Vi skapar energieffektiva hus att trivas i. Kjell-Åke Henriksson, Installationsansvarig, JM AB.

Transkript

1 Vi skapar energieffektiva hus att trivas i Kjell-Åke Henriksson, Installationsansvarig, JM AB.

2 EIO /11 2 JMs verksamhet JM Bostad: Nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen på expansiva orter

3 EIO /11 3 Om JM Affärsidé Vision Att skapa attraktiva boendeoch arbetsmiljöer som uppfyller individuella behov idag och i framtiden. Att bli ledande projektutvecklare av högkvalitativa bostäder i norra Europa.

4 EIO /11 4 JMs Projektutvecklingscykel Förvärv Förvaltning Inflyttning Byggande Idéarbete Planarbete Projektering Finansiering Försäljning/uthyrning

5 Våra varumärken EIO /11 5

6 Projektutveckling Lilla Essingen EIO /11 6

7 Lilla Essingen 850 lgh Stockholm EIO /11 7

8 EIO /11 8 Lagar och förordningar Ett effektivt sätt att styra utvecklingen. Lagar beslutas genom riksdagsbeslut. Regeringen fastställer förordningar som komplement. Föreskrifter utfärdas hos den myndighet som utfärdar dem.

9 EIO /11 9 Boverkets byggregler 06 (BBR 06) Kapitel: 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggnader 5 Brandskydd 6 Hygien, hälsa och miljö 9 Energihushållning är reviderade. Läsanvisningar har införts.

10 Branschglapp? EIO /11 10

11 Helhetssyn EIO /11 11

12 EIO /11 12 BBR 06 Följande krav har stramats upp mot tidigare: Direkt solljus Luftutbyteseffektivitet Kritiskt fukttillstånd Tydligare monteringsanvisningar och dess efterföljande Bättre inomhusmiljö Effektiviserad energianvändning Reducerad inre och yttre miljöbelastning

13 EIO /11 13 BBR 06 Konkreta exempel kap 2 Allmänna regler för byggnader: Verifiering: Byggherren skall säkerställa att den färdiga byggnaden uppfyller huvudförfattningarna och dess föreskrifter. BBRs kravvärden får inte över- eller underskridas. Vid beräkning, provning och mätning bör metodens osäkerhet beaktas. Verifiering i den färdiga byggnader sker normalt genom provning, mätning eller besiktning beroende på vilken egenskap som skall verifieras. Såväl metod som resultat bör dokumenteras.

14 EIO /11 14 BBR 06 Konkreta exempel kap 2 Allmänna regler för byggnader: Högre kompetenskrav på anlitade projektörer Krav på avstegshantering vid avsteg från handlingarna Verifiering av projekterade kravnivåer fastställs i kontrollplanen Krav på samordnad funktionsprovning Utökat krav på att relevanta Drift- och skötselinstruktioner föreligger Utökat krav på brandtekniska installationer och ventilationssystem

15 Samordnad funktionsprovning ett krav EIO /11 15

16 Driftinstruktioner EIO /11 16

17 EIO /11 17 BBR 06 Varför ett nytt kap 9 Energihushållning: Sveriges mål är att energianvändningen skall minskas med 20% till 2020 resp 50 % till Energi effektiseringen är relaterad till energianvändningen1995.

18 EIO /11 18 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Grundkravet Byggnader skall vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning, och effektiv elanvändning.

19 EIO /11 19 Systemgräns för byggnadens energianvändning Solfångare/solceller Tappvarmvatten Värmeåtervinning Systemgräns Sol Byggnadens energianvändning Drift- och fastighetsel Bränsle/el/värme/kyla Interna värmetillskott Uppvärmning/kyla Förluster 1

20 EIO /11 20 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Byggnadens årsenergibehov Q energi definieras enligt modellen Q energi = Q t + Q v + Q l + Q tvv + Q dr + Q el - Q vå - Q tillskott t = tranmissionsförluster inkl köldbryggor v = ventilationsförluster l = luftläckningsförluster inkl vädring tvv = tappvarmvattenbehov dr = distributions- och reglerförluster el = fastighetsel inkl FTX, FVP, el för kyla m.m. vå = tillgodogjord återvinning från FTX, FVP, sol m.m. tillskott = tillgodogjorda tillskott från sol, personer, tvv, belysning, hushållsel m.m.

