Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS"

Transkript

1 Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS Handikappnycklar Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder Magnus Lindvall

2 Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS 1. Sammanfattning Sidan 3-5 Handikappnycklar Bemanningsnyckeltal Kvalitetskatalog Framtid 2. Projektets bakgrund och upplägg Sidan 6-7 Bakgrund Varför göra en jämförelse inom handikappomsorgen Projektens arbetsformer Strukturkostnad och LSS-utjämningen Sidan 8-10 Vad påverkar kommunens kostnader? Strukturkostnad och LSS-utjämningen Kommunernas arbete med kvalitet 4. Handikappnycklar Sidan Modellen Utgångspunkt Resultat för de 21 kommunerna Utveckling av kostnader och insatser Bemanningsnyckeltal Sidan Mätinstrument Omvårdnadsnivåer Resultat 6. Kvalitetskatalog Sidan Upplägg och frågeställningar Allmänna villkor Redovisning av kvalitetskatalog 7. Vad kännetecknar en framgångsrik kommun Sidan 30 Kan resultaten samköras 8. Framtiden Sidan Vad kännetecknar en framgångsrik kommun Inriktningar inom handikappomsorgen Bemanning inom Daglig verksamhet enligt LSS Det nationella och regionala arbetet Bilaga: 1. Handikappnycklar Tabeller Handikappnycklar Utveckling Handikappnycklar Bemanningsnyckeltal Sammanställning Bemanningsnyckeltal Kvalitetskatalog Frågeställningar Kvalitetskatalog

3 1. SAMMANFATTNING Kommunerna i Skåne har sedan 2003 jämfört och analyserat kostnader och kvalitet inom vård och omsorg. Först inom äldreomsorg och sedan även inom handikappomsorg. Inom handikappomsorgen startade under 2005 projektet Handikappnycklar med avsikt att jämföra kostnaderna inom området. Syftet med jämförelserna har varit att få fram rättvisande jämförelser mellan Skånekommunerna som kan användas i kommunerna att förbättra planering och uppföljning av kostnader och kvalitet inom vård och omsorg. Det har med tiden växt fram en tradition att årligen ta fram uppgifter för jämförelser men även ett behov av att utveckla och göra jämförelserna mer omfattande. Kommunförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och har avsatt medel i projekt under åren för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna. HANDIKAPPNYCKLAR Ett 20-tal kommuner har sedan verksamhetsåret 2004 årligen jämfört och analyserat kostnader för handikappomsorgen. Jämförelserna görs tillsammans med Skånekommunerna och nationellt ca 80 kommuner inom ramen för projektet Handikappnycklar och det är Kommunförbundet Skåne som har initierat och som driver projektet. Projektet använder Sveriges kommuner och landstings modeller för nyckeltal. Syftet är att förbättra kommunernas planering och uppföljning av kostnader inom handikappomsorgen och ge möjlighet att utvärdera verksamheten på läns- och kommunnivå. Varje kommun har olika förutsättningar. I Handikappnycklar är utgångspunkten den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). Analysen sker i 4 steg enligt en framtagen modell. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan handikappomsorgen inom SoL respektive LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoLoch LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare. BEMANNINGSNYCKELTAL INOM BOENDE ENLIGT LSS Det visade sig att efter projektet Handikappnycklar i Skåne som tog fram övergripande nyckeltal så ville Skånekommunerna gå vidare och ytterliggare bryta ner de nyckeltal som fanns. Som ett första led i detta har en mall för bemanningsnyckeltal inom boende vuxna enligt LSS tagits fram. 3

4 Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den budgeterade bemanningen per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnadsnivåer respektive totalt per kommun. För att ta hänsyn till att brukarna individuellt har olika behov, har det gjorts en uppdelning i 6 omvårdnadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinsemellan ger i personaltäthet. I jämförelserna mellan kommunerna visar hur mycket man har i bemanning utifrån omvårdnadsnivå. Jämförelsen av bemanning bygger på Nacka och Umeå kommuns resursfördelningsmodell och kan även användas som resursfördelningsmodell i kommunerna för boende vuxna enligt LSS. KVALITETSKATALOG MED INRIKTNING PÅ PERSONER MED FUNKTIONSHINDER En viktig del i jämförelserna har varit att ta fram en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder. Inom området har tidigare funnits väldigt få jämförelser inom området. En tradition med brukarundersökningar har funnits medan det finns relativt få exempel på allmänna jämförelser av kvalitet inom området. I arbetet att ta fram en kvalitetskatalog har från de ca 40 nyckeltal som arbetats fram, 23 st. valts ut till en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder Utgångspunkten har varit att ta fram kvalitetsområden och kvalitativa nyckeltal som speglar verksamheten. Projektet har tagit hjälp av äldreomsorgens kvalitetskatalog, Socialstyrelsens öppna jämförelser och LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter. Inriktningen har varit att ta fram kvalitativa nyckeltal inom främst boende LSS, daglig verksamhet och personlig assistans men även att få in enstaka nyckeltal som mäter kvaliteten inom ledsagning, avlösning, korttidsvistelse, korttidstillsyn och kontaktpersoner. Frågorna är indelade efter kvalitetsområdena som bygger på LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter såsom: 1 Självbestämmande, inflytande och integritet 2 Delaktighet 3 Tillgänglighet 4 Kontinuitet 5 Ledningssystem och uppföljning och även personalens kompetens FRAMTIDEN I jakten på att bli och söka efter vad som kännetecknar en framgångsrik kommun inom handikappomsorg har vi kommit en bra bit på vägen. För första gången ska Skånekommunerna kunna dra mer ingående slutsatser kring detta. Vissa av slutsatserna stämmer väl medan vissa nya frågor kring området behöver diskuteras. En del förändringar av nuvarande material behöver göras tillsammans med att mer material behöver tas fram. Ytterliggare frågeställningar som ska besvaras är inom vilka verksamhetsområden inom handikappomsorgen som respektive kommun är framgångsrik. 4

