Faktaprogrammens andel i radion var 9 % år 2005 och även år Till YLEs faktautbud räknas förutom olika faktaprogram också utbildnings-

8 6 och vetenskapsprogram samt dokumentärer. Utbudet av faktaprogram bildar, tillsammans med nyheterna, ryggraden i YLEs programutbud och ger publiken nyttig information om olika livsområden, skildringar av vardagslivet, naturen och den omgivande världen, möjlighet till livslångt lärande samt information om vetenskapen ur finländsk synvinkel. YLEs faktautbud betjänar publiken både som individer och som medlemmar av olika grupper. I och med interaktionen via internet, e-post och SMS fungerar faktautbudet också allt oftare som en öppen arena där man kan uttrycka åsikter och dela med sig av sina erfarenheter. För finlandssvenskarna har faktautbudet på svenska stor betydelse i synnerhet som förmedlare av samhällskunskap och som identitetsförstärkare. I faktautbudet är oavhängigheten ett värde som också skiljer YLE från kommersiella medier. YLE vill dessutom framhålla den etiska aspekten i innehållet. Det mångsidiga programutbudet inkluderar allt mer etniska intryck och synvinklar på olika kulturer. Detta är också utgångspunkten för utvecklingen av YLEs faktautbud. Allteftersom medieutbudet blir mer underhållningsbetonat ökar vikten av högklassiga faktaprogram. Det är uttryckligen tack vare det högklassiga faktautbudet som YLE enligt publiken skiljer sig från de kommersiella medierna, och publiken önskar också att YLE håller fast vid sin sakliga roll. En bra tv-kanal förväntas ha ett mångsidigt faktautbud nyttig information, dokumentärer, program som väcker samhällsdebatt och program som skildrar den finländska vardagen. Publiken definierar högklassiga faktaprogram som program där frågor och fenomen behandlas grundligt, ingående och objektivt. Av de nästan tre timmar som finländarna dagligen spenderar framför tv:n används en dryg fjärdedel (27 %) för olika typer av faktaprogram. YLEs kanaler har ett viktigt uppdrag när det gäller utbudet av faktaprogram. Även utbudet av dokumentärer anses vara ett av de viktigaste public service-uppdragen. För närvarande är YLEs dokumentärutbud mycket omfattande och uppskattat även internationellt sett. Sammanslutningen för europeiska dokumentarister beviljade år 2005 YLE ett pris för bolagets dokumentärutbud. I synnerhet inhemska dokumentärer placerar sig ofta bland de mest sedda programmen. Utbildningsprogrammen för skolor och vuxenutbildningsprogrammen är likaså med bland de 12 mest uppskattade public service-uppdragen. En undersökning av tittarnas tillfredsställelse med YLE visar också mycket positiva resultat: år 2006 var hela 91 % av respondenterna åtminstone ganska nöjda med faktaprogrammen och dokumentärerna på YLEs tv-kanaler. Också radiolyssnarna är nöjda med faktautbudet. YLE Radio Suomis lyssnare är uttryckligen mest nöjda med kanalens faktaprogram. Kultur År 2005 stod kulturprogrammen för 32 % av YLEs totala tv-utbud och år 2006 för 33 %. Kulturprogrammens andel i radion var 18 % år 2005 och 19 % år Till kulturprogrammen räknas förutom egentliga kulturprogram också drama, barnprogram och klassisk musik. YLE är den överlägset största inhemska aktören inom de flesta kulturprogramgenrer inom vissa till och med den enda. Dessutom är YLE landets största producent och förmedlare av audiovisuell kultur och garanterar därmed kontinuiteten inom detta kulturområde. När det gäller tv-drama och inhemsk filmproduktion bidrar YLE till att upprätthålla kompetensen och yrkesskickligheten inom denna genre i hela landet, eftersom YLEs dramautbud i tv även är ett viktigt forum för inhemska aktörer. De barnprogram som YLE sänder är ett livsvillkor för produktionen av inhemska animations- och barnfilmer. YLE stöder även finländsk klassisk musik genom att beställa verk och upprätthålla en symfoniorkester. Inhemska program, såväl dagliga barnprogram som serier, filmer, skådespel och hörspel, är för finländarna viktiga uppgiftsområden inom den allmännyttiga servicen. Inhemskt drama är vanligen riktat till en bred publik, såsom till exempel Kotikatu och produktionerna i Kotikatsomo. En del av utbudet får synnerligen olika publiker; barnprogram ses till exempel närmast av barn, men programmen är viktiga också för barnens föräldrar och moroch farföräldrar. Barnprogrammen på svenska intar en särställning eftersom ingen annan än YLE producerar barnprogram på svenska. Programmen stöder finlandssvenskheten och barnens identitet. Även den allt viktigare kulturella mångfalden har beak-

9 7 tats i barnprogrammen, och år 2006 fattade YLE beslut om att börja sända barnprogram på samiska år Kultur och konst samt klassisk musik är däremot klart program för specialpubliker, och detta utbud upplevs som viktigare med åldern. YLEs inhemska drama får ett gott resultat i undersökningen om tittarnas tillfredsställelse. Allra flest nöjda tittare har det inhemska dramat i YLE TV2 (78 %). När det gäller utländskt drama är tittarna nöjdast med MTV3. Kulturprogrammen är tydligt program för specialpubliker, men i YLE TV1 får de ett mycket gott mottagande bland kärnpubliken (personer som är intresserade av kultur och konst). År efter år får barnprogrammen i YLE TV2 beröm av barnens föräldrar i undersökningar. De anses värdesätta barnet samt vara både utvecklande och underhållande. YLEs barnprogram är de enda barnprogrammen som upplevs vara både våldsfria och trygga. Underhållning År 2005 