APOLLO DI VEIO. ett romerskt capriccio

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "APOLLO DI VEIO. ett romerskt capriccio"

Transkript

1 APOLLO DI VEIO ett romerskt capriccio ANNA BLENNOW Rom Göteborg 2011

2 MOT KVÄLLEN EN NOVEMBERDAG, som varit ovanligt varm till och med för att vara i Rom, lämnade Apollo di Veio den etruskiska terrakottastaty som tillhör de mest utsökta konstverken i Museo Nazionale Etrusco di Villa Giulia sin sockel och klev ut från museet bakvägen genom en liten apelsinlund. Med sitt karaktäristiska raska steg fortsatte han ett kort stycke upp längs viale delle Belle Arti och nådde piazza Thorvaldsen. Han kastade en tvekande blick till vänster upp mot den klassicerande fasad som tillhör British School at Rome, men slog cocktails och ett föredrag om den legendariske Rom-forskaren Richard Krautheimer ur hågen, bedömde att ingen av den trio spårvagnar med nummer 3 som stod på rad på piazzans vändplats skulle köra iväg inom överskådlig framtid, begrundade den till synes öde atmosfär som omgav Rumänska institutets gulvita sekelskiftesbyggnad samtidigt som han skyndade förbi dess grindar och trippade uppför den visserligen ståtligt utlagda, men sedan länge något förfallna trappan till via Omero. Målmedvetet drog han sig nu mot gatans bortre ände, där de höga fönstren i Svenska institutets bibliotek vänligt lysande avslöjade att åtminstone någon var sysselsatt därinne om det inte var så att man glömt släcka som vanligt, tänkte Apollo di Veio, medan han kämpade med den entréramp vars trappsteg även för en dödlig ter sig besvärande långa. Efter en titt på den låsta grinden, och högst ovillig att befatta sig med en porttelefon, svingade sig Apollo di Veio i kraftfull, men ändå smidig stil (trots den relativa stelheten i ett material som terrakotta samt avsaknaden av vänster arm och höger underarm) upp på den balkong, som imposant är placerad vid det mittersta av bibliotekets fönster. Det var där jag fick syn på honom genom balkongdörrens fönsterrutor, och hans ständiga leende i kombination med en naturligt befallande utstrålning lämnade få alternativ annat än att släppa in den märkvärdiga gästen i bibliotekssalen. ii

3 Ah, Sverige! utstötte Apollo di Veio artigt men en smula forcerat och trängde sig förbi mig genom dörröppningen. Han tycktes för ett ögonblick omåttligt stor i sin knälånga dräkt, och det var som om ett mäktigt dån vibrerade runt hans slanka, raka gestalt där han gick fram. Välordnat och trevligt. Och så mycket träkänsla. Hans gudalika aura krympte samman något; han såg sig uppskattande omkring bland läsplatserna och trampade försiktigt på det glänsande trägolvet för att inte hans ihåliga lerfötter skulle föra för mycket oljud mot golvplankorna. Märta Måås-Fjetterström! anmärkte han förnöjd vid anblicken av den stora mönstrade mattan. Jag förvånades av hans goda svenska, som dessutom hade en svag men omisskännlig klang av upsaliensiska. Nu vände sig det leende ansiktet mot mig: Du behöver inte presentera dig. Jag vet allt om dig. Hans blick fick något fjärrskådande och beslöjat siaraktigt över sig, och den dånande ljudkulissen återkom. Jag vet allt om Sverige och er vackra inredningskonst. (Det var anmärkningsvärt, tänkte jag, hur snabbt han kastade sig mellan det överjordiska och det banala.) Du kan visa mig runt i er sköna byggnad, så ska vi roa oss sedan. Hittills hade jag inte yttrat ett enda ord, och det behövdes inte heller, eftersom den klarsynte guden själv höll utförlig låda om allt han såg. Belåtet examinerade han marmorn i foajén, korridorernas boksamlingar och TV-rummets Carl Malmsten-möbler. Med sin fina perception uppfattade han tillfälligt gästande språkforskares osynliga närvaro i kvällsbestyr bakom stängda lägenhetsdörrar och det avlägsna sorlet från arkeologikursens deltagare bortifrån bostadsflygeln mot trädgården på baksidan av huset om inte någon av dem fortfarande satt försjunken vid sin lysande laptopskärm i den övre bibliotekssalen och kunde slutligen inte motstå att söka sig ut under terrassens kvardröjande kaskader av blåregn, ackompanjerade av den sorlande Milles-fontänen där nedanför på innergårdens ljusa stenbeläggning. Vi slog oss ned vid ett av de runda travertinborden i det varma kvällsmörkret. Gudens svarta lockar ringlade sig långa och vackra över iii