5 De områden som kan fortsätta att utvecklas i jämförelsearbetet är fortsatta och ytterliggare förbättringar inom Kvalitetskatalogen och att göra jämförelser av bemanning i boende enligt LSS. Arbetet med att utveckla Handikappnycklar får nog anses som färdigt. Det är dock viktigt att fortsätta lämna in jämförelser via Handikappnycklar för att följa kostnader och jämförelser över tiden. Kvalitetskatalogen inom handikappomsorg är ny och behöver säkert en jämförelse även 2010 för att anses färdig. Det går även att ge Kvalitetskatalogen en tydligare inriktning om man ska jämföra ekonomi och kvalitet. I kvalitetskatalogen finns idag förutom de 23 framtagna nyckeltalen ytterliggare 17 nyckeltal som kan användas i det fortsatta arbetet. En jämförelse av bemanning inom daglig verksamhet bör vara nästa steg i en jämförelse. Det är den verksamhet inom LSS som har flest brukare och den efter boende vuxna ekonomiskt sett största verksamheten. En jämförelse av bemanning efter sysselsättningsnivå (boende: omvårdnadsnivå) borde vara möjlig att jämföra. Eftersom det redan finns framtagna kvalitetsnyckeltal för daglig verksamhet finns då stora möjligheter att analysera utfallet av mätningen. Det regionala och nationella arbetet: Projektet nyckeltal inom vård och omsorg har varit ett 3-årigt projekt. Kommunförbundet Skåne har under åren finansierat medel motsvarande en projektledare på halvtid med 350 kkr per år. En enkät kommer att skickas ut efter sommaren till Skånekommunerna för att göra en utvärdering av projektet och dess delprojekt. Socialstyrelsens och SKL:s arbete med att ta fram nationella jämförelser inom äldreomsorgen kommer troligtvis att följas av motsvarande nationella jämförelser inom handikappomsorgen. Kommunförbundet Skånes roll kan då gå över i att vara stödjande mot Socialstyrelsen med de erfarenheter/material som har tagits fram i projektet för att det nationellt ska tas fram relevanta kvalitetsindikatorer. 5

6 2. PROJEKTETS BAKGRUND OCH UPPLÄGG BAKGRUND Ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv kommer kommunerna att få allt svårare att finansiera de verksamheter som de av staten åtagit sig att utföra. Sveriges kommuner och landsting beräknar i sina prognoser att kommunerna måste höja sina skatter åren till såväl samhälls- som privatekonomiskt oacceptabla nivåer för att kunna finansiera sin fortsatta verksamhet i nuvarande former. I den nuvarande samhällsekonomin har turbulensen tilltagit markant det senaste året. Skatteunderlaget växer långsammare än tidigare och gör att kommunens resultat successivt försämras de närmaste åren. Trots att kommunerna får extra statsbidrag de närmaste åren kommer man inte att kunna nå målet om god ekonomisk hushållning (Källa: Ekonomirapporten Sveriges kommuner och landsting). Kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen fortsätter och mellan 2006 till 2012 beräknas verksamheten öka med ca 17%. I jämförelse kommer Äldreomsorgen under perioden att öka med 11%. (Källa: Ekonomirapporten Sveriges kommuner och landsting). Finansieringen av kommunens verksamheter att allt färre ska försörja fler och att hushållen får standardförbättringar i samhället leder till att efterfrågan ökar välfärdens tjänster. Utmaningen ligger i att ständigt effektivisera och förbättra ekonomiskt såväl som kvalitet. VARFÖR GÖRA EN JÄMFÖRELSE INOM HANDIKAPPOMSORG? Syftet med att göra en jämförelse är att ta fram effektiva och rättvisande jämförelser förskånekommunerna som ska leda till att kommunerna kan göra förbättringar i verksamheten. Rapporten ska kunna ge utslag av vad som kan förbättras och därmed ge tips om vad som kan vara bättre ekonomi och kvalitet för respektive kommun. Goda exempel ska lyftas fram som en inspirationskälla för Skånekommunerna. Ohållbar kostnadsutveckling. Den kostnadsutveckling som sker inom handikappområdet och då främst LSS är ohållbar i längden och orsaker och utveckling behöver analyseras. Begränsad kunskap om handikappomsorgens verkliga kostnader. Mer kunskap kring handikappomsorgen behövs för att på så sätt kunna analysera dess verksamhet. Stora skillnader mellan kommuner. Kostnaderna för LSS varierar mycket mellan kommunerna. Kommunerna har olika förutsättningar att kunna fullgöra sina åtaganden enligt LSS. Orsaken är stora skillnader i antalet funktionshindrade och stora skillnader i brukarnas omvårdnadsbehov. I vissa kommuner finns en koncentration av verksamhet till följd av landstingens tidigare lokalisering av vårdhem men också p.g.a. brukare med funktionshinder med stort behov som ställer stora krav på resurser och specialkompetens. 6

