Beslut om utvidgning och nya föreskrifter för naturreservatet Åraslövs mosse i Hässleholms kommun

Transkript

1 BESLUT 1(13) Kontaktperson Miljöavdelningen Naturskyddsenheten Per Carlsson (vxl) Enligt sändlista Beslut om utvidgning och nya föreskrifter för naturreservatet Åraslövs mosse i Hässleholms kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap 4 miljöbalken att naturreservatet Åraslövs mosse i Hässleholms kommun, inrättat av länsstyrelsen 20 juni 2001, dnr , , ska ha den utökade geografiska omfattning som framgår av bifogad karta, bilaga 1 För den tillkommande delen ska beslutet om att bilda naturreservatet Åraslövs mosse gälla med syfte, skäl och föreskrifter enligt 7 kap 4, 5 första och andra styckena och 6 miljöbalken Länsstyrelsen beslutar vidare att upphäva ordningsföreskrifterna meddelade med stöd av 7 kap 30 miljöbalken i länsstyrelsens beslut 20 juni 2001 dnr , Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap 30 miljöbalken att de ordningsföreskrifter som anges nedan i detta beslut ska gälla för hela naturreservatet, inklusive den utvidgade delen av naturreservatet Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet Naturreservatets gränser ska märkas ut i fält enligt Naturvårdsverkets anvisningar Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsense Facebook: lansstyrelsenskane Kristianstad Ö Boulevarden 62 A wwwlansstyrelsense/skane

2 BESLUT 2(13) N Grön yta=befintligt reservat Rödrastrerade ytor = utvidgningsområden Uppgifter om naturreservatet Namn Åraslövs mosse Kommun Hässleholm Natura 2000 ID SE NVR/DOS-ID Gränser Området begränsas av mitten av svart punktstreckad linje på till detta beslut bifogad karta (bilaga 1) Fastighet och Åraslöv 15:1 Staten genom naturvårdsverket markägarkategori Läge Ca 3 km SO Vinslövs järnvägsstation Koordinat centralpunkt x: y: (SWEREF99) Naturgeografisk region 7, Skånes sediment och horstområden Vattenförekomst (HID) 2 : SE Inskrivna nyttjanderätter Inga Gemensamhetsanl HÄSSLEHOLM VANNEBERGA GA:2 Areal 81,5 ha (varav land 81,5 ha, produktiv skog xx,x ha) Förvaltare Länsstyrelsen 1 ID-nummer i Naturvårdsverkets databas Vic Natur 2 Enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige

3 BESLUT 3(13) Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att: bidra till att uppnå regionala och nationella miljömål genom att utveckla och långsiktigt bevara ett område dominerat av sumpskogar med inslag av öppna slåtterängar, vasskärr och på torrare partier ädellövskog Reservatet ska innehålla biotoper som utgör en god livsmiljö för en mängd olika fridlysta, hotade eller sällsynta djur- och växtarter Syftet är också att bevara ett område av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv För att trygga syftet med naturreservatet ska de föreskrifter gälla, som anges nedan med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 miljöbalken Reservatsföreskrifter A Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 miljöbalken om inskränkningar i markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1 uppföra byggnad eller annan anläggning, 2 dra fram mark- eller luftledningar, 3 bedriva täkt, 4 vidta åtgärder som förändrar områdets topografi och landskapets allmänna karaktär såsom att spränga, schakta, muddra, gräva, dika, dämma, utfylla, invalla, tippa, dumpa, markbearbeta, eller på annat sätt förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning, 5 anordna upplag av vad slag det vara må med undantag för tillfälliga sådana i samband med skötsel av reservatet, 6 anlägga vägar och stigar, 7 uppföra hägnader utöver erforderliga stängsel för betesdrift, 8 ändra sammansättningen av växt- och djurarter genom införande av för området främmande arter,

