Beslut för bildande av naturreservatet Ansättån

Transkript

1 1 / 12 Beslut Datum Dossiénr NVR Dnr (anges vid skriftväxling) Beslut för bildande av naturreservatet Ansättån Uppgifter om naturreservatet Naturreservatets namn: Ansättån NVR-id: Natura 2000: Oldflån Ansätten SE Kommun: Krokoms Län: Jämtland Fastighetskartor: 70E 8eN Flatrun och 70E 8eS Ansätten Lägesbeskrivning: 8 km nordväst om Bakvattnet och 16 km sydväst om Hotagens kyrka Centrumkoordinater: N: E: (SWEREF99 TM) Fastigheter: Rörvattnet 1:36 och 1:67 samt del av Rörvattnet 1:68 och 1:69 Ägare: Staten genom Statens fastighetsverk Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län Totalareal: 521 hektar, varav 366 hektar produktiv skogsmark Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

2 2 / 12 Innehållsförteckning Länsstyrelsens beslut... 3 Syftet med naturreservatet... 3 Skälen för beslutet... 3 Beskrivning av området... 4 Föreskrifter... 5 Undantag från föreskrifterna... 6 Skötselplan... 7 Redogörelse för ärendet... 7 Ärendets beredning... 7 Synpunkter på förslaget till beslut... 8 Länsstyrelsens bedömning... 9 Naturvärdesinventeringar Förenlighet med riksintressen, planer och områdesbestämmelser Konsekvensutredning Upplysningar Bilagor... 12

3 3 / 12 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken det område som utmärks på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet. Naturreservatets namn ska vara Ansättån Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara områdets biologiska mångfald och värdefulla naturmiljöer. Områdets näringsrika, delvis lövträdsrika, naturskogar och andra ingående naturmiljöer med dess ekosystem och artrikedom ska bevaras. Syftet är samtidigt att bidra till att uppfylla de åtaganden som följer av att området är utpekat att ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000, enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturmiljöer med dess flora och fauna utvecklas fritt. Åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens friluftsliv. Skälen för beslutet Naturreservatets prioriterade bevarandevärden och därmed skälen för beslutet är: Fjällnära, lövträdsrik barrnaturskog i sent successionsstadium på näringsrik mark med gamla träd och bitvis gott om död ved. Värdefulla livsmiljöer för sällsynta och hotade arter. Vidsträckt obrutet skogslandskap med karaktär av vildmark och orördhet. Natura 2000-naturtyper: Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) samt västlig taiga (9010).

4 4 / 12 Natura 2000-arter som omfattas av befintlig bevarandeplan (Oldflån Ansätten SE ) och som finns i naturreservatet. Beskrivning av området Naturreservatet är beläget nedanför trädgränsen på fjället Ansättens nordsluttning, åtta kilometer nordväst om Bakvattnet och åtta kilometer sydväst om Rörvattnet. Området gränsar till naturreservatet Oldflån-Ansätten i sydväst och till Ansättån i nordväst. Området utgörs i huvudsak av produktiv skogsmark med inslag av rika till medelrika, oftast sluttande, kärr och ett flertal mindre bäckar. Berggrunden består av glimmerskiffer, amfibolit samt metabasit och jordarterna är moiga moräner med lokala inslag av torv. Höjden över havet varierar mellan 540 meter i norra delen och 750 meter i sydvästra delen av naturreservatet. Granskogen (Picea abies) är genomgående gammal med många granar mellan 150 och 200 år, en del troligen ännu äldre. Skogen är överlag präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp. Mängden död ved varierar och sträcker sig från sparsamt till riklig inom området. I den västligaste och sydligaste delen av naturreservatet övergår skogen successivt till mer björkskog (Betula spp.) samt buskbevuxen fjällhed. Bitvis finns björkdominerade partier även i övriga delar av området. Sälg (Salix caprea), rönn (Sorbus aucuparia) och gråal (Alnus incana) förekommer sparsamt. Inom hela området finns spridda mer än 50 år gamla avverkningsstubbar men modernt skogsbruk har inte bedrivits i området. Markvegetation är till övervägande del av rikare typ med omväxlande gräs- och örter. Inslaget av bärris är relativt sparsamt och finns mest i östra delen. Skogsbete och starrslåtter på myrarna har förekommit i betydande omfattning i området runt Ansätten. Detta upphörde på 1950-talet. Längs Ansättån sträcker sig en vandringsled genom området. En mer omfattande beskrivning finns i skötselplanen, bilaga 3.

