Från tanke TILL HANDLING. Studiecirkel. Introduktion för cirkelledare

Transkript

1 TILL Från tanke HANDLING Studiecirkel Introduktion för cirkelledare

2 Materialfakta Alla människors åsikter är viktiga Vi i NBV tycker att så många som möjligt ska få chansen att få ut sina budskap och göra sina röster hörda. Vilken åsikt det handlar om har mindre betydelse. Det viktiga är att många engagerar sig och tar del i debatten och håller demokratin levande. Obegränsad tillgång För att det ska vara enkelt för alla att få tag i materialet är det helt kostnadsfritt för alla som anmäler en cirkel i NBV. Det är också därför som materialet är fritt från flashiga bilder och mängder med färger. Tanken är att ni lika väl ska kunna skriva ut materialet själva utan problem som att beställa det via post från NBV. Interaktivt material Genom att materialet är uppdelat i en mängd lösa blad ger det oss möjlighet att uppdatera innehållet efter hand. Med hjälp av era och andra gruppers inlägg med idéer, förslag och erfarenheter förändras materialet både som dessa blad och på På hemsidan finns också de mest aktuella materialen, samlade erfarenheter, länktips och annat. Det är ni som påverkar även detta. Enkelt Vi vill att materialet ska vara enkelt att följa. Hur själva cirkeln kan gå till ser ni i skissen här bredvid. I materialet återkommer ett antal ikoner som hjälper er hitta: Gruppuppgift Från tanke till handling Tanken med Från tanke till handling är att ni i er grupp ska ha något tydligt och enkelt att utgå ifrån när vill påverka något. Genom att vara just enkelt och tydligt kan materialet förhoppningsvis inspirera er och andra grupper att ta steget och försöka påverka er omgivning. Tröskeln till att ta steget att påverka ska vara så liten som möjligt. Grundmaterialet fokuserar på att ställa de rätta frågorna. Målet är inte att det bara ska finnas färdiga lösningar. En del av lärandet är att ni i gruppen själva hittar de metoder som passar i den miljö där ni verkar. De svar ni kommer fram till tillsammans kommer sedan att vara en ledstjärna i det fortsatta påverkansarbetet. Även om grundmaterialet inte innehåller direkta svar kommer det att finnas konkreta exempel och inblickar i andras erfarenheter för att ge inspiration och idéer. NBV:s webbplats används som en källa för olika kompletterande material. Här kan det finnas förslag på metoder, erfarenheter från andra cirklar, länkar till andra nyttiga sidor, idéer till ämnen, lokal information för olika orter och så vidare. Frågor Hemuppgifter Diskussionsuppgift Fakta Idé och innehåll Den som har sammanställt detta material heter Jim Gustafsson. Han har många års erfarenhet som ideell och anställd inom Ungdomens Nykterhetsförbund. I denna roll har han arbetat med påverkansarbete i skolan, i föreningar och i samhället i övrigt. Jim har en magisterutbildning i marknadsföring från högskolan i Kalmar. Just nu jobbar han som marknadsförare inom NBV. NBV Sydost December 2008 Varför detta material? NBV ägs av nykterhetsrörelsen som består ideella organisationer som arbetar för en bättre värld. Ägarna vill att NBV skapar mängder med folkbildningsverksamhet där deltagare får chansen att växa, utvecklas och få kontakt med vår ideologi. Ett annat mål är att få fler människor att bli engagerade i samhällsfrågor. Det är därför detta material finns. Vi vill att ni ska få så stora möjligheter som möjligt att påverka er omgivning och hjälpa till att göra samhället bättre.

