SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Tid Plats 08:30 Utsikten, Hallsbergs Kommunhus Beslutande ledamöter Andreas Tranderyd (MP) (Vice ordf.) Torbjörn Appelqvist (M) Magnus Andersson (S) Siw Lunander (S) Conny Larsson (S) Veronica Wallgren (S) Thomas Hermansson (S) Tryggve Thyresson (V) Anders Lycketeg (C) Erik Storsveden (FP) Tomas Hagenfors (KD) Christina Johansson (S) ersätter Inga-Britt Ritzman (S) Christel Forsberg (S) ersätter Andreas Svahn (S) (ordförande) Ingemar Hallberg (M) ersätter Lennart Pettersson (M) Ej tjänstgörande ersättare Lotta Öhlund (MP) Övriga Torbjörn Dybeck (Kommundirektör) Ilina Dahlberg Andersson (Kommunsekreterare) Protokollet innehåller paragraferna 1-12 Ordförande Andreas Tranderyd Justerare Tomas Hagenfors Sekreterare Ilina Dahlberg-Andersson Sida 1 av 126

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum HALLSBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Protokollet innehåller paragraferna Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Underskrift/anslaget av Kommunstyrelseförvaltningens kansliavdelning Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 2 av 126

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ärendelista 1 Styrdokument, Kris och beredskap för mandatperioden Kriskommunikationsplan 3 Revidering av revisionsreglementet 4 Bokslut för kommunstyrelsen för Avtalsrevidering Sydnärkes överförmyndarkansli 6 Avtal om lägenhetsarrende 7 Fiberutbyggnad på landsbygd i Hallsbergs kommun 8 Förslag till strategiska investeringar i Hallsbergs kommun Avtal angående Hallsbergsterminalen 10 KSAU-Personalstrategiska frågor 11 Kommundirektörens rapport 12 Meddelande Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 3 av 126

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 1 - Styrdokument, Kris och beredskap för mandatperioden (15/KS/117) Ärendebeskrivning Kommunen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap/samhällsstörning. Syftet med dokumentet är att ge en samlad bild över krisberedskapsarbetet i Hallsbergs kommun under mandatperioden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta styrdokumentet "Kris- och beredskap för mandatperioden ". Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta styrdokumentet "Kris- och beredskap för mandatperioden ". Beslutsunderlag Styrdokument, kris och beredskap för mandatperioden Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 4 av 126

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2 - Kriskommunikationsplan (15/KS/118) Ärendebeskrivning Kriskommunikationsplanen riktar sig i först hand till centrala krisledningsgruppen och kompletterar kommunens Krishanteringsplan. Kriskommunikationsplanens huvudsyfte är att, i normalläge, beskriva kommunikationens roll i kris och hur kommunikationsarbetet då ska bedrivas och bidra till att höja medvetenheten om kriskommunikation och krishantering hos alla medarbetare. Vid en allvarlig händelse ska den ge organisationen goda förutsättningar att agera snabbt, genomtänkt och effektivt, samt vara ett konkret stöd i kommunikationsarbetet. Vid extraordinära händelser har kommunens krisledningsgrupp det övergripande ansvaret för kommunens information. Har krisledningsnämnden trätt i kraft ska nämnden kontinuerligt hållas informerad. Eventuella beslut som nämnden tar ska sammanställas och lämnas till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens hantering av ärendet Erik Storsveden (L) och Anders Lycketeg (C) yrkar bifall till förslaget. Tryggve Thyresson (V) föreslår att kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att titta på möjligheten att använda sociala medier som kommunikationskanal. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen antar bifogad Kriskommunikationsplan. Beslut Kommunstyrelsen antar bifogad Kriskommunikationsplan och ger Kommundirektören i uppdrag att titta på möjligheten att använda sociala medier som kommunikationskanal. Beslutsunderlag Kriskommunikationsplan, uppdaterad Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 5 av 126

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 3 - Revidering av revisionsreglementet (16/KS/6) Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har arbetat igenom kommunens revisionsreglemente och föreslår några justeringar i reglementet enligt bifogat förslag. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Tryggve Thyresson (V) föreslår att det ska göras redaktionella ändringar av 12 i det föreslagna reglementet: "Av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser samt sakkunniga biträden till dessa svarar stiftelserna för kostnaderna." till "För de av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser samt för sakkunniga biträden till dessa, svarar stiftelserna för kostnaderna.". Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa det av revisorerna reviderade revisionsreglementet daterat enligt bifogad bilaga. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det av revisorerna reviderade revisionsreglementet daterat med de föreslagna redaktionella ändringarna av 12. Beslutsunderlag Förslag till reviderat reglemente för revisorerna Reglemente med markerade ändringar Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 6 av 126

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 4 - Bokslut för kommunstyrelsen för 2015 (16/KS/16) Ärendebeskrivning Kommundirektören redogör för bokslut för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens behandling av ärendet Beslut Kommunstyrelsen godkänner bokslutet med de förslag på redaktionella ändringar som inkommit. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens årsbokslut 2015 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 7 av 126

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 5 - Avtalsrevidering Sydnärkes överförmyndarkansli (16/KS/10) Ärendebeskrivning Överförmyndarkansliet har inkommit med förslag till revidering av avtalet för Sydnärkes överförmyndarkansli. Med anledning av den ökade ärendemängden på överförmyndarkansliet och behovet av förändring som finns inom verksamheten är det av vikt att avtalet för rådande samverkan revideras i enlighet med det förslag som bilagts detta ärende. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. godkänner avtal för Sydnärkes överförmyndarkansli under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma, 2. överlåter till kommundirektören att, vid behov, revidera avtalet för den egna kommunen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. godkänner avtal för Sydnärkes överförmyndarkansli under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma, 2. överlåter till kommundirektören att, vid behov, revidera avtalet för den egna kommunen. Beslutsunderlag Avtalsrevidering Sydnärkes överförmyndarkansli Avtal Sydnärkes överförmyndarkansli Avtalsrevidering, beskrivning av revidering Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 8 av 126

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 6 - Avtal om lägenhetsarrende (16/KS/11) Ärendebeskrivning OK Tisaren har beviljats drygt kr i stöd från Örebro Läns Idrottsförbund för att rusta upp/underhålla klubbstugan i Långängen. För att stödet ska beviljas kräver ÖLIF att arrendet för tomten ska vara skrivet på minst 10 år. Kommunfullmäktige behöver därför godkänna det föreslagna avtalet, se bifogad handling. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det bifogade avtalet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det bifogade avtalet. Beslutsunderlag Avtal om lägenhetsarrende Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 9 av 126

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 7 - Fiberutbyggnad på landsbygd i Hallsbergs kommun (16/KS/13) Ärendebeskrivning E.on planerar 2016 att genomföra en förstärkning och underhåll av elnätet på landsbygden i Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner. Två områden runt Brändåsen, Kårkulla och Äspsätter i Hallsbergs och Kumla kommuner planeras att genomföras våren Totalt rör det sig om cirka 80 fastigheter varav cirka 40 fastigheter ligger i Hallsbergs kommun. E.on erbjuder kommunerna en samförläggning av kanalisering för bredbandsfiber för 35 kr per meter och en beräknad kostnad på cirka 400 tkr i Hallsbergs kommun. Därtill kommer kostnader för bredbandsleverantör för beredning, projektering, fiber och installation med mera. Erfarenhetsmässigt av länets tidigare projekt har anslutningsavgifterna för bredband täkt cirka 50%. Totalkostnaden för fiberutbyggnad i området bedöms till cirka 1,2 mkr. Efter beredning och projektering kan bättre kostnadskalkyl redovisas. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Tryggve Thyresson (V) yrkar bifall till förslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås Beslut 1. godkänna medverkan till bredbandsutbyggnad kring Brändåsen-Kårkulla-Äspsätter 2. ställa sig positiv till fortsatt sammarbete i LänsITgruppen och förslaget att titta på en lösing med en gemensam handläggare i sammarbete med flerkommuner. 3. besluta att summan om ca kr ska inrymmas i stategiska investeringar för Kommunstyrelsen beslutar att: 1. godkänna medverkan till bredbandsutbyggnad kring Brändåsen-Kårkulla-Äspsätter 2. ställa sig positiv till fortsatt sammarbete i LänsITgruppen och förslaget att titta på en lösing med en gemensam handläggare i sammarbete med flerkommuner. 3. besluta att summan om ca kr ska inrymmas i stategiska investeringar för 2016, om inte annan extern finansiering kan ske. Beslutsunderlag Fiberutbyggnad på landsbygd i Hallsbergs kommun Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 10 av 126

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 11 av 126

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 8 - Förslag till strategiska investeringar i Hallsbergs kommun 2016 (16/KS/17) Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har tidigare fått beviljat en investeringsbudget på kronor för år Under slutet av år 2015 har man funnit behov av investeringar av lokaler först och främst inom skolan. Från och med den 1 november 2015 är det även möjligt att söka bidrag på Boverket för att rusta upp skollokaler. Bifogat finns ett förslag på strategiska investeringar i Hallsbergs kommun för Kommunstyrelsens behandling av ärendet Anders Lycketeg (C) och Magnus Andersson (S) yrkar bifall till förslaget. Tryggve Thyresson (V) yrkar att omklädningsrummen ska anpassas till den sociala och kulturella situationen. De ska även göras tillgängliga för alla genom att anpassas för de med funktionsnedsättningar och de som av olika anledningar inte vill duscha med andra. han vill därmed ändra under punkt 3 (Gymnastiksalen, Östansjö skola) st 2 från: "Gymnastiksalens yttertak behöver bytas ut samt rusta upp i omklädningsrum och duschrum och iordningställa så dessa blir handikappvänliga. Plastmattan i gymnastiksalen bör bytas ut så att luftkvalitén i salen förbättras." till: "Gymnastiksalens yttertak behöver bytas ut. Omklädningsrummen behöver rustas upp och iordningställas så att dessa blir tillgängliga även för de med fuktionsnedsättning samt blir anpassade efter moderna sociala och kulturella behov. Plastmattan i gymnastiksalen bör bytas ut så att luftkvalitén i salen förbättras." Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna budgeten för ombyggnation i enlighet med bifogat förslag, Strategiska investeringar i Hallsbergs kommun 2016, med maximalt kr. Beslut Kommunstyrelsen godkänner budgeten för ombyggnation i enlighet med bifogat förslag, Strategiska investeringar i Hallsbergs kommun 2016, med maximalt kr, efter redaktionella ändringar av pt. 3 st. 2. Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 12 av 126

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Förslag till strategiska investeringar i Hallsbergs kommun 2016 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 13 av 126