5 5 / 12 Föreskrifter För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet beslutar Länsstyrelsen med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken samt 22 första stycket förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla för naturreservatet. A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 andra stycket miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden Utöver föreskrifter och förbud enligt andra lagar är det förbjudet att inom naturreservatet: 1. uppföra byggnad eller annan anläggning, till exempel vindkraftverk, mast, antenn, luft- eller markledning, bro eller spång, 2. sätta upp tavla, plakat, skylt, göra inskrift eller liknande, 3. anordna upplag, utföra fyllning eller tippning, spränga, schakta, borra, gräva, markbereda, utföra någon annan typ av markbearbetning eller bedriva täkt av något slag, 4. anlägga väg, skoterled, uppställningsplats för fordon, eller liknande anläggningar, 5. dika, kulvertera dike, dämma, eller utföra annan åtgärd som påverkar områdets naturgivna hydrologiska förhållande, 6. utföra skogsvårds- eller skogsskötselåtgärder, eller på annat sätt fälla eller skada träd och buskar, samt flytta eller upparbeta stående och liggande döda träd eller delar av träd, 7. införa för området främmande växt- eller djurart, 8. använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel, tillföra kalk eller andra växtnäringsämnen, 9. placera ut saltstenar i anslutning till källor och fuktig-blöt mark, 10. framföra motordrivet fordon i terräng på barmark. Utan Länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att: 11. riva bäverdammar eller bäverhyddor. B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 miljöbalken om vad ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet förpliktas tåla

6 6 / 12 Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med naturreservatet: 1. utmärkning av naturreservatets yttergränser enligt gällande anvisning, 2. uppsättning och underhåll av informationstavla vid plats markerad på karta, bilaga 1, 3. underhåll av vandringsled som markerats på karta, bilaga 1, 4. borttagning av främmande arter genom mekaniska metoder, 5. undersökning och dokumentation av mark, vegetation samt växtoch djurliv i uppföljningssyfte. C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt i naturreservatet Utöver vad som annars gäller i lagar och författningar är det förbjudet att inom naturreservatet: 1. plocka och samla in arter av olika slag, med undantag av bär och matsvamp, 2. klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt medvetet skada eller störa djurlivet, 3. göra åverkan på mark, block, växtlighet, torrträd eller annan död ved, 4. elda, annat än med medhavd ved, 5. framföra motordrivet fordon i terräng på barmark. Utan Länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att: 6. genomföra eller bedriva organiserat friluftsliv, tävlingar, lägerverksamhet, militär övningsverksamhet eller andra organiserade arrangemang, 7. genomföra vetenskapliga undersökningar som innefattar insamling av arter eller har annan påverkan på naturmiljön. Undantag från föreskrifterna A och C-föreskrifterna ovan skall inte utgöra hinder för: a) förvaltaren av naturreservatet, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att vidta de åtgärder som behövs, inklusive att framföra motordrivet

7 7 / 12 fordon, för att tillgodose syftet med naturreservatet och som framgår av föreskrifterna under B ovan, b) att bedriva renskötsel i enlighet med rennäringslagen (1971:437) eller framföra motordrivet fordon vid renskötsel enligt undantag i terrängkörningsförordningen (1978:594), c) länsstyrelsepersonal att i tjänsteärende framföra motordrivet fordon, d) att framföra motordrivet fordon i räddningstjänst, vid sjukfall samt vid polisiära ärenden, e) att framföra motordrivet fordon vid efterbevakning efter brand, f) jakt enligt jaktlag (1987:259), g) fiske enligt fiskeförvaltande organisations regler, h) underhåll av befintligt jakttorn eller att på samma plats ersätta ett gammalt jakttorn med ett nytt, i) uppförande av nytt jakttorn på ny plats, under förutsättning att sådant tillstånd särskilt meddelats av Länsstyrelsen, j) att transportera fälld björn, älg, hjort eller vildsvin med lättare terränggående motorfordon (<450kg) på fastmark, k) rensa dike, under förutsättning att sådant tillstånd särskilt meddelats av Länsstyrelsen, l) röjning av befintlig vandringsled, markerad på karta bilaga 1, där fallna träd över leden får flyttas till sidan av led eller kapas där leden korsas. Skötselplan Länsstyrelsen fastställer i enlighet med 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. bifogad skötselplan, bilaga 3, för naturreservatets långsiktiga vård. Redogörelse för ärendet Ärendets beredning Efter ett regeringsbeslut i juni 2002 fick Länsstyrelsen i uppdrag att utföra naturvärdesbedömningar av statligt ägda skogar. Under 2003 utfördes inventeringarna i Jämtlands län, vilket bland annat resulterade i Natura 2000-området Oldflån Ansätten (SE ) år 2003 samt att en utredning för bildande av naturreservatet Ansätten startade år Området där naturreservatet ligger utgjorde delar av statligt ägd fastighet som förvaltades av Statens Fastighetsverk (SFV). År 2005 skedde ett samråd med SFV om naturreservat på deras mark.

