Energikartläggning av industrifastigheter vid Vaksala-Eke

Transkript

1 Energikartläggning av industrifastigheter vid Vaksala-Eke Dokumentkod: ES-15-03,S-01 Kurs: Självständigt arbete i energisystem vid Uppsala universitet Författare: Ahmed Ahmed, Matilda Hildingsson, Peter Kjellgren, Jonas Lindstens, Anna Lundgren, Cornelia Stenholm, Vivianne Tapia, Christer Åström Handledare: Arne Roos Sammanfattning: På uppdrag av Ihus och STUNS Energi har en studie av energianvändning gjorts gällande fyra industrihus belägna i Vaksala-Eke, Uppsala. Husen som har studerats är benämnda Hus A, B, C och D. Målet med studien var att kartlägga energianvändningen för samtliga hus och baserat på detta rekommendera åtgärder för att minska energianvändningen. Efter kartläggningen konstaterades att energianvändning främst är beroende av utomhustemperaturen och kundernas verksamhet. Hus B, C och D jämfördes mot varandra, men på grund av stora skillnader mot Hus A har detta hus studerats separat. För att minska energianvändningen föreslogs bland annat effektivare reglering av ventilation och belysning, att installera en värmepump i Hus A samt att anpassa kundens elabonnemang efter verksamheten. Projektet skulle också undersöka huruvida det var möjligt att säkra ned fastigheterna och slutsatsen drogs att en nedsäkring inte är att rekommendera.

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2 2. BAKGRUND 2 3. METOD OBJEKTSBESKRIVNING 3 4. RESULTAT ENERGIANVÄNDNING I DAGSLÄGET TOTAL FÖRBRUKNING FÖRBRUKNING PER KVADRATMETER MÖJLIGA FÖRKLARINGAR AV TRENDER HUS A HUS B PORTFLÄKTAR BELYSNING SIMULERING NEDSÄKRING DISKUSSION REGLERING VENTILATION UPPVÄRMNING BELYSNING BYGGNADSFÖRÄNDRINGAR HUS A SLUTSATS REKOMMENDATIONER EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR 16 BILAGA 1. RAPPORTFÖRTECKNING 16 Bildkälla: Objektvision

3 1. Inledning Denna rapport är en sammanställning av ett kandidatarbete vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet har behandlat energianvändningen i lokaler ägda av AB Uppsala Kommuns Industrihus, i denna rapport kallade Ihus. Ihus är tillsammans med STUNS Energi uppdragsgivare för projektet. Syftet med projektet var att utreda energianvändningen för fyra av Ihus lokaler, föreslå förbättringsåtgärder för att sänka elkostnaderna, samt undersöka ifall det är möjligt att byta huvudsäkring i fastigheterna. Resultaten av utredningen presenteras på ett sätt som ger Ihus och STUNS Energi möjlighet att minska energianvändningen i lokalerna. 2. Bakgrund De byggnader som berörts i projektet är Hus A, Hus B, Hus C och Hus D i industribyn Vaksala-Eke, Uppsala. Målet med arbetet var att göra en energikartläggning av husen och föreslå eventuella energibesparingsåtgärder. Hus A är en gammal K-märkt tegelbyggnad där elinstallationen är svåröverskådliga och det är inte möjligt att isolera ytterligare på grund av att det inte är tillåtet att förändra fasaden. Hus B, C och D byggdes 2011 och har lokalareor på mellan 1900 m 2 och 2100 m 2. För Hus A är det svårt att veta vilka komponenter som är kopplade till respektive mätare. Hus A har inte samma konstruktion som övriga hus och jämförs därför inte med de andra husen utan utreds separat i rapporten. Fokus har därför lagts på energieffektivisering av Hus B, C och D då informationen som finns tillgänglig för dessa är mer tillförlitlig än för Hus A. Figur 1. Vänster bild: Schematisk bild över området Vaksala-Eke (bildkälla: Tengbom). Höger bild: Kartutklipp över nordöstra Uppsala. Ihus hade ofullständig information om hur energianvändningen i deras lokaler såg ut innan projektet inleddes. Det är i deras intresse att effektivisera energianvändningen både i profileringssyfte och ekonomiskt syfte. Ihus har en kommunal styrelse och två ägardirektiv är att främja ny energiteknik och att främja näringslivet. Frågor som de ville få besvarade var 2

