Handtuftade ljudpaneler och deras miljöpåverkan

Transkript

1 Handtuftade ljudpaneler och deras miljöpåverkan Martin Grim Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

2 Sammanfattning Avsikten med föreliggande studie var att undersöka hur materialen i en handtuftad ljudabsorberande väggpanel framställs och används, samt hur dessa påverkar miljö och hälsa. Undersökningen har baserats på litteraturstudier för att få svar på vilka effekter vi kan förvänta oss från dessa ämnen. Information om de ingående komponenternas miljöfarlighet har sammanställts, och en Leopoldmatris. Rapportens fokus har legat på att undersöka de olika komponenterna som ljudabsorbenten består av ur ett miljöperspektiv och att analysera förbättringsåtgärder för att minska produktens och liknande produkters miljöpåverkan. Ingående komponenters samt utbytesalternativs och förbättringsåtgärders miljöfarlighet har utvärderats och rangordnats. På så sätt skapas ett underlag som möjliggör val av de material som har minsta möjliga miljöpåverkan. Dessa kan ingå i slutproduktens komponenter för att, om möjligt, kunna reducera den färdiga ljudabsorberande väggpanelens totala miljöpåverkan. Studien har visat att materialvalet för en ljudabsorbent är avgörande för hur omfattande dess miljöpåverkan blir. Utbytesmaterial finns på marknaden såsom till exempel återvunna och ekologiska alternativ. Summary The aim of my study was to examine the environmental impact of the sound absorbing wall panel components. As a method I have used a literature review on potential environmental effects of the components. Information about the environmental hazards that components may cause have been evaluated with a Leopold matrix. The report's focus has been on examining the various components that acoustic panels consist of from an environmental perspective and to analyse the possibilities for improvements to reduce their environmental impact. Panel components and alternative components have been evaluated and ranked. This created a data base that allows selection of materials that have minimal environmental impact. These may be included in the final product to reduce the sound absorbing wall panel's overall environmental impact. The study has shown that the choice of materials for a sound absorber may be critical for the extent of its environmental impact. Replacement materials are available on the market, such as recycled and ecological alternatives. 1

3 Förord Examensarbetet är den sista examinationen för programmet Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram, 180 högskolepoäng vid Göteborgs Universitet. Projektets omfattning är 15 högskolepoäng. Jag vill rikta ett särskilt tack till Åsa Lom, Arkitekter & Design, för att ha bistått mig med säkerhetsdatablad och annat viktigt material, Miljöbron och Sandra Johansson (Regionansvarig Miljöbron Sjuhärad), som erbjöd mig att skriva det här examensarbetet, min handledare Marie Adamsson, som har varit hjälpsam och gett mig råd under skrivandets gång, samt Lennart Bornmalm, kursansvarig för examenskurser ES1510 och ES2500 i Miljövetenskap VT Martin Grim, Göteborg, juni

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Problemställning Syfte Frågeställningar BAKGRUND Ljudabsorbenter Allmänt om textilier och ull Beskrivning av LCA och Leopoldmatris Miljömärkning av textilier METODIK RESULTAT Vilka material finns i den tuftade ljudabsorberande väggpanelen? Komponenters miljöpåverkan och förslag till förbättringar: Leopoldmatris Vilka miljöproblem finns med materialen? Hur ser brandsäkerheten ut? Hur används ull och färg i handtuftningen? Vilka hälsoproblem finns? Vilka alternativ finns? DISKUSSION Slutsatser REFERENSER Litteratur Websidor Film Personlig kommunikation Figurer

5 1. INLEDNING Människor, djur, växter och mikroorganismer är utsatta för ett mycket stort antal kemikalier som släpps ut från många olika källor och kan komma in i organismer genom olika vägar. Många av dessa kemikalier orsakar kanske inte skada var för sig om de förekommer i låga koncentrationer, men de kombinationseffekter som uppkommer vid exponering för dessa kemikalier, även vid låga koncentrationer under en längre tid, kan leda till negativa effekter på människors hälsa och miljö (Naturskyddsföreningen, 2012; Smith och Lourie, 2009). Den mångfald, det överflöd och farligheten många av dagens kemikalier har, är ett av de stora miljö- och hälsoproblemen idag. Det finns inte tillräcklig kunskap för att ge skydd för människors hälsa och rädda miljön från alla kemikalier människan har skapat, som enligt Europeiska inventeringen för befintliga kemiska ämnen (EINECS) är något över kemikalier (ECB, 2011; Lithner, 2011). 1.1 Problemställning Med tanke på omfattande spridning i samhället och miljön, växande produktion och utsläpp och användningen av många farliga kemikalier, är det viktigt att ytterligare bedöma riskerna med kemikalier i samband med produktion, användning och deposition av handtuftade ljudabsorberande väggpaneler och liknande produkter. Jag har valt att studera ljudabsorberande väggpaneler, eftersom de innehåller kemikalier av varierande karaktär som påverkar miljön på olika sätt, vilket fascinerar mig. Mitt intresse för den miljöpåverkan ljudabsorberande väggpaneler orsakar väcktes i samband med att jag fick reda på att det tillverkas tuftade paneler som innehåller flera olika material såsom lim, flamskyddsmedel, polyester och färg vilka i sin tur innehåller kemikalier som ger miljöpåverkan. Men även själva sättet utvinningen av råvarorna sker på påverkar miljön negativt. I och med att ett företag som utvecklar en tuftad ljudabsorberande väggpanel, Åsa Lom Arkitektur & Design, visade intresse för att öka sin kunskap kring hur panelens miljöpåverkan kan minskas fick jag upp ögonen för den typen av produkter. Frågor om vilken påverkan de olika ämnena i panelerna kan tänkas ha på miljön, på ekosystem, på människors- och andra organismers hälsa väcktes. Min studie är en kartläggning av vad forskningen säger om olika ämnens effekter på människa och miljö. Den är också ett försök att via den s.k. Leopoldmatrisen få svar på vilka olika typer av effekter man kan förvänta sig då de olika ämnena i komponenterna hamnar i miljön och i organismer. Ljudabsorberande väggpaneler består av många olika komponenter och innefattar allt från tyger, som under tillverkningen ger upphov till utsläpp av kemikalier till dricksvatten, till oljebaserade material som ger upphov till utsläpp av bland annat tungmetaller. De är således produkter som är intressanta att studera ur ett miljöperspektiv. Identifieringen av de risker för skada på miljö som tillverkningen, användandet och deponeringen av väggpanelen kan ge 4