8 8 / 12 Samrådet ledde till att de föreslagna gränserna fastslogs och i april 2010 överfördes förvaltaransvaret för Ansättån och flera andra områden från SFV till Naturvårdsverket justerades gränserna en sista gång i samråd med SFV. Under 2020 tog Länsstyrelsen fram ett förslag till beslut om naturreservatet Ansättån. Markägare, ägare av särskild rätt inom området, berörd sameby samt ett flertal berörda myndigheter och intresseorganisationer fick möjlighet att yttra sig över förslaget. Synpunkter på förslaget till beslut Totalt inkom det sex yttranden till Länsstyrelsen, varav tre med synpunkter Synpunkter inkom från Sametinget som anser att det under rubriken Uppgifter om naturreservatet bör framgå vilka samebyar som har renbetesmarker i området. Länsstyrelsen har inte tillmötesgått detta utan hänvisar till att uppgifterna finns under rubriken Förenlighet med riksintressen, planer och områdesbestämmelser samt i skötselplanen. I övrigt anser Sametinget att naturreservatet är förenligt med renskötsel och samiska intressen under förutsättning att berörda samebyars inställning inhämtas och beaktas vid beslut samt att renskötseln och andra samiska intressen respekteras och visas hänsyn i fortsatt förvaltning. Länsstyrelsens arbetar för samförstånd med samebyar vid bildande av naturreservat. Berörd sameby har delgivits förlaget till beslut och ingen erinran har inkommit. Då ingen skötsel är planerad för naturreservatet kommer inget framtida samråd angående förvaltning att ske. Synpunkter inkom även från Jägareförbundet om att jakträttshavaren skall informeras av Länsstyrelsen Jämtlands län om det finns fuktiga partier i området där det inte är tillåtet att sätta upp saltstenar. Länsstyrelsen kommer inte att tillmötesgå detta krav utan hänvisar till att jakträttshavaren får läsa beslutet och titta på beslutskartan för klargöranden och identifiering av fuktig mark. Slutligen inkom synpunkter från markägaren, Statens fastighetsverk, om att Lockringens och Bodruns vägsamfälligheter kan påverkas av naturreservatsbildningen och att en dialog bör föras med dessa. Länsstyrelsen har försökt finna kontaktuppgifter till vägsamfälligheterna via Statens fastighetsverk, Krokoms kommun, Skatteverket och Lantmäteriet men inte fått fram dessa och därför inte kontaktat dem. I övrigt bedömer Länsstyrelsen att bildande av naturreservatet Ansättån inte kommer att påverka

9 9 / 12 trafiken på vägen i någon hög grad eftersom vägen redan används för att nå Ansättåns canyon. Länsstyrelsens bedömning Området har höga naturvärden, vilka främst är knutna till fjällnära lövträdsrik barrnaturskog i sent successionsstadium på näringsrik mark och med delvis hög luftfuktighet. Området gränsar i sydväst till naturreservatet Oldflån-Ansätten som till stora delar består av fjällhedar, fjällbjörkskog, lågbonitär barrskog och stora myrkomplex. Naturreservatet Ansättåns rikare, grandominerade skogsmiljöer bidrar med skogs- och naturtyper som tidigare bara ingått i liten omfattning i det större skyddade naturområdet kring Oldflån-Ansätten. Ansätten naturreservat ligger i även i ett landskapsavsnitt föreslaget som ett område med särskilt höga ekologiska bevarandevärden för barrskog. Områden med särskilt höga ekologiska bevarandevärden är prioriterade för formellt skydd enligt Nationell strategi för formellt skydd av skog. Därtill är området utpekat att ingå i Natura 2000, EU:s ekologiska nätverk av skyddsvärda naturområden. Dessa områden ska enligt 16 förordning (1998:1252) om områdesskydd, med stöd av miljöbalken, vara generellt prioriterade för formellt skydd. För att områdets värden ska bestå, behöver området undantas från skogsproduktion och annan exploatering som innebär att områdets naturvärden påtagligt skadas. Länsstyrelsen bedömer därför att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att på lång sikt bevara och utveckla områdets höga naturvärden, vilket motiverar Länsstyrelsens beslut att bilda naturreservat. Länsstyrelsen bedömer även att naturvärden knutna till området bäst bevaras och främjas genom att skogen får utvecklas fritt. Beslutet om naturreservat följer gällande riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd och Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden, samt Sveriges miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen bedömer att beslutet bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Levande skogar, Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv.