4 bland annat hur sambandet mellan yttertemperatur och energiförbrukning ser ut, om det förekommer variation mellan husen och vad det kan bero på, samt om deras huvudsäkringar är rätt dimensionerade. Storleken på huvudsäkringen kan påverka kostnaden av elabonnemanget, då en större säkring ofta innebär ett dyrare abonnemang. Ihus är också intresserade av vilka komponenter som har hög effektbelastning och hur portöppningar påverkar energianvändningen. 3. Metod Rapporten utgår från information om elanvändning från Vattenfalls elmätare, driftkort för Hus B, C och D samt information erhållen från STUNS Energi och Ihus om hur husen används. Data användes för att göra beräkningar och grafer som sedan studerades för att ge en bild av energianvändningen i de olika husen. Simuleringar har utförts på Hus C för att bekräfta sambandet mellan temperatur och energianvändning. För övrig information om hur olika parametrar påverkar energianvändningen och bakgrundsinformation om tekniska komponenter rådfrågades personer med relevant ämnesspecialitet vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Data som behandlats har sammanställts i rapporter, se Bilaga 1: Rapportförteckning. Då projektet utförs som en kurs för ingenjörer med teknisk inriktning har målformuleringen exkluderat djupare ekonomiska analyser. Dessutom har analysen av Hus A inte prioriterats då denna byggnad har en bristfällig dokumentation gällande el och energianvändning, vilket gör den svår att förbättra. Data från år 2012 analyserades till en början för alla husen, men på grund av kraftiga avvikelser utan förklaring och större relevans, valdes att studera tidsmässigt mer aktuella data. 3.1 Objektsbeskrivning I rapporten behandlas fyra av Ihus byggnader vid Vaksala-Eke. Tre av dessa, Hus B, C och D byggdes 2011 och är i det närmsta identiska. De är i formen av stora lador med stora portar och små fönster. Invändigt är de uppdelade i sektioner som hyrs ut till olika kunder och inreds efter deras behov. Det fjärde huset som behandlats i raporten, Hus A, är en K-märkt gammal tegelbyggnad från tiden då området var ett tegelbruk. Varje hus har sin egen elmätare och sitt eget värmesystem. Den el som ska gå på Ihus elmätare är uppvärmning, ventilation och belysning. Hus B, C och D värms upp med bergvärme och har en elpanna som reserv om bergvärmen inte räcker till för att värma upp lokalerna. Ventilationen är i form av brandspjäll och fläktar. Hus A värms med luft-luft-värmepump och en kompletterande elpanna. Hus A är gammalt och det finns ingen bra dokumentation över elinstallationen, vilket gör det svårt att avgöra vilka komponenter som går på Ihus mätare och vilka som går på kundernas. 3

5 4. Resultat Resultaten har delats upp i underrubrikerna Energianvändning i dagsläget, Hus A, Hus B, Ventilation, Simulering och Nedsäkring. 4.1 Energianvändning i dagsläget En kartläggning av dagens energianvändning gjordes och presenteras nedan Total förbrukning I de fyra rapporterna Analys av Hus (ES-15-03,G-06:09) presenteras den årliga energiförbrukningen för husen, vilket finns sammanställt i Tabell 1. Tabell 1. Årsförbrukning av el. Årsförbrukning av el [kwh] A B C D Energiförbrukningen har generellt sett varit högre under vintermånaderna och som lägst i juli. I Figur 2 visas en sammanställning av energianvändningen per vecka för alla fyra husen Veckoförbrukning under 2014 Hus A Hus B Hus C Hus D 5000 Energianvändning vecka [kwh] Vecka Figur 2. Veckosumma av energianvändning för respektive hus under

6 4.1.2 Förbrukning per kvadratmeter Enligt Boverkets rekommendationer bör energianvändningen per kvadratmeter för lokaler i zon 3 1 vara lägre än 70 kwh/ m 2 (BFS 2015:3). Denna rekommendation jämfördes med data för energianvändningen i Hus A, B, C och D, se Tabell 2. Beräkning av ytorna redovisas i rapporten Ritningar och beräkningar (ES-15-03, L-03-01). År 2014 var alla husens årsförbrukning under Boverkets rekommenderade förbrukningsgräns. Tabell 2. Årsförbrukningen av el per m 2, ej gradkorrigerade. Årsförbrukning per m 2 [kwh/m 2 ] A 78,2 60,0 61,8 B 89,3 59,7 42,6 C 36,8 37,9 32,6 D 98,7 68,8 58,5 En önskad elkostnad för husen beräknades med antagandet att Hus B och D har samma energianvändning per kvadratmeter som Hus C. Denna beräkning gav kostnaderna som presenteras i Tabell 3. Antagandet gjordes att det rörliga elpriset var 82 öre per kwh (inklusive moms och skatt), vilket togs fram genom att ta ett medelvärde av olika elavtal om det skulle tecknas idag (Vattenfall, 2015a). Eftersom Hus B inte haft full uthyrning under året gjordes dessutom en beräkning där husets elförbrukning ökades med 30 %. Detta presenteras som Hus B + 30%. Tabell 3. Möjliga kostnader i jämförelse med Hus C. Kostnad el öre/kwh Önskad elkostnad, med energianvändning som Hus C Besparing vid önskad energianvändning/m 2 (användning som Hus C) Hus B kr kr kr Hus C kr kr 0 kr Hus D kr kr kr Hus B + 30 % kr kr kr Beräknad total besparing per år: kr* Beräknad total besparing vid full uthyrning i Hus B : kr* *Observera att elpriset är antaget utifrån ett normalfall för denna typ av byggnader och är inte Ihus elavtal. Dessutom är beräkningar gjorda med en uppskattad energibesparing. 1 Sverige är uppdelat i olika zoner som har olika börvärden på energianvändningen. Uppsalatrakten tillhör zon 3. 5