7 Styr lagstiftningen finns handlingsutrymme. Den enskildes rätt till inflytande och kommunernas begränsade möjligheter att påverka insatser som ges enligt en rättighetslag styr mycket. Inom ramen för rättighetslagen finns dock möjlighet att förbättra effektiviteten i form av kompetens, bemötande, planering och organisering. PROJEKTENS ARBETSFORMER Kommunerna i Skåne har en lång tradition av att göra jämförelser mellan kommunerna inom vård och omsorg. Från att från början göra jämförelser mellan enstaka kommuner har det under det senaste decceniumet växt fram en tradition att göra jämförelser. Till en början har jämförelserna gjorts i olika kommunnätverk och under senare år för hela Skåne i Kommunförbundet Skånes regi. Till en början gjordes jämförelser av kommunernas äldreomsorg genom ekonomiska nyckeltal. Efterfrågan från både kommuner och andra intressenter har ständigt ökat och jämförelserna har utökats att också jämföra kvaliteten inom äldreomsorg och handikappomsorgens ekonomi. Med utvecklingen och efterfrågan på nyckeltal inom vård och omsorg har det funnits ytterligare behov av att utveckla nyckeltalen. Kommunförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och avsatte medel i projekt under åren för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar, ekonomiska nyckeltal inom handikappomsorgen. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna. Projektarbetet startade våren Det har letts av Magnus Lindvall. För varje projektdel har funnits en projektgrupp som arbetat fram modellerna för jämförelser. I arbetsgruppen för Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS har Ann-Marie Malmström Åstorp, Kenneth Riton, Lana Tihic, Sofia Johansson alla Höganäs, Johan Grönkvist Helsingborg, Gunilla Lynghed och Helen Persson Sjöbo, Thomas Falk och Birgitta Andersson Ängelholm och Rose-Marie Karlsson Örkelljunga deltagit. I samband med att projektet började färdigställas gjordes en provmätning av modellen i de av arbetsgruppen representerade kommuner under december månad. I arbetsgruppen för Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har Ingrid Borgström Ängelholm, Susanne Hertting Båstad, Petra Kvist Zaar Staffanstorp, Jan Nilsson Hässleholm, Marja-Leena Nilsson Ängelholm, Eva Olsson Lund och Kristina Privér Simrishamn deltagit. Materialet till Handikappnycklar arbetades fram under i samband med Kommunförbundet Skånes projekt. Arbetet med att göra definitioner och avgränsningar har gjorts under gruppmötena medan arbetet med att ta fram material för beräkningar och jämförelser har gjorts av och i respektive kommun. 7

8 3. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN VAD PÅVERKAR KOMMUNENS KOSTNADER? De faktorer som anses påverka kommunens kostnader kan delas in i: Strukturella faktorer som ålders-, och socialstruktur, glesbygd/tätort och befolkningsförändringar Politiska ambitioner i form av andel som får omsorg, mix av insatser inom respektive verksamhet, nivå på insatserna och förmedling av förväntningar till medborgarna Effektivitet/produktivitet som ledning, styrning av resurser, arbetssätt, praxis och behovsbedömningar De strukturella faktorerna har kommunen själv svårt att påverka och ligger till grund för den nationella kostnadsutjämningen. Politiska ambitioner och målsättningar och effektivitet och produktivitet kan däremot kommunen påverka. Politiska ambitioner och mål varierar inom handikappomsorgen och kommunens policy kan påverka den andel av kommunens invånare som får insatser enligt LSS. Valet och sammansättningen av olika insatser kan vara ett uttryck för politiska ambitioner. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN Att sätta ett pris, en strukturkostnad på de strukturella faktorer som respektive kommun inte kan påverka är en utgångspunkt för projektet Handikappnycklar. Dessa kostnader kompenseras som ersättning via LSS-utjämningen. De strukturfaktorer som beaktas är: Standardkostnad för LSS-insatser och som baserar sig på antalet insatser enligt LSS, riksgenomsnittliga kostnader per typ av insats och kommunens ersättning till Försäkringskassan för LASS Kostnadsskillnader p.g.a. verksamhetens koncentration till vissa kommuner och som har till uppgift att reducera för stordriftsfördelar och att kompensera för smådriftsnackdelar Kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i behov av stöd och service och som mäter omsorgsbehovet för de med insatser enligt LSS via ett personalkostnadsindex På nästa sida visas Skånekommunernas ersättning 2008 från LSS-utjämningen. Mellanskillnaden i Rikets genomsnitt på 3195 kr per invånare och Skånes genomsnitt på 2670 kr motsvarar drygt 600 miljoner per år. 8