4 axlarna. De kupiga ögonen glänste mörkt, och han serverade sig av det vita vin av märket Gotto d Oro som jag tagit fram ur kylskåpet i gästrummens gemensamma kök. På ett oförklarligt sätt kunde han utan problem hålla i vinglaset trots att han fattades armar, och jag var inte riktigt säker på om jag nu skymtade ett par skugglika händer där i dunklet. I kväll ska vi ha riktigt roligt. Jag skall vara din ledsagare, din guida, din cicerone, och du skall vara min följeslagare. Vi förblir blott eviga främlingar i denna eviga stad (den återkommande banaliteten var verkligen ett oväntat inslag hos denne diktarfurste), men något i detta främlingskap för oss samman, oss och alla andra resande från fjärran land som samlas här. Rom är som en stor äng, ett stort fält... Han förlorade sig rörd i sina egna formuleringar och tystnade. Jag undrade vad en sådan som Apollo di Veio kunde tänkas mena med att ha riktigt roligt, men innan jag hunnit reflektera närmare över saken, tömde Apollo sitt glas och reste sig hastigt, uppenbarligen fylld av entusiastisk energi. Nu går vi!, förkunnade han med en ton som inte visste av motsägelser, och jag hann varken plocka undan vinglasen eller stänga terrassdörren. Apollo var redan på väg ner för trapporna och inväntade mig otåligt vid grinden. Vi gick ner mot staden genom den norra utkanten av Borghese-parken. Apollo di Veio noterade de unga männen som liksom alltid vid den här tiden på dygnet stod och hängde vid randen av parkeringsplatsen (där man om söndagsförmiddagarna istället kan iaktta otaliga helgfina familjer som lastar ut cyklar, leksaker, ballonger och barn ur sina bilar), och leddes tydligen in på en ny, mera personlig tankebana. Jag hade en historia nyligen med en filippinsk dansare som bodde i San Giovanni-kvarteren, avslöjade han medan vi svängde om hörnet in på den raka och upplysta viale Folke Bernadotte. Särskilt hans näsa var så underbar, nästan alldeles platt, såhär! Han visade genom att trycka in sin egen böjda näsa med pekfingret och skrattade uppsluppet. (Ingenting förvånade mig längre beträffande guden och hans motsägelsefulla karaktärsdrag.) Vi söker oss till varandra, vi utlänningar, forestieri, fortsatte han när vi började skymta ljusen från piazzale Flaminio vid backens fot. Romarna iv

5 de är charmerande, men jag kan inte riktigt komma dem nära, de har sitt liv för sig, liksom redan på den tiden då jag fortfarande hade kvar mina åtaganden i Veio (det vill säga för två och ett halvt årtusende sedan, kalkylerade jag). De var romare då och de är romare nu. De har sin märkliga, eviga stad här, där vi vandrar som eviga främlingar (nu upprepade han sig, men det här verkade vara något centralt i hans resonemang). Jag är ju grek till ursprunget, förtydligade Apollo, men i min nuvarande gestalt har jag förstås också mycket etruskiskt i mig i fråga om utseende och karaktär. Några menar förvisso att etruskerna ursprungligen är greker jag bryr mig inte om vilket, en främling i Rom är jag i alla fall, precis som du. Medan vi stod vid den täta genomfartstrafiken på piazzale Flaminio och väntade på att övergångsställets ljus skulle slå om till grönt funderade jag ett ögonblick över vem han egentligen var, och hur han uppfattade sig själv. Hur förhöll sig själve guden till denna i högsta grad levande lerstaty hade han kanske ingen verklig gestalt i sig själv, utan var tvungen att ikläda sig detta kroppsliga skal för att kunna träda in i den världsliga verkligheten? Jag sneglade på terrakottafiguren vid min sida och på hans outgrundliga, orörliga ansikte, fyllt av beslutsamhet, och fick ingen klarhet i detta resonemang. Guden rörde plötsligt häftigt vid min arm (återigen undrade jag om han trots allt hade händer; jag kände tydligt avtrycket från hårda och ganska skrämmande lerfingrar) och lyfte blicken mot stadsporten, som vi nu befann oss mitt under. Drottning Kristina! utropade han, och ett ljus tändes i hans ögon. Er drottning! Er svenska drottning! Den vårdade rösten blev aningen gäll. Så passande, med tanke på vad jag nyss talade om! Vilket strålande exempel. Här kommer hon resande mot Rom längs via Flaminia hon är inte ens fyllda trettio år! Och hur länge har hon färdats? I över ett år har hon tagit sig fram bit för bit genom Europa i vagn, och nu, själv stigen till häst, står hon utanför stadsporten, norrifrån kommen som så många andra ja, jag själv också, om än inte så långväga. Hon ser sitt nya hem, sitt nya liv, sin nya stad, där hon skall vara poeternas drottning! Men v

