Vätebladet. Glad. Påsk. Önskar. Styrelsen. Hemsida: NR

Transkript

1 Vätebladet NR Glad Påsk Önskar Nya styrelsen 2015 Malena Bendelin, Anette Löfqvist, Mats Pettersson, Mona Eneqvist, Eva Gisslander, Maj Wennerdahl och Monica Eriksson Styrelsen Hemsida: Medlemsavgift 2015 kostar 100:- per person över 18 år. BG

2 Kommittéer 2015 Kultur Maj Wennerdahl, Birgitta Radhe,Erling Lindvall, Monica Eriksson, Jan-Erik Eriksson Fest Britt Lindvall, Mona Eneqvist, Rut Björkqvist, Ingrid Sandsjö, Lars-Erik Olofsson Fastighet Mats Pettersson, Linda Utas, Magnus Hallin Ängskommitte Anette Löfqvist, Seth Roswall, Mats Pettersson, Rolf Andersson Ungdom/ GOIF Malena Bendelin, Carin Södergren Norrbys - styrgrupp Mona Eneqvist, Gillis Vallin, Bo Nohrlander Vätebladet Eva Gisslander, Birgitta Radhe Medeltidskommitté Monica och Jan-Erik Eriksson, Susanne Nilsson, Eivor Hejdengran Norrbys kvarn Björn Nordell, Erling Bjarneby, Kurt Jakobsson, Görel Hellberg Bygdeband Gillis Vallin, Birgitta Radhe Material till nästa nummer behöver jag ha till 7 juni, bladet kommer innan midsommar. Material till Eva Gisslander Det våras for Väte hembygdsförening. Vid årsmötet i februari ägde Ordförande en del byten i styrelse har ordet och kommittéer rum. Ny ordförande är undertecknad. Vi hälsar Malena Bendelin välkommen till styrelsen. Förändringar i kommittéerna: Se listan i Vätebladet. Nu förbereder vi oss för vårens aktiviteter i föreningen: April :Lördagen den 11 kl 9-15 har vi fagning i Idrottsänget Rannan. Juni: 6/6 firar vi Svenska flaggans dag vid bygdegården från kl 08 Juni: söndagen den 14 kl gör vi en gårdsvandring vid Kakuse gård. Juni: Fredagen den 19/6 firar vi midsommar på Norrbys från kl med stor härlig lunch. Vi hälsar er alla välkomna! Kom gärna småbarnsfamiljer och tonåringar för vi ska försöka utmana er på tävlingar och annat skoj. Till de mera vuxna vankas också program. I Missionskyrkan serverar Röda korset och missionsförsamlingen lunch en gång i månaden. I juli dukar vi upp alla onsdagskvällar kl 19 i Änget. Vi hoppas på stor tillslutning och tänker ordna med tävlingar, skoj, musik och allsång och fika. Välkomna i vårens ljusa dagar och i ljuva sommarens kvällar. Maj Wennerdahl, ordf och hela styrelsen. 2