9 Diagram 1 Standardkostnad LSS-utjämningen 2007, kr per inv Lomma Perstorp Vellinge Osby Bjuv Staffanstorp Skurup Helsingborg Tomelilla Svedala Ystad Klippan Trelleborg Landskrona Lund Kristianstad Simrishamn Riket KOMMUNERNAS ARBETE MED KVALITET Det finns ett tydligt behov av att mäta kvaliteten inom handikappomsorgen. Under de senaste åren har det nationellt skett en tydlig utveckling av kvalitativa nyckeltal inom vård och omsorg. Arbetet nationellt och som sedan påverkat kommunerna har nästan helt och hållet inriktats mot äldreomsorgens verksamheter. Att fokus har legat på äldreomsorgen beror bl.a. på att Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella jämförelser för äldreomsorgen. Socialstyrelsen har under åren gjort nationella jämförelser som publicerats som en kvalitetskatalog; Öppna jämförelser. Socialstyrelsen har även tagit fram verktyg för och genomfört nationella brukarundersökningar. Regeringens uppdrag ska vara klart 2009 och sättet för Socialstyrelsens jämförelser kommer troligtvis att fortsätta. Sveriges kommuner och landsting har flera nationella projekt som även de mäter kvaliteten inom äldreomsorg. SKL:s Öppna jämförelser visar kvaliteten för all kommuners medborgare och i Jämförelseprojektet som arbetat med att ta fram nya nyckeltal inom äldreomsorgen deltar ca hälften av landets kommuner. Under dessa år har också nationellt gjorts tydliga satsningar mot äldreomsorgen i form av statsbidrag för kompetensutveckling via Kompetensstegen och statliga stimulansmedel för att utveckla äldreomsorg och anhörigvård. Handikappomsorgen har inte samma utveckling av att mäta kvalitet. Nationellt är för tillfället enligt ovan äldreomsorgen i fokus men naturligtvis finns det även inom handikappomsorgen ett stort behov av att mäta och utveckla kvaliteten. SKL har via jämförelseprojektet även tagit fram nyckeltal inom handikappomsorg och Socialstyrelsen började under 2008 arbetet med att ta fram nyckeltal även för handikappomsorgens kvalitet. 9

10 Samtidigt gör flertalet kommuner jämförelser inom handikappomsorgen. Vanligast förekommande är brukarundersökningar. Brukarundersökningarna ger oftast en bra bild av den upplevda kvaliteten men behöver kompletteras med en övergripande kvalitetskatalog. Att det inte finns mer övergripande jämförelser inom handikappomsorgen förutom det som nämnts ovan är att inom LSS grundläggande lagstiftning och dess inriktning tydligt är inriktad på individen/brukaren. Det gör att det är en större utmaning inom detta område att ta fram och mäta en gemensam kvalitet. I arbetet med att ta fram nyckeltal har det konstaterats att behovet av övergripande nyckeltal av handikappomsorgens kvalitet är stort. 10

11 4. HANDIKAPPNYCKLAR MODELLEN Varje kommun har olika förutsättningar. Handikappnycklar utgår ifrån den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). I en vidare analys jämförs kommuner parvis utifrån liknande standardkostnad. Analysen sker i 4 steg. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan SoL och LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoL- och LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare. STEG 1 Totalt SoL/HSL LSS STEG 2 Totalt SoL Totalt LSS STEG 3 Särskilt Ordinärt boende boende STEG 3 Boende barn Boende barn Boende Personlig Personlig Daglig verk- Kontakt- Ledsagar- Avlösar- Korttids- Korttidsfam hem särsk boende vuxna assistans assistans samhet person service service vistelse tillsyn LSS LASS STEG 4 Andel brukare % Kostnad/brukare Jämförelsen presenteras nedan med förklaringar och i Bilaga 1 och 2 med alla kommuners nyckeltal och med ett medelvärde för Skånekommunerna. I det redovisade materialet kan för vissa nyckeltal finnas stora kostnadsskillnader. Som förklaring till skillnaderna kan vara: Olika sammansättning av insatser Vissa insatser har jämförelsevis höga kostnader Skillnad mellan kommunerna i omvårdnads-/servicenivå Uttryck för olika prioriteringar UTGÅNGSPUNKT Handikappnycklar omfattar kostnader och verksamhetsstatistik inom vård och omsorg för funktionshindrade. Med funktionshindrad avses: Personer 64 år och yngre som fått insatser med biståndsbeslut enligt SoL (redovisas som SoL-insats) till följd av ett funktionshinder Samtliga personer med beslut enligt LASS/LSS (redovisas som LASS/LSSinsats), dvs. även de som är 65 år och äldre 11

