Bredband i Sverige 2005

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 30 juni 2005 PTS-ER-2005:24 ISSN Bredband i Sverige 2005 Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet

2 Bredband i Sverige 2005 Post- och telestyrelsen

3 Bredband i Sverige 2005 Förord Förord Post och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår även att bedöma hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter. Uppdraget har i huvudsak fullgjorts genom en enkätundersökning som gått till kommuner och operatörer som tillhandhåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang. Rapporten har utarbetats av Eivor Westerblom och Marlena Molak-Brindell, PTS. Stockholm i juni 2005 Marianne Treschow, Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4 Bredband i Sverige 2005 Post- och telestyrelsen

5 Bredband i Sverige 2005 Innehåll Innehåll Sammanfattning...5 Summary PTS har regeringens uppdrag att redovisa utbyggnad och tillgänglighet till bredband En enkätundersökning har genomförts Information har hämtats in genom omvärldsbevakning Samråd har genomförts Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle för alla Tillgänglighet ett prioriterat område Alla ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Flera olika former av stöd finns att söka Nästan samtliga kommuner har tagit fram ITinfrastrukturprogram Allt fler kommuner utnyttjar stöden för anläggande av anslutning till stomnät Utnyttjandet av stöden för utbyggnad av ortssammanbindande nät ökar Utnyttjandet av stöden till utbyggnad av områdesnät ökar Stödet till orter och områden där bredbandsutbyggnaden är eftersatt har börjat användas Det statliga stödet har utnyttjats till två tredjedelar Stödens fördelning till olika typer av aktörer Stödens betydelse för bredbandsutbyggnaden Tillgängligheten till IT-infrastrukturen Utbyggnaden med fiber och radionät ökar Nätens utbredning efter nättyp Tillgången till stomnät ökar Samtliga kommuner har tillgång till ortssammanbindande nät Tillgången till områdesnät ökar i tätorterna Tillgängligheten för slutanvändare Täckningsgraden förbättras Antalet leveransklara bredbandsaccesser ökar Antalet faktiska abonnemang ökar Operatörer som tillhandahåller abonnemang PTS slutsatser av årets undersökning Tillgången till bredband ökar Användningen av bredband ökar...54 Litteratur...57 Post- och telestyrelsen 1

6 Bredband i Sverige 2005 Innehåll Tabeller Tabell 1 Upphandling av stomnät Tabell 2 Upphandling av ortssammanbindande nät Tabell 3 Upphandling av områdesnät Tabell 4 Upphandling av eftersatta orter och områden Tabell 5 Utnyttjande av det statliga bredbandsstödet Tabell 6 Andel tätorter med områdesnät i olika kommungrupper Tabell 7 Andel tätorter med områdesnät i olika tätortsstorlekar Figurer Figur 1 Figur 2 Figur 3 Ökning av antalet kommuner med godkända ITinfrastrukturprogram mellan år 2003 och Ortssammanbindande nät - Geografisk fördelning av etablering av bredbandsnät med statligt stöd Områdesnät - Geografisk fördelning av etablering av bredbandsnät med statligt stöd Figur 4 Finansiering av stödberättigad utbyggnad Figur 5 Slutna avtal för anslutning till stomnät Figur 6 Slutna avtal för ortssammanbindande nät Figur 7 Slutna avtal för områdesnät Figur 8 Slutna avtal för eftersatta orter och områden Figur 9 Figur 10 Figur 11 IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet antal kilometer 2001 till Nätägandet baserat på nätens totala längd fördelat på olika ägarkategorier Fiber- och radionätens ökning och utbredning i kilometer fördelat på olika ägarkategorier Figur 12 Antal kommuner efter antal stomnätsägare Figur 13 Antal operatörer som förfogar över stomnät, per kommun Figur 14 Antal operatörer med ortssammanbindande nät per kommun Post- och telestyrelsen

7 Bredband i Sverige 2005 Innehåll Figur 15 Antal operatörer med områdesnät per kommun Figur 16 Uppskattning av antalet leveransklara xdsl-abonnemang Figur 17 Antal privata kunder med Internetaccess via någon form av bredbandsaccess Figur 18 Marknadsandelar för olika accessformer Figur 19 Andel anslutningar till Internet med minst 2 Mbps Figur 20 Andel av Internetanvändare med bredband, efter bostadstyp Figur 21 Figur 22 Marknadsandelar kunder till Internet med bredbandsanslutning Antal operatörer per kommun som tillhandhåller bredbandsabonnemang Bilagor Bilaga 1 - Vad är IT-infrastruktur? Bilaga 2 Förklaringar till använda begrepp och förkortningar Bilaga 3 - Förklaringar till använda regionindelningar Bilaga 4 - Hur ser enkäten ut? Bilaga 5 - Vilka har svarat på enkäten? Bilaga 6 - Hur stort statligt ekonomiskt stöd får kommunerna? Bilaga 7 - Utbredning av nationella stomnät Bilaga 8 - Antal leverantörer och täckningsgrad i kommunerna Post- och telestyrelsen 3