stod underhållningsprogrammen för 14 % av YLEs totala tv-utbud och år 2006 för 15 %. Andelen underhållning i radion uppgick till 57 % år 2005 och 56 % år Detta utbud består av sport, populärkultur, musikunderhållning och egentliga underhållningsprogram samt ett utbud för ungdomar. Radions stora andelar beror på att all musik som spelas på kanalerna, bortsett från klassisk musik, räknas till underhållningsutbudet. Den allmännyttiga servicen erbjuder stimulerande underhållning. Underhållningsprogrammen är en kanal där man också kan ventilera samhälleliga fenomen humor och satir är viktiga uttrycksmedel. Till det allmännyttiga underhållningsutbudet, eller andra utbud, hör aldrig att förlöjliga eller mobba publikerna. Inom ramen för underhållningsutbudet skapas ny inhemsk kultur, i allt högre grad även tillsammans med publikerna. Tittarna och lyssnarna deltar på många sätt: de kommenterar, ger respons och förslag gällande programmen och deras innehåll samt medverkar i programmen. Centrala värden inom allmännyttig underhållning och populärkultur är att de för inhemska aktörer i branschen. Den största och mest anslående satsningen inom denna programenhet i både tv och radio år 2005 var VM i friidrott i Helsingfors. Sändningarna sågs av totalt 4,3 miljoner tittare. Den största satsningen år 2006 var OS i Turin. Allt som allt nådde YLE-sändningarna från OS ut till 4,5 miljoner tittare, dvs. nästan alla finländare. Vissa enskilda sändningar från OS, såsom ishockeyfinalen Finland-Sverige, hade 1,7miljoner tittare och var bland årets 10 mest sedda program. Ett annat stort sportevenemang år var årliga VM i ishockey. Eurovisionen år 2006 var med uttagningar och återblickar en programhelhet som bestod av cirka 20 program. Den kulminerade i finalen i Aten som samlade 1,5 miljoner tittare. På Salutorget i Helsingfors deltog personer i Lordis segerfest medan en dryg miljon tittare följde konserten i tv. Kanalen för populärmusik och populärkultur, YleQ, lades ned i september Även digitalkanalen YLE24 för nyhets- och aktualitetsutbud läggs ned och ersätts av YLE Extra, som inriktar sig på populärkultur, sport och sändningar av evenemang, med ungdomar som särskild målgrupp. Förmedlingen av stora sportevenemang till finländarna och inhemsk underhållning anses höra till de viktigaste allmännyttiga uppgifterna. I bedömningen av YLEs framgång i public serviceuppdragen får sporten det bästa betyget. Stora sportevenemang påverkar också de årliga tittarandelarna. Under OS-året 2006 ökade YLE TV2 avsevärt sportprogrammens andel av de totala tittarsiffrorna. Samtidigt minskade de övriga underhållningsutbudens andel av tittandet på YLEs tv-kanaler. Publiken är så gott som lika enhälligt nöjd med YLEs sportutbud som med nyhetsutbudet. Nio av tio finländare är nöjda med YLEs sportprogram; i detta avseende har YLE fortsättningsvis en klart ledande ställning jämfört med både MTV3 och Fyran. YLEs inhemska underhållning uppskattas fortfarande klart högre än de kommersiella kanalernas underhållningsutbud. YleX upplevs som den mest humoristiska radiokanalen, och lyssnarna ger kanalen ett gott betyg för dess humor-, underhållnings- och musikprogram. är inhemska och oberoende av kommersiella intressen. YLEs underhållningsutbud i tv är dessutom ett betydande forum

10 8 Nya tjänster I YLEs nya tjänster ingår webb-, bredbands- och mobiltjänster samt text-tv. YLEs strategiska mål är att utvecklas till en betydande aktör inom framtagandet och lanserandet av nya tjänster, i synnerhet sådana som utnyttjar bredbandsnätet. Med sina nya tjänster eftersträvar YLE nya målgrupper och erbjuder sina publiker ett nytt slags innehåll. De nya tjänsterna når till en början allra bäst dem som även annars är intresserade av ny teknik. Sedan år 2005 har YLEs webbtjänster hela tiden ökat sin betydelse. År 2006 ansåg 59 % av finländarna att de åtminstone var ganska viktiga som en del av YLEs public service. Beräkningsschemat för att kalkylera mängden besökare på webben ändrades sommaren Därför är besökarantalen inte fullständigt jämförbara med tidigare år. Webbanvändningen har klart ökat, även om antalet besökare tidigare har överskattats. Mobiltjänsternas betydelse undersöktes första gången år 2006, då 35 % av befolkningen ansåg att de är åtminstone ganska viktig allmännyttig service. I september 2006 öppnades YLEs Levande arkiv, som består av inspelningar och material från Rundradions radio-, tv- och fotoarkiv samt filmmaterial köpt från filmbolag. YLEs nationella ljud- och bildarkiv hör till den mycket viktiga allmännyttiga servicen. Hela 85 % av befolkningen anser att arkivet, dess användning i programverksamheten och utläggningen av det på internet är en åtminstone ganska viktig allmännyttig uppgift. Utöver film- och radiomaterial innehåller arkivet tusentals fotografier och över två tusen bakgrundsartiklar. Levande arkiv är en reaktiv tjänst som erbjuder användarna arkivmaterial som komplement och fördjupning till aktuella evenemang och fenomen. Materialet kompletteras fortlöpande. Sidorna hade under hösten 2006 cirka besökare varje vecka, och tjänsten har fått gott om positiv respons. Öppnandet av Levande arkiv var det första skedet i omarbetningen av YLEs användargränssnitt YLE.fi på internet. Under hösten 2006 grundades också en ny webbtjänst som stöd för inlärning (YLE Oppimisen verkkopalvelu) och Eurovisionssidor. Nytt på webben år 2005 var bl.a. bloggsidorna, RSS-tjänsterna