10 10 / 12 Naturvärdesinventeringar En del av våtmarkerna i naturreservatets östra ände har flygbildinventerats under den våtmarksinventering (VMI) som utfördes av länsstyrelsen i Jämtlands län mellan 1989 och Våtmarkerna har bedömts tillhöra klass 3 på en fyrgradig skala där klass 1 innehåller de objekt med högst naturvärden. Förenlighet med riksintressen, planer och områdesbestämmelser Totalt berörs naturreservatet av sju olika riksintressen: Område utpekat som skyddsvärt enligt fågeldirektivet (Oldflån- Ansätten; 4 kap. 8 miljöbalken). Område utpekat som skyddsvärt enligt art- och habitatdirektivet (Oldflån-Ansätten; 4 kap. 8 miljöbalken). Naturvård (Flån-Ansätten; 3 kap. 6 miljöbalken). Skyddade vattendrag (Hårkan; 4 kap. 6 miljöbalken). Rennäring (Offerdalsfjällen, kärnområde för Jovnevaerie sameby; 3 kap. 5 miljöbalken). Friluftsliv (Toskströmmen-Åkersjön; 3 kap. 6 miljöbalken). Det rörliga friluftslivet (Fjällvärlden i Jämtlands län; 4 kap. 1 & 2 miljöbalken). Länsstyrelsen bedömer att bildande av naturreservatet Ansättån går ihop med dessa riksintressen. Gällande översiktsplan för Krokoms kommun, antagen 2015, samt Vindkraft i Krokoms kommun, Tillägg till Översiktsplan från 2010 pekar ut området, där naturreservatet Ansättån är beläget, som Natura-2000 område. Länsstyrelsen bedömer därmed att detta beslut är förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande kommunala översiktsplanen. Vidare bedömer Länsstyrelsen att inskränkningarna i enskilds rätt att använda mark eller vatten inte går längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Konsekvensutredning I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att föreskrifterna enligt 7 kap. 30 miljöbalken innebär så begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för en konsekvensutredning av regelgivningen.

11 11 / 12 Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Jöran Hägglund. Vid den slutliga handläggningen av ärendet deltog även länsråd Susanna Löfgren, chef för naturskydd och förvaltning Per Sander samt handläggare Maria Gylle, den sistnämnde föredragande. Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Jöran Hägglund Maria Gylle Upplysningar Föreskrifterna under C ovan, enligt 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas, vistas och om ordningen i övrigt inom naturreservatet, gäller omedelbart, även om de överklagas. Den som vill göra anspråk på ersättning eller kräva inlösen av fastighet ska väcka talan hos mark- och miljödomstolen mot staten inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft vid påföljd att rätten till ersättning eller inlösen annars går förlorad. Detta beslut ska enligt 27 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. kungöras i länets författningssamling och i ortstidningarna Östersundsposten och Länstidningen. Sakägare anses därmed ha fått ta del av beslutet. Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltare av naturreservatet. Länsstyrelsen ska enligt 2 kap. 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) utöva operativ tillsyn över att naturreservatets föreskrifter följs. Enligt 29 kap. 2 och 2a miljöbalken gäller bland annat att brott mot föreskrift som meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken kan medföra straffansvar. Har någon vidtagit åtgärd i strid mot meddelad föreskrift, kan Länsstyrelsen enligt 26 kap. 9 och 14 miljöbalken vid vite förelägga om rättelse. Enligt 4 skogsvårdslagen (1979:429) ska bestämmelser i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter inte tillämpas i den mån vad där sägs strider mot föreskrifter för naturreservatet. Det innebär till exempel att eventuella vindfällen och stormskadad skog lämnas orörda.