8 Bredband i Sverige 2005 Innehåll 4 Post- och telestyrelsen

9 Bredband i Sverige 2005 Sammanfattning Sammanfattning PTS uppdrag, enligt regleringsbrevet, är att redovisa utvecklingen av bredbandsutbygganden i landet. En bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt en uppskattning av antalet abonnenter ska också lämnas. Uppdraget har fullgjorts genom en enkätundersökning riktad till landets kommuner och bolag som tillhandahåller nätkapacitet och bredbandsabonnemang. Resultaten av undersökningen visar att utbyggnaden av bredband har fortsatt i högre takt under 2004 jämfört med året innan. Framför allt har tillgången till bredband ökat på ett betydande sätt genom att kopparnätet uppgraderats till olika xdsl-lösningar, exempelvis ADSL, men även utbyggnaden med hjälp av fiber och radio har ökat i högre takt än tidigare. Ökningen i fiber- och radionäten hänför sig i huvudsak till de ortssammanbindande näten. PTS bedömer att ungefär 40 procent av landets hushåll har möjlighet att ansluta sig till bredband idag jämfört med drygt 30 procent i januari Det har skett en ökning av användningen av bredband under 2004 och antalet hushåll som har bredband uppgår nu till 1,2 miljoner hushåll jämfört med 0,9 miljoner året innan. Det innebär att 27 procent av hushållen nu har någon form av bredbandsuppkoppling. Särskilt kraftig har ökningen varit vad det gäller anslutningar med minst 2 Mbps. Räknat i absoluta tal har antalet hushåll med minst 2 Mbps i det närmaste tredubblats under Liksom tidigare år varierar tillgången till bredband i landet men skillnaderna mellan stora och små orter har minskat det senaste året. Vid föregående års undersökning visade resultaten att alla kommuner hade anslutning till såväl nationellt stomnät som ortssammanbindande nät. Sedan januari 2005 finns även områdesnät i alla kommuner. På tätortsnivå saknar däremot fortfarande 120 stycken orter anslutning till ortssammanbindande nät. Av dessa har 95 procent färre än 500 invånare. Skåne, Blekinge och Västra Götaland har den största andelen tätorter utan anslutning till ortssammanbindande nät. Sedan januari 2005 har samtliga tätorter med över invånare områdesnät i någon del av tätorten. I tätorter med mellan och invånare har drygt 98 procent områdesnät. Bortsett från större tätorter, där utbyggnaden redan är omfattande, har sedan januari 2004 andelen tätorter med områdesnät sett över hela landet ökat kraftigt över tätortsstorlekarna. Allra störst har ökningen varit i tätorter med en befolkning mellan personer. Något som bidragit till utvecklingen i de mindre tätorterna är de statliga ekonomiska stöd som finns att söka för landets kommuner. Nästan alla kommuner har valt att utnyttja stöden som framför allt har gått till orter med färre än invånare. Post- och telestyrelsen 5

10 Bredband i Sverige Post- och telestyrelsen

11 Bredband i Sverige 2005 Summary Summary In accordance with the Government Terms of Reference, the Swedish National Post and Telecom Agency (PTS) has been given the assignment of reporting on the progress of broadband development in Sweden. An assessment of how rapidly the development is occurring in different parts of Sweden and an estimate of the number of subscribers shall also be submitted. The assignment has been accomplished by means of a questionnaire survey of the Swedish municipalities and the companies which supply network capacity and broadband subscriptions. The results of the survey show that broadband development continued at a higher rate during 2004 compared with the previous year. Above all, access to broadband has increased due to the upgrading of the copper network to various xdsl solutions such as ADSL, but development by means of fibre and radio also increased at a higher rate than before. The increase in the fibre and radio networks is mainly attributable to the interurban networks. PTS estimates that about 40 per cent of Swedish households currently have the opportunity to connect to broadband. There was an increase in the use of broadband during 2004, and the number of households with broadband now amounts to 1.2 million compared with 0.9 million the previous year. This means that 27 per cent of households now have some form of broadband connection. The increase has been particularly strong for connections with at least 2 Mbps downstream. Expressed in absolute figures, the number of households with at least 2 Mbps almost tripled during As in previous years, access to broadband varies throughout Sweden but the differences between large and small districts declined over the past year. The results of last year s survey showed that all municipalities had connection to both the national backbone network and interurban networks. Since January 2005 there are also local networks in all municipalities. On the other hand, at the urban area level, 120 districts are still without connection to an interurban network. Of these, 95 per cent have fewer than 500 inhabitants. Skåne, Blekinge and Västra Götaland have the largest proportion of urban areas without connection to an interurban network. Since January 2005 all urban areas with more than 3,000 inhabitants have a local network in some part of the urban area. In urban areas with between 1,000 and 3,000 inhabitants just over 98 per cent have a local network. Since January 2004, with the exception of larger urban areas where development is already extensive, the proportion of urban areas with local networks has increased greatly for all categories of urban areas throughout Sweden. By far the largest increase has occurred in urban areas with a population of 250 to 499 people. One thing that has contributed to the progress in the smaller urban areas is the government funding, which can be applied for by the Swedish municipalities. Almost all municipalities have chosen to use this funding, which has primarily gone to districts with fewer than 3,000 inhabitants. Post- och telestyrelsen 7

12 Bredband i Sverige Post- och telestyrelsen

13 Bredband i Sverige 2005 PTS har regeringens uppdrag att redovisa utbyggnad och tillgänglighet till bredband 1 PTS har regeringens uppdrag att redovisa utbyggnad och tillgänglighet till bredband Detta kapitel beskriver PTS uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till bredband samt metod för genomförande av uppdraget. Uppdraget följer upp den IT-politiska målsättningen att hushåll och företag i alla delar av landet ska ha tillgång till IT-infrastruktur. I huvudsak har uppdraget fullgjorts genom en av PTS genomförd enkätundersökning men information har även hämtats in genom omvärldsbevakning och samarbete med Länssamverkan bredband och Sveriges kommuner och landsting. PTS har sedan 2001 haft regeringens uppdrag att följa utvecklingen och tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår att bedöma hur snabbt utbyggnaden sker i landets olika delar samt en uppskattning av antalet abonnenter. 1 Uppdraget följer upp riksdagens målsättning för tillgänglighet som är att hushåll och företag i alla delar av Sverige ska ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Målet ska i första hand uppnås genom utbyggnad i marknadens regi. I områden där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund kan kommunerna beviljas statligt stöd för IT-utbyggnaden. PTS har även ett särskilt uppdrag att efter samråd med andra berörda myndigheter skicka ut riktlinjer till lämpliga myndigheter och organisationer som t.ex. länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan och kommuner för hur dessa kan bistå PTS i arbetet med att följa bredbandsutbyggnaden 2. Se även avsnitt 1.3. Flera olika metoder har använts för genomförandet av undersökningen vilket beskrivs nedan. 1.1 En enkätundersökning har genomförts Under våren 2005 har en uppföljning av enkäterna från skett genom att en ny enkätundersökning genomförts. Mottagare för enkäten har varit kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang. Frågorna i enkäten gällde omfattning och utbredning av IT-infrastruktur för bredband per den januari 2005, se bilaga 4. 1 RegeringsbeslutII 26 - Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Post- och telestyrelsen. 2 RegeringsbeslutII26 Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Post och telestyrelsen, uppdrag 2. Post- och telestyrelsen 9