och podcastingutbudet. Med hjälp av bredbandstjänsterna har det övriga programutbudet bl.a. vid stora sportevenemang gjorts mångsidigare. Till exempel vid OS i Turin år 2006 erbjöds videoklipp av prestationer via bredband. YLE förmedlade också OS i Turin över hela Europa i 3G-nätets mobil-tv. I Ralliradios videobloggförsök i anslutning till Jyväskylärallyt sommaren 2006 breddades evenemangsutbudet på webben och ett till utbudet anslutet webbforum öppnades. I det multimediala utbudet år 2005 ingick Sibelius-violintävlingen. Digital-tv möjliggör nya specialtjänster som är förenliga med YLEs roll inom public service, till exempel utbud i textform. Textningstjänsten för hörselskadade realiseras nu som DVB-textning, så att det är möjligt att lagra program med textning för hörselskadade. Tjänsten med talande text lanserades år Synskadade kan lyssna på texten i form av syntetiskt tal. Tjänsten realiserades i samarbete med Synskadades Centralförbund. Av text-tv-tjänsterna var YLE Text-TV fortfarande populärast. Text-TV:s sidor hade år ,2 miljoner besökare dagligen. Utbudet omfattar cirka sidor. Nyheter år 2006 är de regionala nyheternas sidor Programmens ursprung År 2006 var 58 % av YLEs hela tv-utbud inhemsk produktion (60 % år 2005). Totalt 90 % av utbudet var av europeiskt ursprung (89 % år 2005). På YLEs tv-kanaler uppgick antalet inhemska förstasändningar utan nyhets- och sportsändningar till timmar år Detta innebar en ökning på 1,4 % från föregående år. Andelen oberoende programproduktion i YLEs tv-utbud har stabiliserats på 2000-talet. Den nuvarande nivån betraktas som en utgångspunkt även i planeringen av framtida utbud. År 2006 utgjorde andelen produktion som köpts in av fristående programleverantörer 16 % av de nya inhemska programmen (17 % år 2005). 2.3 Utbudet per kanal Under år specificerades kanalernas profiler och deras inbördes arbetsfördelning. Diagrammen över kanalernas programutbud visar situationen år Förändringarna i programtypernas andelar är tämligen små. Större förändringar (+3 %-enheter) utreds i texten.

11 9 YLE TV1 YLE TV1, programutbud år 2006 Den ledande kanalen för nyhets-, aktualitets- och faktajournalism som också erbjuder drama, kultur, utbildningsprogram och dokumentärer samt satirisk underhållning. Bland de program som köps in läggs huvudvikten på kvalitetsfilmer och brittisk produktion. Kanalen sänder även digitalt. Sedan år 2005 har utbudet av utbildnings- och vetenskapsprogram minskat med 4 procentenheter. Fakta 21 % Kulturprogram 6 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 8 % Inhemsk fiktion 4 % Aktualiteter 21 % Nyheter 8 % Barnprogram 1 % Sport 3 % Underhållning 3 % Utländsk film 4 % Utländsk fiktion 21 % YLE TV2 Den ledande kanalen för barn, familjer, fritid och sportevenemang som också sänder drama och underhållning. Aktualitets- och faktaprogram betonar medborgarsynvinkeln samt inhemsk och regional anknytning. Bland de program som köps in framträder i synnerhet komedier och serier som skildrar människorelationer. Kanalen sänder även digitalt. Sedan år 2005 har utbudet av sportprogram ökat med 4 procentenheter. Kultur 1 % Inhemsk fiktion 4 % Utländsk fiktion 12 % Utländsk film 4 % Underhållning 11 % YLE TV2, programutbud år 2006 Sport 22 % Fakta 13 % Aktualiteter 10 % Nyheter 5 % Barnprogram 18 % YLE FST5 (på de analoga kanalerna YLE TV1 och YLE TV2) YLE FST5, programutbud år 2006 (analogt i YLE TV1 och YLE TV2) Fakta 24 % Aktualiteter 5 % Utbudet i svenskspråkiga YLE FST5 sänds även i analoga YLE TV1 och YLE TV2 med finsk text fram till hösten Kulturprogram 7 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 8 % Inhemsk fiktion 1 % Utländsk fiktion 6 % Underhållning 8 % Sport 3 % Nyheter 14 % Barnprogram 24 %

12 10 YLE Teema Huvudkanal för kultur och film som sänder utbildnings- och vetenskapsprogram med teman från olika områden. Programutbudet omfattar inspelningar av scenkonst, klassisk musik, vetenskapliga och historiska dokumentärer, filmer och temasändningar. Kulturprogram 23 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 29 % Inhemsk fiktion 3 % YLE Teema, programutbud år 2006 Fakta 21 % Barnprogram 2 % Underhållning 3 % Utländsk film 9 % Utländsk fiktion 10 % YLE FST5 Huvudkanal för den finlandssvenska publiken med en framför allt finlandssvensk och nordisk profil. Kanalen erbjuder sina tittare ett heltäckande programutbud. Merparten av programmen textas till finska. En del av programmen sänds också i de analoga kanalerna YLE TV1 och TV2 fram till hösten Kulturprogram 7 % Utbildnings- och vetenskapsprogram 4 % Inhemsk fiktion 1 % Utländsk fiktion 16 % YLE FST5, programutbud år 2006 (digital kanal) Fakta 31% Aktualiteter 2 % Nyheter 6 % Barnprogram 7 % Sport 3 % Utländsk film 13 % Underhållning 10 % YLE24 YLE24, programutbud år 2006 Kanal för nyheter, aktualiteter och sändningar av evenemang samt direktsänd sport; sänder fram till april Sedan år 2005 har utbudet av aktualitetsprogram minskat med 5 procentenheter och utbudet av sportprogram ökat med 3 procentenheter. Aktualiteter 46 % Nyheter 35 % Barnprogram 1 % Sport 12 % Kulturprogram 3 % Fakta 3 %