6 hon vet djupt inom sig att hon ändå alltid kommer att vara en främling innanför dess portar! Apollo pekade euforiskt upp mot inskriftsplaketten på stadsportens insida och läste högt på ett något arkaiskt klingande latin: Ut feliciter faustumque sit intranti må det vara till lycka och välgång för den som träder in. Hela stadsporten dekorerades om inför drottningens ankomst, genom påvens försorg ja, jag vet att du redan vet det, men ikväll är det jag som är din guide. Jag skulle just påpeka att drottningen övernattade i Vatikanpalatset innan hon gjorde sitt officiella romerska intåg, men Apollo di Veio förekom mig: Visst är det magnifikt, Torre dei Venti, Vindarnas torn, där hon tillbringade natten i väntan på att den där oändligt långa, ringlande processionen skulle formera sig och ledsaga henne in genom Porta Flaminia, som den hette på den tiden. Vad tänkte hon där hon låg utsträckt i mörkret med bara ett tunt tak mellan sig och stjärnorna? Sov hon en obekymrad sömn, evigt höjd över mänskliga bekymmer genom sin status som före detta regent av Guds nåde, eller kände hon trots allt sin litenhet inför denna barockens högborg, i alla bemärkelser? Ja, jag vet hur mycket du tycker om att betrakta det där tornet med sina flagnande fasadfresker mot den blåa himlen när du är på väg över Vatikanbibliotekets innergård för att ta lunchpaus. (Den här envägskommunikationen var märklig, men jag började vänja mig. Praktiskt taget behövde jag inte yttra mig alls, eftersom guden på ett fullkomligt ledigt sätt läste mina tankar.) Apollo di Veio försjönk i den entusiasm som drottning Kristina framkallat, och det liksom strålade om hans panna när vi strök tätt förbi obelisken mitt på piazza del Popolo. Han såg upp emot de tre gator som nu låg framför oss som en utfälld solfjäder från piazzan, slog ihop händerna (ja, han hade händer, nu såg jag dem tydligt) och utropade förnöjd: Allora, cosa mangiamo? (Så pass italieniserad var han alltså.) Av de tre gatorna valde guden den vänstra, via del Babuino, mera folktom än den mittersta via del Corso, men ändå stundtals svår att ta sig fram på, eftersom trottoaren knappast tillåter två personer att mötas, och en tät rad av parkerade vespor och bilar vanligen förhindrar att man tar ett kliv ut i vi