3 Cirkelns upplägg Starta här Från tanke till handling är uppdelat i fem olika block. Varje block kan fungera som material för en cirkelträff men det är ni i gruppen som väljer. Baserat på era egna erfarenheter, kunskaper och ert intresse kan vissa av blocken gå ganska fort att genomföra medan ni kan ägna mycket tid åt andra. Alternativa slut A. Gruppen och demokrati Den första delen av materialet låter er i gruppen lära känna varandra. Ni ges möjligheten att få en bild av gruppens samlade erfarenheter och kunskaper. Delen handlar också mycket om demokrati i samhället och i er egen grupp. A Alternativ C B. Idé och argument Den andra delen av materialet fokuserar på att ta fram idéer på problem i samhället som ni i gruppen vill ägna tid och kraft åt att försöka påverka och förbättra. Delen ger er också chans att öva på argumentation i allmänhet och även att vässa era argument i den fråga ni väljer att ägna er åt. B M. Metod Ni i gruppen känner att ni vill fortsätta ert arbete mot samma mål men med en ny metod. Målet är ännu inte uppnått men är tillräckligt viktigt för att arbeta vidare med. Här hoppar ni tillbaka till block C där ni utnyttjar era färdiga idéer och mål och fortsätter med att välja en ny metod. Alternativ B C. Mål och metodval I den tredje delen förtydligar ni er idé genom att formulera mål med ert arbete och att ytterligare stärka era kunskaper i frågan. Vid detta tillfälle väljer ni också vilken metod ni vill använda när ni fortsätter med nästa steg. Utvärderingen kan i detta fall verkligen ses som början till något nytt. Med hjälp av resultatet vid er sista träff kan ni välja ett av följande alternativ att fortsätta med. C Ni i gruppen känner att ni vill jobba vidare med en annan idé. En anledning till detta kan naturligtvis vara att ni är färdiga och lyckades få igenom den förändring ni hade som mål. Här hoppar ni tillbaka till block B och väljer ut en ny idé, sätter nya mål och fortsätter med en ny runda. Alternativ A Det finns ett stort urval av metodblad. Innehållet i dessa varierar. I allmänhet är varje blad en samling idéer och förslag där ni själva väljer och vrakar. De olika materialen hittas på eller genom att ringa till er NBV-kontakt. Ni kan beställa bladen i tryckt form eller ladda ner och skriva ut själva. Ni i gruppen känner att ni vill prova att arbeta med nya grupper men vill fortfarande påverka. En anledning till detta skulle kunna vara att ni hittat andra grupper som vill jobba med andra idéer. Här hoppar ni tillbaka till Block A där ni börjar om från början med de olika grupperna. I detta fall är denna cirkel avslutad. D. Utvärdering och utveckling Det kan också vara så att ni vill sprida era tankar vidare och delar upp er för att bli ledare för var sin grupp. Denna sista del är egentligen bara en ny början. Här utvärderar ni det arbete ni gjort med den eller de metoder ni valde att använda. Utefter resultatet finns det ett antal olika alternativ på hur ni kan fortsätta. En viktig del av detta block är också att dokumentera och dela med er av era erfarenheter och idéer.

4 Studiecirkel Studiecirkeln är ett arbetssätt där de egna tankarna och diskussionen står i centrum. Det finns inget facit, utan svaret rätt eller fel beror på vem man är och vilka erfarenheter man har. Samtalet i sig är alltså själva målet. En studiecirkel omfattas av vissa krav för att konceptet ska kunna vara bevarat. För att kunna hålla en god diskussion i gruppen arbetar man bäst med fem till sju deltagare. Ner till tre och upp till tolv kan accepteras. Gruppen träffas inte oftare än en till två gånger i veckan för att ha tid till eftertanke mellan gångerna. Något glesare och något tätare kan förekomma. En sammankomst ska minst vara 45 minuter och max tre timmar plus en paus i mitten för att skapa möjlighet till delaktighet och eftertanke. Gruppen träffas minst vid tre tillfällen. Tiden mellan träffarna är viktigt för att få tid för eftertanke. Deltagarna ska självständigt kunna inhämta kunskap vilket innebär att man minst ska ha fyllt 13 år. Cirkelns upplägg Den här studiecirkeln bygger på fem block. Varje block kan bestå av en träff eller flera träffar. Antalet träffar beror till viss del på vilken metod ni väljer att arbeta med i block fyra. Det går bra att fördjupa sig i vissa ämnesområden och då kan man lägga till extra träffar efter hand. Det finns säkert frågeställningar som dina cirkelkamrater vill diskutera mera, ge det tid. Det finns i vissa delar av materialet med många diskussionsfrågor. Känns det som att frågorna är väl många eller om man vill komma fortare fram kan man välja att besvara några istället för alla. Planera träffarna Bestäm dag och tid när det passar bäst att träffas. Ta kontakt med närmaste NBV-kontor, så hjälper de till med att få gruppen att komma igång och input under vägen. De kan också hjälpa till med annat av praktisk karaktär eller ämnesfördjupningar. Cirkelledaren Den som är cirkelledare har tre huvuduppgifter: Att se till att alla kommer till tals och att alla förstår vad man pratar om. Att informera deltagarna om vad som ska läsas och/eller göras till varje träff. Att sköta närvarolistan och kontakten med NBV. Vill du lära dig mer om att vara cirkelledare finns materialet Cirkelledaren som tar upp frågor om ledarskap, grupp och arbetsmetoder. Materialet får du tag på via ditt NBV-kontor. NBV arrangerar cirkelledarutbildningar med jämna mellanrum. Fråga din kontaktperson på NBV när nästa utbildning genomförs. Som cirkelledare inom NBV får du tidningen Oscar som bland annat tar upp aktuella frågor för nykterhetsrörelsen och som ger pedagogiska tips till dig som cirkelledare.