13 11 YLE Radio 1 Traditionell programradio för kultur, konst och fakta som utöver nyheter sänder aktualiteter som går på djupet. Musikutbudet innefattar allt från klassisk och andlig musik till jazz och folkmusik. Kanalen sänder Radions symfoniorkesters konserter. Sedan år 2005 har utbudet av aktualitetsprogram minskat med 5 procentenheter och utbudet av sportprogram ökat med 3 procentenheter. YLE Radio 1, programutbud år 2006 Dokumentärer 1 % Drama 2 % Kulturprogram 9 % Klassisk musik 56 % Vetenskaps- och utbildningsprogram 5 % Fakta 8 % Aktualiteter 7 % Nyheter 6 % Andakter 3 % Musikunderhållning 1 % Populärkultur 1 % Barnprogram 1 % YLE Radio Suomi Informationsförmedling på riks- och landskapsnivå; kanal för nyheter, aktualiteter, tjänster och kontakter med fokus på sport och underhållning. Musikutbudet i YLE Radio Suomi omfattar schlager, nostalgisk pop och melodisk vuxenrock. YLE Radio Suomi, programutbud år 2006 Vetenskaps- och utbildningsprogram 1 % Kulturprogram 1 % Sport 9 % Populärkultur 7 % Fakta 5 % Aktualiteter 15 % Nyheter 11 % Musikunderhållning 31 % Övrig underhållning 20 % YleX YleX, programutbud år 2006 Multimedial kanal för populärmusik och -kultur, vars snabbt pulserande programflöde kompletteras med specialprogram om musik, humor samt för kanalen profilerade nyhetssändningar. Populärkultur 33 % Musikunderhållning 34 % Fakta 3 % Aktualiteter 5 % Nyheter 4 % Övrig underhållning 21 % YLE YleQ Kanal med redigerade talprogram och musik, där fokus i utbudet låg på populärmusik och populärkultur. YleQ var en FM-kanal i huvudstadsregionen och den närmaste omgivningen och sändes som DVB-T-distribution över hela landet. Kanalen lades ner i september Klassisk musik 1 % Barnprogram 1 % Populärkultur 41 % YleQ, programutbud år 2006 Kulturprogram 11 % Fakta 7 % Aktualiteter 2 % Nyheter 5 % Övrig underhållning 4 % Musikunderhållning 28 %

14 12 YLE Radio Peili Talradio som sänder nyheter och aktualiteter samt andra faktaprogram från YLEs radio- och tv-kanaler. YLE Radio Peili utvidgas till en rikstäckande FM-kanal år 2008, men kan redan nu följas via internet och digitaltv. Sedan år 2005 har aktualitetsutbudet på kanalen ökat med 13 procentenheter och den klassiska musiken slopats helt. YLE Radio Peili, programutbud år 2006 Fakta 40 % Aktualiteter 28 % Nyheter 11 % Sport 3 % Kulturprogram 10 % Vetenskaps- och utbildningsprogram 8 % YLE Radio Vega Svenskspråkig, rikstäckande och regional informationsförmedlare; en nyhets- och aktualitetskanal som även bjuder på kultur, fakta, kontakt- och barnprogram samt musik för vuxen smak. YLE Radio Vega, programutbud år 2006 Fakta 12% Vetenskaps- och utbildningsprogram 2 % Kulturprogram 7 % Klassisk musik 7 % Barnprogram 1 % Sport 1 % Populärkultur 8 % Musikunderhållning 20 % Aktualiteter 12 % Nyheter 13 % Andakter 2 % Övrig underhållning 15 % YLE Radio Extrem Svenskspråkig multimedial kanal för den unga publiken. YLE X3M bjuder på musik, fakta och underhållning. Kanalen har ett aktivt X3M-webbforum. YLE Radio Extrem, programutbud år 2006 Populärkultur 14 % Sport 8 % Fakta 4 % Aktualiteter 11 % Nyheter 2 % Övrig underhållning 3 % Musikunderhållning 58 % YLE FSR+ YLE FSR+, programutbud år 2006 Program från YLE Radio Vega och YLE Radio Extrem samt kanallån, tilläggstjänst DVB-distribution. Sedan år 2005 har utbudet av aktualitetsprogram minskat med 8 procentenheter, klassisk musik och övrig underhållning med 3 procentenheter och nordiska program med 15 procentenheter. Faktautbudet har utökats med 33 procentenheter, och även kultur (+4 procentenheter) och populärkultur (+3 procentenheter) har ökat. Fakta 44 % Kulturprogram 2 % Klassisk musik 3 % Aktualiteter 18 % Nyheter 8 % Nordiska program 16 % Övrig underhållning 3 % Musikunderhållning 5 % Populärkultur 1 %

15 Jämställdhet och mångfald i verksamheten samt tjänster för minoriteter och specialgrupper Jämställdhet och mångfald Jämställdhet främjas vid YLE i både programverksamheten och personalpolitiken. Utvecklingen av jämställdheten och mångfalden följs i en särskild styrgrupp samt årligen i bolagets personalrapportering. Sedan början av år 2006 har jämställdhetsplaneringen varit en del av HR-planeringssystemet samt lednings- och uppföljningssystemet. Inom personalverksamheten granskas jämställdheten bland annat med avseende på antalet anställda och avlöningen. År 2005 utarbetade YLE en servicestrategi för special- och minoritetsgrupper för år Enligt målen för denna strategi ska bolaget - trygga den grundläggande informationen och utvecklingen av medborgarfärdigheter - stärka den samhälleliga acceptabiliteten och delaktigheten - stärka synligheten i underhållning och barnprogram - beakta religiösa minoriteter - utnyttja de möjligheter som teknologin skapar - göra YLE till ett jämlikt och mångkulturellt arbetskollektiv - befästa uppfattningen om YLE som en gynnare av delaktighet och interaktion. Strategimålen ska realiseras fram till år Styrgruppen för jämställdhets- och mångfaldsarbetet främjar och följer realiseringen av strategin inom programenheterna, kanalerna och tjänsterna. YLE inledde sitt jämställdhetsarbete redan år Jämställdheten mellan könen och senare även mångfaldsmålen har främjats först med hjälp av jämställdhetsplaner och -program, senare med hjälp av jämställdhets- och mångfaldsprogram. Hella Wuolijoki-priset har sedan år 1992 tilldelats det radio- eller tv-program eller den programservicehelhet som bäst lyft fram jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Priset kan tilldelas egenproduktioner, inhemska samproduktioner eller producenten. Andelen kvinnor på chefsposter har ökat. För två år sedan var andelen 32 % och nu är den 36 %. Nästan alla programenheter har fler kvinnor på