3 PROGRAM Mars Alla helgfria torsdagar. Inspirationscafé i församlingshemmat kl 13-16, ta med handarbete, stickning täljning mm. Kaffe med tillbehör 20:- 26 torsdag kl 12,00 serverar Röda korset och Missionsförsamlingen lunch. April Alla helgfria torsdagar. Inspirationscafé i församlingshemmat kl 13-16, ta med handarbete, stickning täljning mm. Kaffe med tillbehör 20:- 11 Lördag kl 9-15 har vi fagning i Idrottsänget Rannan. Tag med en räfsa och delta i vårarbetet. Vi bjuder på fika mm. Våren är tidig. 23 torsdag kl 12,00 serverar Röda korset och Missionsförsamlingen lunch. Maj 7 torsdag. Inspirationscafé i församlingshemmat kl 13-16, ta med handarbete, stickning täljning mm. Sista för säsongen. Kaffe med tillbehör 20:- 7 torsdag kl 19,00 har Röda korset i Mästerby Blomskottsauktion i församlingshemmet. Finns både perenner, buskar och krukväxter. Intäkterna skänks till olika projekt. 10 lördag kl 10,00. Blomsterlökvandring hos Anders Andersson Kauparve Hejde. Lunch vid Hejdebo och sedan fortsätter vi till Eva Gisslander, Västerväte Väte. Anmälan om mat senast 7 maj till Anders tel Juni 6 Lördag firar vi Svenska flaggans dag vid bygdegården kl 08,00 med flagghissning, underhållning och frukost. 7 söndag bussutflykt till St Olofsholm. Kl 10 gudstjänst i Hejde kyrka bussen kommer tii Hejde k:a. Kl 11,15 hämtas de i Väte. Mer info i kyrkfönstret. Kostnad 100/deltagare. Anmälan senast 22 maj till Yvonne Bjarneby el Carina Ahlin söndag kl bjuder vi in till en gårdsvandring vid Kakuse gård. Ebbe Vallin med familj samt Gillis och Lena Vallin kommer att berätta om gårdens historia. Tag med fika o stol. 19 fredag firar vi midsommar på Norrbys från kl med stor härlig lunch. Vi samarbetar med Röda Korset som är huvudarrangör. I juli dukar vi upp onsdagskvällar kl 19 i Änget. (1,8,15 och 22 juli) Vi hoppas på stor tillslutning och tänker ordna med tävlingar, skoj, musik och allsång och fika. Hembygdsföreningen hälsar er alla välkomna! Kom gärna småbarnsfamiljer och tonåringar för vi ska försöka utmana er på tävlingar och annat skoj. Till de mera vuxna vankas också program. 3

4 Dricktävling Den 29/ gick den sedvanliga tävlingen i att brygga dricka av stapeln. Årets omgång var den trettonde i ordningen, sedan den instiftades som en förbrödrande gest mellan Hejde och Väte hembygdsföreningar. Syftet var att vidmakthålla och öka kunskapen om förfärdigandet av vår urgamla kulturdryck, gotlandsdrickan. Trots den smällkalla vinterkvällen hade ett fyrtiotal Hejde- o Vätebor samlats i Väte Bygdegård där festliga juldekorerade bord inbjöd till stoj o glam. Tyvärr hade endast 6 st. bidrag, i form av plastdunkar med jäsande innehåll, inlämnats för bedömning,mot 8 förra året. Försedda med röstsedlar och pappmuggar tog sig de närvarande i tu med avsmakande av drickan som stod framställd på bordet mitt i lokalen. Sex kannor numrerade från ett till sex. Man tog sig gott om tid och lät smaklökarna avgöra. På röstsedlarna antecknades, förutom namnet, numret på den dricka man bedömde som godast med 3 poäng och den näst bästa med två poäng och nästa med en poäng. Efter att röstningen förklarats avslutad, bjöds deltagarna till bords för att tillsammans äta rykande varm jansson, smör o bröd, samt dricka från de nu återfyllda kannorna. Under tiden tog Bertil Thomsson och undertecknad hand om röstsedlarna, räknade samman poängen för de olika bidragen och kom fram till att Kjell Eriksson Hejde, fått den högsta poängen och således var segrare. Som tvåa var enda bidraget från Väte, Göran Norrbys dricka och tredje gick till Sven- Ove Alfström Hejde. Medan kaffet serverades underhöll Erling Lindvall med dragspelet och fick publiken att uppsluppet delta i allsång. Lotterier såldes och massor med vinster delades ut. Vid prisutdelningen som följde fick då segraren i bryggtävlingen motta segertröjan med texten Bryggmästare på ryggen samt det pampiga vandringspriset, Väderkvarnen. Ordförande Anette Löfqvist tackade de tävlande och publiken och Sven- Ove Alfström påminde om värdet av samarbetet mellan hembygdsföreningarna och bjöd in Väteborna till Hejde nästa år. Den nya styrelsen i Väte Hembygdsförening som sade sig vara orutinerad angående detta tävlingsarrangement, skötte det hela på ett strålande sätt och har all heder av den trevliga kvällen. Text:Ove Pettersson. Foto: Eva Gisslander 4