7 gatan. Jag undrade plötsligt med viss oro hur anblicken av en terrakottagud skulle uppfattas av förbipasserande. Genast började Apollo di Veio skratta på det fnissande sätt som gjorde honom mindre gudalik. Jag brukar bli tagen för romarinna! utropade han kokett, stannade upp precis utanför optikerns två små skyltfönster och vände sig demonstrativt mot mig. Inför mina ögon började den matta terrakottaytan att skimra, den arkaiska dräkten tätnade och formade sig till en knälång elegant svart klänning med diagonal drapering, de muskulösa vaderna täcktes av en tunn nylonstrumpa, och kring lerfötterna mörknade ett par skor med utstuderad, men inte alltför hög eller spetsig klack. Gudens ansikte och hår genomgick ingen nämnvärd förändring, men jag slogs plötsligt av att de skarpa anletsdragen lika väl kunde vara kvinnliga, på det där markerade och lätt teatraliska sättet som en medelålders romarinna kunde uppvisa. Han skrattade igen och grep om den kappa i tunt ylle som han nu bar över ena armen. Andiamo? Det snurrade till i mitt huvud som om jag var berusad. En metamorfos, tänkte jag, och greps av en häftig beundran som stegrade sig mot en märlig dyrkan. I plötslig skräck tog jag ett steg bakåt. Apollo di Veio slutade skratta och sträckte lugnande ut handen. Din reaktion är helt naturlig, sade han milt. Jag har sett det hända så ofta. Det är inte lätt att umgås med en gud, men var inte rädd, jag skall ta hand om dig. Hans hand kändes varm och mänsklig, och min yrsel försvann. Vi gick vidare under tystnad, förbi de många antikhandlarna med sina upplysta skyltfönster, där glänsande oljemålningar och bleka marmorbyster exponeras mot röda sammetstapeter. Apollo kastade en hastig blick på mig med ett leende som plötsligt kändes mera behagligt än förut, och hans stora ögon kisade en aning. Han gjorde sig verkligen bra som kvinna. Vi hade nått fram till det yttersta avsmalnande hörnet av piazza di Spagna när Apollo di Veio snabbt svängde om hörnet in på via della Croce. Vi måste äta på Fiaschetteria Beltramme, slog han fast, och jag tänkte för mig själv att det förmodligen inte var lämpligt att säga emot. Men vad gjorde det? Han hade valt ett av mina egna favoritställen. Jag kände mig med ens fullkomligt trygg. Inte nog med att han kunde läsa mina tankar han vii

8 tycktes också agera utefter dem, i en märklig symbios där jag inte längre var säker på vems vilja som styrde eller vem jag själv var. Å, Torgil! avbröt mig nu Apollo med sentimentalitet i rösten när vi stod utanför den anspråkslösa dörren till restaurangen, där en vit veckad gardin hängde för fönsterrutan. Hur många gånger har jag inte suttit här tillsammans med Torgil Magnuson men nu var det länge sedan sist. Jag såg förbluffad på guden. Visst hade jag hört att Torgil så långt tillbaka som någon kunde minnas hade ätit lunch just här, men i sällskap av en terrakottastaty? Det hade ingen sagt något om. Men Torgil är ju en av mina närmaste vänner, ja, åtminstone om man ser till senare delen av 1900-talet, förklarade Apollo. En underbar person (han lade handen mot hjärtat) som vet att uppskatta och uppfatta konst som ingen annan. Jag förstod verkligen ingenting av barockens måleri förrän han förklarade det för mig, bekände guden medan han öppnade dörren, ja, du känner till de där diagonalerna och spiralrörelserna i kompositionen, och jag har ju alltid varit mera arkaiskt stel och symmetrisk. Buonasera! Si, siamo in due. Qui va bene, benissimo, grazie. Apollo tog det lilla bordet i besittning med hela den överlägsna självklarheten hos en romersk signora. Han sträckte ut benen en aning och såg belåtet på matsedeln som lades fram i en plastficka. Mousse au castagne, myste han och kastade en blick på mig. Vi måste planera hela måltiden efter denna sagolika, ljust beigefärgade, aningen korniga kastanjemousse! Vi måste noggrant välja förrätt och huvudrätt så att moussen blir den mest perfekta final man kan tänka sig. Återigen fick jag en känsla av att Apollo di Veio hade en övernaturlig tillgång inte bara till mina tankar, utan också till alla mina erfarenheter och önskningar, och att han på sitt metamorfiska vis omedelbart anpassade sig efter dem, men med en auktoritet som om det helt och hållet rörde sig om hans egna beslut. Medan jag försjönk i detta faktum, skötte Apollo hela beställningen, och valde fettuccine med funghi porcini, därefter insalata di carciofi och slutligen mousse au castagne den är väl inte slut, försäkrade sig guden omsorgsfullt, vi har kommit hit endast för den och husets vita vin och mineralvatten leggermente frizzante, tillade han. Bara en aning kolsyra, precis så som vattnet sprungit fram ur källan, fortsatte han viii