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 9 - Avtal angående Hallsbergsterminalen (16/KS/22) Ärendebeskrivning Hallsbergsterminalen har byggts ut i etapper i takt med ökad efterfrågan och med en målbild om att så småningom utvecklas till en genomgångsterminal med omfattande kringservice. En etapp har varit att elektrifiera järnvägsspåren i den östra infarten till Hallsbergsterminalen för en mer effektiv verksamhet. Regionförbundet, Trafikverket och Kommunen startade därför 2011 ett projekt, Elektrifiering av Hallsbergsterminalen. Bidrag erhölls från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommunen har ansvarat för utbyggnaden. Egendomen är således lös egendom eftersom den anlagts av annan än fastighetsägaren och ska genom det bifogade avtalet överlåtas till Hallsbergs Terminal AB ( ). Kommunstyrelsens behandling av ärendet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna avtalet enligt bifogad bilaga. Beslutsunderlag Övertagande elektrifierad infart Hallsbergsterminalen Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 14 av 126

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 10 - KSAU-Personalstrategiska frågor (16/KS/20) Ärendebeskrivning Kommundirektören föreslår att det ska bildas ett personalutskott som får till uppgift att ansvara och bereda kommunövergripande frågor av strategisk betydelse i följande personalpolitiska frågor: Arbetsmiljö, lönepolitik, kompetensförsörjning, mångfald och jämställdhet. Personalutskottets ledamöter föreslås utgöras av desamma som i kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunens personalchef är ansvarig för att ärendena bereds till personalutskottet. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att inrätta ett personalutskott. Personalutskottets ledamöter föreslås utgöras av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. inrätta ett personalutskott. Personalutskottets ledamöter utgöras av kommunstyrelsens arbetsutskott. 2. kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett reglemente för personalutskottet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Personalutskott Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 15 av 126

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 11 - Kommundirektörens rapport (16/KS/18) Ärendebeskrivning Kommundirektören har skrivit en sedvanlig rapport. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Beslut Kommunstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Kommundirektörens rapport för januari 2016 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 16 av 126

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 12- Meddelande Ärendebeskrivning Samordningsförbundet Sydnärkes verksamhets- och budgetplan för kännedom till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Beslut Kommunstyrelsen tar emot informationen. Beslutsunderlag Verksamhet- och budgetplan för Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande Sida 17 av 126

18 Styrdokument, Kris och beredskap för mandatperioden /KS/117 Sida 18 av 126

19 HALLSBERGS KOMMUN STYRDOKUMENT KRIS- OCH BEREDSKAP FÖR MANDATPERIODEN Sida 19 av 126

20 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter årligen kommunerna, enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), med ett fastställt belopp. En överenskommelse har tecknats mellan MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Åtagandet innebär att kommunen ska uppfylla en god beredskap inför extra ordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. Kommunen ska dessutom utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap/samhällsstörning. Hallsbergs kommun har sedan mars 2013 ett samverkansavtal med Nerikes brandkår om krisberedskap och säkerhetsarbete, vilket innebär att Hallsbergs kommun köper 50 procents tjänst för detta arbete (säkerhetskoordinator). Den ekonomiska ersättningen från MSB ska finansiera lönen för säkerhetskoordinator samt arbetet som framgår av kommunens verksamhetsplan för mandatperioden, utbildnings- och övningsplan för mandatperioden samt de årliga aktivitetsplanerna. Målet med styrdokumentet enligt överenskommelsen Styrdokumentet ska innehålla: * en beskrivning av arbete och åtgärder som kommunens ska göra under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt hur man ökar förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, * en beskrivning av hur kommunen ska fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen, hur ersättningen ska användas. Samverkansersättningen ska särskilt redovisas. * en övnings- och utbildningsplan för perioden * en plan för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse, hur kommunens krisledning ska kunna hantera en extraordinär händelse, vilka lokaler med teknisk utrustning kan användas för krisledning Sida 20 av 126

21 2 Syfte Syftet med dokumentet är att ge en samlad bild över krisberedskapsarbetet i Hallsbergs kommun under mandatperioden Kommunernas åtaganden och ekonomisk redovisning Kommunernas uppgifter framgår av LEH kapitel 2 och 3 och delas in i följande verksamheter: * Risk- och sårbarhetsanalyser * Planering * Geografiskt områdesansvar * Utbildning och övning * Rapportering * Höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys Syftet med att göra en risk- och sårbarhetsanalys är att kunna förutse vilka risker inom samhällsviktig verksamhet som kan inträffa och att analysera dessa. Vad kan inträffa i Hallsbergs kommun, och vad är sannolikheten att det inträffar. Om det inträffar vad blir konsekvensen för samhället. Resultatet av arbetet ska värderas, sammanställas och beslutas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Mandatperiodens risk- och sårbarhetsanalys har utgått från kommunens samhällsviktiga verksamheter, vilka kritiska beroenden som finns för att kunna bedriva verksamheten på en lägsta acceptabel nivå, en översiktlig analys av vilka händelser som kan slå ut verksamhetens beroenden samt vilka sårbarheter och brister som finns i den samhällsviktiga verksamheten. I slutet av analysen har kommunen identifierat behov av åtgärder som behöver göras under mandatperioden för att stärka kommunens krisberedskap. Planering En plan för hantering av extraordinära händelser ska finnas. Hallsbergs kommun har en krishanteringsplan som kommer att antas av kommunfullmäktige före årsskiftet. I kommunens förvaltningar bedrivs redan planering för att reducera sårbarheter som kan orsaka allvarliga samhällsstörningar. Geografiskt områdessvar Kommunen ska inom sitt geografiska område verka för att olika aktörer i kommunen samverkar för att skapa ett säkert ställe, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Sida 21 av 126

22 3 Sedan den 1/ har Hallsberg tillsammans med Askersund, Lekeberg och Laxå ett gemensamt kommunalförbund, Sydnärkes kommunalförbund som hanterar farligt avfall, återvinningscentraler sophantering m.m. I Sydnärke finns även en gemensam IT-nämnd sedan den 1/ Laxå, Askersund och Hallsberg bildar även Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) för gymnasieskolan med säte i Hallsberg. Hallsberg ingår även i en gemensam taxeoch avgiftsnämnd tillsammans med Laxå, Askersund, Lekeberg, Kumla, Degerfors och Vingåker. I den gemensamma lönenämnden ingår Hallsberg, Laxå, Askersund, Kumla och Lekeberg. Hallsbergs kommun ingår i kommunalförbundet Nerikes Brandkår där kommunen samverkar med Örebro, Lindesberg, Kumla, Lekeberg, Askersund och Nora om räddningstjänst och olycksförebyggande verksamhet. Nerikes Brandkår utgör en viktig resurs i hanteringen av extraordinära händelser. Genom avtal, lagar och förordningar ska Nerikes Brandkår bistå medlemskommunerna med stabs- och ledningsverksamhet vid större händelser, säkerställande av kommunikation mellan SOS Alarm och kommunens krisledningsorganisationer. På Länsstyrelsen i Örebro län finns även kompetens i form av deras avdelning för beredskapsoch säkerhetsfrågor. I länet har Länsstyrelsen organiserat samverkan under namnet T-sam Krissamverkan i Örebro län. T-sam syftar till att aktörerna i Örebro län samverkar gränsöverskridande med öppenhet och ömsesidigt utbyte mellan organisationerna. Samverkan mellan länets kommuner, Region Örebro län, Länsstyrelsen, kommunala räddningstjänster och Polisen. Kopplat till denna finns även kontakter i form av de övriga beredskaps/säkerhetssamordnarna i länet. Utbildning/övning Den kommunala organisationen bör utbildas och övas kontinuerligt. Organisationen ska förberedas för saker som kan förutses men även för oväntade händelser. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningen. Rapportering Vid en samhällsstörning ska kommunens krisledningsgrupp kunna sammanställa och förmedla en lägesbild till ansvariga myndigheter. Kommunen ska också kunna ta emot och dela information med berörda aktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris. I kommunen finns två Rakelenheter och två personer har fått utbildning, varav en har slutat. Det är kommunens ambition att fler ska lära sig Rakel och även kunna fortsätta kommunicera via Rakel vid samverkanssamtal. Informatörerna i kommunen använder WIS och kan även rapportera genom det. Rapportering om lägesbild, vad som hänt etc. kan också förmedlas via telefon och mail. Sida 22 av 126

23 4 Höjd beredskap Kommunen har ett varningssystem för varning till allmänheten. det är Nerikes Brandkår som sköter underhåll och tester av systemen. Omvärldsbevakning som signalerar om kommunens krishanteringsorganisation behöver utbildas i höjd beredskap ska ske kontinuerligt. Samverkansersättning Vid en långvarig samhällsstörning kan det i mindre kommuner vara svårt att ha tillräckligt med personal som orkar och kan leda en krisorganisation en längre tid, kanske en vecka. Därför har de fyra sydnärkekommunerna samverkat när det gäller utbildning de senaste åren så att det finns en gemensam grund att stå på i händelse av att en kommun behöver ta hjälp av en annan kommun vid olika samhällsstörningar. Man har haft två dagars utbildning i POSOM, en dag hösten 2014 samt en dag hösten Gemensam föreläsning för Posom i november. Vidare har man haft stabs- och ledningsmetodik i samtliga kommuner. Stabschefsutbildning har man också haft gemensamt. Det kan vara svårare att ordna en gemensam övning eftersom vissa delar kan efter önskemål vara kommunspecifika samt att det är ganska nytt att arbeta/utbilda tillsammans. Dessutom ser organisationerna olika ut men kan så småningom komma att likna varandra efter samarbete och utbildningar. Samverkan i skarpt läge I början av september 2015 drabbades Hallsberg svårt av ett så kallat 100-årsregn med svåra översvämningar som följd, vilket drabbade många villaägare och affärsidkare. Det ledde till att kommunen fick inkalla sin krisledningsgrupp vilken var igång en knapp vecka. I stället för en övning var alltså krisledningsgruppen igång under ett skarpt läge vilket måste betraktas som en aktivitet för krisledningsgruppen under Hallsberg fick hjälp av FRG (ca 10 personer) från Örebro, Bergslagens räddningstjänst samt FRG i Nora-Lindesberg. Eventuella ersättningsanspråk är inte klart men kommer ej att belasta 2:4-anslaget. Ekonomisk redovisning Kommunernas arbete med förberedelser för och hantering av extraordinära händelser är en integrerad del av det verksamhetsansvar som åligger respektive ansvarig chef och berörd politisk instans. Med det som grund avsätts både personella och ekonomiska resurser i verksamheten för planering, utbildning, övning och anskaffning av utrustning och material utifrån de behov som respektive förvaltning/verksamhet har. Som komplement till kommunens planering används även det statsbidrag som årligen utbetalas från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att delfinansiera verksamheten. Statsbidragets konstruktion har beslutats av MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sida 23 av 126

