NSD Mervärdesskatt vid under- och överpristransaktioner, med flera frågor om mervärdesskatt

Transkript

1 NSD Mervärdesskatt vid under- och överpristransaktioner, med flera frågor om mervärdesskatt Promemorian innehåller ett ovanligt stort antal förslag, och har utsänts på remiss under semestertid. Det gör svårt att göra en fullständig genomgång av förslagen. Näringslivets Skattedelegation ser med oro på den här typen av lagstiftningsförfarande, som väsentligt försvårar möjligheterna att lämna synpunkter och som också underminerar nyttan av remissinstitutet. Mervärdesskattebelopp som anges på faktura I promemorian föreslås att den som anger mervärdesskatt på en faktura utan täckning i lagen skall betala in skatten till staten. Ändringen är en anpassning till mervärdesskattedirektivet och är tvingande. Däremot är det, som också anges i promemorian, tveksamt om den behöver få ett så vitt tillämpningsområde som nu föreslås. I det fall förslaget genomförs blir innebörden en synnerligen kraftig sanktion för ett misstag om det inte kompenseras av vettiga rättelseregler. Som beskrivs kan en felaktigt debiterad mervärdesskatt leda till att skatt felaktigt dras av och leda till en nettoförlust för staten om den felaktigt debiterade skatten inte kan krävas in av staten. Det resonemanget är korrekt. Men vad händer om skatten kan krävas in? Då blir nettoeffekten en tjugofemprocentig sanktion om rättelse inte kan göras. Mervärdesskattelagstiftningen är av idag så utomordent-ligt komplicerad, särskilt för gränsöverskridande transaktioner, vid överlåtelse av verksamhet och vid uthyrning av fastigheter, att fel ofta uppkommer. Dessa fel har alltså oftast sin grund i komplicerad lagstiftning, inte i någon vilja hos företaget till skatteundandragande. Det är helt enkelt så svårt att kvalificerad expertis alltför ofta måste anlitas. Enligt dagens regler kan med all sannolikhet rättelse ske genom omprövning. Delegationen finner dock att den föreslagna regeln om rättelse med hjälp av kreditnota i 13 kap. 28 följer systematiken i mervärdesskattelagen på ett bra sätt och säkerställer att rättelse verkligen kan göras. Den bör därför genomföras. Också undantagsbestämmelsen om att Skatteverket skall kunna efterge kravet på kreditnota om det finns särskilda skäl är rätt utformad, så när som på att den bör ändras till att kravet på kreditnota skall efterges om det finns särskilda skäl. Behovet av bestämmelsen beskrivs på ett bra sätt i promemorian. En förvärvare som är i god tro bör heller inte riskera drabbas av skattetillägg om han felaktigt gör ett avdrag för ingående skatt., särskilt inte i de fall staten inte gjort någon förlust. I lagtexten har i 13 kap. 27 en hänvisning gjorts till 1 kap. 2 första stycket 7. Hänvisningen borde rätteligen göras till 1 kap. 2 fjärde stycket. Definition av begreppet marknadsvärde Den föreslagna definitionen av begreppet marknadsvärde ansluter till artikel 72 i direktivet. Rent praktiskt kan definitionen dock riskera att stora resurser måste läggas ner på att få fram ett marknadsvärde. Särskilt för mindre företag kan detta bli betungande. Delegationen föreslår därför att orden kan fastställas i lagtexten ersätts med kan, eller endast med svårighet kan, fastställas.