9 drömmande, när servitören försvunnit. Precis så. Det får mig att minnas tidiga morgnar i bergen i norra Grekland för tusentals år sedan doften från de gröna bladen skuggan under träden Tanken svindlade. Här satt jag mittemot en gestalt som kunde beskriva kulturens gryning i detalj ur minnet. Plötsligt såg jag också den där bergssluttningen framför mig, hur några herdar satt i gräset och roade sig med sin uråldriga växelsång, medan Apollo di Veio lyssnade till dem utan att ge sig tillkänna, till hälften dold bakom ett olivträd. Restaurangens sorl tonade bort, och jag var omfluten av kryddiga dofter och ett gyllene morgonljus som ett dis genom lövverket. Det här är poesins plats, mumlade jag, och ljudet av min röst blandade sig med herdarnas sång. Ett får bräkte, och Apollo di Veio hällde upp vin till mig och sade: Attenzione, arrivano le fettuccine! Visionen försvann, och jag var tillbaka vid det lilla restaurangbordet. Apollo pratade i ett medan han åt sig igenom rätt efter rätt, gestikulerade, hälsade på några bekanta som kom in genom dörren, förhörde sig om kastanjemoussen och anmärkte på servitörens skägg. Jag lyssnade bara med ett halvt öra, fortfarande betagen av den paradisiska drömsynen, som tycktes mig vara det mest fulländade jag sett, och kom inte riktigt till sans igen förrän Apollo betalat notan ( du bjuder nästa gång ), och insisterat på att vi skulle röka en cigarett utanför restaurangen. När jag vände blicken mot Apollo där vi stod ute på via della Croce, förändrades han plötsligt igen. I det svaga ljuset från gatlyktorna blev ögonen nu mörkt blå, han blev längre, smalare, och förlorade något av sin arkaiska muskelmassa; de långa lockarna försvann, och ersattes av en kort frisyr, som delvis doldes av en hatt av femtiotalssnitt. I ett slag hade han också nya kläder: en tunn grå kostym och en nonchalant uppknäppt vit skjorta. Nu grep han mig i handen och drog med mig runt hörnet, där en oändlig rad motorini stod parkerade längs trottoaren. Apollo böjde sig lite krumryggat fram och kontrollerade håret i backspegeln till en av dem, rätade sedan snabbt på sig och låste upp vespan. Han log, och hans befallande leende hade inte förändrats. Nu åker vi någonstans och tar ett glas, bestämde Apollo di Veio. Jag höll mig fast kring hans fortfarande något terrakottastela midja, medan vi for fram längs Corso Vittorio ix

10 Emanuele, som vid den här tiden på dygnet låg nästan öde. Efter bara några kvarter girade Apollo in i en gränd, tappade hatten och fortsatte i mera modest hastighet. Vi befann oss i kvarteren väster om piazza Navona, där gatorna är smala och slingrande, och väderstreckens lagar tycks satta ur spel. Där passerade vi Caffè della Pace, innanför vars fönster gyllene, upplysta ansikten och en gigantisk bukett liljor skymtade mot den mörka jugendinredningens kuliss; där nådde vi piazza der Fico med sitt fikonträd och den vita neonskylten utanför trattoria Da Francesco; där rullade vi runt hörnet under de hängande trädgårdar som skapades av de grönskande krukväxterna på en balkong på första våningen, och Apollo fick sätta ned ena benet för att stödja vespan som nu höll mycket låg fart. Jag tappade riktningen för jag vet inte vilken gång i ordningen, och just då öppnade sig en liten piazza framför oss, inte mycket mera än gatans omärkliga vidgning mellan två husväggar. Människor med plastglas i händerna stod överallt, pratade, skrattade och rörde sig in och ut från en lokal över vilken stora röda bokstäver annonserade: Société Lutèce. Apollo di Veio såg sig hastigt om för att kontrollera att jag följde efter, och vi gick in i baren. Här har jag varit så ofta det senaste året, berättade Apollo och lutade sig mot disken. Förra gången blev jag bestulen på min väska, och jag tänkte att jag aldrig skulle komma tillbaka jag undrade vad han kunde ha haft i väskan, och reflekterade över det märkliga i att en gud kunde vara beroende av jordiska ägodelar men sedan tänkte jag, vad fan, någon idiot ska inte få hindra mig från att gå hit. Hans språk hade tydligen också förändrats tillsammans med utseendet, men han bevarade samma arkaiskt stela attityd som tidigare. Apollo beställde två vodka lemon och såg belåtet på hur åtskilliga centiliter vodka fylldes på i glasen. Hans ögon var mörkt blå, och pupillerna var stora och svarta. Apollo drog artigt ut en pall åt mig. Nej, vi kan väl hellre ställa oss ute på piazzan, sade jag, lite förvånad över att förekomma honom för första gången under kvällen. Vi gick ut med våra glas och stod tysta bredvid varandra. Himlen var mörk i det smala gattet ovanför, och några få lyktor satt fästade på fasaden och spred sitt gula ljus. Här står jag bredvid tvåtusenfemhundra år, tänkte jag upprymd, här står jag bredvid staden Rom! Veio erövrades av romarna år 396 före vår tideräkning, själva inledningen till det romerska väldet, det sista lokala x