21 EIO /11 21 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Några nya definitioner: - Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U korr,m inkl. köldbryggor (se Enorm 2004) -A temp är golvarea i tempererade utrymmen (rumstemp. > 10 C) begränsad av klimatskärmens insida. OBS: Garage ingår ej i golvarean. - Mindre byggnader (småhus) där A temp 100 m 2 A f högst 0,2 A temp och inget kylbehov föreligger

22 EIO /11 22 Definitioner (9:12) A temp Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att uppvärmas till mer än 10 C begränsad av klimatskärmens insida (m 2 ) Byggnadens energianvändning = Byggnadens specifika energianvändning A temp

23 EIO /11 23 Krav på energianvändning Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Samtliga värden är exklusive hushållsel (bostäder) resp verksamhetsel (lokaler). Vid uppvärmning med direktverkande el i småhus (A temp 100 m 2 ) skärps kraven ytterliggare (U tak 0.08, U vägg 0.10, U golv 0.10, U fönster 1.10 och U dörr 0.80 W/m 2,K) Finns garage ska garagets energibehov räknas med i energisammanställningen. Garagets area ska inte räknas med.

24 EIO /11 24 Krav på energianvändning Konkreta exempel BBR12 kap 9 Energihushållning: Byggnader utformas så att dess energibehov begränsas Byggnadens energibehov Q energi är definierat Klimatzon söder Klimatzon norr Bostäder 110 kwh/m kwh/m 2 Lokaler 100 kwh/m kwh/m 2 Småhus* 75 kwh/m 2 95 kwh/m 2 * Avser mindre byggnader med direktverkande el med A temp 150 m 2

25 EIO /11 25 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Installationerna ska isoleras för att erhålla god energiverkningsgrad. Ofrivillig uppvärmning accepteras ej längre. Klimatsimuleringar kommer att krävas under projekteringsfasen då behovet av kylning ska reduceras via passiva åtgärder. Krav på effektiv elanvändning: - SFP-värden fastlagda (FTX 2,0, FT 1,5, FX 1,0, F 0,6) - effektiva ljuskällor (endast lågenergi eller dylikt) Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme förses med tidsstyrning.

26 EIO /11 26 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Ljuskällor ska styras via rörelse- eller ljuddetektering för allmänna ytor (förråd, soprum, garage osv). Krav på ljusrelästyrning av yttre belysningar Krav på mätsystem för energianvändning. Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Redovisning senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Mätperiod 12 månader. I Stockholm lika Myran.

27 EIO /11 27 BBR 06 Konkreta exempel kap 9 Energihushållning: Ljuskällor ska styras via rörelse- eller ljuddetektering för allmänna ytor (förråd, soprum, garage osv). Krav på ljusrelästyrning av yttre belysningar Krav på mätsystem för energianvändning. Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Redovisning senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Mätperiod 12 månader. I Stockholm lika Myran.

28 EIO /11 28 Krav på uppföljning Konkreta exempel BBR12 kap 9 Energihushållning: Uppmätta värden korrigeras till normalår samt för onormal tappvarmvattenanvändning, vädring och värmetillskott Det uppmätta resultatet gäller före beräknat resultat

29 EIO /11 29 Uppmätt energianvändning Max 110 kwh/m 2, A temp Klarar vi samhällets krav?

30 Energideklaration av byggnader EIO /11 30

31 Exempel på Energideklaration EIO /11 31

32 EIO /11 32 Nuvarande energianvändning Nyckeltal baserade på 1500 st lägenheter utan värmeåtervinning 2003 Hushållsel 28 kwh/m 2 Fastighetsel 15 kwh/m 2 Tappvarmvatten 24 kwh/m 2 Värme 100 kwh/m 2 Summa 167 kwh/m 2 Jämför dagens 139 kwh/m 2 mot kommande 110 kwh/m 2

33 Övertemperering medför högre energianvändning

34 Rätt temperatur ger rätt energianvändning EIO /11 34

35 Utförs i tidiga skeden. EIO /11 35

36 EIO /11 36

37 EIO /11 37

38 EIO /11 38

39 Fönsterfog EIO /11 39

40 EIO /11 40 Energibesparande åtgärder -teoretiska jämförelse Fönster (1,2 till 1,0 W/(m 2 x K). ) Ytterväggar. 45 mm påspik på insidan Ytterväggar. Putsbärare ändras från 50 mm till 80 mm Besparing (kwh/(m 2 A temp, år) Payoff-tid (år) 5 ca 8 4 ca 14 2 ca 61 Ytterväggar. 45 mm påspik + 80 mm putsbärare 5 ca 36