5 Eivor Hedengrahns livsresa. Eivor föddes 1933 på annandag jul i socknen Bergsjö i Hälsingland. Hennes mamma var 18 år, ogift och arbetade som piga. Hon kom hem till sina föräldrar, småbrukarparet Manne f 1880 och Anna f Den blivande morfadern fick köra till kyrkan och hämta barnmorskan. Hon ville ha 2:-kr för besväret. Det fanns inga pengar i huset så grannarna var snälla och lånade. Det var mycket dåliga tider på 30-talet. Eivor fick växa upp hos sina morföräldrar. De hade ett litet jordbruk på 8 tunnland. Det kunde föda några kor, kalvar och en gris. Sommartid flyttades korna till en fäbod. Man fick låna en bostuga av en bonde mot att man också tog med hans djur. Eivor följde med mormor Anna som skötte det slitsamma arbetet med att mjölka ett tiotal kor och ta hand om mjölken och göra smör och ostar mm. Flickor skulle lära sig mjölka så tidigt som möjligt. Skoltiden inföll under krigsåren på 40-talet. Vintrarna var snörika och kalla, ibland var det -40 grader. I varje by fanns en liten skola där alla barn från klass 1-6 gick och undervisades av en lärare. Man gjorde sällskap på skolvägen som upplevdes som lång och kall. De äldre barnen såg till att knappar blev knäppta och att inga vantar tappades. Eivor gillade skolan. Nu fick hon både papper och böcker. Hon läste igenom hela Saga-biblioteket. Hemma fanns bara Bibeln. Radio hade man fått 1939 liksom elektricitet. Eivor minns sin mormor som gärna lyssnade på radioandakten och sjöng med i psalmerna. Det var ont om kontanter. Men det fanns alltid mat på bordet, även om den var ensidig. Strömming, potatis och kornmjölsgröt ( vattgröt ) var nästan daglig spis. I boden handlades bara jäst, socker, salt och kaffe, som fanns på kupong. Eivor minns sin barndom som glad och lycklig. Morföräldrarna var stolta över henne och berömde henne. Fast mormor var lite ängslig ibland över att Eivor bara läste och läste med tanke på allt praktiskt som väntade i framtiden. Eivor var tidigt gruppledare och extralärare. Hon gillade som sagt var skolan och att få styra och ställa. Fattiga barn hade små möjligheter att få fortsätta i skolan efter åk 6. I Bergsjö startade en NKI-brevskola. Man fick undervisning några timmar tre dagar i veckan. Däremellan lästes och besvarades brev som skickades in till NKI. Kyrkoherden åkte runt till byskolorna och fick tips om barn, som kunde vara lämpliga för att få läsa vidare. Efter 2,5 års studier tog Eivor realexamen som privatist. Samma år flyttade hon till Stockholm för att gå i kvällsgymnasium. Hon arbetade som barnsköterska på dagarna och fick både lön, mat o logi. Efter tre år var studentexamen klar. 5

6 Sedan började hon på folkskoleseminariet i Falun när hon var 18 år. Släktingar i Hudiksvall hade hjälpt henne med ett lån på 2000:-kr. Hon studerade i två år och var yrkesutbildad lärare vid 21 års ålder. Då hade hon även bildat familj, gift sig och sonen Krister föddes. Samma höst 1955 började Eivor sin första lärartjämst. Nästa år hade Eivor fått tjänst i Stockholms stad i en stor skola med 6 parallella klasser. Här stannade hon i 4 år och uppskattade samarbetet med sina klasskollegor. Skolan var i Johanneshov. Familjen bodde nu i Hagsätra där hon också kom att arbeta föddes dottern Katarina. Även fackligt hade Eivor börjat engagera sig i Folkskole-lärarinneförbundet. I samband med en hopslagning av de kvinnliga och manliga förbunden till ett Lärarförbund träffade Eivor Åke flyttade Eivor till Väte. Här var Eivor lärare tills skolan lades ned Eivor och eleverna flyttade till Hejde skola och där stannade hon till sin pensionering Eivor har genom åren som lärare insett det viktiga att se sina elever som individer, att tycka om varje elev och visa sin uppskattning. Nu har Eivor levt i Väte i över 50 år och en fördel med det har varit att se sina elever växa upp och se hur de utvecklats som människor och yrkesfolk. Som pensionär sitter dock inte Eivor stilla. Hon arbetar vidare med att styra och ställa och hjälpa sina medmänniskor. Hon är ordförande i PLR, pensionärernas lärarförbund. I Rödakorset i Väte-Hejde kretsen är hon också ordförande. I Röda korset har hon varit med sedan 1960-talet och tycker att det är bra att kunna hjälpa människor både hemma och borta med små medel. Även Väte hembygdsförening har hon gett något decennium som sekreterare. Nu är hon parkeringsvakt på medeltidsdagen! Text och Foto: Maj Wennerdahl 6