4 BESLUT 4(13) 9 använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel eller tillföra växtnäringsämnen, kalk eller andra gödsel- eller jordförbättringsmedel, 10 avverka eller plantera träd och buskar utöver vad som anges i fastställd skötselplan, 11 anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning med undantag för gränsmarkeringar och reservatskyltar Ovan nämnda föreskrifter utgör ej hinder för att utföra sådana åtgärder som tidigare kan ha bestämts i utlåtanden angående dikningsföretag Ovan nämnda bestämmelser skall ej heller utgöra hinder för åtgärder som föreskrivs i av länsstyrelsen fastställd skötselplan Länsstyrelsen får enligt 7 kap 7 miljöbalken medge undantag från meddelade föreskrifter om det finns särskilda skäl B Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom naturreservatet: 1 utmärkning av och upplysning om reservatet, 2 utförande av anordningar för allmänhetens friluftsliv, skötsel av skogsmark, betesmark och övrig mark enligt fastställd skötselplan C Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas samt ordningen i övrigt inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1 ta bort, gräva, borra, måla eller på annat sätt skada mark, sten, stenmurar, naturföremål eller kulturlämningar,

5 BESLUT 5(13) 2 ställa upp husvagn, husbil eller liknande 3 elda med ved, kol eller använda grill annat än på anvisad plats, 4 cykla, 5 rida eller köra med häst, 6 bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd, grenar och buskar, 7 gräva upp växter, 8 plocka mossor, lavar eller vedlevande svampar 9 ta med hund eller annat sällskapsdjur som inte hålls i fysiskt koppel, 10 på ett störande sätt eller högljutt sätt använda musik eller ljudanläggning, musikinstrument eller liknande, 11 anordna och organisera tävling, orientering, lägerverksamhet eller liknande arrangemang 12 köra motordrivet fordon annat än på parkeringsplatsen, 13 placera eller sätta upp tavla, plakat, skylt, affisch, snitsel eller liknande, 14 fånga insekter, spindlar, snäckor eller andra ryggradslösa djur annat än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod som inte förstör djurets livsmiljö, med efterföljande återutsättning inom naturreservatet Kravet på återutsättning gäller inte enstaka beläggsexemplar av svårbestämda arter av varje art under förutsättning att fynden registreras i Artportalen, eller motsvarande databas för hotade arter, och att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna Föreskrifterna under C utgör ej hinder för åtgärder i samband med områdets förvaltning och skötsel, bevaknings-, tillsyns- och räddningsuppdrag Föreskrifterna under C utgör ej hinder för innehavare av särskild rätt att utnyttja den särskilda rätten C11 och C13 utgör inte hinder för att anordna naturstigar, frågesporter eller tipspromenader och i samband med det, tillfälligt (max 3 dygn), sätta upp markeringar Länsstyrelsen får enligt 7 kap 7 miljöbalken, om det finns särskilda skäl, lämna dispens från meddelade reservatsföreskrifter Reservatet skall utmärkas enligt svensk standard (SIS ) och Naturvårdsverkets anvisningar Förvaltare skall vara Länsstyrelsen Skåne som fortlöpande skall samråda med berörda myndigheter och den skötselansvarige vid förvaltningen

6 Upplysningar BESLUT 6(13) Länsstyrelsen vill upplysa om att föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap 30 miljöbalken gäller även om beslutet överklagas Dessutom gäller andra lagar, förordningar och föreskrifter än reservatsföreskrifterna för området, exempelvis: 7 kap 28a-b miljöbalken med krav på tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000-område, Fridlysningsbestämmelser Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259) Vissa svamp-, växtoch djurarter är fridlysta enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen 7 kap miljöbalken med bestämmelser om områden som omfattas av biotopskydd (11 ) eller strandskydd (13-18 ), 7 kap 1 miljöbalken Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den Anmälningsplikten enligt 12 kap 6 miljöbalken för verksamheter eller åtgärder som väsentligen kan komma att ändra naturmiljön gäller även om de inte är förbjudna enligt reservatets föreskrifter 2 kap, Kulturmiljölagen (1988:950) med bestämmelser om skydd av fornlämningar mm terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) med vissa förbud mot körning i terräng, 15 kap 31 miljöbalken om förbud mot nedskräpning, lokala, kommunala ordningsföreskrifter Transportstyrelsens bestämmelser för civil luftfart, t ex: * deras föreskrifter om flygning med flygskärm (LFS 2007:44 med tillhörande ändringar) Enligt LFS 2007:44 gäller bland annat att flygskärm inte får manövreras på ett vårdslöst eller hänsynslöst sätt så att andras liv eller egendom utsätts för fara eller så att människor eller djur skräms eller störs (21 ), * deras föreskrifter om obemannade luftfartyg (drönare) TSFS 2017:110 Dessa föreskrifter reglerar bl a det obemannade luftfartygets avstånd till människor och djur för att ingen eller inget ska komma till skada och säger även att de kategorier av obemannade luftfartyg som endast får flygas inom synhåll från operatören inte får flygas på en högre höjd än 120 m över markeller vattenytan i okontrollerat luftrum