24 5 Utbetalning av 2:4 anslaget 2015 a) Grundbelopp - för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet b) Verksamhetsersättning - för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. utbetalas 12,75 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter c) Ersättning för utomhusvarning per larmsändare d) Samverkansersättning - stimulering av kommunerna att samverka med aktörer utanför det geografiska området. Bidraget utgår med 2,10 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter Summa ersättning KPI omräknat Under planeras följande aktiviteter: 1. Risk och sårbarhetsanalys (RSA) Anta en nya RSA (2015) som sedan ständigt ska vara föremål för revidering och uppföljning varje år Ansvar: Förvaltningschefer och Säkerhetskoordinator (SK) 2. Krishanteringsplan och kriskommunikationsplan Anta nya planer under mandatperioden samt revidering vid behov. Ansvar: SK och kommunchef 3. Utbildning/övning Genomföra utbildning/övning för kommunens olika grupper enligt utbildnings- och övningsplanen. Ansvar: SK 4. RAKEL Arbeta för att fler i kommunen får utbildning och övning kontinuerligt under mandatperioden. Ansvar: SK + stabschef 5. POSOM Regelbundna möten och utbildningar under året. Sammankallande ansvarar tillsammans med gruppen för planeringen och samarbete med utsedd säkerhetskoordinator inom Nerikes brandkår. Posomutbildning/övning dag 2 för Posom ledning i samverkan med övriga sydnärkekommuner, september Föreläsning för krisstödsgrupp samt ledningsgrupp i maj 2015 Ansvar: SK och sammankallande Posom Sida 24 av 126

25 6 6. Krishanteringsråd Kommunen har enligt lagen LEH (2006:544) ett så kallat geografiskt områdesansvar. Ett krishanteringsråd är ett forum för representanter från olika aktörer inom kommunens geografiska område. Möte i kommunens olika konstellationer för gemensam information Ansvar: SK+ kommunchef 7. Pandemiplan Om behov uppstår revidera Pandemiplanen som gjordes i samband med larm om Pandemi. Ansvar: SK 8. Säkerhetsskyddschef Utreda behovet av en säkerhetsskyddschef i kommunen. Ansvar: SK 9. Säkerhetsskyddspolicy Under mandatperioden göra en Säkerhetsskyddspolicy för kommunen. Ansvar: SK 10. Styrel Planeringsomgång nummer två genomförs under Styrel är till för planering och prioritering av samhällsviktiga verksamheter vid en eleffektbrist. Ansvar: SK 11. Utbildnings stabs- och ledningsmetodik. December Tillsammans med övriga tre sydnärkekommuner. Ansvar: SK 12. Storövning En större övning där samtliga som ingår i kommunens krisorganisation på ett eller annat sätt ska vara delaktiga. Vissa kan få information under dagen medan andra grupper arbetar mer ingående. Planerad till hösten Ansvar: SK + kommunchef 13. Övnings- och utbildningsplan Revidering av övnings- och utbildningsplan. Ansvar: SK 14. Medieträning för politiker Under Ansvar: SK Sida 25 av 126

26 7 Utbildnings- och övningsplan Hallsbergs kommun Utbildning Övning Storövning Storövning Storövning Övning Utbildning/övning Utbildning Utbildning/övning Utbildning Storövning Storövning Utbildning Utbildning Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Efter önskemål Krisledning Krisledn.nämnd Utbildning Krisledningsgrupp Utbildning, del av Resursgrupp Utbildning Posom Posom ledning Posom stödgrupp Verksamheter Barn- och utbildning Social- och omsorg Exempel på utbildning * Ledningsmetodik * Repetition av Rakel * Posom (föreläsning) * Medieträning för politiker Exempel på övning * Larm- och startövning * Ledningsövning * Krisledningsnämnd * Verksamhetsövningar, scenario efter önskemål * Storövning Sida 26 av 126

27 8 Beräknad budget för mandatperioden , tkr Nerikes Brandkår, säkerhetskoordinator RSA 150 Styrel 5 Rakel (övning/utbildning) 40 Utbildning/övning krisledning 250 Medieträning politiker 100 Utbildning POSOM 120 Utbildning/övning verksamheter 140 FRG 40 Oförutsett Sida 27 av 126

28 Kriskommunikationsplan 2 15/KS/118 Sida 28 av 126

29 2016 Kriskommunikationsplan Antagen av kommunstyrelsen Sida 29 av 126 Nerikes Brandkår Hallsbergs kommun

30 Innehåll Kriskommunikationsplanens syfte...3 Kriskommunikationsplanen...3 När ska kriskommunikationsplanen användas?...3 Mål för kriskommunikation...3 Strategi och ledord för kriskommunikation...4 Målgrupper...4 Medarbetare...4 Allmänheten...5 Media...5 Organisation, ansvar och roller...5 Ansvar och ledning...5 Talespersoner...5 Kriskommunikation: kompetenskrav och bemanning...5 Regional krisinformation och informationssamordning...6 Kommunikationskanaler...6 Expediering och revidering Sida 30 av 126

31 Kriskommunikationsplanens syfte Kriskommunikationsplanen riktar sig i först hand till centrala krisledningsgruppen och kompletterar kommunens Krishanteringsplan. Kriskommunikationsplanens huvudsyfte är att i normalläge beskriva kommunikationens roll i kris och hur kommunikationsarbetet då ska bedrivas bidra till att höja medvetenheten om kriskommunikation och krishantering hos alla medarbetare vid allvarlig händelse ge organisationen goda förutsättningar att agera snabbt, genomtänkt och effektivt vara ett konkret stöd i kommunikationsarbetet efteråt ge stöd till en gradvis nedtrappning, så att kommunen fortfarande är handlingskraftig om krisen skulle blossa upp igen eller övergå i ett nytt skede ge stöd till utvärdering av kriskommunikationsarbetet, bland annat dokumentation av förlopp, insatser och erfarenheter Vid extraordinära händelser har kommunens krisledningsgrupp det övergripande ansvaret för kommunens information. Har krisledningsnämnden trätt i kraft ska nämnden kontinuerligt hållas informerad. Eventuella beslut som nämnden tar ska sammanställas och lämnas till kommunfullmäktige. Kriskommunikationsplanen Enligt lagen om skydd om olyckor (2003:78) är kommunen skyldig att planera för hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarliga olyckor. Lagen om extraordinära händelser (2006:544) reglerar kommunens ansvar för att hantera en extremt besvärlig situation som inträffar. När ska kriskommunikationsplanen användas? Kriskommunikationsplanen eller delar av den kan användas i alla slags situationer då delar av verksamheten eller hela verksamheten på något sätt är utsatt för hårt tryck eller av andra skäl behöver förstärkt och intensifierad kommunikation. Mål för kriskommunikation Kommunens krishantering har som mål att de som bor och vistas i kommunen under en samhällsstörning upplever största möjliga trygghet och säkerhet. Kriskommunikationens syfte är att bidra till detta genom att sprida snabb, tillförlitlig och tydlig information för att: 3 Sida 31 av 126

32 samhällsstörningens effekter avhjälps, begränsas eller lindras förtroendet för kommunens förmåga att hantera samhällsstörning bevaras eller återställs ryktesspridning motverkas alla medborgare och andra aktörer får så goda förutsättningar som möjligt att fatta egna beslut kommunens funktioner så snart som möjligt återgår till det normala Strategi och ledord för kriskommunikation Kriskommunikationen ska målgruppsanpassas upprepas, varieras och följas upp samordnas med andra aktörer och samarbetspartner Snabb: Information ska ges så fort det är möjligt, oavsett hur mycket eller hur lite det finns att berätta. Den bild av samhällsstörningen som växer fram de första timmarna är svår att ändra på senare. Därför gäller det att så snabbt som möjligt ge en korrekt bild av händelsen och på så sätt bidra till en systematisk och effektiv krishantering. Aktiv: De vanligaste frågorna ska besvaras i lämpliga kanaler, mediebilden av samhällsstörningen ska analyseras och faktafel bemötas. Ambitionen ska vara att ligga steget före och försöka förutse informationsbehoven. Tillgänglig: Information ska vara lätt att hitta och lätt att förstå. Webben uppdateras, telefonsamtal besvaras och företrädare för kommunen är beredda att svara på frågor och i vissa fall infinna sig på viktiga platser för att ge muntlig information. Öppen: Olika aspekter ska beaktas, frågor besvaras och beslut och överväganden förklaras och motiveras. Saklig: Informationen ska bygga på fakta. Inga spekulationer eller obekräftade uppgifter får förekomma. Det innebär att vi lämnar så uttömmande svar som möjligt, utan att tro, anta eller förutspå något. Empatisk: Det mänskliga perspektivet, medkänsla och respekt ska genomsyra kriskommunikationen. Målgrupper Medarbetare Kommunens medarbetare ska kontinuerligt få information om läget, hur de kan bidra i arbetet och hur de vid eventuella frågor kan informera om det arbete som kommunen genomför. Fungerande intern information är direkt avgörande för hur effektiv övrig kriskommunikation kommer att bli. Bristfällig eller motstridig intern information kan leda till en försvagad krishantering och, i värsta fall, förtroendekriser. 4 Sida 32 av 126

33 När medarbetare själva direkt drabbas finns särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS). Förtroendevalda Ledande förtroendevalda, det vill säga främst ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndordförande, ska kontinuerligt informeras om läget och de åtgärder som vidtas. Dessa förtroendevalda kommer många gånger att vara ansvariga för beslut som behöver tas efter det att den akuta fasen är över. Under en mer långdragen kris ska även övriga ledamöter i kommunstyrelsen och i särskild berörd nämnd informeras. Allmänheten Allmänheten behöver känna till vad som har hänt, samt eventuella varningar och rekommendationer, för att kunna förebygga ytterligare skada och känna förtroende för kommunens krishantering liksom trygghet för egen del. Media Liksom medarbetarna är media både målgrupp och kanal. Därför är det viktigt att kommunen snabbt och på ett trovärdigt sätt lyckas ge sin bild av krisen och löpande förse media med en uppdaterad bild av läget. Organisation, ansvar och roller Ansvar och ledning Kommuns krisledningsorganisation anpassas till olika händelser, allt från att en enskild förvaltning/verksamhet hanterar frågan själv till att krisledningsnämnden träder in. Information ges av ansvarig för den berörda verksamheten, så långt det är möjligt. Administrativa chefen ansvarar för kriskommunikationsplanen och för genomförandet av de informationsinsatser som bedöms nödvändiga, samt för att det finns en bemannad kriskommunikationsgrupp. Till hjälp finns kommunikationsansvarig eller dennes ersättare som leder arbete med informationsenheten. Talespersoner Kommunchef, förvaltningschefer/verksamhetschefer samt medarbetare med expertkunskaper inom aktuellt område ska kunna agera talesperson. Dessa utvalda personer ska alla ha fått utbildning i att möta media. Utsedda talespersoner representerar kommunen. Detta innebär inte någon inskränkning av den grundlagsfästa meddelar- och yttrandefriheten som ger medarbetare möjlighet att uttala sin personliga åsikt i samtal med media. Kriskommunikation: kompetenskrav och bemanning Dimensioneringen av de personella resurserna för kriskommunikation ska vara flexibel och styras av aktuellt behov. Kommunikationsansvarig har ansvaret för bemanning och rekrytering till nödvändiga funktioner som formar en kriskommunikationsgrupp. Gruppen bemannas i samråd med respektive förvaltningschef/verksamhetschef som förutsätts bidra med personella resurser. Kriskommunikationsgruppen eller delar av den kallas in av 5 Sida 33 av 126