5 Cirkelledaren Under denna rubrik finns en del praktiska råd till dig som är cirkelledare. Vem är cirkelledare? Du som tar på dig ansvaret som cirkelledare behöver inte ha någon speciell bakgrund eller speciella förkunskaper. Precis som i alla grupper är det bra med någon som ger stadga åt arbetet det praktiska och administrativa, till exempel kontakten med NBV. Inför varje träff Titta igenom materialet i förväg så att du känner till innehållet och vilka frågor som kan diskuteras. Anteckna gärna egna funderingar och frågeställningar. Ni får då en idébank inför de kommande diskussionerna. Vilka material kan behövas till träffen? Om ni vid föregående träff haft diskussioner där ni känner att ni saknat kunskap eller erfarenhet, bör ni försöka skaffa den informationen. Cirkelledaren för diskussionen framåt I varje studiecirkel ska det enligt reglerna finnas en cirkelledare. Som cirkelledare har du ansvar för att förbereda och administrera cirkeln. Det betyder inte att du ska göra allt, prata mest eller komma med färdiga lösningar. Din roll är att se till att alla ges möjlighet att bidra med kunskap, erfarenheter, upplevelser och funderingar. Att vara cirkelledare är inte samma sak som att vara lärare. I stället ska du vara samordnare och inspiratör och framför allt en i gänget! Cirkelledaren gör att alla kommer till tals En viktig uppgift som cirkelledare är att se till att diskussionerna hänger ihop med gruppens behov och målsättningen med cirkeln. En annan viktig uppgift är att vara uppmärksam på att olika synpunkter kommer fram och att alla får komma till tals. Cirkelledaren har koll på materialet Du som cirkelledare bör vara förtrogen med materialet. Du bör titta på det åtminstone ett par gånger i förväg. Tänk också igenom de praktiska arrangemangen. Det är lättare att få bra samtal i en trivsam och informell miljö. Det är också viktigt att ni får sitta ostörda. Behöver ni fika, speciell utrustning eller något speciellt material? Hur ordnar ni det? Under studiecirkelns gång kan ni behöva extra material till exempel vid första träffen. Ska ni skaffa information via internet behöver ni tillgång till en dator med internetuppkoppling. Om det refereras till hemsidor i boken och i studieplanen kan man annars besöka dem mellan träffarna. Sammanfattning och uppföljning Att inleda varje träff med en återblick på vad ni diskuterade förra gången ger kontinuitet och fräschar upp minnet. Kanske har de andra i gruppen haft funderingar sedan föregående träff och vill diskutera dessa. Sammanfatta gärna diskussionerna under samtalets gång och i slutet av varje träff. Det tydliggör olika uppfattningar, funderingar och erfarenheter. Det ger struktur och gör det lättare att följa med i diskussionerna och bilda sig en egen uppfattning. Ibland kan någon behöva hjälp med att förklara sin uppfattning. Du kan till exempel säga: Jag uppfattar det som om du är det så du menar? Diskussionsmetod När en grupp samlas för att söka nya kunskaper bör alla få komma till tals i diskussionerna och känna att de synpunkter man har tas tillvara och att de frågor man har kommer upp i gruppen. En del grupper fungerar nästan av sig själva, men många grupper kan behöva stöd för att diskussionerna ska komma framåt och för att inte några ska dominera. Gruppstorleken har stor betydelse, men för att verkligen få med sig alla i gruppen vid en diskussion kan man använda sig av följande metod.