7 BESLUT 7(13) Allemansrätten Allemansrätten har stor betydelse för våra möjligheter att vistas i naturen, den ger oss alla möjligheten att tillfälligt och hänsynsfullt vara i naturen Även organisationer och turistföretag kan dra nytta av allemansrätten i sin verksamhet även om allemansrätten i grunden gäller för enskilda individer Samtidigt medför allemansrätten också skyldigheter att inte förstöra något eller störa markägaren eller andra som är ute i naturen För större grupper kan det vara lämpligt att ha en dialog med markägaren innan Inom naturreservat kan delar av allemansrätten vara begränsad genom reservatsföreskrifter Vid aktiviteter som inte förbjuds av reservatsföreskrifterna och som kan medföra en väsentlig skada på naturmiljön, såsom markslitage eller påverkan på djurlivet vid t ex större tävlingar, friluftsarrangemang mm ska anmälan om samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken ske med Länsstyrelsen Inom området ska nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå syftet med naturreservatet Syftet ska även uppnås genom att utvärdera och anpassa skötseln i överensstämmelse med ny kunskap om biologiska värden Beskrivning av området Beskrivning av de utvidgade delarna De tre delar av fastigheten Åraslöv 15:1 med vilka naturreservatet utvidgas har en sammanlagd areal på cirka 18 ha Norra delen: Blandlövskog med ask, alm, ek och björk Askskottsjukan har tagit död på en hel del ask i området och mängden död ved är stor En liten del i söder består av en granodling Södra delen: Hygge vars västra del är bevuxen med gran och den södra delen är bevuxen med blandlövskog med inslag av gran Hygget är bevuxet med lövsly Längs gränsen i söder rinner ett litet vattendrag Sydvästra delen: Utgörs av en angöringsplats Geologi Åraslövs mosse är ett kärr- och våtmarksområde, beläget på kritberggrund på Kristianstadsslätten öster om Vinslöv Omgivningen är, med undantag av Nävlingeåsen (159 meter över havet) i sydväst, tämligen flack Mossen ligger på en

8 BESLUT 8(13) höjd av ca 15 meter över havet och omgivande mark på mellan meter över havet Torvmarken omges av moig-sandig morän och postglacial lera Jordtäcket är kalkrikt och ger en näringsrik, basisk till neutral jordmån I reservatets centrala delar finns ett torvlager utbildat av varierande mäktighet ( cm) Lövkärrtorv dominerar med omväxlande starr och vitmossetorv, vilande på ett lager av lera Markhistoria År 1766 beskrevs en mosse i utmarken till Åraslövs by som motsvarar nuvarande Åraslövs mosse Den kallades Store mosse och ingick genom dess förgreningar till andra mossar i ett större våtmarksområde Mossens norra del utgjordes av hårdvallsäng och beskrevs som tufvig och skoglös Hårdvallsängarna och mossen hävdades sannolikt genom slåtter Särskilt värdefulla var översvämningsmarkerna omkring det södra gränsdiket, som vid denna tidpunkt, hade ett meandrande förlopp I anslutning till hårdvallsängarna närmast mossen och vidare norr ut mot Åraslövs by förekom gåsbete Med undantag av ekarna i vången, som användes för byggnadsändamål, togs björk och hasselbuskar i vångarna till bränsle (Campbell 1928) Snart förelåg en brist på ved och istället användes torv som bränsle Vid enskiftet i Åraslövs by beskrevs mossen som torfvaktig Sannolikt hade torvbrytning i mindre skala kommit igång Det är oklart om slåtter förekom på mossen, men den var sannolikt fortfarande i bruk på hårdvallsängarna I den norra delen var dock hårdvallsängen skogbevuxen Hårdvallsängarna, som tidigare varit skoglösa, var enligt lagaskifteskartan från år 1840 med några undantag till stora delar bevuxna med al Torvbrytningen dominerade markanvändningen och medförde att slåttern av mossen och hårdvallsängarna minskade i omfattning Vissa delar av ängarna i den östra delen omvandlades till torvtäkt men då kvaliteten var sämre lät man övergivna område löpa i skog Av en ägobeskrivning och taxeringlängd över torvmossen från år 1842 framgår det att den bästa torvkvaliteten fanns i den centrala delen Torvgravarna kunde här nå ett djup av 3 alnar och löpte i långa stråk tvärs igenom mossen Den skiftande torvkvaliteten och ägostrukturen medförde att mossen fick ett mosaikartat utseende Torvgravar av olika djup avlöstes av tuviga sankängar och albevuxna hårdvallsängar Slåtterhävdade marker var till sin omfattning ringa och återfanns i den norra delen Omfattande dräneringsverksamhet under 1800 talets senare hälft medförde att mossar som tidigare stått i förbindelse med Store mosse omvandlades till åker, eller betesmark Den meandrande ån i söder rätades för att få bättre dränering av omgivande mark av åker Skiften som tidigare varit ängsmark omfördes antingen till åker och betesmark eller planterades med gran Torvtäkt förekom alltjämt i