12 Som SoL-insats inom handikappomsorg redovisas även personer som får insatser enligt SoL till följd av ett psykiskt funktionshinder, oavsett vilken enhet inom kommunen som fattar besluten. Övriga utgångspunkter i projektet är: Uppgifter från räkenskapssammandraget, RS och dess verksamhetsindelning av vård och omsorg. Uppgifterna från RS samt från Socialstyrelsens verksamhetsstatistik utgör grunden för de jämförelsetal som tas fram Uppgifterna avser föregående år d.v.s. år 2008 Det är lagstiftningen och de fattade beslut som avgör vad som är handikappomsorg och inte hur kommunen är organiserad Kommuner är olika organiserade. Därför har respektive kommun gjort en inventering av insatser så att kostnaderna verkligen hamnar under handikappomsorg Det kostnadsbegrepp som avses är en justerad bruttokostnad och innebär: Summa bruttokostnad minus Interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och landsting Andra lagar som påverkar projektet och som kostnader skall tas med för är bl.a. HSL och bostadsanpassningar I redovisning nedan görs jämförelser av 2008 års material. De kommuner som besvarat Handikappnycklar för 2008 är Båstad, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Ystad, Ängelholm, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge. Eftersom jämförelser av Handikappnycklar har gjorts från 2005 års verksamhetsår har även en analys av utvecklingen av kostnader och insatser gjorts under perioden för kommunerna. Av de uppräknade kommunerna har Eslövs och Åstorps resultat undantagits i analys av kostnadsutveckling eftersom de ej deltog i 2005 års material. RESULTAT FÖR DE 21 SKÅNEKOMMUNERNA Uppgifter från samtliga de 21 kommuner i Skåne som lämnat in material i projektet redovisas i diagram i Bilaga 1. Alla nyckeltal för de 21 kommunerna redovisas i Bilaga 2 tillsammans med genomsnitt, min- och maxvärden för de deltagande kommunerna. De kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnader. Kostnadsutvecklingen för kommunerna redovisas i Bilaga 3. Steg 1: Total kostnad handikappomsorg Diagram 2 visar total kostnad i kr per invånare 0-64 år för de 21 kommunerna. Lägst total kostnad har Åstorp med kr, Skurup kr och Helsingborg kr. För att jämföra inbördes mellan kommunerna utgår vi ifrån standardkostnad 2008 i LSSutjämningen i kr per invånare (Diagram 1). I den får Perstorp och Burlöv låg ersättning men även Åstorp, Skurup och Helsingborg får låg ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. Högst kostnad i kr per invånare 0-64 år har Simrishamn med kr, Landskrona kr kr och Eslöv kr. I jämförelse med ersättning från LSS-utjämningen får Simrishamn och Eslöv hög ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. 12

13 Steg 2: Fördelning av resurser mellan SoL och LSS Diagram 3 visar andel SoL-kostnad av total kostnad handikappomsorg. Skillnaden är stor i andel SoL-kostnad, allt från Svalöv 6,1 % och Eslöv 10,0 % till Perstorp 36,1 % och Burlöv 40,5 %. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 22,3 %. Orsaken till Burlövs andel, som redan noterats i steg 1 i analysen, är en omfattande verksamhet inom socialpsykiatri. Steg 3, LSS: Sammansättning av insatser och andel som får hjälp LSS Diagram 4 visar andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats enligt LSS. Det finns ett visst samband mellan kommunernas totala kostnad för handikappomsorg enligt Steg 1, och andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats. Kostnadsskillnaderna beror även på olika sammansättning av insatser, vissa insatser med jämförelsevis höga kostnader, skillnad i kommunernas i omvårdnads-/servicenivå och uttryck för olika prioriteringar. Diagram 5 och 6 som visar hur mycket varje kommun lägger på respektive LSSinsats i % av total kostnad för LSS visar det. Ystad och Perstorp är kommuner som lägger stor andel av sin kostnad på boende vuxna enligt LSS. Genomsnittet för kommunerna är att 45,2 % av kostnaderna för LSS går till denna verksamhet. Höganäs är exempel på kommun som har stor andel av kostnad för boende barn enligt LSS medan 5 kommuner ej har någon kostnad för denna verksamhet. Inom personlig assistans enligt LASS har kommuner som Perstorp och Höganäs stor andel av kostnader inom LSS/LASS. Inom övriga insatser som rymmer korttidsvistelse och tillsyn, kontaktpersoner, ledsagare och avlösare har Svalöv och Burlöv större andel av kostnaderna än genomsnittet. Steg 4, LSS: Kostnadsskillnader mellan olika insatser Om vi bryter ner kostnaderna ytterliggare ett steg och analyserar skillnaderna mellan insatserna och andelen som får hjälp samt kostnad per brukare inom respektive insats, märks en tydlig skillnad mellan kommunerna. Boende vuxna enligt LSS Diagram 7 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende vuxna för respektive kommun. Boende vuxna är i genomsnitt den största insatsen och de 21 kommunerna lägger i genomsnitt 45,2 % av kostnaderna inom LSS på denna insats. Ett tydligt samband finns mellan total kostnad LSS och boende vuxna enligt LSS eftersom det generellt sett är den dominerande insatsen. Burlöv har den lägsta kostnaden med 516 kr och Simrishamn den högsta med kr. Diagram 9 visar andel av kommunens befolkning som får insatsen boende vuxna och Diagram 10 visar kostnad per brukare exkl. lokalkostnad för boende vuxna. Av diagrammen kan utläsas olika inriktningar. I Hässleholm får många insatser 0,47 % av befolkningen till en låg kostnad per brukare kr. I Skurup och Sjöbo får få insatser 0,13 % respektive 0,18 % av befolkningen till en hög kostnad per brukare kr respektive kr. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 0,25 % respektive kr. Boende barn enligt LSS Diagram 11 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende barn för respektive kommun. Boende barn står för en förhållandevis låg andel av kommunernas totala kostnad men stora skillnader finns mellan kommunerna. Av de 21 kommunerna är 13