14 Bredband i Sverige 2005 PTS har regeringens uppdrag att redovisa utbyggnad och tillgänglighet till bredband Svar på hela eller delar av enkäten har kommit in från 277 kommuner av totalt 290 stycken och 337 bolag av totalt 480 stycken. Totalt sett har 80 procent av respondenterna besvarat enkäten, se bilaga 5. För bearbetning och analys av enkätsvaren har PTS samarbetat med Jonas Elmlund vid NetLight Consulting AB. 1.2 Information har hämtats in genom omvärldsbevakning För den del av rapporten som rör vilken utbyggnad som skett med hjälp av statligt stöd har PTS tagit del av en undersökning som regelbundet genomförs av Länssamverkan bredband tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL). PTS har genom media och Internet samlat information om i övrigt aktuella händelser på området. Information har också hämtats in genom andra analyser som PTS genomfört samt litteraturstudier. 1.3 Samråd har genomförts PTS har inför enkätutskicket genomfört samråd med Näringsdepartementet, Näringslivets regelnämnd, Sveriges kommuner och landsting samt Länssamverkan bredband. 10 Post- och telestyrelsen

15 Bredband i Sverige 2005 Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen 2 Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen Detta kapitel beskriver den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen. Det IT-polititiskta målet är att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. I syfte att uppnå det målet prioriterar staten bland annat att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. För att följa upp målet om tillgänglighet har PTS fått i uppdrag att följa uppvecklingen av tillgängligheten till bredband. 2.1 Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle för alla Regeringen arbetar för närvarande med en ny IT-proposition. Då denna i skrivande stund inte är klar hänvisas i PTS rapport endast till IT-propositionen 3 från 1999/2000. Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle för alla. Det är det ITpolitiska mål 4 som fastslogs av riksdagen IT-politikens inriktning är att främja tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet och mångfald, effektiv förvaltning samt ett hållbart samhälle. 5 För att uppnå det IT-politiska målet prioriterar staten att öka tilliten till IT, kompetensen att använda IT, tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. IT-politiken bygger på att det i första hand är marknaden som ska vara drivande. Den offentliga sektorn har en roll i första hand som reglerare, upphandlare och föredöme. Det finns en mängd olika användningsområden där marknaden är den drivande kraften, men vissa områden ligger åtminstone delvis inom det offentliga ansvarsområdet. Bland åtgärderna kan nämnas 24-timmarsmyndigheter, demokratiutveckling, elektronisk handel, telemedicin och att med hjälp av IT-stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården. 3 Prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. 4 Prop.1999/2000:86, riksdagens betänkande 1999/2000:TU9, riksdagsskrivelse 1999/2000: Ett informationssamhälle för alla en skrift om den svenska IT-politiken, Regeringskansliet. Post- och telestyrelsen 11

16 Bredband i Sverige 2005 Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen 2.2 Tillgänglighet ett prioriterat område Ökad tillgänglighet till informationsteknik är ett av regeringens tre prioriterade områden, jämte tillit och kompetens. I IT-propositionen formulerades målsättningen att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. En väl utbyggd infrastruktur innebär inte nödvändigtvis att den är tillgänglig för alla. Det kan finnas hinder i form av prissättning, såväl mot slutanvändare som mot operatörer, tekniska krav och andra villkor, exklusivitetsavtal och andra inlåsningseffekter 6. Utbyggnaden ska i första hand ske i marknadens regi, men i nästan varje kommun finns landsbygd och glesbyggd där de marknadsmässiga förutsättningarna för utbyggnad saknas. I och med att staten har det övergripande ansvaret för utbyggnaden har regering och riksdag beslutat om ett statligt stöd för dessa områden. I regeringens prioritering att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster ingår insatser som t.ex. stöd för utbyggnaden av IT-infrastruktur, se vidare kapitel 3, skattelättnad för bredbandsanslutning och försöksverksamhet för personer med funktionshinder 7. I enlighet med uppdraget från regeringen fokuserar föreliggande rapport på den fysiska tillgängligheten till IT-infrastruktur för slutanvändare i olika delar av landet. 2.3 Alla ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer Det öppnar sig ständigt nya möjligheter med hjälp av tekniken. Det är möjligt att telefonera via datorn, använda Internet via TV:n och se på TV i mobiltelefonen. Detta ställer givetvis krav på lagstiftningen. Riksdagen har därför beslutat om en ny lag för elektronisk kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation 8 som ska vara teknikneutral trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte den tidigare telelagen och lagen om radiokommunikation. 6 En generell lösning på inlåsningsproblematiken erbjuder principen om öppna nät, dvs. att näten upplåtes till alla på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Detta kan innebära olika lösningar beroende på vilken teknik som används och vilken nätnivå som avses. Se t.ex. Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus PTS, maj 2000 Alltid på! Bredbandsmarknaden ur ett konsumentperspektiv, PTS-ER-2002:9. 7 Se Redovisning av en försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, PTS-ER- 2004:5. 8 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. 12 Post- och telestyrelsen

17 Bredband i Sverige 2005 Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen Lagen utgår från EG-reglering och innebär att det numera finns ett gemensamt och harmoniserat regelverk för alla elektroniska kommunikationstjänster för alla länder inom EU. I propositionen till lagen 9 anges att målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna ska: ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige ska i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden, vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta ska vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. 9 (Prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation, m.m. Post- och telestyrelsen 13