12 12 / 12 Spontana bränder inom naturreservatets gränser bör släckas omedelbart. Länsstyrelsen kan meddela dispens från föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. Utöver föreskrifterna för naturreservatet gäller också generella bestämmelser till skydd för naturmiljön och djurlivet, till exempel: hänsynsregler enligt 2 kap. 3 miljöbalken, fridlysning av alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växtoch djurarter är fridlysta enligt 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845), hundhållning enligt 16 i lagen (2007:1150) om tillsyn av hundar och katter, för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i särskilda skyddade områden, såsom Natura 2000, krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a-29 b miljöbalken. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Översiktskarta 3. Skötselplan 3a. Skötselplankarta

13 Dnr: Bilaga Naturreservatet Ansättån Beslutskarta ¹ B RÖRVATTNET 1:67 1:68 1:69 1:36 ANSÄTTEN 1:1 Länsstyrelsen Jämtlands län Lantmäteriet Geodatasamverkan - GSD ¹ B RÖRVATTNET 1:242 0 Skala 1: Gräns för naturreservatet Ansättån Informationstavla som omfattas av föreskrift B m Vandringsled som omfattas av föreskrift B3 samt undantag l) från föreskrift ±

14

15 Dnr: Bilaga Naturreservatet Ansättån Översiktskarta Länsstyrelsen Jämtlands län Lantmäteriet Geodatasamverkan - GSD Gräns för naturreservatet Ansättån Övriga naturreservat 0 20 Km Skala 1: ±

16

17 1 / 9 Bilaga 3 Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Skötselplan för naturreservatet Ansättån Innehållsförteckning BESKRIVNINGSDEL... 2 Syfte... 2 Beskrivning av naturreservatet... 2 Administrativa data... 2 Områdesbeskrivning... 2 Prioriterade bevarandevärden... 4 Natura Åtgärdsprogram för hotade arter eller livsmiljöer (ÅGP)... 5 PLANDEL... 6 Skötsel och förvaltning av naturreservatets naturvärden... 6 Skötselområde A Fjällnära lövträdsrik grannaturskog präglad av intern dynamik och med inslag av våtmark (521 hektar)... 6 Skötsel och förvaltning av naturreservatets friluftslivsvärden... 7 Utmärkning av naturreservatets gräns... 7 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder... 7 Övriga uppgifter... 8 Uppföljning... 8 Tillsyn... 8 Finansiering av naturvårdsförvaltningen... 8 Källförteckning... 8 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

18 2 / 9 BESKRIVNINGSDEL Syfte Syftet med naturreservatet är att bevara områdets biologiska mångfald och värdefulla naturmiljöer. Områdets näringsrika, delvis lövträdsrika, naturskogar och andra ingående naturmiljöer med dess ekosystem och artrikedom ska bevaras. Syftet är samtidigt att bidra till att uppfylla de åtaganden som följer av att området är utpekat att ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000, enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturmiljöer med dess flora och fauna utvecklas fritt. Åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens friluftsliv. Beskrivning av naturreservatet Administrativa data Naturreservatets namn Län Kommun Fastigheter Markägare Areal Förvaltare Natura 2000 Ansättån Jämtland Krokom Rörvattnet 1:36 och 1:67 samt delar av Rörvattnet 1:68 och 1:69. Statens fastighetsverk 521 hektar Länsstyrelsen i Jämtlands län Oldflån Ansätten SE Områdesbeskrivning Landskap och läge Naturreservatet är beläget nedanför trädgränsen på fjället Ansättens nordsluttning, åtta kilometer nordväst om Bakvattnet och åtta kilometer sydväst om Rörvattnet. Området gränsar till naturreservatet Oldflån-Ansätten i sydväst och till Ansättån i nordväst. Tillsammans med naturreservaten Oldflån-Ansätten och Duvviegaejsie utgör naturreservatet Ansättån Natura 2000-området Oldflån Ansätten (SE ). Geologiska förhållanden Ansätten med sin ganska spetsiga form, står i stark kontrast till de övriga fjällen längre västerut både till form, geologi och näringsrikedom. Fjället är huvudsakligen uppbyggt av