6 upphov till kan användas som ett faktaunderlag för beslut om genomförande av riskreducerande åtgärder, substitution eller borttagning av ämnen, material eller hela komponenter. 1.2 Syfte Syftet med studien var att undersöka hur materialen i en handtuftad ljudabsorberande väggpanel framställs och används samt hur materialen påverkar miljö och hälsa. 1.3 Frågeställningar Vilka material finns i den tuftade ljudabsorberande väggpanelen? Hur används ull och färg i handtuftningen? Vilka miljöproblem finns med materialen? Vilka hälsoproblem finns? Hur ser brandsäkerheten ut? Vilka alternativ finns? Min studie är en kartläggning av vad forskningen säger om olika ämnens effekter på människa och miljö. Den är också ett försök att via den s.k. Leopoldmatrisen få svar på vilka olika typer av effekter man kan förvänta sig då de olika ämnena i komponenterna hamnar i organismer och i miljön. Människor, djur, växter och mikroorganismer är utsatta för ett mycket stort antal kemikalier som släpps ut från många olika källor och kan komma in i organismer genom olika vägar. Många av dessa kemikalier orsakar kanhända inte skada var för sig om de förekommer i låga koncentrationer, men de kombinationseffekter som uppkommer vid exponering för dessa kemikalier, även vid låga koncentrationer, under en längre tid kan leda till negativa effekter på människors hälsa och miljön. I den här uppsatsen används samlingsnamnet komponenter för material och ämnen som kan komma att bli en del av ljudabsorbenten. Komponenterna presenteras med sammandrag av analyserad miljöpåverkan och förslag till förbättringsåtgärder i tabell 1. Av dessa komponenter har särskild fokus lagts på att utvärdera flamskyddsmedel i samband med denna litteraturstudie kring miljöpåverkan av handtuftade ljudabsorbenter. Termen miljövänlig används generellt i den här rapporten för produkter med mindre miljöpåverkan än de som företaget avsett att använda i sin väggpanel eller för produkter med miljömärkning. Termen nämns genom hela rapporten i relation till den miljöpåverkan något annat har. Ordet nämns således alltid som en jämförelse. 5

7 2. BAKGRUND 2.1 Ljudabsorbenter Ljudabsorption är ett viktigt begrepp inom rumsakustiken Då energin i en ljudvåg absorberas i ett material, dämpas ljudet på grund av värmeförluster. I inomhusmiljöer och på arbetsplatser, där ett större antal personer vistas, används ofta ljudabsorbenter i form av vita plattor av mineralull eller liknande i taket. Dessa ska fungera så att de absorberar ljudet och ska hindra det från att spridas i så stor utsträckning som möjligt. På så sätt minskas efterklangen i rummet, vilket kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Ljudabsorbenter brukar indelas i tre olika typer beroende på hur de fungerar: 1 Porös absorbent, som består av mineralull eller liknande fibermaterial och fungerar bra vid höga frekvenser; Det finns också tjockare porösa ljudabsorbenter vilka sätts i hörn och där fungerar väl även mot låga frekvenser. 2 Resonans-absorbent (ibland Helmholtz-absorbenter), som är perforerade med hål eller slitsar där en resonans sker tillsammans med den bakomliggande luftvolymen (en Helmholtzresonator), fungerar bäst vid lägre frekvenser. 3 Panel-absorbent eller membran-absorbent, där resonans sker med hjälp av en panel eller ett membran, fungerar bäst vid låga frekvenser (absoflex, 2012). Exempel på olika absorbenter visas i figur 1. 6

8 Figur 1: Ett urval av komponenterna som ingår i väggpanelen. Produkten som behandlas i den här uppsatsen är en kombination av dessa tre typer. Den sätts i rörelse och fungerar på så vis som resonansabsorbent. Detta är förklaringen till att den tar upp även låga frekvenser (Åsa Lom, Pers. komm, 2013). Väggpanelen är att betrakta som ett textilt konstverk som också har en praktisk funktion. Den görs i ull med hjälp av en tryckluftsmaskin som skjuter in garnet i en väv. Garnet limmas sedan för stabilitet och sätts sedan på en ram för montering på vägg. Väggpanelerna görs i moduler som sedan går att addera till varandra för valfri storlek beroende på önskemål (Gafurovic m.fl., 2013). 2.2 Allmänt om textilier och ull Textilier görs av naturfibrer, konstfibrer eller en blandning av dessa. Naturfibrer indelas i växt- och djurfibrer. Exempel på växtfibrer är bomull, lin och hampa medan djurfibrer består av silke eller ull. Konstfibrer indelas i syntet- och regenatfibrer. Syntetfibrer består av oljepolymerer som kan bilda material såsom akryl, polyester och 7

9 polyamid. Regenatfibrer är konstgjorda naturfibrer gjorda av cellulosa eller protein som med hjälp av kemikalier ändrat struktur (Naturskyddsföreningen. 2007). Huvuddelen av den ull som nyttjas i textilindustrin utgörs av pälsen från tamfår. Textilier kan även göras av ull från andra djur som exempelvis vikunja, alpacka och angorakanin (Linder, 1894 ; Geijer, 1994). För att tillverka ett kilo tyg förbrukas i genomsnitt ett kilo kemikalier (Farm, 2003). Hur mycket kemikalier som krävs vid produktionsprocessen är till stor del beroende på vad för material textilen är gjord av. Det går exempelvis åt mer kemikalier till att producera ett tyg av viskos än ett av bomull. Detta beror på att viskos är ett syntetiskt material, som till stor del består av kemikalier, till skillnad från bomull som är odlad. Mängden kemikalier i ett tyg är inget mått på hur giftigt det är. Ofta utgör de riktigt giftiga ämnena bara en liten del av den totala andelen kemikalier (Kemikalieinspektionen, 2010). I framställningen av miljöanpassade textilier är det inte tillåtet att behandla materialet så det blir krympfritt, med så kallad superwash-behandling (Slöjd Håller, 2009).Tekniken innebär att ullen doppas i det syntetiska nylonmaterialet polyamid. Detta fyller utrymmet mellan fjällen, vilket medför att fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Antikrympbehandlingen sker i våt miljö, så det går åt mycket vatten. Sedan ska ullen/plaggen torkas, vilket är energikrävande. Färgning av ull kräver samma procedur, med vatten och torkning, så ofta kombineras de (Billing, 2013). Polyamid är en termoplast som tillverkas av olja (Sandrén, Elin. 2010). Oljeutvinningen leder till förorening, inte minst av marina miljöer. Innan polyamid-doppet doppas ullen i klor. Genom oxidering kan klorgas förstöra vävnad hos både människor, djur och växter. Klorgas användes som giftgas under första världskriget. Exponering av ämnet kan leda till skador på ögon, lungor, näsa, hud och hals. Klorgas fräter även sönder metaller och kalksten. I kontakt med vatten bildar gasen en syra, som i hög koncentration är giftig för vattenlevande organismer (Naturvårdsverket, 2009). Ur miljösynpunkt är fårhållning för produktion av ull inte så problematisk. Fåren hjälper till att hålla markerna öppna och fungerar därför som landskapsvårdare, det vill säga om de inte tillåts beta alltför hårt. Ett par miljöproblem finns dock. Sättet bekämpningen av parasiter sker på är det största. Om fåren går för tätt sprider sig parasiter mellan varandra. För att ta död på såväl yttre som inre parasiter används insektsmedel och avmaskningsmedel, och här gäller det att hitta nedbrytbara ämnen som inte skadar miljön på sikt. Yttre parasiter i ullen förekommer nästan bara i varma länder, till exempel i Australien. Inre parasiter finns även på nordliga breddgrader, såsom i Sverige (Naturskyddsföreningen 2007). Den ull som ljudabsorbentsutvecklaren Åsa Lom använder består främst av restgarn från tillverkning av mattor. Åsa köper mattgarnet från Kasthalls fabriksbutik (Åsa Lom, Pers. komm, 2013). Ullen kommer från Europa och Nya Zeeland (Kasthall, 2013). När det gäller ullen från Nya Zeeland så sker den största miljöpåverkan vid transporten. Ullen fraktas till Italien från Nya Zeeland för vidare transport med lastbil norrut till bland annat Sverige (Gafurovic, m.fl, 2013). 2.3 Beskrivning av LCA och Leopoldmatris En livscykelanalys (LCA) innebär att undersöka en produkts miljöpåverkan från vagga till 8