11 hindret att överbrygga för att Rom skulle skapas. Och redan då fanns han, Apollo di Veio. Redan när romarna krossade allt motstånd bland de etruskiska bergen log han och trädde fram i sin evigt stelnade, evigt dynamiska position. Rom blev till under hans blick, och nu var det samma blick som såg ut över den lilla piazzan där vi stod. Så underligt det var att han trots alla förvandlingsnummer var igenkännlig: kindernas lätta rodnad påminde om terrakottan, som liksom skymtade fram under den solbrända huden; ögonen, som glänste och levde, hade en fasthet och en skarphet i sig, som aldrig vek åt sidan, som låg fasta och uttryckte skulpturens hela frontalitet. Och precis som i antikens beskrivningar av gudar och gudomliga gestalter gav Apollos figur, om än vid första anblicken i mänsklig storlek, intryck av att vara större än alla andra runt omkring: det var som om ett förstorande sken lyste kring honom. Jag undrade om de andra också kunde se det, men de tycktes mest ägna honom den korta uppmärksamhet som vilken välklädd, blåögd ung man som helst skulle generera. Jag antog att detta var vad Apollo önskade, och att han på gudars vis kunde förklä sig till oigenkännlighet, undgå granskning, smälta in i omgivningen, för att plötsligt låta sin sanna, förskräckande gestalt lysa fram när det passade. Veio jag tänkte på hur romarna på andra sidan floden, i Trastevere, traditionellt hävdade att de, som en gång tillhört det etruskiska Veio, var för evigt annorlunda och väsensskilda från andra romare noiantri, vi andra. Kommen så långt i mina tankar märkte jag att Apollo betraktade mig med ett roat uttryck i ansiktet, och jag såg att våra glas var tomma. Vi tar och åker över floden, föreslog han. Vi gick tillbaka till vespan, och jag tänkte att en gud förhoppningsvis kunde framföra motorfordon även efter ett större alkoholintag. Tiberön skymtade upplyst nedåt floden då vi passerade ponte Garibaldi; Tiberns vatten, grönbrunt, långsamt flytande, fångade upp tusen gula reflexer från stadens ljus. Jag antar att vi är på väg till piazza San Calisto, tänkte jag, och gudens nacke nickade instämmande strax ovanför mitt ansikte. Hans kavaj fladdrade i den svaga brisen som drog längs Lungotevere, genomfartsgatan utmed floden. xi

12 Trastevere var livligt som alltid nattetid via della Lungaretta var full av folk, och på piazzan framför S. Maria in Trastevere draperade sig alla sorters individer kring fontänen och på uteserveringarna runt om torget. Apollo parkerade vespan i ett gathörn och vi vek om hörnet in på piazza San Calisto. Den lilla platsen hade all karaktär av baksida till sin större, praktfulla torggranne precis som så många piazzor i Rom var den här mest en aningen breddad korsning av flera gränder, där husen stod asymmetriskt placerade och skapade en brännpunkt naturlig att uppehålla sig vid. Baren i dess fond var oansenlig även den, fri från de moderniseringar som många barer i centrum genomgått de senaste åren. En oinsmickrande lokal med gröngult ljus, som fick gästerna att se lätt illamående ut, träpaneler i en tråkig ljusbeige färg, och urblekta fotbollsvimplar här och var. Jag undrade om Apollo var medveten om fenomenet fotboll, och om en gud kunde ha favoritlag, och jag hoppades att han i alla fall inte var laziale. Imorgon, fortsatte Apollo min tankegång, om du vill, skulle vi kunna gå på match. Det är så sällan jag träffar någon som verkligen älskar fotboll; hela den här säsongen har jag väntat och väntat på rätt tillfälle. Det är ju inte så kul att gå själv. Och jag behöver en ny Roma-halsduk; min senaste tappade jag bort någon kväll på vinerian på Campo de Fiori. Vi hade satt oss ned med varsin drink vid ett av de små borden som stod hopträngda ute på piazzan. Apollo drack ganska hastigt ur sitt glas. Jag lade märke till att hans ögonlock blivit lite tyngre, och att blicken inte var riktigt fokuserad. Kunde gudar bli påverkade? Du har rätt, sade han efter en stund, det är dags att ta sig i kragen. Det är en dag imorgon också, och jag ska träffa soprintendenten ganska tidigt på förmiddagen i Villa Giulia. Han reste sig, och jag lämnade mitt glas till hälften urdrucket och följde efter. Vi promenerar tillbaka, föreslog Apollo. En gång gick jag från piazza Trilussa och hem till valle Giulia på tjugofem minuter. Det är inget avstånd, och det är en så trevlig väg. Jag kan hämta vespan någon annan dag. Vi strosade sakta genom gränderna. Det hade blivit ganska sent. På bron över Tibern stannade Apollo upp, och jag såg nu att han återgått till sitt ursprungliga utseende terrakotta, svallande lockar och en tunn tunika. Han vände sig mot mig, och återigen blev jag lite svag i knäna av den xii