6 Individuellt Börja med att alla får en kort stund på sig för att tänka efter. Var och en reflekterar, tänker och tycker till om frågeställningen. Laget runt Gå laget runt och låt alla i tur och ordning berätta om sina tankar och funderingar. Se till att inte samma person alltid får börja. Ni ska inte kritisera, men kanske lyhört bidra med goda argument efter det att alla fått berätta. Gruppdiskussion Nu är det fritt fram att diskutera och fråga. Du kan använda metoden när du känner att du behöver få stadga på samtalen kanske en eller ett par gånger per sammankomst. Att diskutera varje fråga på detta sätt kan bli tjatigt. Det är bättre att variera formerna. Studiecirkelns arbetssätt Studiecirkeln är ett arbetssätt där den egna reflektionen och diskussionen står i centrum. Det finns inget facit, utan svaret rätt eller fel beror på vem man är och vilka erfarenheter man har. Samtalet i sig är alltså själva målet. Upplägget på cirkelträffarna Själva träffarna lägger ni upp som ni vill och som passar er. Ni bestämmer tillsammans om när ni börjar, vilka regler som gäller, när ni ska ha paus och så vidare. Ni kan också göra en del saker utöver själva diskussionsträffarna. Delvis kan ni använda förslagen nedan. I just Från tanke till handling är metoddelen inriktad på att vara praktisk. Beroende på vilken metod ni väljer är också praktiken olika. Väljer ni att göra en demonstration gör ni inte det i det vanliga rummet där ni träffas. Arbete mellan träffarna I detta material finns det i vissa fall uppgifter som är tänkta att utföras mellan era träffar. Det är naturligtvis fritt för er att utföra dessa uppgifter tillsammans på träffarna eller att göra ännu mer förberedelsearbete mellan träffrana. Studiebesök Under en studiecirkel kan det vara intressant att göra studiebesök av något slag, till exempel på någons arbetsplats eller i en förening. Tänk på att studiebesök kräver både förberedelser och uppföljning. Medverkan Ni kan bjuda in en person som kan delge studiecirkeln något som har med det valda ämnet att göra. Vad noga med att diskutera era förväntningar och diskutera med den medverkande vad ni vill ha ut av besöket. Gruppens arbetsformer Det viktigaste är att alla får möjlighet att komma till tals och få uppmärksamhet. Därför är arbets- och diskussionsuppgifterna viktiga. I en studiecirkel är det a och o att alla känner sig delaktiga och ansvariga. Då handlar det inte bara om att alla ska få prata och komma till tals utan också om att alla lyssnar på varandra. För att underlätta både diskussion och delaktighet är det bra att använda olika arbetsformer. Här är några exempel på arbetssätt och metoder som kan användas i studiecirkeln: Enskilt tänkande Alla funderar var för sig. Kanske för att så småningom prata två och två eller i större grupp. Bikupa Deltagarna diskuterar två och två i högst fem minuter. Grupparbete Cirkeldeltagarna delas in i grupper för att under en viss tid diskutera en fråga eller infallsvinkel. Lagom gruppstorlek är 3 4 personer. Grupparbetet kan redovisas muntligt, skriftligt, med hjälp av färg och penslar eller att deltagarna väljer att göra ett skådespel. Det är inte nödvändigt att alltid redovisa ett grupparbete.