10 grav (eller från vagga till vagga om produkten återanvänds), vilket inkluderar miljöpåverkan från produktion av råvaror till deponi (Sandra Johansson, Pers. komm, 2013). En fullständig LCA över slutprodukten ligger tyvärr inte inom tidsramen för detta arbete. Föreslagna ändringar och utbyten skall därför endast ses som rekommendationer. En fullständig LCA eller nya framtida kunskaper kan komma att visa att andra material kan vara bättre val ur miljösynpunkt. Leopoldmatriser med betydelse och omfattning av miljöpåverkan med vilka material och deras alternativ kan jämföras kommer att ge en överblick över resultaten från den här studien. Med den matris-typen underlättas jämförelser mellan de grader av alvarlighet som skaparen av matrisen tillskriver olika aktiviteter utifrån sin erhållna kunskap på området matrisen är tänkt att illustrera. Källebrink, Lundqvist och Persson (2007) beskriver hur Leopoldmatriser konstrueras och tolkas. Leopoldmatrisen är den mest kända av kvantitativa matriser och utvecklades på 1970-talet av USA:s geologiska undersökning. Matrisen är ihopsatt av två checklistor, där den vågräta listan består av 100 stycken bakomliggande faktorer (miljökomponenter) och den lodräta listan består av 88 stycken miljöfaktorer (aktiviteter), vilket ger en möjlighet på kombinationer. Varje aktivitet och dess tänkbara effekt på olika miljöfaktorer måste övervägas vid användandet av Leopoldmatrisen. Det finns både fördelar och nackdelar med Leopoldmatrisen. En fördel är att den är lättförståelig och kan användas på många olika projekt. En annan fördel är att Leopoldmatrisen är användbar som ett sökningsverktyg för att göra en grov identifiering av effekterna. Genom att den visar på de olika effekterna och händelserna kan den också vara mycket användbar för att visa på olika kommunikationseffekter. En nackdel är att den inte kan anpassas så bra till specifika problem. Matrisen tar bara upp direkta effekter och inte samspelet mellan olika faktorer och den skiljer inte på kvalitativ och kvantitativ data. Där en effekt är förväntad markeras rutan i matrisen som kommer att påverkas med en diagonal linje (förväntad effekt, se figur 2). Därefter bestäms påverkans storlek och betydelse, vilket visas med de två olika siffrorna i rutan (se figur 1). Det finns olika varianter att göra detta på. En av varianterna är att överst till vänster skriva en siffra mellan -10 och +10 vilken visar påverkans storlek. Värdet -10 på skalan symboliserar i detta fall den påverkan som är minst bra medan +10 symboliserar den påverkan som är bäst/mycket bra. På samma sätt anges det i nedre högra hörnet påverkans betydelse, vilket beskrivs genom en siffra mellan 1 och 10. Där 1 symboliserar ej betydande påverkan och 10 en mycket betydande påverkan. Ett annat alternativ är att beskriva storleken med ett tal mellan 1 och 10 där 1 står för en liten storleks påverkan och 10 för en stor storleks påverkan. Till exempel när aktiviteten spridning av föroreningar påverkar miljökomponenten luftföroreningar. Storlekens påverkan beskrivs i exemplet nedan (se figur 1) med siffran 7, vilket betyder att det är en större påverkan. Betydelsen av en effekt är relaterad till hur pass viktig den är eller till en uppskattning av en trolig konsekvens av den förväntade miljöpåverkan. Betydelsen beskrivs med ett tal mellan 1 och 10 där 1 står för inte så väsentlig betydelse och 10 för mycket väsentlig betydelse. Betydelsen av effekten tilldelas siffran 8 i exemplet nedan (se figur 1), vilket betyder att miljöpåverkan har en större väsentlig betydelse. Väsentlighetsvärdet på de tilldelade siffrorna är baserade på en subjektiv bedömning från individer, grupper eller experter inom ett visst område som jobbar med studien. 9

11 2.4 Miljömärkning av textilier Idag finns en mängd olika miljömärkningar av textiler på marknaden. Exempel på sådana märkningar är Bra miljöval, EU Ecolabel och Svanen (Naturskyddsföreningen. 2010). Öko- Tex standard 100 är en märkning som i stället garanterar att textilen inte är skadlig för användarens hälsa (Oeko-Tex. 2010a). Det finns ytterligare två sorters märkningar av Öko-Tex som bland annat, förutom att uppfylla hälsokriterier, ska tillgodose vissa ekologiska krav, benämnda Öko-Tex Standard 1000 och Öko-Tex 100 plus (Oeko-Tex. 2010b, Oeko-Tex. 2010c). Global OrganicTextile Standard (GOTS) är den världsledande textilproduktionsstandarden för organiska fibrer. Den har ekologiska och sociala kriterier som backas upp av oberoende certifiering av hela textilförsörjningskedjan (Global OrganicTextile Standard). Standarden omfattar bearbetning, tillverkning, förpackning, märkning, handel och distribution av alla textilier tillverkade av minst 70 % certifierade ekologiska naturliga fibrer.slutprodukterna kan innefatta, men är inte begränsade till, fiberprodukter, garner, tyger, kläder och hemtextil. Syftet med standarden är att definiera av hela världen erkända krav som garanterar ekologisk status för textilier, från skörd av råmaterial, genom miljömässigt och socialt ansvarsfull tillverkning upp till märkningen i syfte att åstadkomma en trovärdig försäkran till slutkonsumenten (Global OrganicTextile Standard, 2013). 3. METODIK I den här studien används samlingsnamnet komponenter för material och ämnen som kan komma att bli en del av ljudabsorbenten. Jag har i denna studie kartlagt varje ämne separat och därefter med hjälp av den s.k. Leopoldmatrisen försökt utvärdera vilka effekter man kan förvänta sig i och i vilka delar av de miljöer dessa ämnen kan hamna. Genom resultatet från litteraturstudien har ingående komponenters samt utbytesalternativs och förbättringsåtgärders miljöfarlighet utvärderats och rangordnats. På så sätt har ett underlag skapats som möjliggör ett val av material med minsta möjliga miljöpåverkan som kan ingå i slutproduktens komponenter. Detta har gjorts för att, om möjligt, kunna reducera slutproduktens totala miljöpåverkan. Information om komponenternas miljöpåverkan har sökts i litteratur genom användning av Göteborgs universitets databas Summon. Även Kemikalieispektionens hemsida ( 2013) och EU:s toxdatabas ECHA ( 2013) har använts till att söka kunskap. Med litteratur avses i den här uppsatsen: rapporter, uppsatser, avhandlingar, tidskrifter, information från myndigheter, kommuner, standardiseringsorgan, dokumentärfilmer och böcker. Källor till beskrivande text, dvs. text som inte innehåller analys av just ljudabsorbentens miljöpåverkan, kan ha andra källor än de nämnda ovan. Det kan röra sig om distributörer och tillverkare ifrån vilka information hämtas i sökandet efter miljövänligare utbytesalternativ till de komponenter som i nuläget utgör handtuftade ljudabsorbenter. En Leopoldmatris för väggpanelen som företaget utvecklar har genomförts. Matrisen baserades i huvudsak på författarens egen bild av hur de aktiviteter som finns i matrisen 10