chefsposter än bolaget i genomsnitt, medan tekniken och produktionen har klart färre kvinnor på chefsposter. Lönejämställdheten vid YLE håller en hög nivå och skillnaden har ytterligare minskat under de två senaste åren. I slutet av år 2006 var medellönen för kvinnor 97 % av medellönen för män (94 % år 2004). Tjänster för minoriteter och specialgrupper Lagen om Rundradion Ab ålägger YLE uppgifter som anknyter till att främja jämställdhet, tolerans och kulturell mångfald samt interaktionen mellan kulturer. YLE ska producera programutbud även för minoritets- och specialgrupper, program på samiska, romani och teckenspråk samt i tillämpliga delar även på andra språkgruppers språk. En enkät hos kanalerna och programenheterna i slutet av år 2006 visade att jämställdhets- och mångfaldsteman behandlas mer än tidigare i YLEs programutbud och tjänster. Kulturell mångfald och invandrare har tydligt lyfts fram i både drama- och underhållningsutbudet. Servicen på samiska har förbättrats. YLE har börjat producera barnprogram på samiska inom ramen för ett nordiskt samarbete. Radio- och tv-nyheter på samiska finns nu utlagda på Sámi Radios webbplats, där de också kan läsas i textform. Sámi Radio sänder cirka timmar program om året i norra Lappland. Programutbudet består av nyheter, aktualiteter, kultur, underhållning, barn- och ungdomsprogram samt andaktsprogram. På vardagar sänds regionala nyheter sex gånger om dagen och nordiska nyheter fem gånger om dagen. I tv sänds nyheter på samiska analogt i YLE TV1 i norra Lappland och digitalt i YLE 24 över hela landet. Programmen sänds förutom på nordsamiska även på enare- och skoltsamiska. Talad text för synskadade lanserades som en ny tjänst år I dag täcker servicen 30 % av alla inhemska program. Talad text ingår i digital-tv:s tilläggsutbud, liksom även den utökade textningen för hörselskadade. Dagliga nyheter på

16 14 teckenspråk förmedlas också över internet och mobilt, liksom även nyheter på engelska. Utgångspunkten för utvecklingen av YLEs webbtjänster är att de ska vara lättillgängliga. Dialog och utbildning YLE har lyssnat till människor från olika språk-, kultur- och etniska grupper och även till syn- och hörselskadade och funktionshindrade om deras erfarenheter av användningen av YLEs serviceutbud samt utvecklingsbehoven. Diskussioner har förts på seminarier för de olika grupperna. År 2006 behandlades invandrarnas servicebehov, och nu förbereds möten med handikappgrupperna och de traditionella nationella språk- och kulturminoriteterna. Mundo-projektet är ett medieutbildningsprojekt med inlärning i arbetet som riktar sig till invandrare och etniska minoriteter. I projektet, som stöds av Europeiska socialfondens Equal-program, deltar förutom Rundradion även Helsingfors yrkeshögskola Stadia och Dream Catcher Oy samt fem internationella samarbetspartner. De studerande är 24 till antalet, och de har kommit till Finland från 18 olika länder. Projektet producerar varje vecka det tio minuter långa programmet Mundo, som sänds i samband med programserien Basaari. Rundradion och Mundo-projektet belönades år 2006 med den europeiska CIVIS-stiftelsens specialpris. Dessutom har en representant för EU-kommissionen riktmärkt projektet för användning inom utbildning i Europa. - Rundradion har dessutom främjat diskussionen kring de europeiska mediernas roll i relation till jämställdhet, kulturell mångfald och invandrare, både via Europeiska rundradioförbundet och europeiska jämställdhets- och mångfaldsnätverk. Andaktsprogram Gudstjänster och andaktsprogram hör till YLEs allmännyttiga uppgifter. Över hälften (58 %) av finländarna anser också att de är viktiga. För innehållet i YLEs andaktsprogram ansvarar övervakningsorganet för andaktsprogram, som består av representanter för YLE, Kyrkans informationscentral, Kyrkans central för det svenska arbetet och olika kristna kyrkosamfund i Finland. Övervakningsorganet godkänner sändningsplanerna och ser till att de olika kyrkosamfunden får in egna andaktssändningar i YLEs programutbud. För andaktsprogrammen på svenska ansvarar Kyrkans central för det svenska arbetet i samarbete med Kristliga radioutskottet. Dagliga morgon- och kvällsandakter på finska ingår i programutbudet i YLE Radio 1. År 2006 sändes sammanlagt 71 gudstjänster och vesprar (70 år 2005) arrangerade av lutherska eller katolska kyrkan eller frikyrkosamfund samt sammanlagt 35 ortodoxa gudstjänster och aftongudstjänster (37 år 2005). Dessutom sändes 5 religiösa sommarfester i radio både 2005 och Andaktsprogrammen i YLE Radio 1 hör till kanalens populäraste program; år 2006 lyssnade i medeltal människor på morgonandakterna och gudstjänsterna hade cirka lyssnare. Två tredjedelar av dem som lyssnar på Radio YLE 1 regelbundet varje vecka är åtminstone i någon mån nöjda med andaktsprogrammen. Andaktsprogrammens betydelse ökar med lyssnarnas ålder. I YLE Radio Vegas programutbud ingår Andrum och de nästan dagliga Morgon- och Aftonandaktssändningarna. Det totala antalet gudstjänstsändningar uppgick till 62 under både 2005 och De svenskspråkiga andaktsprogrammen produceras av Kristliga radioutskottet medan redaktionsarbetet sköts av radio- och tv-redaktionen vid Borgå stiftsråd. I YLE TV1 sändes under år 2006 sammanlagt 35 gudstjänster, av vilka 15 var direktsändningar och resten inspelningar från olika delar av Finland. Av samtliga andakter i programutbudet var 26 arrangerade av evangelisk-lutherska kyrkan, tre av ortodoxa kyrkan, en av katolska kyrkan och fem av frikyrkosamfund. Under sommaren sändes fyra nya tv-andakter från Botby gårds kapell i Helsingfors under namnet Trekvartskyrkan, och under året sändes även två repriser. Vissa andakter sändes dessutom i repris på tisdagseftermiddagar. På fredagskvällarna sände YLE TV1 det fem minuter långa andaktsprogrammet Pisara, som redigeras av Kyrkans informationscentral. Sändningsvolymerna var nästan desamma år Tv-andakterna har i genomsnitt tittare. Siffran