19 3 / 9 amfiboliter vilket har gett upphov till näringsrika, överlagrande moräner. Berggrunden består av glimmerskiffer, amfibolit samt metabasit och jordarterna är moiga moräner med lokala inslag av torv. Höjden över havet varierar mellan 540 meter i norra delen, vid Ansättån, och 750 meter i sydvästra delen av naturreservatet. Skogen Merparten av naturreservatet är produktiv skogsmark där gran är det dominerande trädslaget med undantag från de västligaste och sydligaste delarna där björk dominerar. Inom området finns inslag av rika till medelrika, oftast sluttande, kärr. Området genomkorsas av ett flertal mindre bäckar. Granskogen är genomgående gammal med många granar mellan 150 och 200 år, en del troligen ännu äldre. En del granar har en stamdiameter på upp till 80 centimeter. Skogen är bitvis relativt öppen eller luckig och präglad av intern beståndsdynamik. Mängden död ved varierar dock mellan sparsamt till lokalt riklig, ju rikare mark desto mer död ved. Inom hela området finns spridda mer än 50 år gamla avverkningsstubbar, upp till tio per hektar, men modernt skogsbruk har inte bedrivits i området. I den västligaste och sydligaste delen av naturreservatet övergår skogen successivt till mer björkskog samt buskbevuxen fjällhed. Bitvis finns björkdominerade partier även i övriga delar av området. Lövträdsinslaget i naturreservatet varierar mellan cirka 20 till 50 och på sina håll ända upp till 70%. Sälg, rönn och gråal förekommer sparsamt medan asp (Populus tremula) och tall (Pinus sylvestris) förefaller saknas eller förekommer ytterst sparsamt. Vegetationen är till övervägande del av rikare typ med omväxlande markvegetation av gräs- och örttyper. Inslaget av bärris är relativt sparsamt och finns mest i östra delen. Naturvårdsarter I tabell 1 redovisas artfynd som registrerats på Länsstyrelsen har ingen kännedom om att systematiska artinventeringar har utförts inom naturreservatet. Tabell 1. Artförteckning över funna rödlistade arter i Ansätten naturreservat och arter som indikerar höga naturvärden inom området. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalart Kategori Svampar Asterodon ferruginosus Stjärntagging X NT Cystostereum murrayi Doftskinn X NT Onnia leporina Harticka X NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka X NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål X NT Sceletocutis chrysella Grantickeporing VU Kärlväxter Pseudorchis albida Vityxne EN Rödlistade arter kategoriserade enligt ArtDatabanken EN= starkt hotad (Endangered) VU = Sårbar (Vulnerable), NT = Missgynnad (Near Threatened). Signalarter enligt Skogsstyrelsen 2014.

20 4 / 9 Kulturhistoria och övrig markanvändning Runt byn Ansätten, som ligger cirka två kilometer söder om området, bedrevs skogsbete, bland annat i naturreservatet, där byborna även mot betalning vallade djur åt andra byar. Skogsbete bedrevs så länge som fram till slutet av 1950-talet. Myrslåtter var vanligt på våtmarkerna, där starr skördades till vinterfoder åt djuren. Inom naturreservatet finns spridda mer än 50 år gamla avverkningsstubbar. De finns ofta i smågrupper om några stycken med stora luckor mellan grupperna och stubbstråken. Det finns inga registrerade forn- eller kulturlämningar i naturreservatet. Rennäring Hela naturreservatet omfattas av samebyn Jovnevaeries totala renbetesland. Drygt hälften av naturreservatet, den sydvästra delen, ingår i kalvningsland för Jovnevaerie sameby och är utpekat som ett kärnområde av riksintresse för rennäringen (enligt 3 kap. 5 miljöbalken). Friluftsliv Längs Ansättån går en markerad vandringsled genom naturreservatet, vilken ingår i Ansättåleden som sträcker sig mellan Rörvattnet och Bakvattnet. Området kring Ansätten är populärt i botaniska kretsar och besöks årligen av växtentusiaster. Mest populärt är dock området precis i anslutningen till toppen av fjället som ligger utanför naturreservatet Ansättån. I övrigt används området, så vitt Länsstyrelsen känner till, huvudsakligen till jakt, svamp- och bärplockning. Prioriterade bevarandevärden Naturreservatets prioriterade bevarandevärden och därmed skälen för beslutet är: Fjällnära, lövträdsrik barrnaturskog i sent successionsstadium på näringsrik mark med gamla träd och bitvis gott om död ved. Värdefulla livsmiljöer för sällsynta och hotade arter. Vidsträckt obrutet skogslandskap med karaktär av vildmark och orördhet. Natura 2000-naturtyper: Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) samt västlig taiga (9010). Natura 2000-arter som omfattas av befintlig bevarandeplan (Oldflån Ansätten SE ) och som finns i naturreservatet. Natura 2000 Hela området som omfattas av naturreservatet är utpekat att ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000, enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet (figur 1). För ytterligare information om Natura 2000-området, se befintlig bevarandeplan för Oldflån Ansätten SE