2 Mervärdesskatt vid under- och överpristransaktioner I promemorian föreslås i detta avsnitt ett antal skatteflyktsregler. Förslagen innebär väsentliga skärpningar jämfört med gällande svensk rätt efter domen C-412/03. Promemorians konsekvensanalys är på denna punkt starkt missledande. Där jämförs märkligt nog endast med den nuvarande svenska lagstiftning som står i strid med domen från EG-domstolen. Det är också så att dagens utgångspunkt för varor är inköpsvärdet eller produktionskostnaden och för tjänster kostnaden för att utföra tjänsten. Den nya värderingen efter marknadsvärdet blir något helt annat. Promemorians påståenden om att ändringarna inte torde påverka företagens administration och kostnader för hantering av mervärdesskatten är alltså felaktiga eftersom ändringarna tvingar företagen att i större utsträckning försöka ta fram marknadsvärden. Delegationen vill dock framhålla att principerna för ändringarna är korrekta. Delegationen instämmer i att en utgångspunkt bör vara att beskattning som huvudprincip skall ske efter marknadsvärdet. Men eftersom reglerna innebär skärpningar som kan föranleda stora kostnadsökningar bör både lagändringarna och tillämpningen ske med försiktighet. Särskilt bör kraven för att visa att ersättningen är marknadsmässigt betingad inte ställas alltför högt. Den föreslagna lagtexten i 7 kap. 3 a den skattskyldige inte kan visa att ersättningen är marknadsmässigt betingad bör därför bytas ut mot den skattskyldige inte kan visa eller göra sannolikt att ersättningen är marknadsmässigt betingad. Hänsyn bör därvid också kunna tas till lokala förhållanden. Ett praktiskt exempel är personalluncher där det ute i landet ofta inte finns någon lokal marknad. Där bör marknadsvärdet kunna utgöras av kostnaden och inte något riksvärde. I de fall omvärdering av beskattningsunderlaget sker bör säkerställas att systemets grundstruktur vidmakthålls. Mervärdesskatten hos mottagaren av varan eller tjänsten bör således justeras i motsvarande grad i tillämpliga fall. När det gäller kretsen av företag och personer mellan vilka omvärdering av beskattningsunderlaget skall ske har lagtexten blivit extremt omfattande. Utgångspunkten bör vara att lagtexten i detta fall så lite som möjligt skall skilja sig från redan gällande och beprövad rätt. Annars skapas onödigtvis ytterligare komplexitet i skattesystemet. När det gäller familjeband anges att reglerna i inkomstbeskattningen bör tjäna som utgångspunkt. Så långt är allt gott och väl. I promemorian blir dessa regler dock bara ett golv. Man bygger sedan på med egna speciella närståenderegler och går till och med så långt att man i närståendekretsen inkluderar kusins sambo. Det presenteras inget som helst underlag för att på ett så flagrant sätt avvika från den sedan lång tid accepterade närståendekretsen i 2 kap. 20 IL. Exempelvis förklaras inte varför mervärdesskatten skulle vara utsatt för större kringgåenden än inkomstskatten. Också när det gäller juridiska personer har man gått mycket långt. Från redovisningslagstiftningen har man hämtat begreppet intresseföretag och föreslår att omvärderingsreglerna skall vara

3 tillämpliga på ett så litet innehav av andelar i ett annat företag som motsvarar tjugo procent av rösterna. Att gå så långt är fullständigt oacceptabelt. Utgångspunkten bör, om man överhuvudtaget skall ändra reglerna, vara att gränsen sätts vid bestämmande inflytande. Om man inte har något bestämmande inflytande så kan man inte påverka det andra företaget på ett otillbörligt sätt. Rent praktiskt blir det i praktiken i koncerner med många bolag oerhört svårt att se till att man inte av oaktsamhet överträder reglerna. I promemorians bortses ifrån att redovisningslagstiftningen, varifrån en del av reglerna hämtats, bygger på att företagen enbart i sitt bokslutsarbete skall ta hänsyn till exempelvis intresseföretag. Mervärdesskatten däremot tillämpas på dagliga transaktioner där man inte har möjlighet att hålla reda på kanske tusentals företag i intressesfären. 7 kap. 3 d tredje stycket kan möjligen tolkas som att en styrelseplats i ett annat företag gör att två företag blir förbundna med varandra. Det blir i så fall fullständigt omöjligt att tillämpa. Hur skall exempelvis Ericssons tiotusentals anställda kunna hålla reda på i vilka styrelser företagets ledning sitter? Överhuvudtaget kan man fundera över om omvärderingsreglerna är rätt väg att gå. Mervärdesskattedirektivet ger i artikel 11 utrymme för att anse som en enda beskattningsbar person sådana personer som är nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band. Avsikten med den bestämmelsen är att man skall undvika de extra kostnader som uppkommer genom att mervärdesskatten i många fall inte kan lyftas av. Där accepteras alltså det som i promemorian ses som ett missbruk. Ett minimikrav borde i sammanhanget vara att denna möjlighet i direktivet till s.k. gruppregistrering utnyttjas fullt ut av den svenske lagstiftaren. Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel Vare sig den föreslagna regeln införs eller inte bör tillses att dubbelbeskattning inte sker. Lämpligen bör den stat som tidsmässigt tar ut skatt andra gången avstå från skatten till dess det utretts vilken av medlemsstaterna som har rätt att ta ut skatten. Kommer medlemsstaterna inte överens skall den senare medlemsstaten inte ha rätt att ta ut skatt. Att dubbelbeskattning inte skall ske borde för övrigt vara en självklarhet som borde gälla generellt. Kommuns vidareuthyrning av fastighet till annan myndighet Förslaget tillstyrks. Införande av en konkurrensregel avseende verksamhet i offentligrättsliga organ Delegationen instämmer helt i behovet av en förändring av konkurrensregeln. Precis som anges i promemorian uppstår då frågan vilken väg man skall gå, att följa direktivets text eller att gå en annan väg. I promemorian har den senare vägen valts. Delegationen framhåller att det väsentliga är att en ändring görs. Delegationen förordar dock det första alternativet då det torde ge ett något bättre skydd mot konkurrenssnedvridning.