34 kommunikationsansvarig. Vid kris och extraordinära händelser ska följande uppgifter kunna utföras Mediakontakter Hemsidan publicering Intern information Omvärldsbevakning Informationsproduktion Teknikstöd Upplysningar Dokumentation Flerspråkig service Samverkan med länets kriskommunikationsnätverk Rakelkommunikation Kriskommunikationsgruppen ska ha uthållighet för händelser som kräver resurser under en längre tid. Gruppen bör kunna arbeta enligt rullande schema i upp till en veckas tid. Regional krisinformation och informationssamordning Länets kommuner har tillsammans med Länsstyrelsen, landsting, polisen och andra myndigheter tagit fram en regional krisinformationsstrategi för samordnad information till allmänheten. Samordnade informationsrutiner har fastställts av aktörerna i länet för att ge allmänheten samordnad information. Aktörerna ska samverka och kontinuerligt utbyta information på ett strukturerat sätt. Samarbetet med dessa aktörer sker i T-SAM och dess kriskommunikationsnätverk. Övergripande beslut om informationssamordning och informationsstrategier ska fattas vid mötena. Kommunikationskanaler I kriskommunikationsarbetet används främst följande kanaler: Intranätet innehåller alltid en aktuell lägesrapport. Intranätet ska vara den interna urkällan för de kommunanställda. Medarbetarmöten är ett viktigt komplement. Reception och växel ska hänvisa till och hämta sin information från intranät och hemsida, i de fall de inte hänvisar till en eller flera personer. Men de ska också hållas uppdaterade vid varje viktig förändring. Hemsidan kommunens hemsida är den viktigaste utåtriktade kanalen. Hemsidan och intranätet uppdateras först så att man alltid kan hänvisa dit. Aktuell lägesrapport såväl som fördjupad information samlas där. När det är relevant samarbetar vi med våra bolag och använder deras kommunikationskanaler. En särskild kriswebb kan aktiveras på hemsidan efter beslut av kommunikationsansvarig. Kunskaper om hur detta går till ska finnas i informationsenheten. Media media är vidareinformatör. Förutom via hemsidan informerar vi dem vid pressträffar, presskonferenser och i telefonsamtal, pressmeddelanden och intervjuer. 6 Sida 34 av 126

35 P4/SR lokalradion har en särställning bland medierna. VMA Viktigt meddelande till allmänheten kan sändas i Sveriges Radio då en allvarlig situation eller en extraordinär händelse inträffat, respektive avhjälpts. För att snabbt kunna varna många människor har räddningsledaren och kommunen möjlighet att aktivera varningsoch informationssystemet VMA. Det finns två nivåer för meddelande 1. Informationsmeddelande Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet, på begäran av behörig räddningsledare och kommun för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds vid behov över Sveriges Radio, Sveriges Televisions samtliga kanaler samt TV4 och över de kommersiella radiokanalerna. 2. Varningsmeddelande Varningsmeddelande sänds omedelbart på begäran av behörig*) person i situation då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, egendom eller i miljön. Varningsmeddelande sänds i akuta situationer över Sveriges Radios rikskanaler och berörd lokalradiokanal när den ligger i sändning. *) Behörighet att begära varningsmeddelande har Räddningschef/räddningsledare för kommunal och statlig verksamhet Polisen Smittskyddsläkare SOS Alarm Anläggningar med farlig verksamhet WIS Skyddat webbaserat informationssystem syftet med WIS är att ge aktörer i krishanteringssystemet möjlighet att dela information med varandra så att de kan samordna sina verksamheter samt ge snabb, korrekt och samordnad information till både allmänhet och media. Aktörerna kan tillsammans skapa en lägesbild, före, under och efter en kris. En händelse ska läggas upp i WIS när något inträffar som avviker från det normal t.ex. vårflodsrapportering, vädervarningar, skogsbränder och större trafikolyckor. Expediering och revidering Kriskommunikationsplan ska finnas på intranätet samt i krispärmarna. Revidering av kriskommunikationsplanen ska göras vid behov, till exempel efter kriser och genomförda krisövningar. 7 Sida 35 av 126

36 Revidering av revisionsreglementet 3 16/KS/6 Sida 36 av 126

37 Sida 37 av 126

38 Sida 38 av 126

39 Sida 39 av 126

40 Sida 40 av 126

41 Sida 41 av 126

42 Revisionsreglemente Kommunfullmäktige xxxx-xx-xx yyy Revisorerna beslutat föreslå KF att fastställa reglementet. Revisionsreglemente för Hallsbergskommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner och landsting ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Revisionens formella reglering 2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 9. Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen, kapitel 10. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer t ex stiftelselagen. Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunen och dess kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förhållanden. med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting). Sida 42 av 126

43 När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämnd- reglemente. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet tryckfrihetsförordning och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag, lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer från fullmäktige. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning som de behöver vara orienterade om för insikt om hur de styr och påverkar de organ revisorerna granskar. Revisorernas antal och organisation 3 Kommunen har 6 revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 5 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som fastställs för varje enskilt företag. 6 Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande, en vice ordförande och andre vice ordförande. Rollen är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. 7 Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. Revisorernas uppgifter 8 Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser. 9 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 10 Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända revisorer till kommunens företag. Sida 43 av 126

44 Revisorernas ekonomi och förvaltning 11 För beredning av budget till revisorerna, lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser utser fullmäktige en särskild oberoende budgetberedning, som är fullmäktiges presidium. = vi har tagit bort kan 12 De kommunala bolagen svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna. Av fullmäktige utsedda revisorer i stiftelser samt sakkunniga biträden till dessa svarar stiftelserna för kostnaderna. = vi ändrar från att kommunen ska betala till att bolagen ska det 13 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. 14 Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning fullmäktige utsett för revisorernas budget. Revisorerna lämnar de upplysningar och material som begärs för denna granskning. Revisorernas sakkunniga biträden 15 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om sin upphandling. 16 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. Revisorernas arbetsformer 17 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa sammankomster. Revisorerna sammanträder på dag och tid som de själva bestämmer. = tillagt ändrar nr 18 Ordföranden ansvarar för kallelse och dagordning till sammanträdena. = tillagt ändrar nr 19 Ordföranden leder revisorernas sammanträden. = tillagt ändrar nr Sida 44 av 126

45 20 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 21 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 22 En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser. Årlig revisionsplan 23 Varje år utarbetar och fastställer revisorerna en revisionsplan efter genomförd väsentlighetsoch riskanalys. 24 Sista året i mandatperioden ska en sammanfattning av revisorernas granskningsinsatser dokumenteras i en Verksamhetsberättelse. Av den ska framgå de synpunkter och förslag till åtgärder som kommit fram i genomförda granskningar, de åtgärder som berörda nämnder vidtagit och de förslag till åtgärder som revisorerna föreslagit men inte åtgärdats av berörd styrelse och nämnd. Revision av kommunala företag mm 25 Revisionen av kommunen omfattar även HIBA där kommunfullmäktige utser lekmannarevisor och Hallsbergs Bostadsstiftelse där kommunen utser förtroendevalda revisorer. I kommunalförbundet Nerikes Brandkår och Sydnärkes Utbildningsförbund utser kommun-fullmäktige en revisor. Andra företag och organisationer där kommunen har intressen följs av kommunens revisorer. Revisorernas rapportering 26 Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt fullmäktige bestämmer. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Sida 45 av 126

46 Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. = tillagt 27 Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till styrelsen senast oktober varje år. 28 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna lämnas till fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och fullmäktige 29 Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst två gånger varje år. Även gruppledarna kan vid behov kallas in. = borttaget gruppledarna 30 Revisorer närvarar på fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. 31 Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige i anledning av sin granskning och om sin förvaltning, när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt efter att beredning skett. Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser i anledning av sin granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt. Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om att brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt efter att beredning har skett. Revisorernas arkiv 33 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Sida 46 av 126

47 Bokslut för kommunstyrelsen för /KS/16 Sida 47 av 126

48 Bokslut 2015 Kommunstyrelsen Sida 48 av 126

49 Innehåll 1. Väsentliga händelser under året 3 2. Sammanfattning Ledning styrning och uppföljning Internkontroll 3. Utfall och prognos Årets verksamhet Kommunstyrelse Kansliavdelning Ekonomiavdelning Personalavdelning Näringsliv och Turismavdelning Samhällsbyggnadsavdelningen Plan och Kart/GIS Mark och exploatering Transfereringar 5. Sponsring 8 6. Personal 8 7. Måluppfyllelse Hållbar kommun Livslångt lärande Allas inflytande God service 8. Investeringar Bilagor Internkontroll Omslagsbild: Tisarstrand, Foto: Björn Olsson Sida 49 av 126