9 BESLUT 9(13) mindre omfattning i de centrala delarna och upphörde först någon gång på 1940 talet Därefter har området successivt fått växta igen Flora och fauna De vegetationstyper som karaktäriserar området präglas delvis av hur marken användes förr På slåtter och betesmark växer al och björkskog medan torvgravarna, som givit förutsättningar för rikkärrsvegetation att vandra in, koloniseras av videsnår och björk Den västra delen som under 1700 talet och 1800 talet bestod av öppna, slåtterbetonade ängsbackar och betesmarker har genom den uteblivna hävden utvecklats till ängslövskog Strax öster härom förekom bete så sent som för ca 25 år sedan men betesmarken är idag omförd till åkermark I reservatet finns ett av de största extremrikkärren i länet Mossen är en mycket värdefull exkursionslokal för botanister genom sin utomordentligt rika orkidéflora Området domineras idag av sumpartad björk- och alskog med inslag av ädellövskog och dungar av barrskog eller barrskogshyggen på torrare partier Älg, rådjur och vildsvin uppehåller sig ibland i reservatet I fågelfaunan finns många arter, bland annat morkulla, olika uggle- och hackspettarter, gärdsmyg, näktergal, gulsångare, grönsångare och trädpiplärka Området hyser flera hotade eller sällsynta fjärilsarter I reservatet finns goda förutsättningar för en välutvecklad insektsfauna Förekommande livsmiljötyper i enlighet med bilaga 1 i Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet) 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr (4,0) 7230 Rikkärr (0,7 ha) 91D0 * Skogbevuxen myr (53,8 ha) * = prioriterad livsmiljötyp Friluftsliv och tillgänglighet Området nås via en mindre väg från Vanneberga vid väg 21 i riktning österut till en parkeringsplats i reservatet Det finns ett flertal smala stigar som leder besökare runt i naturreservatet Området utnyttjas framförallt som strövområde På grund av att området är relativt svårtillgängligt tar de flesta besökare sig fram på stigarna Dessa lämpar sig därför inte för cykling eller ridning Skälen för beslutet Området är av stor ekologisk betydelse främst genom att det innehåller ett av länets största extremrikkärr som hävdas genom slåtter samt genom förekomst av betydande arealer lövsumpskog Det är zoologiskt intressant som biotop för flera utrotningshotade eller sällsynta fjärilsarter Floran och faunan är känslig för