21 5 / 9 Figur 1. Karta med naturreservatet Ansättån gräns samt område som omfattas av Natura 2000 (Oldflån Ansätten SE ). Åtgärdsprogram för hotade arter eller livsmiljöer (ÅGP) Vid förvaltningen av naturreservatet ska särskild hänsyn tas till av Naturvårdsverket fastställda åtgärdsprogram för hotade arter eller livsmiljöer. Inga sådana arter eller livsmiljöer är kända inom naturreservatet, men om Länsstyrelsen får ny kunskap om arter eller naturtyper berörda av ÅGP inom naturreservatet ska prioriterade åtgärder för dessa kunna utföras, under förutsättning att de inte bryter mot naturreservatets syfte och föreskrifter.

22 6 / 9 PLANDEL Skötsel och förvaltning av naturreservatets naturvärden Skötselområde A Fjällnära lövträdsrik grannaturskog präglad av intern dynamik och med inslag av våtmark (521 hektar) Beskrivning Skötselområdet innefattar hela naturreservatet och utgörs främst av fjällnära, lövträdsrik grannaturskog med gamla träd, delvis rikliga förekomster av död ved och liten påverkan av skogsbruk. Gran är generellt det dominerande trädslaget men på sina håll tar björk över. Skötselområdet är tydligt präglat av intern beståndsdynamik (figur 2). Det finns även betydande inslag av våtmarker, främst i form av medelrika till rika, sluttande kärr. Skötselområdet angränsar till Ansättån och genomkorsas av flera mindre bäckar. Områdets naturvärden är främst knutna till granskogen på näringsrik mark med stort inslag av lövträd och delvis hög luftfuktighet. Figur 3. Skötselområde A: Luckig granskog (Picea abies) Bevarandemål Skötselområdet ska bestå av fjällnära lövträdsrik grannaturskog, med bitvis stora inslag av björk, i sent successionsstadium. Skötselområdets struktur och sammansättning ska vara tydligt präglat av intern beståndsdynamik med stor andel gamla träd, samt rikligt med torrträd och lågor av olika förmultningsgrad. Tillkomsten av olika typer av död ved ska ske kontinuerligt och inga brott i kontinuiteten av äldre levande träd ska ske. Skötselområdets hydrologi ska vara naturlig och våtmarker ska vara fria från körskador. Det ska finnas rikliga och ej minskande förekomster av för naturtypen typiska arter, främst inom artgrupperna lavar, bark- och vedlevande svampar och naturskogsgynnade fåglar. Området ska vara fritt från främmande arter. Det ska dessutom råda gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som ingår i Natura 2000-nätverket och finns inom naturreservatet. Arealen fjällnära

23 7 / 9 lövträdsrik grannaturskog präglad av intern dynamik och med inslag av våtmark ska vara 521 hektar. Förvaltningsinriktning Fri utveckling. Skötselåtgärder Inga, bevarandemålen nås genom fri utveckling. Skötsel och förvaltning av naturreservatets friluftslivsvärden Leden som går genom Ansättåns naturreservat ingår i Ansättåleden som sträcker sig mellan Bakvattnet och Rörvattnet. Den 26 kilometer långa leden passerar, förutom naturreservatet, bland annat Ansättåns kanjon (som även kan nås direkt med bil under sommaren) och blomsterfjället Ansätten. Fjället och naturreservatet Oldflån-Ansätten lockar sedan en längre tid, natur- såväl som friluftsintresserade och stigen genom naturreservatet Ansättån sammanbinder dessa naturområden med den lättillgängliga kanjonen. Länsstyrelsen bedömer att besökstrycket i området inte kommer att öka nämnvärt i och med bildandet av ett nytt naturreservat utan att jakt, svamp- och bärplockning samt övrigt friluftsliv kommer fortsätta bedrivas i ungefär samma utsträckning som tidigare. Bevarandemål Det ska finnas en uppmärkt och lättnavigerad vandringsled genom naturreservatet. I anslutning till naturreservatet ska det finnas god information om naturreservatets naturvärden samt om de bestämmelser som gäller för naturreservatet. Skötselåtgärder Informationstavla för naturreservatet sätts upp vid vandringsleden i anslutning till områdets norra gräns. Dessutom ska följande ej prioriterade åtgärder vara möjliga att utföra: Underhåll av befintlig led. Utmärkning av naturreservatets gräns Naturreservatet skall utmärkas i fält enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder En översikt av skötselåtgärder som ska genomföras i naturreservatet Ansättån finns i tabell 2.