13 arkaiska frontaliteten. Samtidigt fylldes jag av en svårdefinierad lyckokänsla jag kunde inte bedöma om vår stadsrundtur varat i timmar, eller kanske dagar; jag visste inte längre vilken årstid det var, eller hur länge jag varit i Rom, och när jag skulle resa därifrån. Allt detta blev oviktigt, och tiden smälte ner till ett enda oerhört närvarande nu, utan vare sig forntid eller framtid. Apollo lyfte blicken snett uppåt, mot den mörka stjärnhimlen, och ett svagt sken genererades i hans dunkla ögon; så vände han åter synen nedåt, ned mot floden som flöt fram under oss. Han öppnade munnen, och jag ryste och tänkte på hans siargåvor, hans uråldriga orakelmakt. Nu talade han, och sade: Roma möter Atalanta imorgon. De vinner alltid över Atalanta hemma. Han gned händerna i förtjusning vid tanken, och sade: Jag tar med lite pizza bianca som vi kan äta i pausen. Och bry dig inte om biljetter, jag har haft min egen bänkrad i stadion sedan den byggdes. Apollo såg på mig ett ögonblick och rörde hastigt vid min arm i något som jag tolkade som ett känslouttryck. Det har varit en trevlig kväll, sade han. Jag känner igen så mycket i dig jag har sett det hos så många andra. Du är en av alla dem som söker sig hit, hit till min stad ni vet inte varför ni kommer, ni vet inte vad det är som trollbinder er så, vad det är för osynligt band som håller er fångna. Jag vet inte heller varför. Jag är bunden till den här platsen genom ödet jag är inte heller någon romano di Roma, ja du vet ju hur mitt ursprung ser ut. Men romarna erövrade mig, de intog Veio och de fraktade Veios gudabilder till sin stad. Och det är erövrarens rätt, det är krigets lag att gudarna följer med den som segrar. Så här är jag, och här är du. Nu hörde jag det svaga dånandet igen, som förkunnade hans gudaväsen. Nedanför bron strömmade Tiberns vatten över en låg barriär och förlorade sig i brusande virvlar innan det vällde vidare och delade sig runt ön i mitten av floden. Apollo sträckte ut sin imaginära, slanka terrakottahand och pekade mot en samling föremål som dansade över vattenytan: bollar i varierande storlek, tomma mineralvattenflaskor i grön eller blå plast, grenar och kvistar, några trästycken. Hopdrivna av strömmarna dök de ned under vattenytan och vändes upp några meter längre bort bara för att åter sugas tillbaka mot virvlarnas mitt. Det statiska skådespelet var märkligt fängslande just för att ingenting i det tycktes xiii