18 Bredband i Sverige 2005 Den politiska inriktningen för IT-infrastrukturen 14 Post- och telestyrelsen

19 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd 3 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Detta kapitel avhandlar de olika former av statligt ekonomiskt stöd som kommunerna kan söka för etablering av nät. Analysen av vilken betydelse som stöden har för utbyggnaden pekar i olika riktningar men mycket tyder på att stöden bidragit till en ökad bredbandsutbyggnad och bättre tillgång till bredband i glesbyggd. Några intressanta iakttagelser är: att det under 2004 skett en omfattande utbyggnad i glesbyggd som omfattas av stöd, att under 2004 har 1,5 miljarder av de statliga stöden utnyttjats. Detta är mer än vad som utnyttjats under hela perioden fram till Endast 1,2 miljarder återstår att utnyttja till och med att de tätorter där områdesnät och ortssammanbindande nät byggts med stöd är spridda över länen både geografiskt och befolkningsmässigt. Detsamma gäller den utbyggnad som skett utan stöd. Uppgifterna i kapitel tre är i huvudsak hämtade från en enkätundersökning som regelbundet genomförs av länsstyrelsernas projekt Länssamverkan bredband och Sveriges kommuner och landstings projekt Samverkan kring ITinfrastruktur. Därutöver har PTS hämtat in vissa kompletterande uppgifter från kommunerna. Ytterligare redogörelse för stöden finns i bilaga 6. Då svarsfrekvensen i vissa delar varit låg, har resultaten av undersökningen som presenteras i detta kapitel, tolkats med försiktighet. 3.1 Flera olika former av stöd finns att söka Bredbandsutbyggnaden ska i första hand skötas av marknaden, men för att säkerställa en utbyggnad även i landsbygd inklusive glesbyggd har regeringen beslutat om en rad olika stöd till områden där marknaden inte förväntas anlägga bredband inom fem år från det att kommunen upprättar IT-infrastrukturprogram. Åtgärderna riktas mot alla delar av näthierarkin, som kan delas in i fyra nivåer: stomnät, ortssammanbindande nät, områdesnät och accessnät Utveckling av IT-infrastrukturen en skrift om insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige; Regeringskansliet. Post- och telestyrelsen 15

20 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Ekonomiskt stöd lämnas till anläggande och förvärv av telenät samt till hyra av anslutning till telenät. I det stödberättigande underlaget får ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra och dokumentering, men inte kostnader för utnyttjande av mark vid anläggande av telenät. För stödet gäller bland annat att: det lämnas endast om kommunen har ett av länsstyrelsen godkänt ITinfrastrukturprogram, kommunen måste medfinansiera minst fem procent av stödberättigat underlag, kommunen måste upphandla tillhandahållandet av telenät på affärsmässiga grunder, beslut meddelas av länsstyrelsen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan, stöden avser åtgärder fram till och med Stöd för upprättande av IT-infrastrukturprogram För att få ta del av de nedan nämnda stöden måste kommunerna ha upprättat ett IT-infrastrukturprogram. Alla kommuner, oavsett om de är berättigade till stöd för bredbandsutbyggnad eller inte, har haft möjlighet att ta del av stöden till bidrag för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Stöden gällde mellan år 2001 till 2004 och hade en total ram på cirka 31 miljoner kronor. Stomnät Regeringen gav i augusti år 2000 affärsverket Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ett stomnät med öppen ledning, tillgängligt för alla operatörer. Nätet skulle byggas på marknadsmässiga villkor och huvudorten i varje svensk kommun skulle få en svartfiberanslutning. Nedgången inom telekombranschen i början av 2000-talet försvårade dock genomförandet av utbyggnaden och det tog längre tid än beräknat. Totalt har 215 kommuner anslutits till Svenska Kraftnäts stomnät, som ursprungligen skulle ha varit klart under För att komplettera denna utbyggnad har regeringen inrättat ett ekonomiskt stöd för stomnätsanslutningar. Den nätkapacitet som ansluts med stöd ska bestå av fiberoptiska kablar och stödet uppgår totalt sett till 400 miljoner kronor. 11 Uppdraget till Svenska kraftnät har upphört och verket får numera på samma villkor som andra operatörer, konkurrera om uppdrag från kommunerna när dessa konkurrensutsätter stöden, dvs. när kommunerna med hjälp av de ekonomiska stöden upphandlar leverantörer av nät. 11 Förordning (2003:62) om stöd till kommuner för anläggande av anslutning till rikstäckande telenät. 16 Post- och telestyrelsen

21 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Ortssammanbindande nät För de ortssammanbindande näten, som förbinder de större orterna i en kommun, finns ett ekonomiskt stöd som kommunerna kan söka (totalt 1,9 miljarder). 12 Detta stöd är tänkt att kompensera för avståndet mellan orterna och gör det lättare för marknaden att finansiera nätutbyggnaden i tätorter. På grund av det statsfinansiella läget har riksdagen i budgetpropositionen 13 för 2005 slagit fast att anslagssparandet för bland annat det område som finansierar stöden till ortssammanbindande nät inte kan användas under 2005 Regeringen beslutade därför i december 2004 att anslagssparandet från 2004 inte kan användas till utbyggnad av ortssammanbindande nät vid ingången av 2005 utan i stället blir tillgängligt för detta ändamål först under Områdesnät För att stimulera byggandet av spridningsnät inom orter och områden kan kommunerna få ekonomiskt stöd till utbyggnad av områdesnät (totalt 1,2 miljarder kronor). 15 Orter och områden där nätet är eftersatt Regeringen har omfördelat 500 miljoner kr från accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad, se nedan. Stödet får användas för att etablera stomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät på orter och i områden där nätet är eftersatt. 16 Stöd för upprättande av IT-infrastrukturprogram Upprättande av ett IT-infrastrukturprogram är en förutsättning för att kommunerna ska få ta del av de ovan nämnda statliga stöden. Alla kommuner, oavsett om de får stöd för bredbandsutbyggnad eller inte, har rätt till bidrag för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Stödet till IT-infrastrukturprogram uppgår till cirka 31 miljoner kronor Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät. 13 Prop. 2004/05:1 budgetproposition för Regleringsbrev för länen/regionerna, Dnr N2004/10176/ITFoU. 15 Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. 16 Förordning (2004:619) om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter där telenätet är eftersatt. 17 Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Post- och telestyrelsen 17