12 förhåller sig till varandra i fråga om grad av miljöpåverkan. Indata är således informationen under rubriken Ingående komponenters miljöpåverkan och författarens bedömning av hur alvarlig miljöpåverkan kan tänkas bli. Författarens kunskap om interaktioner i miljön mellan olika organismer, element, miljöer och föroreningar var således en del av indata. Vad som poängsättningen i matrisen grundas på framgår även i korthet i brödtexten under figur 2. Toxicitetsdata har hämtats från en doktorsavhandling av Delilah Lithner (Lithner, 2011) och baseras bland annat på toxicitetstester som utförts med små kräftdjur (Daphnia magna). Man anger den akuta toxiciteten som EC50, den koncentration som påverkar 50% av försöksdjuren. Daphnia magna väljs ofta som försöksdjur för toxicitetstester, och denna art har använts mycket sedan mitten av 1970-talet i lagstadgade tester och ekotoxikologisk forskning (Koivisto, 1995). I Reach-förordningen, som ersatt stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige, anges Daphnia som det föredragna ryggradslösa försöksdjuret för tester av akut toxicitet (Europaparlamentet och Europarådet, 2006; Kemikalieinspektionen 2012). 4. RESULTAT Syftet med studien var att undersöka hur materialen i en handtuftad ljudabsorberande väggpanel framställs och används samt hur materialen påverkar miljö och hälsa. Resultaten redovisas mot bakgrund av de frågeställningar som presenterats tidigare, 4.1 Vilka material finns i den tuftade ljudabsorberande väggpanelen? Materialen i de tuftade panelerna redovisas nedan. Tuftat material: Garn i ull, färgning:kollasol CDA, Na-Acetat, ättiksyra, lyogen MS, natriumsulfat, lanalbin B och färgen Cromatos SRL Red Nylocrom F-2BL 90 %. Väv: Polyester (Esexgrey), akrylfiber. Kantlim:Naturlatex (Diazo), Nanoflam eller EcoFlameProtect. 4.2 Komponenters miljöpåverkan och förslag till förbättringar: Komponenternas milöpåverkan och förslag till förbättringar redovisas i tabell 1 nedan. KOMPONENTER SOM FÖRETAGET SOM TILLVERKAR DEN TUFTADE LJUDABSORBENTEN HAR TÄNKT ANVÄNDA Tuftat material: Garn i ull MILJÖPÅVERKAN Hög syreförbrukning vid nedbrytning. Insekticider mot parasiter och giftigt malmedel kan hamna i 11 FÖRBÄTTRING ELLER MILJÖVÄNLIGASTE ALTERNATIVET Återvunnen eller/och ekologisk ull med vegetabilisk spinnolja.

13 Färgning - Kollasol CDA Och - Na-Acetat - Ättiksyra - Lyogen MS - Natriumsulfat - Lanalbin B - Färg Väv: - Polyester (Esexgrey) näringskedjor och miljön. Ångor som potentiellt kan vara skadliga för hälsan kan frigöras vid brand eller termisk sönderdelning. Färgen Cromatos SRL Red Nylocrom F-2BL 90 % kan enligt säkerhetsbladet även orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön, ska anses vara skadlig för vattenlevande organismer och anses vara miljöfarlig. Växthusgaser och tungmetaller frigörs vid oljeutvinningen. Textil Color eller Textilfärg Textil Color uppfyller krav ställda för GOTS och Öko-Tex 100. Återvunnen polyester eller Lyocell (en regenatfiber) - Polypropylenefiber Polyamid (PA) Polyeten (PE) eller Lyocell (en regenatfiber) - Akrylfiber Utsläpp av kemikalier. Lyocell (en regenatfiber) Baksidelim: Akrylat (Diazo) eller Nanoflam Hudirriterande och hälsovådligt till dödligt. Byte till ett lim utan innehåll av Amino-2-metylpropanol Kantlim: Naturlatex (Diazo) eller Nanoflam Utbredning av monokulturella odlingar. Hudirriterande och hälsovådligt till dödligt. Flamskydd: - NOFLAN Helt giftfritt enl. distributörer. Apyrum eller användning av återvunnen eller/och ekologisk ull med vegetabilisk spinnolja. - Alternativt: EcoFlameProtect Apyrum eller användning av återvunnen eller/och ekologisk ull med vegetabilisk spinnolja. Tabell 1. Komponenter som ingår i en prototyp till en ulltuftad ljudabsorbent. Komponenternas miljöpåverkan och förslag till förbättringar av dessa och alternativa komponenter med mindre miljöpåverkan presenteras också kort. Dessa är mera utförligt beskrivna i den löpande texten under rubriken Resultat. 4.3 Leopoldmatris Utvärderingen redovisas i form av en Leopoldmatris i figur 2 nedan. 12

14 Figur 2: Leopoldmatris för handtuftade ljudpaneler. Den bedömda omfattningen kvantifieras av den första siffran i varje ruta i matrisen. Betydelsen, som den bedöms av författaren, kvantifieras av den andra siffran i varje ruta. Betydelsens skala sträcker sig från -10 (mycket positiv konsekvens) till och med 10 (mycket negativ konsekvens). Omfattningens skala sträcker sig från 0 till och med 10, som betecknar den största möjliga omfattningen. För figur 2 gäller följande, där O står för omfattning och B står för betydelse; Tillverkning av panelen/ Människor O: Så länge panelen tillverkas för hand föreligger risken att människor kommer i kontakt med lim (NOFLAM) och panelens andra komponenter dermatologiskt och oralt. B: Kan ge svår hudirritation och skador på inre organ följt av respiratorisk kollaps vilket kan vara livshotande. Tillverkning av panelen/ Luftföroreninger O: Ångor bildas av lim B: Hälsovådligt men orsakar inte plötslig död Tvättning/ Vattenföroreningar O: Limpartiklar sköljs ut i vattnet. B: Limpartiklar sköljs dock inte ut i vattnet i några större kvantiteter eftersom de passerar genom reningsverk och därför kanske inte når vattendrag (beroende på vilka reningssteg 13