17 15 har ökat något under de senaste år och är hög i internationell jämförelse. Av tittarna är två tredjedelar över 65 år och kvinnornas andel är betydligt större än männens. Tisdagsrepriserna sågs av cirka tittare. Pisara hade i genomsnitt cirka tittare. Under år 2006 sände YLE FST sju gudstjänster samt Matteuspassionen (tre gånger 45 minuter), år 2005 sändes åtta gudstjänster. I utbudet i YLE FST5 ingick dessutom programmet SALT, som behandlar andliga frågor. Under år 2005 och 2006 sändes 13 halvtimmesprogram. Salt hade i genomsnitt tittare Utlandstjänster och sändningar på främmande språk TV Finland är en satellitkanal som betjänar finländare som bor i Europa. I Storstockholm är kanalen fritt tillgänglig i det markbundna nätet. TV Finlands programutbud består av finsk- och svenskspråkiga program från YLE TV1, YLE TV2 och MTV3. TV Finlands satellitsändningar täcker hela Europa, från spanska solkusten till Mellanöstern. Kanalens dagliga sändningstid är cirka 15 timmar, årligen cirka timmar. Utanför programtiden förmedlar TV Finland YLE Text-TV:s nyhetsfönster, där man sammanställt de senaste inrikes- och utrikesnyheterna. Med TV Finlands programkort kan man också lyssna på radiokanalerna YLESAT1 och YLESAT2. TV Finlands programtablåer publiceras på YLEs webbsidor. Kanalen är avgiftsbelagd. YLE-radions utlandstjänster ändrades under år I juni fattades beslut om att lägga ned mellan- och kortvågsdistributionen, och sändningarna från Björneborg upphörde i början av år Beslutet grundade sig på servicekostnaderna och även på utvecklingen av satellit- och internetdistributionen. Nu betjänar YLE finländare utomlands genom satellit-, mobil- och webbsändningar. YLEs satellitsändningar täcker Europa, Nordamerika, Asien och Australien. YLE Radio Finlands specialutbud för utlandsfinländare finns på finska och svenska på internet. Den årliga utlandssändningsvolymen har uppgått till cirka timmar. Även talradiokanalen YLE Radio Peili är tillgänglig på internet dygnet runt. Utöver nyheter och aktualiteter erbjuder kanalen en genomskärning av YLEs talprogram i både radio och tv. YLE håller dessutom på att bygga upp egna webbsidor för utlandsfinländare. YLE Mondo är en tilläggstjänst som erbjuder radiosändningar på främmande språk via digital-tv över hela landet och som FM-distribution i Helsingfors 24 timmar i dygnet. Till exempel sändes 854 timmar program på ryska på Mondos frekvens år Säkerhet, förmedling av myndighetsmeddelanden och beredskap inför undantagsförhållanden Specificeringen av YLE-lagen år 2005 medförde inga ändringar i YLEs uppgifter gällande myndighetsmeddelanden eller beredskap inför undantagsförhållanden. År 2006 förmedlade YLE totalt 182 myndighetsmeddelanden (123 år 2005), medan antalet meddelanden år 2004 var endast 85. Av meddelandena under verksamhetsperioden gällde 102 (år 2006) och 69 (år 2005) störningar i teletrafiken, dvs. brutna telefonförbindelser till nödcentraler. Under 2005 och 2006 förmedlades totalt 13 nödmeddelanden. Dessa var varningar för giftig rök från eldsvådor, farliga personer, kemikalieolyckor samt en farlig björn. Vid en testning av systemet för förmedling av nödmeddelanden förmedlade 88 % av de kommersiella radiorna testmeddelandet år I mottagandet av meddelandena testades även e-post vid sidan av fax. YLEs beredskap att förmedla myndighetsmeddelanden är i det stora hela god. Vid beredskapskontroller konstaterade kommunikationsministeriet att YLE har god beredskap inför undantagsförhållanden. YLE har byggnadstekniskt skyddade lokaler som står i kontinuerlig beredskap inför undantagsförhållanden. Aktionsberedskapen och lokalerna gör det möjligt att - sända myndighetsmeddelanden under alla omständigheter - sända YLEs program på två radiokanaler och en tv-kanal samt upprätthålla webbplatsen och text-tv - sända program också från något annat ställe än

18 16 huvudstadsregionen, om sändning därifrån av någon anledning förhindras - skydda YLEs anställda och besökare. är 2 timmar mindre per dag än under tidigare år. Tv-utbudet var rätt likartat som under tidigare år. Den största enskilda programkategorin var utländsk fiktion. Dess andel utgjorde liksom tidigare en femtedel av hela utbudet. Följande stora programkategorier I och med att radiosändningarna till utlandet upphörde i slutet av år 2006 försvagades delvis beredskapen att nå finländare utomlands. Internet och satellitsändningar kommer sannolikt snart att ersätta mellan- och kortvågssändningarna. Under verksamhetsperioden förnyades radiosändningsenheterna vid ledningscentralen för undantagsförhållanden. I YLEs beredskapsövning 2005 deltog 158 yleanställda i Böle i Helsingfors och på sex orter på olika håll i Finland. Övningen anslöt sig till statsförvaltningens beredskapsövning VALHA År 2006 hölls en övning i hantering av speciella situationer för den nya YLE-organisationens ledning. I övningen deltog 25 direktörer och chefer. Övningarna visade att Rundradion Ab har god beredskap att hantera speciella situationer och sina skyldigheter under undantagsförhållanden. 