Det nationella kommunforskningsprogrammet - NatKom

Transkript

1 Det nationella kommunforskningsprogrammet - NatKom Roland Almqvist Erik Bjurström Niklas Wällstedt

2 Bakgrund krisen kom och gick Dramatiska förändringar i den globala ekonomin påverkar kommunsektorn Diskussioner om att den uppkomna situationen borde beforskas Kommunforskningsprogrammet tar form och krisen kommer av sig Från fokus på kommunalekonomisk kris, till fokus på hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer

3 Forskningsprogrammets syfte Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling i samverkan mellan medverkande kommuner och forskningsinstitut Utvinna kunskaper om kommuners agerande vid besvärliga situationer Kunskapsbas inför nästa gång det är kris och teoriutveckling om kommuners agerande vid besvärliga situationer Vunna kunskaper ska få genomslag i undervisningen

4 Deltagarna 47 deltagande kommuner Ale, Alingsås, Askersund, Borås, Boxholm, Eskilstuna, Finspång, Göteborg, Härryda, Järfälla, Kinda, Kristianstad, Kumla, Lerum, Lidköping, Linköping, Ljusnarsberg, Lomma, Luleå, Lund, Malmö, Mark, Mjölby, Munkedal, Osby, Piteå, Sjöbo, Skövde, Sotenäs, Stockholm, Strömstad, Svalöv, Svenljunga, Söderköping, Tanum, Tranemo, Tranås, Ulricehamn, Valdermarsvik, Vara, Vellinge, Vimmerby, Västervik, Västerås, Ydre, Åtvidaberg och Örebro forskare knutna till fem forskningsinstitut vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Örebro Sammantaget omsätter programmet ca 7,5 mkr

5 Programmet i korthet Kunskapsöversikt och referensram 2010 Inledande portalstudie 2010 Samtliga medverkande kommuner, nästan 200 intervjuer Portalstudiekonferens hösten 2010 (Linköping) Temastudier Konferens hösten 2011 (Strömstad) Konferens hösten 2012 (Lund) Sammanställning och avslutning våren 2013

6 Åtta temastudier 1. Förklaring av framgång 2. Demokrati och handlingskraft 3. Samverkan som strategi 4. God ekonomisk hushållning 5. Samarbete mellan politiker och tjänstemän 6. Tillväxt som strategi för kommunal utveckling 7. Bokslutspolitik i den kommunala världen 8. Styrning, organisering och kontinuerlig effektivitet

7 Styrning, organisering och kontinuerlig effektivitet Spänningen mellan styrning och professionell självständighet Kommunal styrning som tradition, transaktion och relation Kommunal styrpraktik i Piteå

8 Kommunal styrning som tradition, transaktion och relation Tre kommuner Tre idealtyper av styrsystem: Det traditionella, byggt på en processrationalitet Det transaktionella, byggt på en instrumentell rationalitet Det relationella, byggt på en kommunikativ rationalitet Huvudfrågan handlar om hur dessa systemtyper kan interagera på olika organisatoriska nivåer och vad detta får för konsekvenser för styrningen!

9 Det transaktionella perspektivet En ökning i resurser kan antas öka aktiviteterna och leda till mer/bättre prestation. Möjlighet att fördela resurser och följa upp resursanvändning och måluppfyllelse utifrån prioriteringsområden, målområden, lagstadgade faktorer, organisatoriska gränser etc. Enkelt att hålla till ansvar. Intuitivt logisk modell som kan öka handlingskraft.

10 Det relationella perspektivet Alla röster ska höras. Ett vidare synsätt på resurser som kompetens, grupprelationer, lokaler etc. Fokus på de fyra variablerna med, hur, vad och varför i alla sammanhang, med specifik koppling till målkedjan. Problematiserande och relationsskapande förhållningssätt = dialog.

11 Utmaningar för ett relationellt system Hur ska alla komma till tals? Det krävs kompetens för att höras, finns den och hur kan den utvecklas? Hur ska vi höra alla? Det krävs kompetens för att lyssna, finns den och hur kan den utvecklas? Hur ska vi bli handlingskraftiga och låta alla förstå att de blivit hörda? Det krävs kompetens att prioritera. Det krävs också mod och kompetens att visa att man har lyssnat, men prioriterat annorlunda.

12 Kommunal styrpraktik i Piteå Erik Bjurström, Mälardalens Högskola ELJEST [äljest] från fornsvenskans älläghis med flera former. Sammansättning av läghi, läge och en rot som liksom engelskans else och första ledet i elände och Elsass (Alsace), går tillbaka till urgemanska *aljaz, av urindoeuropeiska *hel, bortom som även är ursprunget till latin alius (varav bland annat alias, engelska alien), annan grekiska ἄλλος med samma betydelse, svenska annan, engelska other, latin alte (varav alternativ m fl). (Svenska Akademiens Ordbok)

13 Styrpraktiken i Piteå Den kulturella kontexten Stabilt och informellt Ny personal, nya förutsättningar Gråzoner och bollkänsla Fokus och existensberättigande Samhällsbyggande medborgarfokus Ingen viljelös maskin

14 Styrnings- och kontrollbegrepp Perspektiv på kontroll Perspektiv på styrning Omvärldsbevakning av vikt Lagom samstämmighet Tydliga uppdrag med tonvikt på handlingsfrihet Utåtriktad och konkret Syn på mål Målen bryts inte ned men symboliserar värderingar Mål för att skapa förståelse Målformulering en arena för dialog Mål mer signaler än explicita incitamentsribbor

15 Mätningens roll Ödmjuk för mätproblematiken Tolerans för svårkvantifierade mål Mål som förståelseskapare Bedömning av måluppfyllelse i centrum Allt behöver inte mätas Men mätetal kan ha betydelse Styrningens kärna Skapa engagemang Skapa förståelse Analys i centrum Bedömning i fokus Att uppmärksamma vissa frågor

16 Organisation Centralisering och decentralisering Design Blir aldrig färdig Graden av medvetenhet En uttalad idé

17 Är Pite så eljest? Kännetecken Aspekt Piteå Kommuns styrpraktik Traditionell verksamhetsstyrning Kulturell kontext Informella relationer, starkt socialt kapital, utmaningar, förändring Perifert eller irrelevant för styrningens funktion Fokus och Politik, värdegrund Top-down hierarki, kostnadskontroll existensberättiga nde Medborgaren, effektivitet i bred bemärkelse Styrnings- och Kontroll som omvärldsanpassning (som Cybernetisk kontroll kontrollbegrepp att cykla riktning men också balans) Syn på mål Överlappande, tolkande, Tydliga, mätbara mål förståelseinriktade Mätningens roll Mätetalen är inga mål, Partiella indikatorer Fokus på output-standarder, budgetar att tolka för analys och värdering Styrningens kärna Analys, självvärdering, förståelse; Tydlighet och mandat Extern motivation genom strävan mot fastställda normer för mätvärden Organisation Centralisering genom en strävan att styra upp det informella, decentralisering genom bredare deltagande i planeringsprocessen över traditionella förvaltningsgränser Horisontella mål och relationer uppmuntras internt, samverkan både internt och externt Centraliserad kontroll genom budget och uppföljning; decentralisering av beslut genom incitament att uppnå budget. Design En lärprocess Rationell optimering

18 Tack! Rapporter och kontinuerlig information Frågor?