14 det 5 kommuner som inte har någon boende/placering för barn. Höganäs har den högsta kostnaden med 580 kr per invånare 0-64 år. Personlig assistans enligt LSS och LASS Diagram visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för personlig assistans LSS, LASS och totalt för respektive kommun. Personlig assistans är i genomsnitt den näst största insatsen och stora skillnader finns mellan kommunerna. Kommuner som Kristianstad med 1477 kr och Ängelholm med 1325 kr har stora kostnader för personlig assistans. I genomsnitt lägger Skånekommunerna 827 kr per invånare 0-64 år. Daglig verksamhet enligt LSS Diagram 14 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för daglig verksamhet enligt LSS för respektive kommun. Daglig verksamhet är i genomsnitt den tredje största insatsen enligt LSS. Simrishamn har stor andel och kostnad inom denna verksamhet med 1265 kr. Genomsnittet för Skånekommunerna är 548 kr. Övriga insatser enligt LSS För att få en mer samlad bild av insatserna kontaktperson, ledsagar- och avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn ger vi en samlad analys av dem. Diagram 15 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för övriga insatser enligt LSS för respektive kommun. Åstorp med 163 kr och Perstorp med 232 kr har en låg kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. Det är kommuner som använder mellan 6 och 10 % av sina totala kostnader på övriga insatser. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 13,2 %. Svalöv och Landskrona med 947 kr respektive 848 kr har en hög kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. UTVECKLING AV KOSTNADER OCH INSATSER Eftersom projektet redovisar material som har redovisats på samma sätt sedan verksamhetsåret 2005 har en analys gjorts av utvecklingen av kostnader och insatser. En analys har gjorts totalt för de 19 kommuner som varit med under åren och har även delats upp i utveckling per kommun som finns redovisad i Bilaga 3 Utveckling Handikappnycklar Den totala kostnaden för LSS och LASS i kr/invånare 0-64 år har i genomsnitt för kommunerna ökat från 2005 års 2891 kr till 3523 kr. Det motsvarar en ökning på 21,9 % och en årlig ökning med 6,8 %. Genom att jämföra hur antalet LSS- och LASSinsatser ökat under åren kan det ge en förklaring till om det är kostnaden för insatsen eller antalet insatser som ökat. Andel av befolkningen 0-64 år med insats enligt LSS och LASS ökade från 2005 från att vara 0,71 % till att 2008 vara 0,875 % av befolkningen 0-64 år. Det motsvarar en ökning på 23,2 % och förklarar till stor del att den kostnadsökning som varit under åren beror på att antalet insatser ökat betydligt under perioden. De insatser som har ökat mycket är personlig assistans, daglig verksamhet, avlösare och boende vuxna. Se nästa sida. 14

15 Kostnadsutveckling av insats i kr per inv 0-64 år Differens Pers ass LSS ,1% Pers ass LASS ,4% Daglig verksamhet ,3% Boende vuxna LSS ,6% Ledsagare ,7% Avlösare ,3% Genom att se på genomsnittlig utveckling för kommunerna i kostnad/brukare och andel som får hjälp i förhållande till befolkningen 0-64 år visar varför verksamheterna ökat de senaste åren. Se nedan. Utveckling av andel som får insats Differens Pers ass LSS 0,0413% 0,0420% 1,7% Pers ass LASS 0,1866% 0,1935% 3,7% Daglig verksamhet 0,3298% 0,3938% 19,4% Boende vuxna LSS 0,2142% 0,2375% 10,9% Ledsagare 0,1831% 0,1866% 1,9% Avlösare 0,0417% 0,0422% 1,2% Kostnadsutveckling av insats i kr per brukare Differens Pers ass LSS ,6% Pers ass LASS ,3% Daglig verksamhet ,5% Boende vuxna LSS ,0% Ledsagare ,9% Avlösare ,4% Tabellerna visar att för personlig assistans och avlösare är det kostnaden per brukare som ökat under åren För daglig verksamhet beror främst kostnadsökningen på i antalet som får insats har ökat. I boende vuxna enligt LSS beror de ökade kostnader främst på antalet som får hjälp och till viss del på ökad kostnad per brukare. 15

16 5. BEMANNINGSNYCKELTAL Som ett led i att bryta ner de övergripande nyckeltal som tagits fram via Handikappnycklar har en jämförelse av bemanning inom boende enligt LSS tagits fram. Att jämförelsen har valt att fokusera på boende enligt LSS är naturligt då närmare hälften av kostnaderna för LSS/LASS är inom denna verksamhet. Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den planerade (budgeterade/- fastställda) bemanningen 2009 per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnadsnivåer respektive totalt per kommun. Syftet är att jämföra den bemanning som är planerad att finnas tillgänglig vid varje givet tillfälle för brukaren. Vidare är syftet även för de kommuner som inte har en resursfördelningsmodell att i samband med jämförelser i bemanning även kunna erbjuda en resursfördelningsmodell för boende enligt LSS. Resursfördelningsmodellen liknar Nacka och Umeå kommuns sätt att nivåindela brukarens behov av resurser. För att ta hänsyn till brukarnas olika behov har det gjorts en uppdelning i 6 omvårdnadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinsemellan ger i vårdtyngd (utifrån Nacka kommun och Umeå kommuns resursfördelningsmodell tillsammans med avstämning/mätning i Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Sjöbo, Åstorp och Ängelholm). MÄTINSTRUMENT Bedömningen har gjorts av en kontaktperson från kommunen som tillsammans med personalen gjort en bedömning. När personalens svar har tolkats till poäng är det kontaktpersonen som avgjort poängsättningen. Det har varit viktigt att ta med dels det psykiska och det sociala stödet och dels det praktiska och konkreta stödet som ges till en brukare med t.ex. rörelsehinder. 10 frågor har bedömts och skattats med poäng. Vid varje fråga har gjorts en bedömning och skattning med poäng; Inget stöd 0 poäng Påminnelse 2 poäng Lite stöd 4 poäng Mer stöd 6 poäng Omfattande stöd 8 poäng Frågeställningar 1. Personlig omvårdnad hygien och medicin 2. På- och avklädning 3. Matlagning och måltider 4. Stöd i hemmet städning och tvätt 5. Planering och inköp 6. Stöd utanför hemmet kultur och fritid socialt stöd 7. Stöd att kommunicera stödjande samtal 8. Tillsyn dagtid Tillsyn natt Beteenden som kräver särskilt personalstöd 16