4 Export av vissa personbilar och motorcyklar Förslaget tillstyrks. Export av varor vid hämtköp Delegationen tillstyrker förslaget och ser positivt på anpassningen till direktivets lydelse. Slopad avdragsbegränsning i viss verksamhet på kulturområdet Delegationen tillstyrker förändringen som innebär en anpassning till EG-rätten och också den valda metoden. Rätt till återbetalning av finansiella tjänster till person etablerad utanför EU Delegationen tillstyrker förslagen som innebär en anpassning till direktivet. Innehållet i kreditnota Mervärdesskatten innehåller många regler som ställer stora krav på företagen, såväl tidsmässigt som kostnadsmässigt. Alla möjligheter till förenklingar i direktivet bör tas till vara. Delegationen ser därför mycket positivt på den föreslagna förändringen att slopa kravet på att ange det ursprungliga mervärdesskattebeloppet i en kreditnota. Redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster År 2002 föreslog Mervärdesskatteutredningen en genomgripande reform av bl.a. reglerna för redovisning av moms. Ännu fem år därefter har ingenting hänt. På detta, liksom på ett flertal andra områden strider fortfarande Mervärdesskattelagen mot direktivet. I promemorian föreslås nu en försiktig start genom en ändring av reglerna för bygg- och anläggningsverksamhet. Det gäller tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt. Dessutom föreslås ett avskaffande av à-contoregeln för byggnadsarbeten. Rimligen borde ett ställningstagande till dessa förslag avvaktas till dess en hel översyn görs av redovisningsreglerna för mervärdesskatt på det sätt som aviseras i promemorian. Delegationen vill också påpeka att ett avskaffande av à-contoregeln skulle leda till fördyringar av byggandet av bostäder, vilket också skulle tala för att avvakta med ett ställningstagande. Krav på faktura för avdragsrätt vid omvänd skattskyldighet Delegationen är ense med finansdepartementet om att faktura som huvudregel bör innehas för att avdragsrätt skall erhållas. Redovisningsutvecklingen har dock lett till att faktura inte längre är något enhetligt begrepp. Som anges i promemorian har EG-domstolen i fallet C-90/02 konstaterat att faktura inte är nödvändig i fall med omvänd skattskyldighet för att rätt till avdrag skall kunna erhållas. I praktiken betyder det att den skattskyldige på annat sätt måste styrka sin avdragsrätt i de undantagsfall när faktura inte mottagits.

5 Delegationen kan inte se att det i promemorian anförts några bärande skäl för att förändra nuvarande ordning. I stället bör erfarenheterna av den nya svenska lagstiftningen om omvänd skattskyldighet avvaktas. Ett bättre alternativ är att ta ställning till ny lagstiftning i samband med den aviserade reformen om redovisningsskyldigheten. Frihet från skatt vid återimport av vara m.m. De föreslagna förändringarna tillstyrks. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser De nya reglerna om förskott och à conton på bygg- och anläggningsområdet kommer att ge upphov till väsentliga fördyringar. De bör därför, om de trots allt genomförs nu, bara tillämpas på byggverksamhet som påbörjas efter ikraftträdandet. NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Krister Andersson