15 verket har, hur effektiva de är osv). Deponi/ Människor O: Beror på deponiplatsens utformning, samlas avrinningsvatten upp? B: Betydelsen är troligtvis relativt liten då vi inte dricker allt vatten ämnet hamnar i. Deponi/ Övriga djur O: Beror på deponiplatsens utformning, samlas avrinningsvatten upp? B: Kan ha högre betydelse än för människor pga. den höga exponeringen och koncentrationen vid eventuell förtäring eller upplösning av ämnet. Deponi/ Växter O: Beror på deponiplatsens utformning, samlas avrinningsvatten upp? B: Ifall växter utsätts för vatten som utlakat miljögifter ur panelen kan betydelsen betraktas som stor. Deponi/ Vattenföroreningar O: Beror på om ämnet är lättlösligt i vatten. B: Beror på om ämnet är lättlösligt i vatten. Deponi/ Luftföroreningar O: Beror på om panelen kommer att förbrännas eller inte. B: Beror på om panelen kommer att förbrännas eller inte. Brand/ Människor O: Beror på omgivande material och omständigheter. B: Brandröken kan ge hudirritation, skador på inre organ och respiratorisk kollaps. Användning av den ljudabsorberande panelen: omfattningen och betydelsen av den miljöpåverkan som eventuellt kan uppkomma vid användning av panelen är okänd. Tomma rutor i matrisen; förväntad effekt är okänd eller svår att förutsäga. Material som ingår i en prototyp till en ulltuftad ljudabsorbent är garn i ull och en väv i Polyester (Esexgrey), Polypropylenefiber eller Akrylfiber. Ämnen till färgning är kollasol CDA, Natrium-Acetat, ättiksyra, lyogen MS, natriumsulfat, lanalbin B och textilfärg. Lim och flamskyddsmedel är också ämnen som kommer vara en del av ljudabsorbenten. 4.4 Vilka miljöproblem finns med materialen? Ingående material i komponenterna till ljudpanelerna redovisas nedan. Ull 14

16 Ull innehåller en del orenheter, däribland ullfett (lanolin), som måste tvättas ur ullen. De stora mängderna ullfett bryts ner långsamt och ger upphov till mycket syreförbrukande ämnen vilket ställer extra höga krav på avloppsreningen (Naturskyddsföreningen 2007). Ofta centrifugerar man bort lanolinet, som sedan deponeras eller används i kemikalieindustrin. När ullen har tvättats tillsätter man malmedel, som ska hindra ullen från att bli angripen under lagring och transport. Det är vanligt att medlet tvättas bort, och hamnar i avloppsvattnet under den fortsatta beredningen. I så fall tillsätts nytt malmedel i samband med färgningen. Malmedel är giftigt, och hanteringen är således problematisk (Naturskyddsföreningen 2007). När man spinner ullen, tillsätts mineralolja som ofta är tillverkad av petroleum. Istället för att vid spinningen av ullen tillsätta mineralolja skulle man kunna använda vegetabilisk spinnolja. Ett flertal olika oljor kan användas som spinnolja, bland annat kokosolja (Naturskyddsföreningen, 2007). Ull är smutsavstötande, vilket ur miljösynpunkt förstås är positivt. Man behöver inte tvätta ylletextilier så ofta det räcker med att vädra. Dessutom är det förhållandevis lätt att ta bort fläckar på ylle, så att man slipper tvätta hela plagget eller textilen (Slöjd Håller, 2009). Polyester Polyester är den vanligaste syntetfibern och tillverkas av olja som på kemisk väg förädlas och sätts ihop till långa polymerer. Polymererna pressas genom ett munstycke och ut kommer strängar som sträcks och tvinnas ihop till trådar. Eftersom polyester är slitstarkt och inte skrynklar brukar det blandas med naturfibrer för att tillverka ändamålsenliga textilier. Oljeutvinningen orsakar utsläpp av växthusgaser och ibland tungmetaller. Användandet av polyester i den ljudabsorberande väggpanelen är, med tanke på graden av oljeutvinnandets miljöpåverkan, att avråda ifrån ur miljösynpunkt. Råmaterialet till polymererna är dessutom ofta mycket toxiskt (Naturskyddsföreningen, 2007). Att använda återvunnen polyester i ljudabsorbenten skulle effektivt minska komponentens miljöpåverkan eftersom ovan nämnda utsläpp av växthusgaser och tungmetaller i så fall inte sker. Detta samtidigt som uppbyggnaden av sopberg och skadliga utsläpp från sopförbränningsugnar minskar (Naturskyddsföreningen, 2007). Vid toxicitetstester används ofta små kräftdjur (Daphnia magna) som försöksdjur. Man mäter då oftast EC50-värden. Ju lägre EC50-värden desto högre toxicitet har kemikalien som testas eftersom en lägre koncentration av ämnet har påverkat 50 procent av försöksdjuren. EC står för Effect Concentration (Lithner, 2011). Sådana test kan eventuellt användas för att testa toxiciteten hos råmaterialet till polymererna. Akryl Tillverkning av akrylfibrer är mer komplicerad och resurskrävande än produktionen av polyesterfibrer. Lösningsmedel och andra kemikalier måste tillsättas polymererna för att trådar av akryl ska bildas. Utsläpp av kemikalier vid akrylframställning medför därför stor miljöpåverkan (Naturskyddsföreningen, 2007). Lim Naturlatex Utbredning av latexplantage (monokultur) tränger undan naturlig skog som har avsevärt högre biodiversitet. Anläggandet av trädplantager resulterar ofta i minskad jordbördighet, ökad erosion och packning av jorden, förlust av biologisk mångfald, reducerade grundvattenreserver och ojämnare flöde i vattendragen. Anläggandet resulterar även ofta i en ökning av bränder och ökad brandrisk (Sheppard; Svedén & Tengnäs, 2002; Madehow; 15