14 förändras, och återigen visste jag inte hur lång tid som passerat under det att vi betraktat den virvlande punkten i floden, Apollo fortfarande med sitt lerfinger befallande utsträckt. Han lade sin andra hand lätt på min arm, samtidigt som han vände sig halvt bort från mig och började tala. Hans röst hade en metallisk klang, entonig, dov, men med en obeskrivlig klarhet. O mondaine inconstance! Du betraktare, som lutad mot broräcket förlorar dig i dessa obetydliga föremåls dans! Din flyktiga tillvaro i denna stad, liksom tusen och tusen andra öden som passerat och skall komma att passera, är lik denna samling av gagnlösa ting i den evigt gula floden: ni återkommer, ni återkommer, ni rycks bort av en tillfällig stormvåg, men återkommer likväl ständigt. Han gjorde en konstpaus och fortsatte: Så har Tiberns gudom ordnat det, att det som sker och har skett i denna stad inte flyter bort mot havet och försvinner, utan samlas vid broarnas fästen till fåfäng lyst för dem som passerar och kommer att passera förbi. Apollo drog efter andan, ryckte på axlarna och konstaterade: Men nu behöver vi un caffè. Vi lämnade bron och strövade in i det mörka gattet vid via dei Pettinari och en nattöppen kaffebar, och stod bredvid varandra, terrakottaaxel mot människoaxel, vid den blanka bardisken. Apollo rörde tankfullt med skeden i sin kopp. Sju år var du, när du var i Rom för första gången, sade han och riktade sin genomträngande, mörka blick mot mig, och bodde med din familj här i närheten på via Giulia. Du minns det inte, men jag gick förbi er en kväll, jag var ute på stan helt utan förklädnad den gången det var lättare förr, faktiskt och du såg på mig och log. Sju år var du. Han drack upp sitt kaffe och fortsatte: Det påminner mig om att jag ska ta och titta förbi i Trastevere hos en bekant, greven av Monte Beni, ja du vet, förebilden för Hawthornes The Marble Faun. Han har lovat visa mig en Romkarta från 1600-talet... A domani, ciao! Han kysste mig på kinden med sina stela, brända läppar och var borta. Märklig tid att titta förbi hos en bekant, tänkte jag och gick åter ut i den kyliga natten. En nästan tom nattbuss förde mig hem längs Lungotevere. Genom fönstret betraktade jag oseende den mörka floden, det teatraliskt upplysta Castel Sant Angelo, platanernas höstlöv som färgades än gyllengulare av gatlyktornas sken, medan mina tankar sysselsatte sig med en ständigt leende terrakottastaty. xiv

15 Bussen svängde vid Marinministeriet. Jag hoppade av och gick till fots den sista biten uppför viale delle Belle Arti. På Villa Giulias fasad var en stor banderoll uppsatt, som annonserade visningar av den nyrestaurerade statyn av Apollo di Veio. Inte konstigt att han varit i så fin form just ikväll, tänkte jag. Medelhavshimlens främmande stjärnbilder hängde kalla och gnistrande över Svenska Institutet. Det var släckt i biblioteket. xv

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

De fantastiska, ljusblå ögonen gnistrade till av intresse. Så mycket var säkert.

De fantastiska, ljusblå ögonen gnistrade till av intresse. Så mycket var säkert. 1 Runt piazzan kan man alltid hitta något gott att äta, tänkte Stacia där hon satt på kanten som löpte runt Berninis fontän på Piazza Navona i Rom. Hon tittade ut över torget och alternativen som erbjöds.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Hjalmar Söderberg. Främlingarna

Hjalmar Söderberg. Främlingarna Hjalmar Söderberg Främlingarna Tåget stannade. Man hade kommit till en liten stad. Det var tjugufem minuters uppehåll. Mortimer steg ur och gick på måfå ut i staden. I närheten av stationen stötte han

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död.

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem

GLÖD (tidigare Byrån) Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem Arman Borghem Version 4 Vikingavägen 17 Senast ändrad 2012-01-16 149 30 Nynäshamn +46 (0)73 972 00 05 ii. ROLLER RASMUS - snubbe som springer

Läs mer

Fem ståndare och en pistill

Fem ståndare och en pistill Fem ståndare och en pistill Erotisk roman Kim Kullarbo Fem ståndare och en pistill Copyright 2013, Kim Kullarbo Ansvarig utgivare: Lasse-Maiaz Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2789-4 De enda sant

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Den förståndige och den dåraktige byggaren

Den förståndige och den dåraktige byggaren Den förståndige och den dåraktige byggaren Skriven av Peter Marshall Först framförd vid Children s mission 1994, Pennygate Evangelical Church, Birmingham Översättning och bearbetning: Michael Anderson

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Kapitel 1 Kalle och polarna!

Kapitel 1 Kalle och polarna! Innehållsförteckning Kapitel 1 Kalle och polarna s.1 Kapitel 2 Sommarlovet är slut s.3 Kapitel 3 Krossat fönster s.5 Kapitel 4 Planen s.7 Kapitel 5 Fel person s.9 Kapitel 6 Tjuven är fast s.11 Kapitel

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam När det våras skickar jag till dig... frånamsterdam. Jag ska skicka varje dag till dig... frånamsterdam Vad tar ni för...där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt. Vad tar ni för...där i fönstret?

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,

Läs mer