17 Efter mätningen av det personalstöd som den boende bedöms ha behov av, har en genomsnittspoäng för varje brukare fram räknats fram. Hänsyn har tagits till eventuella kommentarer som kan påverka poängsättningen. Det har i vissa fall varit nödvändigt att göra avsteg från nivåindelningspoängen för t.ex. en brukare med avsevärda psykiska och/eller sociala svårigheter. Därefter har en indelning i nivå 1 6 gjorts. OMVÅRDNADSNIVÅER Genomsnittspoängen har översatts till en omvårdnadsnivå för brukaren. Nivåerna är: Nivå 1: Personalens huvudsakliga arbete består av påminnelser och muntligt stöd. Nivå 2: Personalen behöver i regel ge stöd genom att ta initiativ till olika aktiviteter och hemsysslor. Behov av hjälp vid enstaka moment kan också behövas. Nivå 3: Personalen är ofta närvarande och ger stöd vid flera moment när olika aktiviteter/hemarbete sker. Nivå 4: Brukaren har ett omfattande socialt, fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder och personal är närvarande i stort sett hela tiden. Det krävs även tid för motiveringsinsatser. Nivå 5: För den fysiska och/eller psykiska omvårdnaden, eller av säkerhetsskäl, behövs stöd av minst en personal. Personalens insatser är ansenliga och/eller består av omfattande motivationsarbete. Vaken nattpersonal behövs i regel. Nivå 6: Denna grupp avser brukare som har ett exceptionellt stort personalstöd. Insatsen gäller särskilt resurskrävande brukare. För Nivå 6 gäller att brukaren har insatser motsvarande minst 3 åa inkl. de insatser som görs i daglig verksamhet. Det är viktigt att poängtera att i jämförelsen har större kommuner ej gjort mätningen på alla brukare/boendeenheter därav måste resultatet för vissa kommuner hanteras som preliminära. RESULTAT Utgångspunkten för bemanningsnyckeltalen i boende vuxna enligt LSS är de nyckeltal som kommit fram via Handikappnycklar. Genom att utgå ifrån den kostnad/brukare exkl. lokalkostnad som räknats fram via Handikappnycklar ska bemanningsnyckeltalen visa på om den låga eller höga kostnaden per brukare beror på grad av bemanning i åa per omvårdnadsnivå eller om omfattningen av platser har en genomsnittlig hög omvårdnadsnivå. Det är 20 kommuner som har lämnat in material på bemanning på totalt 836 brukare. Eftersom antalet brukare skiljer sig stort år från Båstads 3 till Eslövs 154 så kommer medeltalet att utgå ifrån per brukare. Viktigt att konstatera är att i omvårdnadsnivå 17

18 2-4 återfinns många av brukarna medan i omvårdnadsnivå 1 och 5 med färre antal brukare kan jämförelserna bero på individuella avvikelser eftersom svarsfrekvensen per kommun är betydligt lägre för dessa nivåer. Diagram 1 som visar bemanningen i boende vuxna LSS totalt kan ses som en bekräftelse på att om man har en hög kostnad per brukare enligt Handikappnycklar så är även kostnaden per brukare totalt också hög. 2,20 Diagram 1 Bemanning boende vuxna enligt LSS, Totalt ,16 2,00 1,80 1,60 Personalstat/plats 1,40 1,20 1,00 0,80 0,96 0,60 0,56 0,40 0,20 0,00 Perstorp Klippan Simrishamn Landskrona Skurup Ystad Lund Helsingborg MEDEL,brukare De kommuner som har lägst bemanning totalt är Eslöv, Höganäs och Åstorp med 0,56 respektive 0,63 och 0,69 åa/boende. Det är också kommuner som enligt Handikappnycklar har lägre kostnader/brukare än genomsnittet. Dessa kommuner har en kostnad på respektive och kr/brukare att jämföra med Skånekommunernas genomsnitt på kr/brukare. Av de kommuner med högst bemanning totalt går tyvärr inte att dra slutsatser kring Båstad och Helsingborg. Båstad för att de har så få brukare och Helsingborg har endast lämnat in från boendeenheter med generellt högre omvårdnadsnivåer, vilket ger ett missvisande resultat totalt. Övriga kommuner som har hög bemanning totalt är Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup med 1,42 respektive 1,35, 1,18 och 1,12 åa/brukare. Flertalet av dessa kommuner har också en hög kostnad/brukare enligt Handikappnycklar. Dessa kommuner har en kostnad på respektive , och kr/brukare. Ett tydligt samband finns mellan kostnad/brukare och bemanning totalt. Några slutsatser kan inte göras på denna nivå utan bemanningen måste brytas ner per omvårdnadsnivå för att ta hänsyn till omfattningen av platser per omvårdnadsnivå. Nedan kommer vi att jämföra omvårdnadsnivå 2-4 som flertalet av brukarna tillhör. 18