22 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Övriga former av stöd för bredbandsutbyggnad Genom EU:s så kallade strukturfonder finns ytterligare möjligheter för kommuner i Sverige att söka bidrag för utbyggnad av IT-infrastruktur. Många av stödprojekten i Sverige delfinansieras både av svenska staten och av EU. För enskilda abonnenter finns en möjlighet att söka stöd för utbyggnad av accessnätet. 18 Stödet är utformat som en skattereduktion för en bredbandsanslutning som har kostat över kronor. Stödet ges till 50 procent av kostnaderna mellan och kronor och är alltså maximerat till kronor. Totalt har 1,1 miljarder kronor öronmärkts för detta stöd. Stöd från strukturfonderna och stöd till accessnätet behandlas inte närmare i denna rapport Nästan samtliga kommuner har tagit fram IT-infrastrukturprogram Vid utgången av 2004 hade 283 kommuner, drygt 97 procent, upprättat ett ITinfrastrukturprogram och av dessa fick 282 kommuner sina respektive program godkända. Av dessa kommuner har 46 stycken fått programmen godkända under 2004, se figur 1. Det fåtal kommuner, åtta stycken, som ännu inte blivit klara eller godkända med sina IT-infrastrukturprogram har inte längre möjlighet att ta del av stöden för detta eftersom stöden gällde mellan åren 2001 till Figur 1 Ökning av antalet kommuner med godkända IT-infrastrukturprogram mellan år 2003 och % 3% År kommuner med godkända ITinfrastrukturprogram År ökning av 46 kommuner med godkända IT-infrastrukturprogram 81% Åtta kommuner saknar godkända ITinfarstrukturprogram Allt fler kommuner utnyttjar stöden för anläggande av anslutning till stomnät Sedan januari 2003 utgår statligt stöd till kommuner för anslutning till rikstäckande stomnät. Stödet syftar till att ge samtliga kommuner i landet tillgång till minst två alternativa stomnät baserade på fiber. 18 Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele och datakommunikation. 18 Post- och telestyrelsen

23 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Länsstyrelserna har bedömt att 119 av landets 290 kommuner är berättigade till stöd för anläggande av anslutning till stomnät. Sedan föregående år har antalet kommuner, som har upphandlat leverantörer av nät, fördubblats och 80 kommuner är nu klara. Därutöver är upphandling påbörjad i 19 av kommunerna, se tabell 1. Upphandlingarna har lett till att drygt 40 stomnät nu är klara för drift. Tabell 1 Upphandling av stomnät Upphandling av stomnät December 2003 December 2004 Upphandling klar Upphandlig pågår Uppgift saknas Antal stödberättigade kommuner totalt Utnyttjandet av stöden för utbyggnad av ortssammanbindande nät ökar Ungefär 90 procent av de 259 stödberättigade kommunerna har nu ansökt om stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät. I december 2003 var motsvarande siffra cirka 60 procent. Många av kommunerna, 243 stycken, är också klara med upphandling av leverantörer för utbyggnaden av de ortssammanbindande näten. Detta kan jämföras med 186 kommuner vid utgången av 2003, se tabell 2. De flesta av de kommuner som ännu inte är klara med konkurrensutsättningen ligger i Stockholms- och Jönköpings län. Antalet nät klara för drift uppgår till 147 mot 61 i december Tabell 2 Upphandling av ortssammanbindande nät Upphandling av ortssammanbindande nät December 2003 December 2004 Upphandling klar Upphandling pågår Upphandling ska påbörjas 24 3 Uppgift saknas 7 3 Antal stödberättigade kommuner totalt Post- och telestyrelsen 19

24 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd På kommunnivå har de flesta kommuner tagit del av de statliga stöden för utbyggnad av ortssammanbindande nät. Som framgår av kartan på nästa sida, figur 2, har en övervägande del av stöden finansierat en utbyggnad av ortssammanbindande nät med fiber. Observera att flera olika tekniker för utbyggnad kan ha använts i en och samma kommun. Kartan baserar sig på den vanligaste tekniken i respektive kommun. I Stockholm, Mälardalen och vissa andra tätbefolkade delar av Mellansverige har kommunerna byggt nät utan stöd, vilket huvudsakligen beror på att det finns många orter i dessa regioner som inte är stödberättigade. Det statliga stödet har nått tätorter av alla storlekar men övervägande delen har gått till tätorter med 500 till invånare. Utbyggnaden har huvudsakligen skett med fiberteknik men, framför allt i mindre tätorter, har även en viss utbyggnad med radionät skett. 20 Post- och telestyrelsen

25 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Figur 2 Ortssammanbindande nät - Geografisk fördelning av etablering av bredbandsnät med statligt stöd Post- och telestyrelsen 21

26 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Utnyttjandet av stöden till utbyggnad av områdesnät ökar Även om upphandlingarna för områdesnäten inte har kommit lika långt som för de ortssammanbindande näten har det skett en relativt stor utveckling sedan föregående år. Av tabellen nedan framgår att 209 kommuner nu slutit avtal med statlig verksamhet/bolag, kommunala bolag och privata bolag om etablering av områdesnät, se tabell 3. Vid utgången av 2003 var motsvarande siffra 151 kommuner. Antalet nät klara för drift uppgår till ungefär 133 stycken mot 44 i december Tabell 3 Upphandling av områdesnät Upphandling av områdesnät December 2003 December 2004 Upphandling klar Upphandlig pågår Uppgift saknas Antal stödberättigade kommuner totalt Enligt huvudregeln är stödet till områdesnät riktat mot tätorter med färre än invånare. I undantagsfall får även större tätorter tillgodogöra sig stödet. I dessa undantagsfall ska medlen användas till att öka överföringskapaciteten i befintliga ledningar. I de fall kommunerna använt anslagen till utbyggnad i större tätorter, med fler än invånare, har medlen främst använts till utbyggnad av kapacitet med hjälp av fibernät. Mindre tätorter har främst använt anslagen till uppgradering av kopparnät och i något mindre omfattning till utbyggnad av fibernät. Hur stöden utnyttjats på kommunnivå illustreras av kartan på nästa sida, se figur 3. Observera att flera olika tekniker för utbyggnad kan ha använts i en och samma kommun. Kartan baserar sig på den vanligaste tekniken i respektive kommun. 22 Post- och telestyrelsen

