Upptäck Historia. PROVLEKTION: Gustav Erikssons väg till Sveriges kung

Transkript

1 Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION: Gustav Erikssons väg till Sveriges kung Följande provlektion är ett utdrag ur Upptäck Historia grundbok och arbetsbok för årskurs 4-6. Provlektionen tränar kunskapskraven: Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, 1

2 och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Lektionen består av: Upptäck Historia grundbok: s Upptäck Historia arbetsbok 2: s. 8-9 Så här arbetar du med provlektionen: 1. Berätta att 17 maj är Norges nationaldag. Den 17 maj år 1814 frigjorde sig Norge från Danmark och blev ett självständigt land med egen grundlag. (Även om den perioden blev kortvarig eftersom Norge den 4 november samma år tvingades in i en union med Sverige som varade till år 1905.) Fråga eleverna om de vet vilket datum som är Sveriges nationaldag och varför man firar just den dagen. (Det finns flera anledningar; en är att den 6 juni 1809 antogs en ny grundlag som delade makten mellan kung och riksdag, en annan mer känd är att den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung.) 2. Skriv Vasa på tavlan. Fråga eleverna vad de kommer att tänka på när de hör ordet. Skriv ned elevernas reflektioner. Berätta om bakgrunden till att den danske kungen Kristian II styrde i Sverige och om den unge adelsmannen Gustav Eriksson som flydde från fångenskap i Danmark. 3. Läs sidorna tillsammans och diskutera texten. Texten berättar de olika händelser som ledde fram till att Gustav Eriksson blev Sveriges kung. Texten ger även ett svar på kapitlets stora fråga Varför är Gustav Vasa den mest kända kungen i Sveriges historia? Skriv frågan på tavlan och låt eleverna fundera kring den enligt EPA-metoden. (Enskilt/Par/Alla). 4. Låt eleverna jobba enskilt med sidorna 8-9 i arbetsboken. 5. Avsluta med att gå igenom arbetsuppgifterna tillsammans. 2

3 VASATIDEN UPPTÄCK SAMHÄLLE Gustav Eriksson startar uppror Gustav Eriksson var en av dem som Kristian II hade kidnappat vid hans andra anfall mot Stockholm. Gustav hade förts som gisslan till Danmark. Efter några år lyckades han fly till Sverige. Gustav tillhörde den mäktiga Vasaätten. När han återvände till sin släktgård i Södermanland fick han höra att hans far och andra släktingar hade avrättats vid Stockholms blodbad. Dessutom hade hans mor och systrar fängslats och förts till Danmark. Mot Dalarna! Gustav var efterlyst av danskarna och reste därför norrut mot Dalarna. I Dalarna fanns inga frälsemän som styrde över bönderna. Där var bönder och bergsmän vana vid att fatta egna beslut. De hade ofta gjort motstånd mot orättvisor. Gustav tänkte övertala bönderna i Dalarna att göra uppror mot Kristian II. Han berättade om blodbadet i Stockholm och varnade för att kung Kristian skulle höja skatten och förbjuda bönderna att bära vapen. Men bönderna var tveksamma. De ville inte riskera livet i en strid mot Kristian II. Berättelsen om Gustavs tal till dalkarlarna har använts många gånger. Här vill ett moderat riksdagsparti år 1923 att människor ska göra som dalkarlarna och kämpa för sitt land genom att rösta på dem och inte på Arbetarpartiet socialdemokraterna. Ett exempel på historiebruk. Flykten mot Norge det första Vasaloppet Gustav förstod att danskarna snart skulle få reda på var han var. Han flydde därför vidare mot Norge. Men bönderna i Dalarna hörde nya rykten om hur den danska kungen härjade och mördade i södra Sverige. De ångrade sitt beslut och skickade iväg två snabba skidlöpare som hann ikapp Gustav. Nu fick Gustav med sig bönderna och kunde starta ett uppror mot Kristian II:s soldater. Tänk om Gustav hade varit bättre på att åka skidor. Då hade de inte hunnit ikapp honom. Då kanske han hade hunnit fly till Norge och aldrig blivit kung. Och då hade vi inte haft ett kapitel om Vasatiden i den här historieboken! _s _Vasatid.indd :41 3

4 VASATIDEN UPPTÄCK SAMHÄLLE Kung Gustav bestämde sin egen historia När Gustav senare blev kung befallde han sin historieskrivare, Peder Swart, att skriva bland annat om kungens äventyr i Dalarna. Peder skulle berätta om hur det gick till när Gustav blev kung och räddade Sverige från danskarna. Berättelserna är hjältesagor som skrevs för att stärka kungens ställning, rykte och betydelse för framtiden. Därför är berättelserna överdrivna och kanske inte helt sanna. På uppmaning av kungen fick Peder Swart skriva ner Gustav Vasas historia, så som kungen ville att den skulle vara. Till minne av Gustavs flykt mot Norge körs skidtävlingen Vasasloppet varje år mellan Sälen och Mora. År 1922 anordnades det första Vasaloppet. År 1977 åkte vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf samma sträcka, i fädrens spår, som Gustav och kom in på 5 708:e plats _s _Vasatid.indd :41 4