17 Holden's Latex Corp). Leopoldmatris För syftet att beskriva toxicitet av ämnen (kemikalier) i komponenterna i den ljudabsorberande panelen, vad som påverkas av toxiciteten (Miljökomponenter)samt omfattningen av påverkan under och efter aktiviteter komponenterna kan vara inblandade i presenteras ovan i form av en Leopoldmatris (se figur 2). Den bedömda omfattningen kvantifieras av den första siffran i varje ruta i matrisen. Betydelsen, som den bedöms av författaren kvantifieras av den andra siffran i varje ruta. Betydelsens skala sträcker sig från - 10 (mycket positiv konsekvens) till och med 10 (mycket negativ konsekvens). Omfattningens skala sträcker sig från 0 till och med 10, som betecknar den största möjliga omfattningen (Källebrink et al, 2007). 4.5 Hur ser brandsäkerheten ut? Textilvaror i offentlig miljö behandlas ofta med flamskyddsmedel, en metod som ger upphov till giftiga dioxiner vid bl.a. tvätt och förbränning. Ullvaror behöver däremot inte flamskyddsbehandlas, eftersom ull är svårantändligt (Slöjd Håller, 2009). Flamskyddsmedel används för att fördröja antändningen av en produkt. Flamskyddsmedel är svårnedbrytbara eftersom de ska fylla sin funktion under hela varans livslängd. Flamskyddsmedels långa hållbarhet gör att vissa flamskyddsmedel ackumuleras i naturen och påträffas långt ifrån spridningskällan. Särskilt farliga anses bromerade flamskyddsmedel vara eftersom de hittats i blod och bröstmjölk. Vissa bromerade flamskyddsmedel har även visat sig orsaka långvariga skador i vattenmiljön (Kemikalieinspektionen, 2011). Situationen är enligt Svenska Naturskyddsföreningen ohållbar då bromerade flamskyddsmedel och andra miljögifter återfinns i matfiskar (Naturskyddsföreningen, 2012). De kan även orsaka cancer, hormonstörningar och fosterskador då de ombildas till dioxiner. Nya rön visar även på en koppling mellan bromerade flamskyddsmedel i fosterlivet och autism. Bromerade flamskydd finns i stor omfattning i möbler, datorer, tv-apparater och i inredning till bilar, tåg, båtar och flygplan (EcoFlameProtect in Scandinavia AB, 2013). De är bioackumulerande persistenta ämnen som kommer att finnas kvar under en lång tid och vars egenskaper påminner om PCB (Jarl, 2010). Ämnena i flamskyddsmedel är inte kemiskt bundna till plast och textilier vilket gör att de lätt kan spridas i miljön. Ämnena är dessutom fettlösliga, vilket innebär att levande organismer kan ta upp dem. Det är en av orsakerna till att de finns i livsmedel och särskilt i fet fisk. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och därmed påträffas på ställen långt från spridningskällan. Det finns ett stort antal olika bromerade flamskyddsmedel. Familjen polybromerade difenyl eter utgör en av de mest förekommande och hälsofarliga av den här typen av ämnen. Studier gjorda på djur visar att vissa bromerade flamskyddsmedel kan ge allvarliga hälsoeffekter vid långvarig exponering. De anses bland annat kunna påverka hjärnans utveckling hos foster och spädbarn samt ha effekter på människors fortplantningsförmåga och ge leverskador (Testfakta, 2011). Vissa flamskyddsmedel kan ansamlas i miljön och i vissa fall kan de även vara hälsoskadliga. Problemet uppstår framförallt när produkter som innehåller dessa ämnen deponeras utan lämpligt omhändertagande. Då läcker flamskyddsmedlen ut och eftersom de är svårnedbrytbara kommer de att finnas kvar länge i naturen. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och hittas på ställen långt från spridningskällan 16

18 (EcoFlameProtect in Scandinavia AB, 2013). Kemikalieinspektionen anser att flamskyddsmedel med dessa egenskaper ska undvikas i största möjliga utsträckning(ecoflameprotect in Scandinavia AB, 2013). Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och någon totalbild över vilka som används i Sverige idag finns inte. Det är inte heller registrerat vilka varor som är flamskyddade eller vilka ämnen de är flamskyddade med (EcoFlameProtect in Scandinavia AB, 2013). 4.6 Hur används ull och färg i handtuftningen? Det finns mycket, såsom vilka egenskaper som är efterfrågade samt vilken kulör som önskas, som påverkar vilken typ av färgning som används till t.ex. fiber. När man färgar används ett antal kemikalier utöver de i färgerna. För ullen som färgas till ljudabsorbenten Åsa Lom Arkitektur & Design utvecklar används följande ämnen: Kollasol CDA, Na-Acetat, ättiksyra, Lyogen MS, Natriumsulfat, Lanalbin B och färg. Det finns en mängd olika färger som är olika beständiga i olika miljöer. Ljusäktheten är det som är mest relevant för Åsa Lom, det är ju av stor vikt att färgerna inte bleks vid dagsljus t ex. Andra faktorer är väder, tvätt, kemikalier mm. Dessvärre gäller inte ett och samma säkerhetsdatablad det beror på vilken kulör man använder. Utöver detta blandar man flera kulörer för att hamna rätt, så det är näst intill omöjligt att ta fram alla varianter som skulle krävas. Därför har en kulör valts ut som referens. Mängden färg har också att göra med vilken kulör som används, exempelvis går det åt många gånger mer färg till att färga textilier svarta än till ljusgrått. Samma sak gäller för mängden av övriga ämnen, såsom de listade här ovan (Åsa Lom, pers. komm, 2013). Vid färgning av ull fastnar i stort sett alla kemikalier och färger i fibern, medan andra fibrer såsom bomull inte tar upp lika mycket. Då åker större mängd rester ut i avloppet. Tuftningen utförs på så vis att garnet skjuts fast i väven med ett för uppgiften anpassat verktyg. Att ta tillvara på restgarner, såsom Åsa gör med mattgarn från Kasthall, är en stor miljömässig vinst jämfört med att dessa källsorteras som brännbart och bränns upp. Restgarn är således miljövänligare än nyproducerad ull. Skulle det gå att hitta en befintlig miljövänligare färg eller utveckla en sådan vore det miljövänligare än att byta ut ullen mot ett annat material. Dock känner man inte till vilka egenskaper just de har för t.ex. ljusäkthet, vilket kan leda till att tillverkare och konsumenter väljer nyproducerat garn (Åsa Lom, pers. komm, 2013). Således finns en komplexitet i färgningsprocessen som försvårar djupare analys av den. Men det står klart att färgningen medför risker och miljöpåverkan. I de kläder och andra textilier vi dagligen både bär på kroppen och tvättar finns även hälsovådliga ämnen. I de länder som inte har så strikta regler för vattenrening och arbetsmiljö som Sverige dumpas mycket av kemikalierna rakt ut i vattendrag och utsätter de som arbetar med färgning för stora risker. Det finns mycket som är förbjudet i Sverige som inte regleras i andra länder. De tillstånd som utfärdas för denna typ av verksamhet innebär i Sverige restriktioner bland annat av ph-värde (Åsa Lom, pers. komm, 2013). Ur ett miljöperspektiv hade det varit bäst ifall man inte färgade alls, men vilka alternativ finns i de fall man ändå vill ha kulörer på ullen? Detta är något Åsa har bestämt sig för att försöka ta reda på mer om framöver (Åsa Lom, pers. komm, 2013). För färgen röd kan Cromatos SRL Red Nylocrom F-2BL 90 % användas. Den levereras i pulverform. I säkerhetsbladet för Cromatos SRL Red Nylocrom F-2BL 90 % beskrivs att ångor som potentiellt kan vara skadliga för hälsan kan frigöras vid brand eller termisk 17