27 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Figur 3 Områdesnät - Geografisk fördelning av etablering av bredbandsnät med statligt stöd Post- och telestyrelsen 23

28 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Stödet till orter och områden där bredbandsutbyggnaden är eftersatt har börjat användas Stödet får användas för att etablera stomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät på orter och i områden där näten är eftersatt. Av de 270 kommuner som är berättigade till stöden är 60 stycken klara med upphandling och 46 kommuner har påbörjat upphandling för etablering av telenät, se tabell 4. Då detta stöd trädde i kraft den 1 augusti 2004 finns ännu inga uppgifter om driftklara nät som finansierats med detta stöd. Tabell 4 Upphandling av eftersatta orter och områden Upphandling för eftersatta orter och områden December 2004 Upphandling klar 60 Upphandlig pågår 19 Upphandling ska påbörjas 27 Uppgift saknas 164 Antal stödberättigade kommuner totalt Det statliga stödet har utnyttjats till två tredjedelar Totalt sett har omkring 70 procent av anslagen för de statliga stöden använts. Enligt uppgift från Länssamverkan bredband och Sveriges kommuner och landsting är i stort sett samtliga anslagna medel uppbokade i pågående upphandlingar, se tabell Post- och telestyrelsen

29 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Tabell 5 Utnyttjande av det statliga bredbandsstödet Stödform Anslag/Ram Beviljat stöd Beviljat stöd t.o.m. år 2003 Beviljat stöd t.o.m. år 2004 Totalt Mkr Mkr Mkr Mkr Stomnät Ortssammanbindande nät Områdesnät Eftersatta orter och områden Totalt Statliga stöd är inte den enda finansieringskällan till den stödberättigade utbyggnaden. De statliga stöden står för ungefär hälften medan kommunerna själva bistår med drygt tio procent. Ungefär lika mycket tillsammans står regionala utvecklingsmedel och strukturfonder för. Operatörerna själva står för omkring 25 procent, se figur 4. Figur 4 Finansiering av stödberättigad utbyggnad 13% 10% Staten Operatörer 52% Kommuner 25% Regionala utvecklingsmedel / Strukturfonder 3.3 Stödens fördelning till olika typer av aktörer För att få ta del av de ekonomiska stödmedlen måste kommunerna tillämpa ett öppet upphandlingsförfarande, vilket syftar till att undvika snedvridningar av konkurrensen och så långt som möjligt stimulera marknaden att engagera sig i utbyggnaden. Endast i undantagsfall får kommunerna själva anlägga näten med Post- och telestyrelsen 25

30 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd hjälp av stöd. Det kan ske i de fall kommunerna inte får in skäliga anbud från marknaden. Ofta är detta fallet i utpräglad glesbyggd till exempel i Norrlandslänen. Jämfört med föregående år har de olika ägartyperna i stort sett samma andel av avtalen för nätutbyggnaden. Privata bolag har dock anlagt fler ortssammanbindande nät än andra ägartyper sedan årsskiftet 2003/2004. Uppdraget att bygga anslutning till stomnät har företrädelsevis gått till de statliga bolagen, följt av privata bolag. I fem fall har kommunen själv eller genom sitt kommunala bolag anlagt nätet. Teracom, Song Network, TeliaSonera är de tre stora operatörerna som anlagt anslutning till stomnät. TeliaSonera räknas i denna undersökning som ett privat bolag, se figur 5. Figur 5 Slutna avtal för anslutning till stomnät 36% Statliga bolag 44% Kommunala bolag Kommuner Privata bolag 8% 12% Fram till och med 2004 har ungefär hälften av uppdragen att bygga ortssammanbindande nät gått till privata bolag och resten har gått till statliga och kommunala bolag samt kommuner, se figur 6. De vanligaste operatörerna för anläggning av ortssammanbindande nät är: Teracom, Sydkraft, TeliaSonera och Carlberg & Son. Figur 6 Slutna avtal för ortssammanbindande nät 20% 54% 15% Statliga bolag Kommunala bolag Kommuner Privata bolag 11% 26 Post- och telestyrelsen

31 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Omkring 40 procent av uppdragen att bygga områdesnät har gått till privata bolag och 20 procent till statliga bolag. Resten av uppdragen har gått till de kommunala bolagen och kommunerna. De vanligaste operatörerna för byggnationen av områdesnät är Teracom, TeliaSonera och Carlberg & Son, se figur 7. Figur 7 Slutna avtal för områdesnät 44% 21% 19% Statliga bolag Kommunala bolag Kommuner Privata bolag 16% Närmare hälften av avtalen för utbyggnad i orter och områden där bredbandsutbyggnaden är eftersatt har gått till privata bolag och ungefär 25 procent till kommunala bolag, se figur 8. De vanligaste operatörerna för anläggningen av eftersatt orter och områden är: Teracom, Telia Sonera och Carlberg & Son. Figur 8 Slutna avtal för eftersatta orter och områden 18% 49% 24% Statliga bolag Kommunala bolag Kommuner Privata bolag 9% 3.4 Stödens betydelse för bredbandsutbyggnaden Stöden till upprättande av IT-infrastrukturprogram har resulterat i att kommunerna fått ett incitament att planera sin IT-infrastruktur, oavsett om kommunen är berättigad till stöd för utbyggnad eller inte. Kommuner som tagit fram ett program utan att vara berättigade till ytterligare stöd kommer enligt Post- och telestyrelsen 27