50 1. Väsentliga händelser under halvåret Ny familjecentral i Hallsberg Den 5 maj 2015 invigdes den nya familjecentralen på Västra skolan i Hallsberg. Familjecentralen drivs av Hallsbergs kommun, tillsammans med Region Örebro län. Där finns bland annat öppen förskola, barnhälsovård, föräldragrupper och familjebehandling. Familjecentralen ska vara en mötesplats för familjer med barn och unga i åldern 0-18 år. Kvarteret Kronan Det tredje huset, hus C, med ytterligare 24 lägenheter stod klart för inflyttning i juli. Totalt finns nu 72 nybyggda hyreslägenheter i kv Kronan. Marie-Louise Forsberg Fransson, regionstyrelsens ordförande, och Andreas Svahn, kommunstyrelsens ordförande, klipper bandet när den nya familjecentralen invigs i Hallsberg. Swedishnet Årets företag! Årets företag sätter alltid kundens behov och önskemål i fokus. Företaget har en stark tillväxt över ett brett geografiskt område som medlem i UN Global Compact och leverantör till FN. Företaget har satsat stort i Sveriges demografiska mittpunkt och ökat personalstyrkan rejält och var därför ett självklart val som Årets företag Det är med stor glädje Hallsbergs kommun och Företagarna hade äran att utse Swedishnet till Årets företag Från vänster: Mats Selme, Swedishnet, Andreas Svahn, kommunstyrelsens ordförande, Marcus Selme, vd Swedishnet, Kirsi Aronsson, näringslivschef och Anki Wallberg, Företagarna. DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN Samarbetsavtal med Kumla Kommun Strax före sommaren tecknades ett samarbetsavtal mellan Kumla kommun och Hallsbergs kommun för att säkerställa behovet av resurser och minska sårbarheten inom fysisk planering, miljö och hälsoskydd, bygglov samt kart/gis. Samverkansorganisationen innebär att tio medarbetare i Hallsberg har erbjudits en övergång till anställning i Kumla kommun från 1 september. I Kumla lederavdelningschefer arbetet och har fullt ansvar för personalen. Verksamheten arbetar mot flera nämnder i båda kommunerna och servar de bägge kommunerna med totalt ca invånare. Översvämningen Den 6 september drabbades Hallsbergs kommun av ett 100-års regn. Totalt kom det upp till 120 mm under 12 timmar. Det fick till följd att vissa delar av framförallt centrala delar i Hallsberg blev stående under vatten. Totalt drabbades ca 120 fastigheter. I vår egen verksamhet fick Alléhallen stora skador vilket innebar att simbassängen och gymmet fick stängas under en längre period under hösten. Ett antal förskole- och skolbyggnader drabbades också men där kunde undervisningen ändå komma igång efter några dagars stängning. Med anledning av de stora skador som drabbade Hallsberg har saneringsarbete och reparationer pågått under hela hösten. Många av de drabbade om man hade kunnat förhindra skadeverkningen. Den frågan finns det idag inget svar på men det pågår flera tekniska undersökningar och vår förhoppning är att under 2016 kunna presentera en analys av vad som hände och om det i framtiden finns möjligheter att förhindra att det ska kunna inträffa igen. 3 Sida 50 av 126

51 2. Sammanfattning Lednings, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, månadsrapporter och delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar. Kommunstyrelsen har också styrt verksamheten genom beslut om investeringar, organisation, policies med mera samt genom att utse ledamöter/tjänstemän som skall delta i olika samverkansprojekt. Internkontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens egen internkontrollplan omfattar 11 områden inom verksamhet och administration under Uppföljning bifogas i bilaga. 3. Utfall och prognos *På grund utav organisationsförändringar är utfallet ej jämförligt mellan Kommunstyrelsen (nettokostnader i tkr)* Drift Utfall Utfall 31/12 Budget Avvikelse Intäkter Kostnader därav personalkostnader därav kapitalkostnader därav lokalkostnader därav övriga kostnader Totalt Kommunstyrelsen Transfereringar (nettokostnader i tkr)* Drift Utfall Utfall 31/12 Budget Avvikelse Intäkter Kostnader därav personalkostnader därav kapitalkostnader därav lokalkostnader därav övriga kostnader Totalt DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 4 Sida 51 av 126

52 Verksamhet per avdelning, tkr Utfall 31/ Utfall 31/ Budget 2015 Avvikelse Kommunstyelsen Kommundirektör Kansliavdelning Näringsliv- och Turismavdelning Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Samhällsplanering Planarkitekt Mätningsingenjör KSF gemensam verksamhet tot Transfereringar Totalt Därav Transfereringar (ingår i tabellen ovan), tkr Utfall 31/ Utfall 31/ Budget 2015 Avvikelse Activa/Aniara Medlemsavgift SKL Berglsagsdiagonalen Mälardalsrådet Business Region Orebro Övriga gemensamma verksamheter Miljönämnden Räddningstjänst Totalsförsvar och samhällskydd Gymnasieskola Färdtjänst Finsam Buss- bil och spårbunden trafik IT-enheten och telefoni Lönenämnd Företagshälsovård Bris SKL/RÖL/LSS/HiBA Nettokostnad Transfereringar Kommunstyrelseförvaltningen exklusive transfereringar gör ett överskott på 187 tkr. Överskottet beror på följande orsaker: På ekonomiavdelningen har en tjänst vakanshållits under en föräldraledighet. På personalavdelningen har inte de fackliga medlen utnyttjats till fullo och även där har en tjänst vakanshållits sedan september. Underskottet på Näringsliv och turismavdelning beror till största del på ett underskott för campingverksamheten under Planarkitekt belastas med högre kostnader än planerat för arbetet med översiktsplanen under Transfereringar Totalt redovisar transfereringar ett överskottet 984 tkr. Under 2015 har inte kostnaderna för färdtjänst kostat lika mycket som tidigare. En analys av det kommer att presenteras i årsredovisningen. I övrigt lämnar Företagshälsovården ett överskott på drygt 400 tkr. Resultatet för IT-förvaltningen har tyvärr belastats negativt med tkr till följd av höga kostnader för plattformsbyte. DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 5 Sida 52 av 126

53 Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltningen ska, förutom att vara kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor, administration, protokoll och utredningar, även ansvara för alla interna stödfunktioner till övriga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen ansvarar för Kansli-, Näringsliv och Turism-, Samhällsbyggnads-, Ekonomi och Personalavdelning. Här ingår också Transfereringar till bl. a. Nerikes brandkår, Sydnärkes utbildningsförbund, Länstrafiken, färdtjänst samt våra gemensamma nämnder. Kansliavdelning Kansliavdelning har ansvar för bland annat ärendehantering, utredningar, juridik, arkiv, strategiska frågor, beredskap med mera. Avdelningen har under perioden särskilt arbetat med frågor om samarbete i sydnärke och med andra parter. Vidare har avdelningen planerat och genomfört vänortsträff i Gifhorn Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen fortsätter arbeta med den löpande utvecklingen av processer och riktlinjer inom kommunens ekonomiområde. Ekonomiavdelningen har under våren uppgraderat Agresso (ekonomisystemet) och i samband med det utvecklat och förbättrat de ekonomiska rutinerna. Under året har ekonomiavdelningen påbörjat arbetet med att sjösätta InfoKey som kommer att vara ett verktyg som cheferna ska använda som uppföljningssystem där både ekonomi och personalkostnader kommer att kunna analyseras. Under året tillkom två nya kommuner som medlem i Taxe och avgiftsnämnden, vilket har inneburit att arbetsuppgifterna inom ekonomiavdelningen har ökat. Det innebär att vi kommer att renodla de ekonomiska arbetsuppgifterna för Taxe och avgiftsnämnden till en tjänst. Under året har en ekonomtjänst gjorts om till en tjänst som upphandlare. 4. Årets verksamhet Nytt för ekonomiavdelningen är upphandlingsansvaret, statistik, rapportering och även projektansvaret för bl a KKiK (kommuners kvalitet i korthet) samt CockPit (system för raportering av målstyrning). Dessutom har arbetet med komponentavskrivningar påbörjat. Personalavdelningen Personalavdelningen har under året arbetat med att utveckla de löpande och strategiska processerna samt riktlinjer inom personalområdet. En chefs och personalhandbok har framställts. Ett antal utbildningsdagar har anordnats för alla chefer i t.e.x konflikthantering och samtalsmetodik. Från och med 1 april så anslöt sig kommunen till Nämnden för Företagshälsa och Tolkförmedling. Kommunen anlitar bland annat företagshälsovården för att genomföra arbetsmiljöutbildning för alla chefer och arbetsplatsombud. Målet är att alla ska ha genomfört utbildningen senast våren Sjukfrånvaron i kommunen är hög och ett arbete har påbörjats under hösten med att gå igenom all sjukfrånvaro tillsammans med respektive chef för att få en uppfattning om orsaken till den högre sjukfrånvaron. Även i arbetet med att sänka sjukfrånvaron så pågår ett samarbete med företagshälsovården. Näringsliv och turism Information Inför sommaren har en gemensam turistbroschyr för Hallsberg, Lekeberg, Kumla och Örebro tryckts upp samt en lokal turistinformation om Hallsberg. En ny folder för Tisarstrands Camping producerades under våren. Sidan boihallsberg omarbetades och fick ett nytt utseende med nytt innehåll. Visit Halllsberg en upplevelse och besöksguide byggdes upp under sommaren och lanserades i september månad. Under hösten har större delen av hemsidan arbetats om med anledning av kommunens organisationsförändringar. Information har även arbetat med att tillverka flertalet trycksaker till olika förvaltningar. DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 6 Sida 53 av 126

54 Näringsliv Enheten har under året arrangerat sju frukostmöten och två företagskväller. Vid den sista företagarkvällen som drog ca 100 företagare, var Anders Olsson, simmare, inbjuden som föreläsare. Som sedvanligt genomfördes Hallsbergsgolfen vilket är en populär tävling för våra företag och samarbetspartners. Hallsbergs kommun var även andelsvärd tillsammans med Handelskammaren för Promotionbåten. Samverkande Hallsberg som är en ideell förening för företagarna i Hallsberg har haft sex möten. Turism Turistbyrån i stationshuset är öppen året runt (obemannad). Sommarens utställning Kvinnliga avtryck visades i Bergööhuset mellan 16 juni och 16 augusti. Modelljärnvägen blir populärare för varje år. Nyhet för sommaren var en cafeteria i Magasinet (modelljärnvägen). Arbetet med att rusta Tisarstrands Camping har fortsatt. Ombyggnation av campingrutorna har genomförts. Till våren invigdes en beachvolleybollplan. Kanoter och flytvästar har köpts in. Under sommaren genomfördes midsommarfirande, fyra Tisarstandskvällar och ett musik quiz. Beläggningen på campingen har varit god trots det regniga vädret i juli månad. Under hösten lanserades webbsidan visithallsberg. Samhällsbyggnadsavdelningen Plan och kart/gis Ansvaret för det fysiska planarbetet samt kart och GIS ligger under kommunstyrelsen sedan årsskiftet. Under året har arbetet med en ny översiktsplan för kommunen pågått. Den nya översiktsplanen förväntas vara klar för beslut i kommunfullmäktige under Planavdelningen har även arbetet med nya detaljplaner. Under året har en detaljplan vunnit laga kraft. Det är detaljplan för bostadsbebyggelse i Sköllersta centrum. Arbetet fortsätter med framtagande av ny detaljplan för bostäder och en förskola i Kv Välten i Hallsberg samt en ny detaljplan för bostadsbebyggelse i kvarteret Berg. Dessa två detaljplaner förväntas var färdiga för belsut under första halvåret Genom det samarbetsavtal som skrivits under med Kumla har plan-, kart-, och mätavdelningen flyttat till kumla från den 1 september. Mark och exploatering Kommunen har under året sålt 14 tomter varav 8 stycken är slutbetalda. 11 stycken är i Hallsbergs tätort och 3 stycken i Vretstorp. Det finns fortsatt stort intresse för kommunala tomter och i dagsläget finns totalt cirka 90 tomter till försäljning. En ny prissättning för tomterna på Vibytorp 2 är satt till kr inklusive vatten och avloppsanslutning, bygglov och nybyggnadskarta. Transfereringar Transfereringar hanterar de områden där kommunen betalar en fastställd avgift, medlemsavgift, eller bidrag i någon form. Avgifter och bidrag betalas ut efter politiska beslut eller avtal. DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMNSTYRELSEN 7 Sida 54 av 126