10 BESLUT 10(13) igenväxning och dikning Området är i behov av aktiva skötselåtgärder och måste skyddas från markavvattning Området är av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv Det är därför motiverat att förklara området som naturreservat Åraslövs mosse utgör ett område av riksintresse för naturvård (Naturvårdsverkets beslut den 7 februari 2000, Miljöbalkenen 3 kap 6 ) Delar av området har högsta värde i länets våtmarksinventering från 1989 I länets ängsoch hagmarksinventering har slåtterkärren värdeklass 2, mycket högt värde Enligt länets natur- och kulturmiljövårdsprogram är Åraslövs mosse ett större kärrområde med öppna partier i sumpskog och ädellövskog och med en vegetation som växlar från fattigkärr till extremrikkärr Vidare ingår Åraslövs mosse i myrskyddsplan för Sverige Området är föreslaget av regeringen som ett SCIområde, inom ramen för Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet) Genom att området är beläget i ett öppet odlingslandskap bidrar skogen och rikärren till att skapa spridningsmöjligheter (grön infrastruktur) för många arter Området ingår i värdetrakt för grön infrastruktur Med ovan nämnda motiv och på grund av sin betydelse för kännedomen om landets natur, landskapets skönhet och betydelsen för allmänhetens rekreation och friluftsliv, bör det angivna området avsättas som naturreservat Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning är att området bör avsättas som naturreservat av ovan redovisade skäl med syfte att långsiktigt bevara biologisk mångfald, att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer samt för att skydda och återställa värdefulla naturmiljöer för skyddsvärda arter Området är prioriterat för områdesskydd enligt den nationella och regionala strategin för skogsskydd Skyddet bidrar till att uppnå miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv Förordnandet är förenligt med grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenresurser samt med kommunens översiktsplan Intresseprövning Länsstyrelsen har tagit del av inkomna yttranden och finner vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen, i enlighet med 7 kap 25 miljöbalken, att det för

11 BESLUT 11(13) att skydda och vårda de värden som beskrivits ovan finns skäl att besluta om att bilda ett naturreservat i området, att besluta om föreskrifter för att skydda området Konsekvensutredning Länsstyrelsen har genomfört en konsekvensutredning av ordningsföreskrifterna i enlighet med 4 Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Länsstyrelsen gör bedömningen att ordningsföreskrifterna innebär vissa inskränkningar av allemansrätten som är nödvändiga för att skydda områdets naturvärden Restriktionerna är inte av sådan omfattning att de innebär allvarligt försvårande av allmänhetens möjligheter att utnyttja området Ekosystemtjänstbedömning Länsstyrelsen har gjort en bedömning av vilka effekter inrättande naturreservatet har på olika ekosystemtjänster och har kommit fram till att det inverkar positivt på flertalet ekosystemtjänster, se tabell nedan 3 Bedömningen är att påverkan på ekosystemtjänsterna sammantaget stärker motiven för inrättande av naturreservatet Kategori Ekosystemtjänst Inverkan Försörjande Genetiska resurser hos vilda arter Positiv Jakt, bärplockning och annan vild föda Positiv Virke och fibrer Negativ Bioenergi från skog Negativ Biobaserade kemikalieråvaror tex tjära och terpentin Negativ Reglerande och upprätthållande Kulturella Stödjande Träd och skogars reglering av mikroklimat, temperatur och luftfuktighet Livsmiljöer som tex lek- och spelplatser, boplatser och rastplatser för fåglar och fiskar Kolbindning utförd av växter Dämpning av avrinning och flöden Upprätthållande av markens struktur Biologisk kontroll av skadegörare (inklusive invasiva arter) Naturarv, exempelvis bevarandet av naturens värden för framtida generationer Icke organiserat friluftsliv Resurs för forskning Biologisk mångfald inkl bevarande av genpool, habitat och hotade arter Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv 3 Enligt Naturvårdsverkets förslag på ekosystemtjänster inom olika naturtyper

12 BESLUT 12(13) Ärendets handläggning Naturreservatet Åraslövs mosse bildades genom länsstyrelsens beslut den 20 juni 2001 Två av de aktuella delarna av fastigheten Åraslöv 15:1 förvärvades för naturvårdsändamål av naturvårdsverket 2009 Den sydvästra delen förvärvades under 2019 för att tillgodose allmänhetens tillträde till området Ärendet har remitterats Inkomna yttranden och länsstyrelsens bemötanden finns i Bilaga 3 Skötselplan och förvaltning av naturreservatet Skötselplan Enligt 3 Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm ska en skötselplan ingå i varje beslut om bildade av ett naturreservat Skötselplan fastställs i särskilt beslut Förvaltning Länsstyrelsen är förvaltare av naturreservatet och ska fortlöpande samråda med markägare, arrendatorer, berörda myndigheter och andra berörda vid förvaltningen Överklagande Detta beslut kan överklagas till Regeringen, Miljödepartementet, se Bilaga 4 Kungörelse Beslutet ska kungöras i länets författningssamling, Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidning Sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelse var införd i ortstidning Underskrifter Detta beslut har fattats av länsöverdirektör Ola Melin I den slutliga handläggningen har även deltagit miljödirektör Annelie Johansson, naturvårdsdirektör Cecilia Backe, naturvårdsdirektör Ingela Lundquist, länsassessor Caroline Tornhill och naturvårdshandläggare Per Carlsson, föredragande Detta beslut har bekräftats digitalt och har därför inga namnunderskrifter