32 Bredband i Sverige 2005 Bredbandsutbyggnaden med statligt ekonomiskt stöd Länssamverkan Bredband på annat sätt att engagera sig i bredbandsutbyggnaden och vill därför ha ett program för hur detta ska ske. Hittills har stöden för anslutning till rikstäckande stomnät medfört anslutning för 40 kommuner. Eftersom ytterligare 40 kommuner avslutat sin upphandling och stödet lämnas för åtgärder utförda fram till 31 december 2006, kan det förväntas att dessa 40 kommuner kommer att ansluta sig till rikstäckande stomnät senast under nästkommande år. Var sjätte under förra året anlagt ortssammanbindande nät på tätortsnivå har finansierats med statligt stöd. Utbyggnaden med stöd har i hälften av fallen skett mellan orter som tidigare inte haft anslutning till nät. Enligt SKL-indelning och H- regioner 19 har varuproducerande kommuner och glesbygd till störst del använt statligt stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät. Förortskommuner och större städer är de kommungrupper som byggt mest utan statligt stöd. Av de områdesnät som anlagts fram tills årsskiftet 2004/2005 i tätorter har en fjärdedel finansierats med statligt stöd. Hälften av de tätorter som byggt ut områdesnät med statligt stöd har under 2004 gått från noll områdesnät till ett eller flera. Utbyggnad utan stöd sker även i mindre orter med dåligt utbyggd IT-infrastruktur. En analys över kommungrupper visar också att kommuner i glesbygden är de vars utbyggnad av områdesnät till störst del finansierats med stöd, medan tättbebyggda områden som storstäder, förortskommuner och större städer har byggt mest utan stöd. Det statliga stödet har alltså till viss del gått till anläggning av första nätet i eller till tätorten, men även anlagts i områden där nät redan finns. I en rapport från Länssamverkan bredband och Sveriges kommuner och landsting 20 uppskattar man att procent av tätorterna i landet som har färre än invånare tar del av de statliga stöden. De flesta kommuner som är berättigade till stöd utnyttjar alltså möjligheten att ta del av dessa och det kan vara svårt att bedöma hur utbyggnaden skulle ha sett ut om det inte fanns stöd att tillgå. I kapitel 4, tabellerna 6 och 7 kan man se att antalet små tätorter med områdes- och ortssammanbindande nät ökat förhållandevis mycket under Ökningen har varit allra störst i norra delen av Sverige där många orter är stödberättigade. Detta förhållande kan tyda på att de statliga stöden bidragit till en ökad tillgång till bredbandsnät i glesbyggd. Det är positivt för konkurrensen för invånarna i en tätort att ha mer än ett områdesnät att välja mellan. Detsamma gäller för anläggaren av ett områdesnät då denne kan välja att ansluta sitt nät mer valfritt till ortssammanbindande nät. I samband med anläggningen av fler nät ökar också den totala kapaciteten i näten. 19 Se bilaga Bredbandsnäten på landsbyggden som byggs med statligt stöd börjar nu tas i drift, Länssamverkan Bredband och Sveriges kommuner och landsting, maj Post- och telestyrelsen

33 Bredband i Sverige 2005 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen 4 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen Detta kapitel beskriver omfattning och ägarförhållanden av IT-infrastrukturen i Sverige, utbredning på kommun och tätortsnivå samt nätens tillgänglighet för slutanvändare. Under 2004 har bredbandsutbyggnaden ökat i högre takt än föregående år. Utbyggnaden är inte begränsad till befolkningscentra utan den pågår i hela landet och allt fler aktörer har blivit aktiva på marknaden. Detta ger bättre förutsättningar för såväl konkurrens som tillgång till bredband för hushållen. Exempel på förändringar under året är: att möjligheten för hushållen att ansluta sig till bredband ökat med ungefär 30 procent. Ökningen består till största delen av kopparnät som uppgraderats till xdsl-lösning, vanligtvis ADSL, att antalet hushåll med tillgång till bredbandsaccess sedan januari 2004 har ökat från 0,9 miljoner till 1,2 miljoner ett år senare. Det innebär en ökning på drygt 30 procent under ett år. Den snabbaste ökningen har skett för bredbandsaccesser på 2 Mbps eller mer, att nät baserade på fiber och radio har ökat i högre takt under 2004 än året innan. Främst är det utbyggnaden av ortssammanbindande nät och områdesnät som ökat. Nationella stomnät har ökat mindre i omfattning än de andra nättyperna. 4.1 Utbyggnaden med fiber och radionät ökar 21 Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet med fiber och radio fortsatte i högre takt under 2004 jämfört med året innan. PTS enkätundersökning visar att omfattningen av nät baserade på dessa tekniker den 1 januari, 2005 uppgick till omkring kilometer. Detta är en ökning med kilometer sedan januari 2004 då motsvarande nät omfattade kilometer, se figur 9. Uppgraderade koppar- och kabel-tv-nät ingår inte i denna sammanställning. Vissa uppdateringar av föregående års data har gjorts då uppdaterad information har kommit PTS tillhanda, därför kan siffror som presenteras i denna skrift skilja sig åt jämfört med förra årets rapport. 21 Avsnittet avhandlar utbyggnaden av stomnät och ortssammanbindande nät. Utvecklingen i accessnäten avhandlas i avsnitt 4.3. Post- och telestyrelsen 29

34 Bredband i Sverige 2005 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen Figur 9 IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet antal kilometer 2001 till Km Fiber Radio År Utbyggnaden av radionät har ökat i omfattning. Utvidgningen från förra året är dryga kilometer till kilometer, en ökning med åtta procent. Den största utbyggnaden i absoluta tal skedde dock under 2004 med fiber, som vid årsskiftet ökat tio procent eller kilometer till ungefär kilometer. Andelen radionät av den totala summan av fiber och radionät är 34 procent, ungefär samma som januari Av den totala ökningen av fiber och radionät har ortssammanbindande nät ökat med 40 procent och områdesnät med 28 procent. Utbyggnaden av nationellt stomnät har ökat minst av de tre nättyperna under De olika företagstyper som äger nät är kommuner, kommunala bolag, statliga bolag samt övriga bolag. TeliaSonera är klassificerat som ett övrigt bolag. Enligt svaren från enkätundersökningen ökade antalet företag i kategorin övriga bolag som svarade att de ägde nät med hög överföringskapacitet från 44 till 60. Antalet nätägande statliga bolag ligger oförändrat på sex stycken och även summan av kommuner och kommunala bolag som ägde nät var i stort sett samma som vid förra enkätundersökningen, 141 stycken. Kommuner och kommunala bolag äger 19 procent av fiber- och radionäten, de sex statliga bolagen äger en femtedel och resten ägs av övriga bolag (figur 10). 30 Post- och telestyrelsen