55 5. Sponsring Sponsring Under 2015 har kommunstyrelsen betalat 64 tkr för sponsring till följande föreningar: OK Tisaren, Indianerna Speedway, IFK Hallsberg Hockey, IFK Hallsberg FK, ViF Fotboll, Sköllersta IF, Pålsboda Gymnastik & Idrottsförening samt MHF Bergslagen. Dessutom har bidrag lämnats till BRIS med 32 tkr. 6. Personal Personal Hallsbergs kommun övergick till Sydnärkes lönenämnd från första januari 2014 och fick därmed ett nytt personalsystem. Det medförde också en översyn av vilken personalstatistik som ska presenteras i delårsbokslutet. Därför saknas statistik äldre än 1 år. Antal anställda Vid årets slut var totalt 32 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön). Av dessa var 27 (84%) kvinnor och 5 (16%) män. Omräknat till heltider motsvarar de 32 medarbetarna 31,6 årsarbetare. 96,7 % hade heltidstjänst och 2 personer hade en visstidsanställning. Personalomsättning och rekrytering Det är 6 medarbetare som lämnat förvaltningen. 3 stycken har sagt upp sig och gått till annan anställning utanför kommunen och övriga har gått i pension. Antalet rekryteringsannonser har varit 13 stycken. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Av samtlig personal har 56,5% varit sjuka färre än 5 dagar, så kallad frisknärvaro. Sjukfrånvaron var totalt 4,31%. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,24% och männens 2,02%. Långtidssjukfrånvaron, det vill säga sjuk över 60 dagar var 11,55% utav 4,31%. Högst sjukfrånvaro var det i åldersgruppen under 29 år. Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda arbetsskador under 2015 var 2 st, 1 st. olycksfall och 1 st. färdolycka. Inga anmälda tillbud. Det pågår ett kontinuerligt arbete att minska antalet arbetsskador och tillbud. Jämförelser med tidigare år är inte möjligt på grund av den omorganisation som gjordes Från och med 2015 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enl. AB, (BEA och PAN) DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 8 Sida 55 av 126

56 7. Måluppfyllelse MÅL KOMMENTAR PROGNOS HÅLLBAR KOMMUN Utsläppen av växthusgaser från den kommunala verksamheten ska årligen minska för att Hallsbergs kommun senast år 2030 ska vara fossilbränslefritt. Kommunens ekonomiska resultat ska årligen förbättras. Arbetet med att ta fram mätmetoder för att kunna mäta utsläppen pågår. Någon prognos för målet är därför inte möjlig i dagsläget. Prognosen för 2015 ser enligt senaste uppföljning att bli +4,5 mkr, vilket är sämre än föregående års resultat. Målet är ej uppfyllt. Bedömningen är att området i sin helhet ej är uppfyllt. Ej uppfyllt LIVSLÅNGT LÄRANDE MÅL KOMMENTAR PROGNOS Hallsbergs kommun ska vara en ständigt lärande organisation. I ett ständigt föränderligt arbetsliv måste samhället erbjuda återkommande möjligheter till utbildning. Hallsbergs kommun ska i samarbete med andra säkerställa att det finns utbildning av hög kvalité inom gymnasieskolan, Komvux och yrkesutbildningar. Antalet utbildningsmöjligheter och kvalitén i dessa ska Arbetet med att ta fram en strategisk plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning har påbörjats och ska vara avslutad under Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning i kommunen har ökat mellan 2013 och Dock är andelen som saknar gymnasieutbildning lika stor för bägge åren. Det strategiska området är delvis uppfyllt. Delvis uppfyllt ALLAS INFLYTANDE MÅL KOMMENTAR PROGNOS Samtliga kommunala verksamheter inom Hallsbergs kommun ska ha ett bra bemötande och hög tillgänglighet med god service. Informationen och dialogen med boende och verksamma inom Hallsbergs kommun ska Lokala initiativ i landsbygdsutvecklingsfrågor ska stödjas av kommunen och de organisationer genom vilka kommunen arbetar. Kommunen ska stimulera framtagande av lokala utvecklingsplaner i de fem mindre tätorterna. I kommunens kvalité i korthet, Kkik, görs en mätning via telefon och e-post hur snabbt vi besvarar en fråga och hur vi bemöter de som ringer eller skriver till oss. Andelen som fick svar via telefon på en enkel fråga 2015 var 43% (54). Andelen som fick svar på enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar var 81 procent (84). Under året har ett antal träffar genomförts med olika grupper i våra tätorter. De flesta träffar har skett i samband med möten om översiktsplanen. Området bedöms vara delvis uppfyllt. Delvis uppfyllt MÅL KOMMENTAR PROGNOS GOD SERVICE Kommunikation och dialog med våra medborgare ska vara tydlig och professionell och tillgänglig för de som lever och verkar i vår kommun. Hemsidan ska vara den naturliga platsen för alla att nå information om och från kommunen. Information och dialog via sociala medier ska komplettera hemsidans funktioner. I Kkik-mätning, som genomförs årligen, finns ett mått på hur många som uppfattar att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga. I 2015 års undersökning är andelen 100% (90). Hallsbergs kommun fick 74% (73) i SKLs mätning av tillgänglighet och kvalité av vår hemsida. Det är 1 procentenhet bättre än förra året. Det strategiska området bedöms vara uppfyllt. Delvis uppfyllt DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 9 Sida 56 av 126

57 8. Investeringar Benämning Budget 2015 Utfall 31/ Avvikelse Ombyggnad Västra skolan: varav intern del varav extern del Ungdomens hus: varav intern del Kulturskolan varav extern del Ungdomsmottagn, Cockpit Milstone 4 Agresso Infokey Detaljplan lilla Ählberg Exploatering flerbostadshus TOTALT Västra skolan I april 2015 blev bottenvåningen på Västra skolan klar efter ett halvårs ombyggnationer. Lokalerna har anpassats till den nya verksamheten Hallsbergs familjecentral, där öppna förskolan, öppenvården, barnhälsovården och mödravården arbetar tillsammans. Region Örebro län är extern hyresgäst i fastigheten för barnhälsovården och mödravården. Ombyggnationen blev mycket lyckad och både tidsplanen och budget har hållits. Ungdomshuset Kuben Under vårterminen 2015 startade ombyggnationen på Gamla brandstationen, f.d. Childrens Museum. Man startade ombyggnationerna i maj på övervåningen för att anpassa den till Ungdomsmottagning, en verksamhet som Region Örebro län ansvarar för. Därefter fortsatte byggnationerna på nedre plan där lokalerna har byggts om och anpassats till Kulturskola och ungdomsgård. Efter några förseningar i mellandagarna kunde ungdomsmottagningen flytta in. Projektet har haft vissa förseningar på grund av oförutsedda händelser, men budgeten har hållits. Infokey har inte kunnat slutföras under året på grund av förseningar hos löneförvaltningen i Kumla. DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 10 Sida 57 av 126

58 9. Bilagor Intern kontrollplan Verksamhet Process Moment Metod Utförd av Resultat Åtgärd (Rutin/system) Tidplan Ansvarig Att registrering sker enligt lag. Registrering av allmänna handlingar. Stickprov Nämndsekreterare Stickprov utfört ingen avvikelse Kommundirektören Dokumenthantering/ Arkivering Att dokumenthanteringsplanen är uppdaterad./ Att dokumenthantering/ arkivering sker enligt planen Allkontroll / Stickprov Assistent/ Handläggare / Assistent/ Handläggare Ingen avvikelse funnen Resp. avdelningschef Resp. avdelningschef Delagationsordning Att beslut tas av rätt delegat. / Att delegationsbeslut anmäls till nästkommande sammanträde. Stickprov / Stickprov Stickprov utfört av Kansliavdelning ingen avvikelse. Assistent/ Handläggare / Nämndsekreterare Kommundirektören Kommundirektören Attestförteckning Uppdatering och Årsvis Ekonom Uppdatering och beslut beslut av Attestförteckning. taget. Ekonomichefen DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 11 Sida 58 av 126

59 Ekonomiadministration Process (Rutin/system) Moment Metod Kontanter/handkassa Betalning av fakturor Överföring mellan bankkonton Kontanter ska stämma med kassaregister/kassarapport. Kvitto med underskrift ska bokföras vid utlämnande av kontanter. Utförd av Kontroll av att konto för betalning av faktura tillhör rätt leverantör/person Stickprov Assistent/ Handläggare Överföring All- skall alltid kon- troll godkännas av två personer som oberoenda av varandra kontrollerar att transaktionen debiteras/krediteras rätt konto. Assistent/ Ekonom Ingen Avvikelse funnen Överföringar är ej möjliga utan två i förening som godkänner överföringen. Därmed görs denna kontroll alltid. Våren 2015 Resultat Åtgärd Tidplan Ansvarig Stickprov Assistent/ Handläggare Bokslut Ekonomichefen Kontroll sker med BGcentralen vid nyupplägg av leverantörer. Ekonomichefen Ekonomichefen DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 12 Sida 59 av 126

60 Process (Rutin/ system) Moment Metod Utförd av Resultat Åtgärd Tidplan Personalkostnader Personaladministration Att rätt person Varje får rätt lön mot anställningsavtal. månad Resp. avd.chef Sedan januari 2014 ingår Hallsberg i Lönenämnden i Kumla och denna kontroll ligger där, dock har Hallsberg gjort en stor kontroll under våren och ingen avvikelse funnen. Ansvarig Personalchefen LAS (Lagen om Att LAS-regler anställningsskydd) för tjänste- följs vid KSF s personal tillsättning. Kvartalsvis Ansvarig chef Ingen avvikelse funnen Personalchefen Rehabilitering för KSF s personal Att rehabiliteringsprocessvis Kvartals- n genomförs. Ansvarig chef Ingen avvikelse funnen. Personalchefen Skatter och soc.avg. Avstämning av Allkontroll skatt och soc.avg. Ekonomiavd. Exnen Ingen avvikelse funtern grupp Månadsvis Ekonomichefen DELÅRSRAPPORT 2015 KOMMUNSTYRELSEN 13 Sida 60 av 126