13 BESLUT 13(13) Ola Melin Länsöverdirektör Per Carlsson Naturvårdshandläggare Bilagor 1 Karta med naturreservatets avgränsning 2 Inkomna yttranden 3 Sändlista 4 Hur man överklagar Använd Länsstyrelsens e-tjänst för komplettering av eller yttrande i ärenden Klicka här för att komma till e-tjänsten För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se wwwlansstyrelsense/dataskydd

14

15 Meter 1:7 000 Naturreservatets gräns Bilaga 1 Områdesavgränsning

16

17 BILAGA 2 1(1) Kontaktperson Naturskyddsenheten Per Carlsson percarlsson@lansstyrelsense Sammanställning av yttranden Hässleholms kommun: Hässleholms kommun tillstyrker utvidgningen av Åraslövs mosse enligt Länsstyrelsens förslag Trafikverket: Inget att erinra Skogsstyrelsen: Har inget att erinra mot förslaget SGU: Har inga synpunkter på utvidgningen EON Elnät Sverige AB Inget att erinra Skanova: Har inget att erinra mot förslaget Lunds botaniska förening: Ställer sig positiva till utvidgningen Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsense Facebook: lansstyrelsenskane Kristianstad Ö Boulevarden 62 A wwwlansstyrelsense/skane

18

19 BILAGA 3, SÄNDLISTA 1(2) Kontaktperson Naturskyddsenheten Per Carlsson SÄNDLISTA EON: Naturvårdsverket: SGU: Hässleholms kommun, kommunstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jönköping: Skanova: Trafikverket: Riksantikvarieämbetet: Kopia för kännedom: Polismyndigheten: Friluftsfrämjadet: Entomologiska sällskapet i Lund LRF-Skåne: skanespf@lrfse Lunds Botaniska Förening: Naturskyddsföreningen i Skåne: kansliskanet@naturskyddsforeningense Hässleholms kommun: Miljö- och stadsbyggnadskontoret Skogsstyrelsen, skogsstyrelsen@skogsstyrelsense SLU, ArtDatabanken: artdatabanken@sluse Internt Länsstyrelsen Kulturmiljöenheten Naturskyddsenheten Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsense Facebook: lansstyrelsenskane Kristianstad Ö Boulevarden 62 A wwwlansstyrelsense/skane

20 BILAGA 3, SÄNDLISTA 2(2) Naturvårdsenheten Samhällsbyggnadsenheten Info

21

22 BILAGA 4 1(1) Dnr HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Mottagare För att överklaga skriver ni till regeringen, Miljödepartementet Observera dock att ni ska skicka överklagandet till skane@lansstyrelsense eller till Länsstyrelsen Skåne, Miljöavdelningen, MALMÖ Tid för överklagande Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 11 december 2020 Om den som vill överklaga beslutet företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in tre veckor från den dag då beslutet meddelades Innehåll Överklagandet ska vara skriftligt I överklagandeskrivelsen ska ni ange: vilket beslut ni överklagar, beslutets datum och ärendenummer (diarienummer), på vilket sätt ni vill att beslutet ska ändras, er adress, telefonnummer och eventuell e-postadress, eventuella handlingar eller annat som stödjer er mening Ytterligare upplysningar Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni ringa till Länsstyrelsen, telefon (växel) Besvärshänvisningdocx Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro E-post och webb Sociala medier Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsense Facebook: lansstyrelsenskane Kristianstad Ö Boulevarden 62 A wwwlansstyrelsense/skane