35 Bredband i Sverige 2005 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen Figur 10 Nätägandet baserat på nätens totala längd fördelat på olika ägarkategorier Kommuner Kommunala bolag Statliga bolag Kommuner Kommunala bolag Statliga bolag Övriga bolag Övriga bolag Kommuner och kommunala bolag står tillsammans för 41 procent av den totala utbyggnaden sedan förra året. Statliga bolag står för 26 procent av förra årets utbyggnad medan övriga bolag står för resten av utbyggnaden av fiber- och radionät, se figur 11. Figur 11 Fiber- och radionätens ökning och utbredning i kilometer fördelat på olika ägarkategorier Km Utbyggnad under 2004 Nätägande januari Kommuner Kommunala bolag Statliga bolag Övriga bolag Företagstyp 70 kommuner och 73 kommunala bolag har angett att de äger nät. Skåne län står för 14 procent av de nätägande kommunerna medan ungefär 35 procent ligger i Norrbottens- eller Västerbottens län. I Västerbotten äger 14 av 15 kommuner nät. Kommuner i de två sistnämnda länen äger cirka 70 procent av de sammanlagda kommunalt ägda näten. Kommunerna i Västerbotten, Jämtland och Västernorrland står för tre femtedelar av totala utbyggnaden i kommuner sedan januari Post- och telestyrelsen 31

36 Bredband i Sverige 2005 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen Uppdragen att bygga IT-infrastruktur med hjälp av bredbandsstöd, se kapitel 3, har för ortssammanbindande nät i cirka en fjärdedel av fallen gått till kommunala bolag eller till kommunen, som själv har valt att genomföra utbyggnaden. Motsvarande andel för områdesnät ligger på ungefär samma nivå som för ortssammanbindande nät. Stomnätsägarna är antingen statliga bolag eller privata bolag. TeliaSonera är den enskilt största nätägaren, de står själva för ungefär hälften av landets fiber- och radionät. I de ortssammanbindande näten och områdesnäten återfinns alla fyra ägartyperna representerade. Teracom stod under 2004 ensamt för en stor del av utbyggnaden av radionät i samband med etablering av ortssammanbindande nät. 4.2 Nätens utbredning efter nättyp PTS enkätundersökning indikerar en ökad utbredning av alla typer av nät. I denna rapport behandlas huvudsakligen nationella stomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät. Ökningen för dessa är tydlig, oavsett om man tittar per kommun, kommungrupp eller LA-region 22. De kommungrupper och LA-regioner som avses är de indelningar som NUTEK och Sveriges Kommuner och Landsting gjort av kommuner efter olika strukturella egenskaper 23. Nättyperna som behandlas är: Nationella stomnät - Rikstäckande allmänt tillgängliga nät som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra, företrädesvis baserade på fiberoptiska kablar. Ortssammanbindande nät - Nät som sammanbinder olika orter med varandra och med huvudnoderna i nätet. Områdesnät Nät som sammanbinder fastighetsnäten i ett geografiskt avgränsat område med ortssammanbindande nät. Här ingår även accessnät. Områdesnät baseras huvudsakligen på fibernät, radionät, kopparkabel och kabel-tv-nät. Även de i Sverige förekommande internationella näten baserade på fiberkabel behandlas i undersökningen. Operatörerna kan antingen äga fiberkabel eller hyra den av någon annan operatör. De internationella näten redovisas i denna rapport dock inte separat eftersom de ofta ingår i nationella stomnät eller ortssammanbindande nät. Ett trettiotal företag har i enkäten svarat att de äger nät som sträcker sig över rikets gräns. Det finns ett antal utländska bolag som har 22 Lokala arbetsmarknader, se vidare bilaga Se vidare bilaga Post- och telestyrelsen

37 Bredband i Sverige 2005 Tillgängligheten till IT-infrastrukturen anslutningar i Sverige till sina europeiska och globala nät, exempelvis COLT Telecom 24 och Global Crossing 25. Det är inte ovanligt att operatörerna har nät som ingår i flera av nättyperna samtidigt, då redovisas näten under den nättyp där de har sitt huvudsakliga användningsområde Tillgången till stomnät ökar Liksom föregående år har TeliaSonera, Song Networks, Banverket, Teracom, Svenska Kraftnät och Telenor angett att de förfogar över stomnät som sträcker sig över större delen av landet. TeliaSonera är helt rikstäckande med stomnät som går genom samtliga 290 kommuner i landet. Flera av de ovan nämnda bolagen har också internationella nät. Andra bolag som ingår i redovisningen är operatörer med stomnät som sträcker sig över en begränsad del av landet, ett exempel på detta är Triangelbolaget, ägt av Fortum, Sydkraft, Vattenfall 26 och Svenska Kraftnät. Schematiska kartor över utbredningen av några operatörers stomnät redovisas i bilaga 7. Det senaste året har antalet kommuner som endast har ett stomnät (TeliaSonera) minskat från 40 stycken till 31 stycken, vilket motsvarar cirka tio procent av samtliga kommuner. Andelen kommuner med fyra stomnätsägare eller fler har från januari 2004 till januari 2005 ökat från strax under 40 procent till drygt 45 procent (figur 12). Detta är positivt ur ett infrastrukturperspektiv eftersom det kan möjliggöra en ökad konkurrens. Figur 12 Antal kommuner efter antal stomnätsägare Antal kommuner eller fler Antal stomnätsägare Vattenfall har stomnät i ytterligare några kommuner utöver de som ingår i Triangelbolagets nät. Post- och telestyrelsen 33