61 Hallsbergs kommun Hallsberg Tel Fax: Hemsida: E-post: Sida 61 av 126

62 Avtalsrevidering Sydnärkes överförmyndarkansli 5 16/KS/10 Sida 62 av 126

63 Sida 63 av 126

64 Sida 64 av 126

65 Sida 65 av 126

66 Sida 66 av 126

67 Sida 67 av 126

68 Sida 68 av 126

69 Sida 69 av 126

70 Sida 70 av 126

71 Sida 71 av 126

72 Sida 72 av 126

73 Sida 73 av 126

74 Avtal om lägenhetsarrende 6 16/KS/11 Sida 74 av 126

75 Sida 75 av 126

76 Sida 76 av 126

77 Sida 77 av 126

78 Sida 78 av 126

79 Fiberutbyggnad på landsbygd i Hallsbergs kommun 7 16/KS/13 Sida 79 av 126

80 Tjänsteyttrande Datum Diarienummer KS 2016/ Sida 1(3) Marianne Christiansen Fiberutbyggnad på landsbygd i Hallsbergs kommun Förslag till beslut 1.Kommunstyrelsen godkänner medverkan till bredbandsutbyggnad kring Brändåsen-Kårkulla-Äspsätter enligt nedanstående kostnadsuppskattning. 2. Kommunstyrelsen ställer sig positiv till fortsatt samarbete i LänsITgruppen och förslaget att titta på en lösning med en gemensam handläggare i samarbete med fler kommuner. Ärendet Enligt den nationellt bredbandsstrategin är målet att 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s före Örebro län har sedan 1999 arbetat gemensamt för bredbandsutbyggnad genom LänsITgruppen. En digital agenda är antagen av länsstyrelsen, Region Örebro län och länets samtliga kommun där ett mål är att 90 procent av boende på landsbygden ska ha tillgång till 100 Mbit/sek år Hallsbergs kommun har 2014 en fiberanslutning på 84% inom tätorterna och 14% fiberanslutning på landsbygd. Ett nytt Landsbygdsprogram för är framtaget och hanteras av Jordbruksverket. Nu har regelverket för Landsbygdsprogrammet och bredbandsstöd fastslagits. Som det ser ut i dagsläget har Örebro län har ca Hallsbergs kommun E-post kommun@hallsberg.se Organisationsnr Postadress Hallsberg Besöksadress Västra Storgatan 14 Telefon Fax vx Bankgiro PlusGiro Sida 80 av 126

81 2 114 Mkr fram till 2020 att använda och i ett första steg har man fördelat drygt 70 Mkr. Det är viktigt att länet så snart som möjligt får in ansökningar och att byggprocessen kommer igång för att bredbandsstödet inte ska omprioriteras till andra län. E.ONs utbyggnadsplaner 2016 E.on planerar 2016 att genomföra en förstärkning och underhåll av elnätet på landsbygden i Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner. Två områden runt Brändåsen, Kårkulla och Äspsätter i Hallsbergs och Kumla kommuner planeras att genomföras våren Totalt för det sig om cirka 80 fastigheter varav cirka 40 fastigheter ligger i Hallsbergs kommun. E.on erbjuder kommunerna en samförläggning av kanalisering för bredbandsfiber för 35 kr per meter och en beräknad kostnad på cirka 400 tkr i Hallsbergs kommun. Därtill kommer kostnader för bredbandsleverantör för beredning, projektering, fiber och installation med mera. Erfarenhetsmässigt av länets tidigare projekt har anslutningsavgifterna för bredband täkt cirka 50%. Totalkostnaden för fiberutbyggnad i området bedöms till cirka 1,2 mkr. Efter beredning och projektering kan bättre kostnadskalkyl redovisas. Det finns en intressegrupp i området och en namninsamling där 30 av cirka 40 fastighetsägare är intresserade av bredband. Anslutningsavgiften har de senaste projekten i länet legat på 15 tkr/anslutning. Det skulle ge med 40 anslutningar ge kr i intäkter. Bredbandsstöd ur landsbygdsprogrammet kommer att sökas för max 50% av totalkostnaderna. Tabellen nedan är en grov uppskattning av kostnader och intäkter i projektet Brändåsen, Kårkulla och Äspsätter; Sammanställning landsbygdsfiber Brändåsen m.fl, Hallsbergs andel kostnad tkr Kanalisering samläggning E.on 400 Kostnader projektering, installation,fiber 800 intäkt tkr 40 fastigheter anlutningsavgift 15 tkr/st 600 Bredbandsstöd landsbygdspr 50% av kostnaden 600 Summa Fortsatt utbyggnad landsbygdsfiber i Hallsbergs kommun Intresset är fortsatt stort i kommunen för utbyggnad av fiber på landsbygden. LänsITgruppen har gemensamt prioriterat områden med stort intresse, samordning med andra utbyggnadsplaner och relativt samlade fastigheter för att få ut så många anslutningar som möjligt per investerad krona. Ett område Pålsboda Kävesta Sköllersta håller på att byggas och beräknas vara klart kvartal Det är en samförläggning med E.on och ett beviljat stöd från länsstyrelsen är klart. Förutom Brändåsen-Kårkulla-Äspsätter arbetas det med flera områden. Brändåsen Kårkulla - Äspsätter Samförläggning med Eon. Intressegrupper finns i området. Viby-området där en intressegrupp finns i området. Tisarstrand Ormhult -Tisarbaden där finns en intressegrupp i Sida 81 av 126

82 3 Ormhult. Kan eventuellt samordnas om vatten- och avloppsledningar byggs ut i området. Svennevad har relativt samlad bebyggelse. Diskussioner förs med bredbandsleverantörer om utbyggnad kan ske kommersiellt. Faktainsamling för dessa och ytterligare områden pågår och förslag till en plan tas fram. Samarbete kring handläggning av bredbandsfrågor Tidigare var Länsstyrelsen projektstöd åt kommunerna, skrev ansökningar till Jordbruksverket och skötte upphandlingsfrågor mm. Region Örebro län ansvarar för samordning av kommunernas bredbandsutbyggnader och länets bredbandsstrategi. Diskussioner pågår hur arbetet bör organiseras med de nya förutsättningarna. Kommunens engagemang kommer att vara avgörande för hur bredbandsutbyggnaden kommer att se ut i respektive kommuns landsbygder. En gemensam handläggare för bredbandsfrågor i flera kommuner föreslås. Kirsi Aronsson Ansvarig landsbygdsutveckling Marianne Christiansen Samhällsbyggnadschef Sida 82 av 126

83 Förslag till strategiska investeringar i Hallsbergs kommun /KS/17 Sida 83 av 126

84 Tjänsteskrivelse Datum Dnr Förslag till strategiska investeringar i Hallsbergs kommun 2016 Bakgrund Kommunstyrelsen har tidigare fått beviljat en investeringsbudget på kronor för år Under slutet av år 2015 har man funnit behov av investeringar av lokaler först och främst inom skolan. Från och med den 1 november 2015 är det även möjligt att söka bidrag på Boverket för att rusta upp skollokaler, vilket innebär att ett bidrag kan utgå med högst 25 procent av totalkostnaden för de bidragsberättigade åtgärderna. En fortsatt dialog kommer att ske med förvaltningarna kring behov av om- ny och tillbyggnation i en lokalförsörjningsgrupp som kommer att starta upp under första kvartalet. Resterande investeringar kommer därefter att redovisas fortlöpande under året. Från 2017 beräknas en strategisk lokalförsörjningsplan vara klar kring framtida investeringar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna budgeten för ombyggnation av nedanstående fastigheter. Om sökt bidrag från Boverket beviljas för skolfastigheterna beräknas kostnaderna för ovanstående projekt ligga på en kostnad av kronor. Ärende: 1. Stocksätterskolan Stocksätterskolan byggdes år 1985 och har under några år dragits med en trångboddhet efter att skolans behov har ändrats. En förskola har flyttat in och Kulturskolan har fram till nu i januari haft sina lokaler i del av skolan. Idag är skolan så trångbodd att man i dagsläget inte har tillräckligt många klassrum för alla elever. Detta har gjort att man har byggt två provisoriska klassrum på var sida i två ljusgårdar, med hjälp av några mindre ombyggnationer. Dessa klassrum saknar idag tillräckligt med ventilation, godkänd ljudisolering, dörr för att stänga om sig samt fönster med ljusinsläpp för att få en stimulerande och godkänd arbetsmiljö för eleverna. För att ta sig ut/in till kapprummen så måste dessa klasser passera via ett annat klassrum, vilket stör undervisningen i det passerande klassrummet. Förslag till ombyggnation Skolan behöver tillskapa 6 klassrum i varje ben där det även skall finnas tillgång till grupprum, kapprum och toaletter i anslutning till samtliga klassrum utan att passera något annat klassrum. 2. Långängskolan Lärarna på Långängskolan har idag sina arbetsrum skilt från eleverna utan kontakt med verksamheten. Elevantalet ökar på skolan samt att man efter översvämningen provisoriskt har flyttat in fritidshemmet Apollo på skolan. Utrymmen på skolan finns, dock får verksamheten problem med att disponera ytorna förenligt med verksamhetens och läroplanens behov som lokalernas utformning är idag. Sida 1 av 2 Sida 84 av 126

85 Tjänsteskrivelse Datum Dnr Förslag till ombyggnation Skolan önskar bygga om ljusgården i skolan så att arbetsrummen ligger centralt där eleverna befinner sig förenligt med läroplanen. Man önskar att fritidshemmet Apollo får en permanent plats på skolan i så att man kan nyttja lokalerna och personalresurserna i sin helhet hela dagen. Man behöver även titta på möjligheter att göra några klassrum större för att kunna utnyttja skolan på bästa sätt. 3. Gymnastiksalen, Östansjö skola Gymnastiksalen vid Östansjö skola är en välanvänd och mycket sliten byggnad. Det är en lokal som används av förskola och skola dagtid samt av ortens invånare och föreningar kvällstid. Yttertaket på byggnaden är i stort underhållsbehov och viss fuktskada finns på del av byggnaden. Mattan i gymnastiksalen är sliten och avger en lukt som påverkar luftkvalitén i salen. Dusch- och omklädningsrummen är slitna och det finns fuktskador i duschutrymmena. Handikappanpassad dusch- och omklädningsrum saknas. Förslag till ombyggnation Gymnastiksalens yttertak behöver bytas ut samt rusta upp i omklädningsrum och duschrum och iordningställa så dessa blir handikappvänliga. Plastmattan i gymnastiksalen bör bytas ut så att luftkvalitén i salen förbättras. Kostnads sammanfattning Från och med den 1 november 2015 är det möjligt att söka bidrag på Boverket för att rusta upp skollokaler, vilket innebär att ett bidrag kan utgå med högst 25 procent av totalkostnaden för de bidragsberättigade åtgärderna. Detta innebära att kostnaderna för ombyggnation av skolfastigheterna förväntas minska med 25% efter sökt bidrag. Om sökt bidrag från Boverket beviljas för skolfastigheterna beräknas kostnaderna för ovanstående projekt ligga på en kostnad av kronor för kommunstyrelseförvaltningens del. Ulrika Fredriksson Lindberg Lokalstrateg Kommunstyrelseförvaltningen Sida 2 av 2 Sida 85 av 126