19 sönderdelning. Produkten kan enligt säkerhetsbladet även orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön, ska anses vara skadlig för vattenlevande organismer och anses vara miljöfarlig (Cromatos Nordic AB, 2011). Tvättning När nytillverkade textilier tvättas lakas giftiga ämnen ut till avloppsvattnet. De kemikalier som inte reningsverken kan avlägsna släpps ut i havet och orsakar, i många fall, skada i vattenmiljön (Kemikalieinspektionen, 2009a). Att ha detta i åtanke vid val av tvättningsmetod, ifall en eller flera komponenter av någon anledning behöver tvättas, kan minska tvättningens miljöpåverkan. 4.7 Vilka hälsoproblem finns? Lim Nanoflam Dermatologisk exponering: Nanoflam innehåller 2-Amino-2-metylpropanol (AMP) som kan ge hudirritation och rodnad eftersom det är en svårt hudirriterande kemikalie. Redan vid 0,26 procent är AMP milt irriterande. Efter exponeringstider om 24 timmar och med en högre koncentration av 0,58 procent AMP kan starkare hudirritation och till och med ödem uppstå. AMP;s irritationsförmåga på hud (dermatologiska tester) har testats på kaniner. AMP har i experiment visat sig kunna penetrera ner till 3,1 mm djup på 72 timmar genom konstgjord hudtalg (Burnett, 2009). En risk för upptag av AMP i blodomloppet hos människor och flera andra djur kan således föreligga (Burnett, 2009). Oralt intag: AMP tas snabbt upp i blodomloppet efter oralt intag. Redan vid ett intag av 3600 mg/kg (mg AMP/kg saltlösning) leder detta till svåra skador på lever, njure, mjälte och andningsorganen i råttor. Det följs av respiratorisk kollaps vilket kan vara livshotande. Råttorna fick irritation i magsäcken och tolvfingertarmen (Burnett, 2009). Polyester Polyester tillverkas av olja som förädlas i flera steg vid raffinaderier och petrokemiska industrier. Sedan råvarorna renats, sätts de samman så att det bildas långa molekylkedjor, så kallade polymerer. Polymeren kan användas till både fibrer och plast. Miljöproblemen från oljeutvinningen fram till polymer är relativt lika för alla syntetfibrer. Oljeanvändningen medför stora utsläpp av främst växthusgaser. Utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och flera andra hälso- och miljöfarliga ämnen kan även förekomma. Råvarorna till polymeren är ofta mycket giftiga och flera är cancerframkallande. Energiåtgången är stor under tillverkningen (Naturskyddsföreningen, 2007). 4.8 Vilka alternativ finns? Ett antal utbytesalternativ har identifieras. I analysen framträder dessa som de bästa materialen till komponenterna ur ett strikt miljöperspektiv. 18

20 Återvunnen ull och ekologisk ull Ullvaror behöver inte flamskyddsbehandlas, eftersom ull är svårantändligt. Ull är även smutsavstötande, vilket ur miljösynpunkt förstås är positivt. Man behöver inte tvätta ylletextilier så ofta det räcker med att vädra. Dessutom är det förhållandevis lätt att ta bort fläckar på ylle, så att man slipper tvätta hela plagget eller textilen (Slöjd Håller, 2009). Alternativ till vanlig ull är dels återvunnen ull och dels ekologisk ull. Alternativ till vanlig ull är dels återvunnen ull och dels ekologisk ull. Enligt US Wool Products LabelingAct avser "återvunnen ull" ull som utvinns från nytt tyg eller tyg som använts av konsumenter (Melton). För att omvandla existerande ullartiklar till nytt tyg måste varje artikel strimlas tillbaka till fiber. Denna process orsakar oftast en del skador på fibrerna. Processen resulterar också i kortare fibrer. När nytt garn eller tyg görs på det här sättet blir de därför mindre motståndskraftiga och mindre tåliga än ny ull (Melton). Dock kan återvinning av en tröja gjord av mycket hög kvalitet resultera i en tröja av gjord av återvunnet ullgarn av bättre kvalitet jämfört med en konventionellt tillverkad tröja gjord av ull av lägre kvalitet. Eftersom återvunnen ull inte skapar efterfrågan på ny ull på marknaden, är återvunnen ull mer miljövänlig och långsiktigt hållbar som koncept än tillverkning av ny ull (Melton). Ekologisk bomull är sedan många år ett begrepp, men varor av ekologisk ull är och har varit en sällsynthet. Skälet är att insektsangreppen i de stora ullproducerande länderna, Australien och Nya Zeeland, är ett så stort problem att man hittills ansett det vara otänkbart att avstå från kemiska bekämpningsmedel (Klippan yllefabrik). En grupp farmare på Bank Peninsula i Nya Zeeland har bestämt sig för att trotsa svårigheterna med att bedriva ekologisk fåravel. De behandlar fåren med insektsmedel vid endast ett tillfälle, istället för upprepade gånger som tidigare varit praxis. En behandling är dock en nödvändighet för att undvika plågsamma insektsangrepp. Då behandlingen sker tidigt i uppfödningen, innebär det att inga eller endast försumbara rester finns kvar i den färdiga ullen (Klippan yllefabrik). Vidare förekommer inga kemikalier, varken på fälten eller i den mat som fåren äter, och ingen antibiotika används under uppfödningen. Slutligen har en särskild tvättmetod tagits fram för att skona den yttre miljön. Efterlevnaden av ovanstående kriterier kontrolleras av ett oberoende ackrediterat laboratorium som testar och godkänner varje enskilt parti ull (Klippan yllefabrik). Istället för att vid spinningen av ullen tillsätta mineralolja skulle man kunna använda vegetabilisk spinnolja. Ett flertal olika oljor kan användas som spinnolja, bland annat kokosolja (Naturskyddsföreningen, 2007a). Viskos, acetat och lyocell Viskos, acetat och lyocell är regenatfibrer som generellt sett har en mindre miljöpåverkan än syntetiska fibrer, såsom akrylfiber. De framställs genom en modern lösningsmedelsprocess med en tensid (aminoxid) som påverkande ämne. Denna process är helt svavelfri och återvinningen av lösningsmedlet är hög. Energiåtgången vid tillverkningen av dessa konstgjorda naturfibrer är också lägre än vid traditionell viskostillverkning, i vilken olja är råvara (Kristianstads kommun, 2008). Regenatfibrer är gjorda av cellulosa eller protein som med hjälp av kemikalier ändrar struktur (Naturskyddsföreningen, 2007a). Regenatfiber och återvunnen polyester Att kunna byta ut material som har fossil olja som råvara mot substitut som är gjorda av 19