7 Påsklilja Påsklilja (Narcissus)är en lökväxt, den tillhör familjen amaryllisväxter. Narcissus kommer från grekiskans narke som betyder bedövning eller förlamning. Det svenska namnet påsklilja användes redan av Linné. Avkok på växten ansågs rogivande eller i stora doser förlamande. Hela växten är giftig men särskilt löken. Narcisserna är inte uppkallade efter guden Narkissos i den grekiska mytologin, men möjligen tvärtom. Här i Norden blommar den från april till maj, den är därför den kallas för påsklilja. Blommorna är stora gula och svagt doftande, de sitter ensamma i toppen på stjälken, vid basen är de omgivna av ett pappersartat svepblad. Blomman har smalbladig pip och utbredda gula kalkblad som är minst två cm långa, och ett brett tubformig gul bikrona. Påskliljan härstammar från västra Europa, men har med människans hjälp spridits till nästan alla delar av världen där den kan växa. Den ursprungliga vilda påskliljans blomma har en sextalig, stjärnformad huvudkrona (kalk) och en enkel bikrona, den så kallade trumpeten. Höjden på stjälken är oftast cm, men det finns även dvärgsorter. Inom trädgårdshandeln har det idag förädlats fram hundratals olika hybrider med andra arter med varierande färg, form och blommningstid. De kallas för påskliljor i dagligt tal även om det inte rör sig om den ursprungliga arten. Utbredning. Påskliljan förekommer neutraliserad på något fuktig jord i närheten av bebyggelse, på tomtmark, i vägkanter, skogsbryn och ängsmarker. Användning. Påskliljor odlas allmänt som rabattväxt. Flera förädlade namnsorter förekommer i handeln, t ex Golden Harvest och Mount Hood. Text: Eva Gisslander Maldagen som försvann Det blir ingen maldag i år! Det finns guldfiskar i dammen som inte får släppas ut. De ska utrotas. Om vattnet släpps på för malning hamnar fiskarna i naturen och det är ju en fiskart som inte hör hemma här. Så till nästa år hoppas vi kunna ha malning igen. Någon annan form av träff planerar vi till sommaren. Styrelsen 7

8 Styrelse 2015 Ordf: Maj Wennerdahl , , Sekr: Monica Eriksson, , , Kassör: Eva Gisslander, , , Ledamöter: Mona Eneqvist, Monica Eriksson, , Mats Pettersson, , , Anette Löfqvist, , Malena Bendelin, Vaktmästare o bokning av bygdegård: Curt Lindvall , Uthyrning av bygdegården Hela bygdegården inkl kök 600:- Hela bygdegården ej medlem + förening 750:- Lilla salen inkl kök alla 200:- Barnkalas medlem 200:- Barnkalas ej medlem 300:- Studiecirkel (lilla salen) 150:- Hyra porslin komplett kuvert 12:- Annonser Du kan annonsera i bladet som företag, privatperson eller förening. Privatannonser kostar 25:- Företag helsida 300:- Företag halvsida 150:- Företag kvartssida 100:- Företag åttondels sida 50:- Föreningar gratis. Bladet beräknas komma ut ca 4 gånger per år. Nästa stoppdatum är 7 juni. Kontakta Eva Gisslander. Vi vill ha in små berättelser om Väte, det kan vara om fornborgar, gårdar eller liknande. Du kanske har annat att skriva och berätta om som gäller Väte. Posta eller maila din berättelse till Eva. BG