41 EIO /11 41 Lufttäthet (0,8 till 0,5 l/(s, m 2 ) Individuell mätning VV. Energibesparande åtgärder -teoretiska jämförelse Besparing (kwh/(m 2 A temp, år) Payoff-tid (år) 5 ca 4 3 ca 3 Belysningsstyrningar 7 ca 8 Sänk inomhustemperaturen från 22 o C till 20 o C ca 1-2

42 EIO /11 42 Energibesparande åtgärder -teoretiska jämförelse Behovsstyrd ventilation F-system ersätts med FVP-system. Besparing (kwh/(m 2 A temp, år) Payoff-tid (år) 6 ca ca 4-6 F-system ersätts med FTX-system. 38 ca Fungerande styr- och övervakningssystem med tillhörande rutiner ca 1-2

43 EIO /11 43 JMs prefab UC JM köper själva fjärrvärmeundercentralen med tillhörande styr- och övervakningsutrustning. Fördelar: Standardiserade tekniska lösningar Kostnadseffektivt Fjärrövervakning Energiuppföljning Lättare att sköta anläggningarna under vår förvaltningstid ( normalt 2 år) Underlättar vid arbetet med energideklarationerna

44 Apparatskåp - AS01 EIO /11 44

45 Flödesschema VS01, VV, FJV EIO /11 45

46 EIO /11 46 Utvecklingsprojekt: JMs prefab UC E-larm hantering. Energilarm baserat på månadens aktuella energianvändning i relation till beräknad energianvändning. Normalårskorrigerade värden erhålls System för att upprätta en databas med erfarenhetsvärden Erhålla erforderliga underlag till Energideklarationens upprättande Få berörda energileverantörer med i tankarna rörande lägre energianvändning Reducera CO 2 utsläppen. Beräknade och uppmätta värden redovisas

47 EIO /11 47 Energianvändning Konkreta exempel BBR 07 kap 9 (2007/ ?) Energihushållning: Byggnadens energibehov Q energi är definierat med el-begränsningar Klimatzon söder Klimatzon norr Bostäder 110 kwh/m kwh/m 2 Lokaler 100 kwh/m kwh/m 2 Småhus 110 kwh/m kwh/m 2 OBS: El-användning för uppvärmning max 55 kwh/m 2 samt installerad el-effekt max 50% av motsvarande fjärrvärmeeffekt

48 EIO /11 48 BBR 07? Förslag i liggande energiproposition 2006: Följande skall utredas av Boverket: Tillförd el vid en värmepumpinstallation inkl spetslast får ej överstiga 35% av levererad energi. Innebär en värmefaktor över 3,5. Kravet 110 kwh/m 2 och år ändras till 90 kwh/m 2 och år för bostäder i södra zonen. Individuell mätning och debitering av varmvatten i flerbostadshus. Individuell mätning och debitering av värme i flerbostadshus. Ev generellt krav på FTX.

49 EIO /11 49 Energianvändning Konkreta exempel BBR 07:2 kap 9 ( , /07-01?) Energihushållning: Byggnadens energibehov Q energi är definierat med el-begränsningar Klimatzon söder Klimatzon norr Bostäder 90 kwh/m kwh/m 2 Lokaler 80 kwh/m kwh/m 2 Småhus 90 kwh/m kwh/m 2 OBS: El-användning för uppvärmning max 55 kwh/m 2 samt installerad el-effekt max 50% av motsvarande fjärrvärmeeffekt

50 EIO /11 50 Systemgräns för byggnadens energianvändning Solfångare/solceller Tappvarmvatten Värmeåtervinning Systemgräns Sol Byggnadens energianvändning Drift- och fastighetsel Bränsle/el/värme/kyla Interna värmetillskott Uppvärmning/kyla Förluster 1

51 EIO /11 51 Energianvändning: Energianvändning: 100 kw/m 2 50 kw/m 2 x > 0

52 Miljöbelastning EIO /11 52

53 EIO /11 53 Hade stenåldersbarnen lytt sina föräldrar skulle vi i dag vara kvar i stenåldern Citat av Red Topp