2.7 YLE och det finländska tv-utbudets mångsidighet en jämförelse Kommunikationsministeriet beställer årligen en utredning om det finländska tv-utbudets mångsidighet. I den färskaste rapporten från år 2005 beskrivs utbudets allmänna drag och hur det förändrats. Rapporten från år 2006 finns ännu inte att tillgå. I utredningen undersöks mångsidigheten med avseende på programtyper, och den utvärderas med hjälp av en grundklassificering med 13 punkter. Utredningen visar, något förenklat uttryckt, att mångsidigheten är optimal när programutbudet på en kanal fördelar sig så jämnt som möjligt mellan alla 13 programkategorier. I en mångkanalmiljö är det dock inte nödvändigtvis meningsfullt att granska mångsidigheten per kanal. Det är till exempel inte YLEs ambition att upprätthålla fem mångsidiga kanaler, utan att skapa en så mångsidig helhet som möjligt med fem kanaler. Nedan refereras resultaten i kommunikationsministeriets utredning. De rikstäckande analoga kanalerna (YLE TV1, YLE TV2, MTV3 och Fyran) sände år 2005 sammanlagt 385 timmar program per vecka, med andra ord cirka 55 timmar per dag, vilket var aktualitets- och faktaprogram samt underhållning. I rapporten granskas mångsidigheten separat för analoga och helt digitala kanaler. År 2005 var utbudet av programtyper mycket mångsidigt på de analoga tv-kanalerna med heltäckande service. Såväl YLE TV1 som YLE TV2 har i någon mån begränsat sitt utbud till följd av den inbördes arbetsfördelningen och profileringen mellan YLEs kanaler, särskilt på bästa tittartid. I kanalprofilen för YLE TV1 hade utbudet av informativa program minskat något och i Fyrans profil hade deras andel ökat en aning. Av utbudet i YLE TV1 bestod 64 % och av utbudet i YLE TV2 38 % av informativa program. I MTV3 upptog de informativa programmen cirka 30 % och i Fyran 25 % av programtiden. Av de analoga kanalerna var YLE TV2 den mångsidigaste kanalen. De digitala kanalerna (YLE24, YLE Teema, YLE FST5, Subtv och Urheilukanava) sände i genomsnitt 330 timmar program per vecka. Trots att kanalerna med undantag av YLE FST5 specialiserat sig på vissa programtyper påminde deras sammanlagda utbud om profilen i de analoga kanalerna med heltäckande service. Enligt rapporten var utbudet i YLE24, YLE FST5 och Subtv något mindre varierande, men trots detta alltjämt synnerligen mångsidigt. Liksom under tidigare år befanns YLE FST5 vara den mångsidigaste digitala kanalen. År 2005 dominerade ingen enskild programkategori YLEs programutbud, även om YLE satsar på informativa program och dessa utgör 64 % av det totala utbudet. De största enskilda programtyperna var aktualiteter, fakta och nyheter. YLEs barnprogram stod för en övervägande majoritet av alla tv-kanalers barnprogram nästan 60 % och barnprogrammen var också inhemska i betydligt högre grad än hos de övriga aktörerna. Utbudet på de analoga public service-kanalerna i Sverige, SVT1 och SVT2, är mycket likt utbudet i Finlands YLE TV1 och YLE TV2, även om YLEs kanaler är något mer informativa. Också de analoga kommersiella kanalerna med heltäckande service påminner om varandra. Trots att det i Sverige finns fler underhållningskanaler än i Finland bygger tv-utbudet i bägge

19 17 länderna på allmänna kanaler och specialkanaler, vilkas profiler och ny teknologi samt genom riktlinjerna för programutbudet. kan placeras in på ett brett kontinuum mellan ett informativt och ett underhållningsfokuserat utbud. Figur 4: Programområdenas andelar (%) av kostnaderna för YLEs radio och tv år Figur 3: Tv-utbudets mångsidighet på de olika kanalerna i Finland år 2005 (Kommunikationsministeriets publikationer 40/2006) 3 Kostnaderna för YLEs programutbud Figur 5: YLEs tv-sändningar och kostnader/ programtimme år Figur 6: YLEs radiosändningar och kostnader/ programtimme år YLEs publik Under år 2005 och 2006 utökades YLEs programutbud något på tv-kanalerna och minskade klart på radiokanalerna. Sändningstiden i tv har ökat med +832 timmar under två år. Det utökade utbudet består närmast av digitala sändningar från stora sportevenemang och av YLE Teemas större utbud. I radion har antalet sändningstimmar under två år minskat med timmar. Detta beror på att DAB-experimentet avslutades och YleQ-kanalen lades ned. Kostnaderna för YLEs totala tv-utbud fördelade sig år 2006 mellan de olika programenheterna enligt följande (inom parentes år 2005): - Nyheter och aktualiteter: 27 % (29 %) - Fakta: 19 % (22 %) - Kultur: 27 % (26 %) - Underhållning: 27 % (23 %) 4.1 Utvecklingen inom digital-tv Målet för utvecklingen av finländsk digital-tv är att alla hushåll ska kunna ta emot digitala sändningar. Detta garanterar alla lika möjligheter till tv-tjänster. Digital-tv möjliggör en effektivare och mer inriktad public service än tidigare. Specialgruppernas behov kan bättre beaktas med hjälp av digital-tv. Dessutom ger digital-tv bättre möjlighet att koncentrera resurserna uttryckligen till innehållsproduktion. Från år 2005 till år 2006 ökade antalet hushåll med digitaltv i Finland från 24 % till 61 %. I denna situation, där 61 % av hushållen var digitala, återstod 8 månader till övergången till digital-tv i slutet av augusti. I januari 2007 kunde sammanlagt hushåll ta emot digitala tv-sändningar. Av antennhushållen hade tre av fyra (76 %) skaffat en digital-tv eller