19 Diagram 4-6 visa bemanning i boende vuxna LSS per omvårdnadsnivå 2, 3 och 4. En låg alternativt hög bemanning i omvårdnadsnivån visar att personaltätheten utifrån brukarens behov är lägre/högre. Diagram 4 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 2 1,20 1,16 1,00 Personalstat/plats 0,80 0,60 0,68 0,40 0,32 0,20 0,00 Simrishamn Perstorp Klippan Tendensens från bemanning totalt går igen i jämförelsen per omvårdnadsnivåerna 2-4. Eslöv, Höganäs och Åstorp har även nedbrutet per omvårdnadsnivå lägre bemanning än genomsnittet. Genomsnittet per brukare för omvårdnadsnivå 2, 3 och 4 (se även Diagram 5 och 6) är 0,68 respektive 0,82 och 1,19 åa/brukare. Eslöv har motsvarande 0,36 respektive 0,54 och 0,90 åa/brukare. Även Höganäs och Åstorp har lägre bemanning med för Höganäs 0,48, 0,65 och 0,89 åa/brukare och för Åstorp 0,61, 0,83 och 1,1 åa/brukare. Ystad Landskrona Lund Helsingborg Skurup MEDEL, brukare Diagram 5 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 3 1,60 1,52 1,40 1,20 Personalstat/plats 1,00 0,80 0,60 0,54 0,82 0,40 0,20 0,00 Simrishamn Klippan Landskrona Ystad Lund Skurup Helsingborg Perstorp MEDEL, brukare 19

20 De kommuner med hög bemanning totalt har det även i omvårdnadsnivåerna 2-4. Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup visar en högre bemanning än genomsnittet per brukare. Kävlinge och Lund har i omvårdnadsnivåerna 2,3 och 4 motsvarande för Kävlinge 1,1, 1,52 och 2,26 åa/brukare och för Lund 0,95, 0,99 och 1,37 åa/brukare. Även Ystad och Skurup har högre bemanning med för Ystad 0,76,,93 och 1,62 åa/brukare och för Skurup 1,03, 1,17 och 2,17 åa/brukare. 2,40 2,20 Diagram 6 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 4 2,26 2,00 1,80 1,60 Personalstat/plats 1,40 1,20 1,00 0,89 1,19 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Simrishamn Klippan Landskrona Lund Perstorp Ystad Helsingborg Skurup MEDEL, brukare Diagram 8 visar bemanning boende vuxna LSS natt fördelat i vaken natt och sovande jour. Hur natten organiseras påverkar bemanningen. Diagram 8 Bemanning boende vuxna enligt LSS, natt ,70 0,65 0,60 Sovande jour Vaken natt 0,55 0,50 0,45 Personalstat/plats 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Perstorp Klippan Landskrona Simrishamn Skurup Ystad Helsingborg Lund MEDEL, brukare 20

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP)

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) 1 Plats och tid: Grå, 2013-09-26 kl 13:15-16:30 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) Hans-Börje Andersson,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Välkomna till vårens Geodataseminarium Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013) Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.

Läs mer

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683 NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Syfte med mötet Att tillsammans starta upp arbetet med avtalet Ge en gemensam bild av vart vi ska och varför Beskriva vad som händer

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser

Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser, sociala funktionen Skåne i utveckling 2003:43 Kerstin Jonsson och Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Förord Länsstyrelsen i Skåne redovisar i denna rapport

Läs mer

INSATSMÄTNING 2. Personalens material Bostad med särskild service för vuxna

INSATSMÄTNING 2. Personalens material Bostad med särskild service för vuxna INSATSMÄTNING 2. Personalens material Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS Grundmaterial inför beräkning av nyckeltal i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem,

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Geriatriskt utvecklingscentrum

Geriatriskt utvecklingscentrum Geriatriskt utvecklingscentrum Kommunal äldreomsorg i Skåne Enkätundersökning om boende, resurser och insatser Foto: Eva Nordell Eva Nordell Sölve Elmståhl 2010 Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Insatser för nyanlända ungdomar

Insatser för nyanlända ungdomar Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2005

Familjehemsplacerade barn 2005 Familjehemsplacerade barn 2005 Titel: Familjehemsplacerade barn 2005 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Jennie Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

Ekonomisk analys för Skånes kommuner av förslaget till nytt hälsooch sjukvårdsavtal avseende hemsjukvård för de mest sjuka

Ekonomisk analys för Skånes kommuner av förslaget till nytt hälsooch sjukvårdsavtal avseende hemsjukvård för de mest sjuka Ekonomisk analys för Skånes kommuner av förslaget till nytt hälsooch sjukvårdsavtal avseende hemsjukvård för de mest sjuka 2015-01-09 Innehåll Inledning... 2 Avgränsningar... 3 Analysgruppens sammansättning...

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer Stödet trädde i kraft den 15 november. 2017 finns 300 miljoner kr att fördela.

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne

Copyright Martin Olsson. Gästnätter i Skåne Copyright Martin Olsson Gästnätter i Skåne Rapport januari november 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska...

Läs mer

Kommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen

Läs mer

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från

Läs mer