21 förnyelsebara råvaror drar starkt ner panelens negativa miljöpåverkan. Regenatfiber gjorda av cellulosa eller protein kan ersätta det råoljebaserade materialet polyester. Tillverkaren av den ljudabsorberande panelen kan få nytta av att göra besök på fabriken där regenatfibrerna tillverkas, eller på annat sätt undersöka tillverkningsprocesserna av materialen i sin panel. Detta för att få en bättre bild av den miljöpåverkan som sker under produktionsprocesserna. Vilket lösningsmedel används i Lyocell-produktionen och hur väl återanvänds det är frågor vars svar paneltillverkaren kan ta reda på. Det är troligt att svaret skiljer sig mellan olika regenatfiberstillverkare. Att använda återvunnen polyester i den ljudabsorbenten skulle effektivt minska komponentens miljöpåverkan eftersom de utsläpp av växthusgaser och tungmetaller som oljeutvinningen ger upphov till i så fall inte sker. Detta samtidigt som uppbyggnaden av sopberg och skadliga utsläpp från sopförbränningsugnar minskar (Fjällräven, 2011). Polypropylene och Polyeten Polypropylenefiber kan ersättas med polyamid (PA) även kallat polyamide eller nylon; ett gruppnamn för olika typer av polyamidfibrer, t.ex. polyamid 6.6, polyamid 6 och polyamid 11. Polyeten (PE) är även ett bra alternativ då den är en av de snällare plasterna och finns i ett brett spektrum av densiteter, vilket ger valmöjligheter när fibrerna används till tillverkning av väv; Polyetylen. Detta är ett samlingsnamn för etenplaster som innefattar: PE- HD Poly EthyleneHighDensity = polyeten, hög densitet PE-MD Poly Ethylene Mid Density = polyeten medeldensitet PE-LD Poly EthyleneLowDensity = polyeten, låg densitet PE-LLD Polyeten linjär, låg densitet Polypropylene (PP, även kallad Polypropylen eller Polypropen) är också det enligt Landstinget i Uppsala län en av de snällare plasterna, så att istället använda polyamid (PA) i väven skulle inte ge någon uppenbart mindre miljöpåverkan (Landstinget i Uppsala län.2009). Flamskyddsmedlen EcoFlameProtect, NOFLAN och Apyrum EcoFlameProtect in Scandinavia AB påstår att deras flamskyddsmedel EcoFlameProtect (EFP) är luktfritt, naturligt bakteriedödande och inte åldras. Medlet är testat i ultraviolett ljus och ger inga missfärgningar, även efter tid (EcoFlameProtect, 2013). Företaget skriver att EFP flamskyddsmedel är fritt från gift och så rent att det faktiskt går att förtära (EcoFlameProtect, 2013). Detta eftersom det innehåller samma ämnen som finns i halvfabrikat (EcoFlameProtect, 2013). Flamskyddsmedlet NOFLAN har klassificerats som ogiftigt vare sig genom intag eller genom hudexponering och påverkar således varken människa eller miljö negativt, enligt LoreMaconsulting och HIT-Flamskydda AB. Apyrum är ett flamskyddsmedel som bara innehåller vatten, citrat och acetat (Deflamo AB, 2013). Acetat eller etanoat är salter och estrar av ättiksyra (Morales, 2013). Produkten ett bra alternativt flamskyddsmedel ur miljösynpunkt. Lim Byte till ett lim utan innehåll av 2-Amino-2-metylpropanol skulle vara bra ur miljösynpunkt. Miljövänligare färgning 20

22 Det finns ett flertal textilfärger för ull på marknaden som av distributörer uppges vara miljövänliga. En av dessa är Textil Color Citrongul som varken innehåller formaldehyd, pesticider eller cancerogena ämnen. Färgen uppfyller både GOTS och Öko-Tex 100. Färgen är dock framtagen för tyger i ekologisk bomull (Sonjas Textilateljé, 2013). Den vattenbaserade, giftfria och miljövänliga Textilfärg 6003 kan användas på såväl lin, bomull som blandvara. Färgerna värmefixeras och är inbördes blandbara (Bingert & Hallström, 2013). 5. DISKUSSION Resultaten har visat att den miljöpåverkan som uppkommer i anslutning till den i uppsatsen omdiskuterade väggpanelen omfattar utsläpp av tungmetaller i hav, utsläpp av växthusgaser som påskyndar klimatförändringen och utsläpp av kemikalier vid tillverkning av akrylfiber, vilket Newburys och Sandréns studier visar. Utsläpp av tungmetaller sker vid oljeutvinning med hjälp av oljeriggar (Newbury, 1979 ; Sandrén, 2010). Då spinnoljan och polyester är de material i panelen som är gjorda av just råolja så minskas deras miljöpåverkan ifall de byts ut. Mineralolja kan ersättas med en vegetabilisk spinnolja, såsom kokosolja (Naturskyddsföreningen, 2007). En ekologisk kokosolja för med sig att ingen pesticidanvändning förekommer vid råvaruframställningen. Nytillverkad polyester kan ersättas med regenatfiber och återvunnen polyester enligt företaget Fjällräven, en tillverkare av ryggsäckar och andra textilartiklar för utomhusbruk (Fjällräven, 2011). Om det är möjligt så undviks den oljeutvinning som polyestertillverkning kräver. Handtillverkning av panelen kan innebära att hudkontakt med den sker. Personer som tillverkar panelen kan få hudirritation vid kontakt med limmet Nanoflam och ångor som potentiellt kan vara skadliga för hälsan som kan frigöras vid brand eller termisk sönderdelning av färgen Cromatos SRL Red Nylocrom F-2BL 90 %. Färgen kan anses vara skadlig för vattenlevande organismer och miljöfarlig enligt dess säkerhetsdatablad (Cromatos Nordic AB. 2011). Ett utsläpp av färgen skulle kunna ske av misstag vid hanteringen och färgningen, men kan även ske om panelen tvättas under rinnande vatten eller i maskin. Ull har unika egenskaper vad gäller smutsavstötningsförmåga och brandresistens, så utbytesalternativen återvunnen ull och ekologisk ull för med sig ett relativt litet behov av flamskyddsmedel (Åsa Lom, Pers. komm, 2013 ; Slöjd Håller, 2009). Lanolinet är redan urtvättat ur den ull som återvunnen ull tillverkas av, så ännu ett utsläpp av syreförbrukande ullfett sker således inte (Naturskyddsföreningen 2007). Tillsatsen av malmedel i samband med färgningen kan undvikas ifall en skötselanvisning som upplyser konsumenten om att malangrepp kan ske och om lämpligt underhåll (som inte involverar applicering av giftigt malmedel) bifogas med väggpanelen. Vid limningen bör ett lim fritt från 2-Amino-2-metylpropanol användas. 2-Amino-2- metylpropanol kan ge hudirritation och rodnad samt i vissa fall ödem. Dessa resultat gavs av dermatologiska tester på kaniner och konstgjord hudtalg. En stark hudirritation och ödem uppstod hos kaninerna efter 24 timmars exponering (Burnett, 2009). Så länge exponeras dock troligtvis inte de människor som kommer i kontakt med ämnet, och kanhända är kaninerna en av de känsligaste arterna för det specifika ämnet nära människans nivå i näringsväven. Människor och andra organismer kan alltså eventuellt utsättas för dessa effekter genom beröring när limmet appliceras, genom beröring och spridning i miljön när limmet deponeras och eventuellt även vid tillverkning av limmet ifall exponeringen fortgår under 24 timmar 21