en digitalbox, men endast under hälften av kabelhushållen (44 %) hade en sådan. YLEs så kallade specialuppgifter (bl.a. andaktsprogram, myndighetsmeddelanden samt tjänster på samiska och främmande språk) stod år 2006 för 1,7 % i radion och 0,7 % i tv:n. I figur xx i bilagan specificeras kostnaderna som andelar i tv och radio. Specialutbudet räknas här till faktaprogrammen. På tio år har YLEs utbud på både tv- och radiokanalerna nästan fördubblats. Medelpriserna per tv-programtimme har samtidigt sjunkit betydligt. I radion har priset per programtimme uppvisat en jämnare utveckling. Programverksamhetens lönsamhet har effektiviserats bland annat med hjälp av nya verksamhets- och produktionsmetoder Digital-tv-tittandet ökade nästan till det dubbla i och med att antalet hushåll med digital-tv ökade. Av den totala tittartiden bland 10 år fyllda (2 t 48 min/dag) steg digital-tv-andelen i december till över 40 %, och största delen av dessa tittarsiffror gäller de fyra huvudkanalerna (YLE TV1, YLE TV2, MTV3, Fyran) som också sänder analogt. YLEs andel av allt digitalt tv-tittande bland 4 år fyllda ökade med över 5 procentenheter från föregående år. Digitala YLE Teema och YLE24 mer än fördubblade sina marknadsandelar. Räckvidden avspeglar dock allra bäst de digitala kanalernas publikrelation. Under en vecka följde i genomsnitt tittare YLE Teemas program och YLE24:s program. YLE24 hade

20 18 som bäst tittare under självständighetsdagens mottagning. YLE Teemas publikrekord, tittare, uppnåddes i december under en arkivkonsert med Juice & Grand Slam. 4.2 Tv-tittandets och radiolyssnandets utveckling YLEs andel av såväl tv-tittandet som radiolyssnandet ökade. YLE har lyckats mycket väl med att nå finländarna; under en vecka följer hela folket antingen YLEs tv- eller radio-kanaler. YLEs andel av det dagliga tv-tittandet uppgick till 45,2 %, vilket innebär en ökning på 1 procentenhet från föregående år. gruppen under 15 år och gruppen år och minskade i motsvarande mån i grupperna år och över 65 år. På video, dvd och program som lagrats på digitalboxens hårdskiva tittade man i genomsnitt 14 minuter om dagen. - I tv-mätarundersökningen (som grundar sig på ett urval av hushåll, dvs. cirka personer, och som utförs av Finnpanel Oy) avses med televisionens räckvidd den relativa mängd tittare i den undersökta populationen som tittar på tv minst 1 minut under dygnet. Tittartiden anger den tid som ägnats åt tvtittande i förhållande till hela den undersökta populationen. Tittartiden hölls på samma nivå som året innan, dvs. 2 timmar 41 minuter/dygn (4 år fyllda tittare). YLEs andel av det dagliga radiolyssnandet ökade med 2 procentenheter till 53 %, även Figur 7: Tv-kanalernas andelar av den dagliga tittartiden år 2005 och 2006 om den totala lyssnartiden minskade med 3 minuter. Lyssnartiden var nu 3 timmar 14 minuter/dygn (9 år fyllda lyssnare). År 2006 uppgick YLEs andel av den totala dagliga tittar- och lyssnartiden till 49 %, dvs. sammanlagt nästan 3 timmar. Den totala tittartiden ökade med 1 procentenhet från år YLEs radiokanaler når varje vecka ut till 96 % och YLEs tv-kanaler till 92 % av finländarna. Televisionen nådde år 2006 varje dag 73 % av befolkningen, dvs. cirka 3,7 miljoner 4 år fyllda finländare. YLEs kanaler når dagligen 62 % av finländarna medan MTV3 når 58 % och Fyran 40 %. År 2006 var tittartiden för 4 år fyllda finländare 2 timmar 41 minuter, dvs. lika mycket som år YLE-kanalernas andel av det totala tv-tittandet var 45,2 % och marknadsandelen steg alltså med cirka 1 procentenhet från år Ökade gjorde också marknadsandelarna för Subtv och Fyran samt de s.k. övriga kanalerna (bl.a. utländska satellitkanaler och de kommersiella kanaler som enbart sänder digitalt), medan MTV3:s andel sjönk med cirka 3 procentenheter. YLEs kanalandel uppvisar årliga variationer, vilket bl.a. beror på stora sportevenemang såsom sändningarna från OS i Turin år År 2006 var YLEs andel av tv-tittandet i åldersgrupperna över 45 år fortsättningsvis över hälften, medan de kommersiella tv-kanalernas andel upptog över hälften av tittartiden i de övriga åldersgrupperna. Tv-tittandet som helhet ökade något både i Den livligaste tv-dagen år 2006 var söndag 26.2, då en lång sändning bestående av olika grenar sändes från OS i Turin. Det populäraste inslaget var ishockeyfinalen Finland- Sverige. Det mest sedda tv-programmet var dock fortsättningsvis självständighetsdagens mottagning 6.12 som hade en publik på nästan 2,2 miljoner. Över 81 % av de finländare som tittade på tv den kvällen såg mottagningen. Av hela befolkningen satt 47 % framför tv:n. Det näst populäraste programmet var, precis som året innan, sport: Ishockeysemifinalen Finland-Ryssland under OS i Turin 24.2 fick 1,7 miljoner finländare att bänka sig framför YLE TV2. Allt som allt nådde YLE-sändningarna från OS ut till 4,5 miljoner tittare, dvs. nästan alla finländare. De finska TV-nyheterna och vädret i YLE TV1 kl fick sin största publik i pausen till resultatsändningen från presidentvalet : nyheterna hade nästan lika många tittare som ishockeyn, sammanlagt nästan 1,7 miljoner. Av de nästan tre timmar som finländarna dagligen spenderar framför tv:n används en dryg fjärdedel (27 %) för olika typer av faktaprogram. Ungefär en tredjedel av tiden läggs ner på utländska tv-serier och långfilmer. En femtedel av tittartiden ägnas åt finländsk underhållning och fiktion, och en dryg tiondel åt sport.