24 8 / 9 Tabell 2. Sammanfattning av skötselåtgärder som bör genomföras i naturreservatet Ansättån samt när dessa skötselåtgärder bör utföras. Skötselområde Skötselåtgärder Prio När Frekvens Hela naturreservatet Markering av naturreservatets gränser. 1 Inom 2 år Återkommande vid behov Friluftsliv Uppsättning av informationstavla. 1 Inom 2 år Återkommande vid behov Friluftsliv Uppmärkning och röjning av stig. 3 Efter behov Efter behov Övriga uppgifter Uppföljning En uppföljning av beskrivna bevarandemål ska ske för varje skötselområde för bedömning av områdets bevarandetillstånd. Uppföljningsarbetet anges och utförs av Länsstyrelsen eller av denne enligt skrivna avtal utsedd uppdragstagare. Resultat från kommande uppföljning av bevarandestatusen kan eventuellt påkalla en revidering av skötselplan och målindikatorer. Målindikatorer för uppföljning av bevarandemålen för naturreservatets skötselområden anges i ett särskilt dokument kallat uppföljningsplan som fastställs separat. Tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för fortlöpande tillsyn av att naturreservatets föreskrifter efterlevs. Finansiering av naturvårdsförvaltningen Naturvårdsförvaltningen bekostas av Naturvårdsverket genom skötselanslag för biotopvårdande åtgärder, utmärkning av naturreservatets gränser, områdestillsyn samt löpande underhåll. Källförteckning Tryckta källor Krokoms kommun Vindkraft i Krokoms kommun. Tillägg till översiktsplan. Krokoms kommun Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Länsstyrelsen Jämtlands län Våtmarker i Jämtlands län. Del 1 Allmän del. Natur i Jämtlands län 2002:2. Länsstyrelsen Jämtlands län Våtmarker i Jämtlands län. Del 4 Krokom och Strömsunds kommuner. Natur i Jämtlands län 2002:2. Naturvårdsverket Naturskyddsåtgärder i skogmyrmosaiker. Vägledning. Naturvårdsverkets Rapport Naturvårdsverket Planering av naturreservat vägledning för beskrivning, indelning och avgränsning. Naturvårdsverkets Rapport 5788.

25 9 / 9 Naturvårdsverket Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Naturvårdsverkets Rapport Naturvårdsverket Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2005, reviderad Nationell strategi för formellt skydd skog. Skogsstyrelsen Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Källor på internet Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-området Oldflån Ansätten. ldflon%20ansätten%20se pdf Naturvårdverket. EU:s direktiv för biologisk mångfald. Naturvårdverket. Natura 2000 i Sverige. Naturvårdverket. Process att bilda naturreservat. Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för hotade arter, Sametinget. Underlag för planer. Kartor över Riksintresse, strategiska platser och årstidsland. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rödlistade arter i Sverige. Övriga källor Sveriges geologiska undersökning (SGU). Berggrundsdata över Jämtlands län, hämtad från SGUs berggrundsdatabas Sveriges geologiska undersökning (SGU). Jordartsdata över Jämtlands län, hämtad från SGU:s jorddatabas Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

26

27 Dnr: Bilaga 3a Naturreservatet Ansättån Skötselplankarta ¹ B ± Länsstyrelsen Jämtlands län Lantmäteriet Geodatasamverkan - GSD Gräns för naturreservatet Ansättån 0 A. Fri Utveckling Skala 1: Skötselområde ¹ B Informationstavla Vandringsled m SWEREF 99 TM, Höjdkurvor 5 m intervall A