86 Avtal angående Hallsbergsterminalen 9 16/KS/22 Sida 86 av 126

87 Avtal Övertagande elektrifierad infart Hallsbergsterminalen Parter: Hallsbergs kommun ( ), Hallsberg, nedan kallad Kommunen. Hallsbergs Terminal AB ( ), Box 5003, Helsingborg ägare av fastigheten Hallsberg Terminalen 1, nedan kallat Bolaget. Överlåten egendom: Tillträdesdag: Giltighet: Kommunens kontaktledningsanläggning för järnvägsspår till Hallsbergsterminalen, nedan kallad egendomen Äganderätten till egendomen övergår dock först efter det att nyttjanderättsavtalet är till fullo uppfyllt. Detta avtal är gällande endast under förutsättning av att det godkänns av kommunstyrelsen i Hallsbergs kommun. Detta avtal har upprättats i två lika lydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. Hallsberg den / 2016 HALLSBERGS KOMMUN Helsingborg den / 2016 HALLSBERGS TERMINAL AB... Andreas Svahn... Torbjörn Dybeck Sida 87 av 126

88 KSAU-Personalstrategiska frågor 10 16/KS/20 Sida 88 av 126

89 Tjänsteskrivelse 1 (1) Dnr: Personalutskott Ärendebeskrivning Ansvaret för arbetsgivarfrågor åvilar ytterst de valda politikerna i en kommun. För att säkerställa att arbetsgivarfrågor av kommunövergripande och strategisk betydelse behandlas politiskt så föreslås att ett personalutskott införs i Hallsbergs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att inrätta ett personalutskott. Personalutskottets ledamöter föreslås utgöras av kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendet Ansvaret för arbetsgivarfrågor i en kommun åvilar de valda politikerna i en kommun. Ytterst är det kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och respektive nämnd som har personalansvar för alla anställda i Hallsbergs kommun. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger också att leda och samordna bland annat personalpolitiken. Trots det tydliga ansvar som politiken har avseende dessa frågor så är det få ärenden av personalpolitisk karaktär som bereds och beslutas politiskt. Förslaget är därför att föreslå att det bildas ett personalutskott som får till uppgift att ansvara och bereda kommunövergripande frågor av strategisk betydelse i följande personalpolitiska frågor. Arbetsmiljö, Lönepolitik, Kompetensförsörjning, Mångfald och Jämställdhet. Personalutskottets ledamöter föreslås utgöras av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunens personalchef är ansvarig för att ärendena bereds till personalutskottet. Kommunstyrelseförvaltningen Torbjörn Dybeck Förvaltningschef Bilagor <Ange eventuella bilagor> Version 1.1 Sida 89 av 126

90 Kommundirektörens rapport 11 16/KS/18 Sida 90 av 126

91 Kommundirektörens rapport till kommunstyrelsen januari 2016 Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund har anställts som ny ekonomichef from den 1 maj. Lena kommer närmast från Mora kommun där hon innehaft samma tjänst samt varit biträdande kommunchef under de senaste tre åren. Lena är 53 år och bor med man i Karlskoga. Lena har tidigare arbetat inom Kommuninvest, Statens räddningsverk samt på ett ytterligare statligt verk som förkortas SADEV. Kirsi Aronsson slutar sin tjänst som näringslivschef i Hallsbergs kommun. Kirsi har varit anställd 13 år i kommunen varav de senaste 5 åren som näringslivschef. Kirsi kommer att börja som idrottsutvecklare i Finspång. Rekrytering av ny näringslivschef har påbörjats. Bokslutet för Hallsbergs kommun är i full gång. Alla nämnder har antagit sina verksamhetsberättelser och sina ekonomiska resultat. Årsresultatet kommer att bli bättre än tidigare prognos, vilket förklaras av att både bildningsnämnden, drift- och servicenämnden och kommunstyrelsen har ett bättre utfall än tidigare lämnad prognos. Det slutgiltiga resultatet kommer att fastställas i mitten av februari. Beträffande avtalsrörelsen så är avtalen för bägge lärarfacken samt vårdförbundet klara. Avtalen är slutna utan central satta lönenivåer. Det har inneburit att lönerevisionen för lärarna i Hallsberg har börjat och planeras kunna gå i mål innan den 31 mars. Beträffande den största avtalsparten kommunal finns inga tecken på att ett avtal är nära. Kommunal har begärt 3,5 procent vilket är högt med tanke på kommunernas ekonomiska läge. I samband med kommunstyrelsen så kommer en redovisning av Hallsberg kommuns resultat i Kommunernas kvalitet i korthet att presenteras. Bildningsnämnden Bildningsnämnden har haft en resultatdialog med rektorer och förskolechefer. Verksamhetsrapporter, kvalitetsredovisning samt utvecklingsplaner är nu publicerade på kommunens hemsida. Bildningsnämnden har fattat beslut om nya riktlinjer för omsorg på obekväm tid. Hallsbergs kommun har blivit beviljade statsbidrag till skolans tidiga skolår (1-3) på 3,1 miljoner kronor per år, samt till förskolan på kronor per år. Medlen är avsatta för att minska elevgrupperna det vill säga öka personaltätheten i förhållande till barnantalet. En vikarierande rektor har anställts på Folkasboskolan. Hon heter Lilian Varnander och har en tidsbegränsad anställning under vårterminen. Lilian är rektorsutbildad och har sju års arbetslivserfarenhet som rektor. Sida 91 av 126

92 Bildningsförvaltningen har rekryterat två nya medarbetare till de tjänster som varit vakanta under stora delar av höstterminen. Under januari 2016 börjar Carina Mokvist Koutakis som utvecklingssamordnare. Samtidigt börjar även Per Martinsson som IKT-strateg på förvaltningen. Under december månad flyttade kulturskolan och fritidsgården in till de nyrenoverade lokalerna där Childrens tidigare hade sin verksamhet. I lokalerna finns även ungdomsmottagningen. Tillsammans bildar verksamheterna, Ungdomshuset Kuben som har invigning 11 februari. Kulturavdelningen har tillsammans med Karinföreningen, Modelljärnvägen och Hallsbergs bild och konstförening arrangerat adventsfirande. Nyårsfirandet på torget i Hallsberg var relativt välbesökt. Nyårstal, musikunderhållning, eldslukare samt fyrverkerier stod på programmet. Social- och arbetsmarknadsnämnden Idag har vi över sjuttio ensamkommande barn i verksamheten. Sedan starten i januari 2014 har vi tagit emot 88 barn. Situationen är fortsatt svår att hantera och bristen på boendeplatser är tydlig. I befintliga boenden sker dubbelbeläggning. Sex barn har placerats i externa boenden och 19 barn har placeras i stödboende. Ytterligare en socialsekreterare rekryteras för utredning av de ensamkommande barnen. Totalt, efter rekryteringen, är de tre. På vuxensidan är antalet placeringar högre än på många år. Placeringarna är frivilliga och relativt korta, 2 3 månader. För närvarande har vi fem vuxenplaceringar. En enhetschef till Barn- och familjeenheten, är rekryterad och tillträder den 29 februari. En enhetschef i hemtjänsten och en enhetschef i Särskilt boende har sagt upp sina tjänster. En enhetschef har avslutat Socialstyrelsens uppdragsutbildning Att leda utifrån den nationella värdegrunden. Nya värdegrundsledare har utbildats och hemtjänsten har nu värdegrundsledare i varje hemtjänstgrupp som ska verka som ambassadörer för den Nationella värdegrunden för äldre. Det har varit ett högt tryck inom hemtjänsten och det har varit problem att rekrytera tillräckligt mycket personal för att klara verksamheten beroende på att flera nya brukare tillkommit med stora omvårdnadsbehov. Vi har brukare vi inte kan ta hem från USÖ då vi inte haft möjligheter att tillgodose omvårdnadsbehov varför vi skrivit avtal med Rynningevikens vårdboende om korttidsplatser. Verksamheten för funktionshinder har anställt en vikarierande enhetschef p.g.a. en föräldraledighet. Nämndkansliet har anställt en vikarierande administratör på deltid under en rekryteringsprocess då en av administratörerna fått tjänst som enhetschef. Vi har haft inspektion från arbetsmiljöverket angående hur sjuksköterskorna upplever sin arbetsmiljö. Några sjuksköterskor har sagt upp sig och några har nyanställts. Verksamheten har behov av inhyrd personal under rekryteringsprocessen, två bemanningsföretag har fått uppdraget i nuläget. Sida 92 av 126

93 Drift- och servicenämnden Kommunens vinterdagbok på Hallsberg.se har fått uppmärksamhet och uppskattning. Samtidigt har kommunens hemsida fått en funktion för felanmälan. Klagomål har kommit från boende vid Blomvägen där kommunen har en av sina snötippar. Det finns en oro för översvämning i samband med snösmältning och för att farliga ämnen ska finnas i snömassorna. Man anser också att snötippen etablerats för nära bebyggelsen. Beslut om snötipparnas lägen har tagits i Drift- och servicenämnden. I underlaget ingick att säkerställa att påverkan på omgivningen ligger inom ramen för vad som är tillåtet. Snösmältningen kommer att ske successivt från ett begränsat område så bedömningen är att det inte finns någon risk för att smältvattnet kommer att orsaka någon översvämning eller att innehållet medför en miljöpåverkan som ligger utanför det som är tillåtet. Inför nästa säsong kommer en snödeponi att anläggas vid Reningsverket i Hallsberg. Så långt det är möjligt kommer snön inom nuvarande vintersäsong att styras mot snötippen i Hässleberg. Rekrytering av ny Gatuchef, Planeringsingenjör, VA-ingenjör och Koststrateg pågår. Nu kommer även en ny fastighetschef att behöva rekryteras. Sida 93 av 126

94 Meddelande 12 Sida 94 av 126

95 Verksamhetsplan 2016, budget Samordningsförbundet Sydnärke är en fristående juridisk person där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå, tillsammans med Region Örebro län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar inom lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1 210). Org.nr Telefon c/o Kumla kommun Kumla Sida 95 av 126