5 VASATIDEN UPPTÄCK SAMHÄLLE Gustav blir vald till riksföreståndare Runt om i riket gjorde bönder och frälsemän uppror mot unionskungen Kristian II. Gustav blev efter nio månader vald till landets riksföreståndare för att befria hela Sverige från Kristian II. Men danskarna kontrollerade haven runt Sverige med sina krigsskepp. Det gjorde det svårt för svenskarna att inta slotten i Stockholm och Kalmar samt Älvsborgs fästning. Utan egna krigsskepp och vana soldater skulle Gustav aldrig kunna besegra danskarna. Vasaätten Gustav Vasa kallades aldrig Gustav Vasa när han levde. Vasa är inget efternamn utan en ätts namn. Kungen kallade sig själv Gustav eller Gostaff Eriksson. En del kallade honom kung Gösta. Gustav Vasa började han kallas under slutet av 1700-talet. Bland historiker kallas han idag Gustav I. Köpmän i Lübeck hjälper till Yrkessoldater och krigsskepp var väldigt dyra. Gustav bad därför tyska köpmän i hansestaden Lübeck om hjälp. Om de lånade honom skepp, soldater och pengar skulle de slippa betala tull för sin handel till Sverige. De skulle även få rätt till nästan all handel från Sverige. Köpmännen i Lübeck sa ja till att hjälpa Gustav. 120 Älvsborgs fästning Här låg Sveriges enda hamn vid västkusten. En stor del av västkusten hörde till Danmark. Hansan var ett politiskt och ekonomiskt förbund mellan tyska köpmän i olika hansestäder runt Östersjön. Lübeck var den viktigaste hansestaden. Här möttes rika tyska köpmän som handlade med varor över Östersjön _s _Vasatid.indd :49 5

6 VASATIDEN UPPTÄCK SAMHÄLLE Gustav Eriksson Vasa kung i Sverige Med hjälp av vana tyska yrkessoldater, krigsskepp och svenska bönder tvingade Gustav kung Kristian II att ge upp Sverige och återvända till Danmark. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung i Strängnäs. Vid midsommar red Gustav Eriksson Vasa in i Stockholm med sina inhyrda tyska soldater. Detta blev slutet på Kalmarunionen och starten på en ny tid i Sveriges historia, Vasatiden. Att Gustav Vasa blev vald till kung den 6 juni är ett av flera skäl till att Sveriges nationaldag sedan 1983 firas den 6 juni. Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 valdes år 1908 efter många diskussioner att smycka landets Nationalmuseum. Då ansåg man att det här var en av de viktigaste händelserna i den svenska historien. Men bilden är inte sann. Den bygger vidare på Gustavs egna berättelser om kungen som landets räddare. Det var inte många dalkarlar som gick med honom in i Stockholm utan det var de tyska yrkessoldaterna. Och så här blond var han inte alls. Jämför med tavlan från hans egen tid på vänstersidan _s _Vasatid.indd :41 6

7 Grundboken s GUSTAV ERIKSSON STARTAR UPPROR Du tränar på att sammanfatta. 10. Du ska hålla en föreläsning om Gustav Eriksson Vasa. Tanken är att du ska beskriva hans väg till makten i Sverige. Läs sidorna i grundboken. Skriv vad som hände under varje rubrik. Kidnappades av danskarna Flydde till Dalarna Uppror mot unionskungen Tyskarna hjälpte Gustav Den 6 juni Varje år utspelar sig två händelser i Sverige som vi förknippar med Gustav Vasa. Vilka två händelser kan det vara? Kopiering förbjuden. Se omslagets insida. 7

8 Grundboken s Du tränar på använda en källa och dra slutsatser. 12. Du är inte den första som berättat om Gustav Eriksson Vasa. Historierna om Gustav Vasa som svensk hjälte och landsfader har använts många gånger för att påverka människor. Texten i rutan är hämtad ur Läsebok för Folkskolan. Boken utkom första gången år 1868 och skulle ge oskolade barn en första utbildning. / / Han [Gustav ] nödgades till och med några dagar ligga gömd under Morkarleby bro, en fjerdingsväg norr om Mora kyrka, och detta midt i stränga vintern. Ändtligen smög han sig derifrån men med nästan förtvifladt hjerta: intet hopp om hjelp hvarken för honom eller för det älskade fosterlandet [Sverige] syntes återstå. / / / / Dit kom äfven den gamle krigsbussen Lars Olsson af slägten Björnram, som var ganska väl känd i Dalarne. Han berättade för Morakarlarne om Kristians framfärd i riket; att vid hans eriksgata en galge skulle resas vid hvar länsmansgård / / / / Nu blefvo bönderna alldeles utom sig: fasa, vrede och förskräckelse fylde deras hjertan; krig och blodig hämnd var deras enda rop, deras enda tanke; dock tillika sorg och ånger att hafva låtit Gustaf, deras och fäderneslandets förnämsta hjelp, gå ohörd bort. Morakarlarna Engelbrekt och Lars från Kettilbo, de snällaste [snabbaste] skidlöpare i landet, sändes ut att uppsöka och återhämta hjelten. / / / / Gustaf följde dem tillbaka till det älskade fosterlandet, hvilket inom kort tid var genom honom befriadt från främmande välde. / / Källa: Läsebok för Folkskolan, Faksimileutgåva efter första upplagan 1868 a) Vilken händelse handlar texten om? b) Leta upp två meningar i texten som beskriver Gustav som person. Stryk under dessa meningar. c) Hur tror du att ett barn som levde i slutet av 1800-talet uppfattade Gustav i texten? Kopiering förbjuden. Se omslagets insida. d) Texten i läseboken är skriven utifrån Gustav Vasas egen historieskrivare Peder Swarts berättelser. Varför är det ett problem när vi ska försöka tolka vad som verkligen hände? 9 8