7 Ord och definitioner Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans studera på egna villkor. Då som nu var motiven att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och på folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbund eller huvudmän för folkhögskolor. En demokratisk samtalskultur har utvecklats inom folkbildningen, grundad på tolerans mot oliktänkande och respekt för sakliga argument och fattade beslut. I det dagliga folkbildningsarbetet tar den sig uttryck i att deltagarna har stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Studiecirkel Studiecirkel (i vardagligt tal ofta cirkel) är en fri och frivillig folkbildning som kännetecknas av att deltagarna förbinder sig att delta under den tid studiecirkeln pågår. Begreppet används i huvudsak för regelbunden folkbildningsverksamhet som sker i organiserad form. Skillnaden mellan en cirkelledare och en lärare är att cirkelledaren har en i huvudsak sammanhållande uppgift utan att vara föreläsare eller den som står för faktaförmedling. Cirkeln baseras på deltagarnas aktiva deltagande. NBV NBV är en del av folkbildningen. Vi får vår uppgift av nykterhetsrörelsen som brinner för drogfrihet, folkhälsa, integration och internationella frågor. NBV har tagit ställning. Vi vill vara en förändrande kraft i samhället. Vi vill ge våra deltagare möjlighet att rubba sina cirklar. Vi erbjuder drogfria aktiviteter och mötesplatser och man behöver inte vara medlem i nykterhetsrörelsen för att vara med på våra aktiviteter. NBV:s stråk - ideologiska områden I verksamheten prioriterar vi fyra stråk. Inom dem utvecklar vi metoder och studiematerial. Alkohol och andra droger Konsumtionen av alkohol är hög och alltför många testar eller missbrukar droger. Många människor har erfarenhet av alkohol, missbruk och beroende. NBV vill sprida kunskap och bildning om drogers påverkan på människor och samhället. Vi vill väcka nyfikenhet på nykterhetsrörelsen. Folkhälsa Allt fler människor upplever stress och ohälsa. Det kan vi tillsammans göra något åt. Vi arbetar för en hälsosammare vardag för alla. Vi vill öka kunskapen om fysisk och psykisk hälsa. Integration Förståelsen för likheter och olikheter skapas genom samtal och diskussioner kring erfarenheter och förhållanden i olika länder. Det handlar om att skapa förståelse över gränser och bygga broar mellan kulturer. Vi vill bidra till att skapa lika möjligheter för alla. Internationellt Globaliseringen berör oss alla. Gränser betyder allt mindre för ekonomi, miljö, medier och människor. Vi vill skapa förståelse och delaktighet i den förändring som sker i världen, inte minst när det gäller alkohol och andra droger.

8 Ha hela tiden koll på Här finns den senaste metodbladslistan, mängder av idéer, inspiration och olika gruppers erfarenheter. Ni kan naturligtvis hitta på egna eller använda andra metoder. Genom att ni dokumenterar sådana kan vi hela tiden fylla på med nya material på hemsidan. Att sidan fylls på hänger på att ni delar med er av det ni har upplevt. Om ni behöver hjälp med att komma åt internet är ert lokala bibliotek ett tips. Här kan ni oftast både få låna datorer och även få instruktioner om hur de fungerar. Ni kan också bjuda med någon i cirkeln som har både kunskap och tillgång till internet. Från tanke till handling på distans Materialet kan även användas i en distanscirkel. Väljer ni passande metoder går det alldeles utmärkt att genomföra dessa på distans. Det är i detta fall kanske enklare att arbeta med insändare eller internetpåverkan än att hålla i en demonstration. Precis som vanligt kommer ni själva överens om arbetssätt med er NBVkontakt. Att ha en cirkel på distans behöver inte betyda att ni bor långt ifrån varandra utan det kan exempelvis bero på att ni är upptagna vissa tider. Ni behöver inte heller ha hela cirkeln på distans. En idé kan vara att träffas fysiskt varannan gång. Cirkel mot orättvisor Från början var studiecirkeln ett sätt att engagera och bilda människor för att de skulle ta tag i de problem och orättvisor som finns i samhället. Så är det fortfarande. NBV är en del av folkbildningen och vill vara en förändrande kraft i samhället. Vi vill rubba dina cirklar. NBV är partipolitiskt oberoende och religiöst neutralt. Vi ägs av ideella organisationer som brinner för drogfrihet, folkhälsa, integration och internationellt arbete. Vår verksamhet är omfattande med allt från livsstilsfrågor till teknik, musik och kultur.