7 4.1.3 Möjliga förklaringar av trender Energianvändningen varierar liknande under året för alla husen. En förklaring till detta är att förbrukningen är starkt kopplad till temperaturförändringar. I Figur 9 från Sammanställning av Hus (ES-15-03,G-01:04) ses att energianvändningen är negativt proportionell mot utomhustemperaturen för temperaturer lägre än 12 C. Detta eftersom lokalerna inte behöver värmas utöver den värme som alstras från maskiner och människor, vid utomhustemperaturer högre än ungefär 12 C. I Figur 3 har trendlinjerna för de fyra fastigheterna ritats upp för Där ses att hus B och D har kraftigare påverkan av yttertemperaturen än Hus A och C. En analys av hur kraftiga vindar påverkar energianvändningen genomfördes. Resultatet visade att den kylande effekten är mycket liten för energiförlusterna i ett välisolerat hus. Detta kunde bekräftas av Arne Roos enligt Sammanställning av extern information (ES-15-03,E-06-01). Inte heller solinstrålning påverkar uppvärmningen av byggnader nämnvärt om husen inte har många eller stora fönster enligt Roos. Dock har Hus C utrustats med solfilm på fastighetens fönster på grund av hög inomhustemperatur under sommaren (ES-15-03,E-06-01). Att Hus C generellt har lägre energianvändning än B och D kan bero på flera faktorer. En möjlig anledning är att delar av Hus C inte varit uthyrt hela 2014, enligt Tabell 1 i rapporten Jämförelseanalys av Hus B, C och D (ES-15-03,G-11-01). Ett av företagen som hyr nästan halva fastigheten använder sina lokaler som lagerplats och har därför inte belysning och ventilation igång dagtid. Ett annat företag i Hus C, som hyr en mindre del av lokalen, jobbar hos kund dagtid och använder lokalen som lager nattetid. Den tredje hyresgästen, som förfogar över nästan halva fastigheten, har stora maskiner som alstrar mycket värme och som under långa perioder går dygnet runt. Värmealstrande maskiner kan leda till minskat uppvärmningsbehov från fastighetsägaren (ES-15-03,E-06-01). Samma företag har även ett förlager som går att stänga som en sluss vid portöppning, vilket leder till minskat värmeläckage vid längre portöppningar. Hus C har även luftridåfläktar installerade vid flera ytterportar. De styrs av portöppning då temperaturen vid porten blir lägre än 10 C Trendlinjer för arbetsdagar 2014 Hus A Hus B Hus C Hus D Energianvändning per dygn [kwh] Temperatur [ C] Figur 3. Energianvändningen med avseende på temperaturen, för Hus A, B, C och D. 6

8 Att energianvändningen skiljer sig mellan husen kan som tidigare nämnts kopplas till olika faktorer. Ihus har fört månadsloggar för energianvändningen för ventilation, värmepump och elpanna. I Figur 4 illustreras hur energianvändningen är fördelad över de installerade komponenterna. I figuren ses till exempel att elpannan knappt används i Hus C. Detta kan bero på tidigare nämnda orsaker, som att maskiner i Hus C alstrar värme, vilket således minskar värmebehovet från fastighetsägaren. Posten övrigt innefattar framför allt utomhusbelysning, som består av åtta stycken 400 W-armaturer per hus. Fastighetsel används vid ombyggnation av lokaler och våren 2013 inreddes lokaler i Hus C till den kund som flyttade in första juli, vilket kan förklara den stora andelen på posten övrig energianvändning (ES-15-03,E-06-01). Figur 4. Energianvändningen fördelat på värmepump, elpanna, ventilation och övrigt (framför allt belysning) 4.2 Hus A Hus A är den äldsta fastigheten på området och har funnits sedan det var ett tegelbruk på platsen. Huset är byggt i tegel och isoleringen av bland annat fasadfönster är i många fall bristfällig. Hus A skiljer sig kraftigt från de andra byggnaderna vilket har försvårat analysen av fastigheten. Avsaknaden på kartläggning av vilken el som går på Ihus del av elavtalet har också försvårat arbetet. Byggnaden är uppvärmd via direktverkande el istället för bergvärme vilket bidrar till högre elförbrukning. Som kan ses i Figur 7 i Sammanställning av data Hus A, (ES-15-03,G-01-01:03) finns det en kraftig sänkning i förbrukningen under sommarhalvåret 2013 och Detta kan kopplas till eluppvärmningen som, enligt Per-Erik Åhman (ES-15-03,E-06-01), är avstängd då. Dessa sänkor utgör mer än hälften av elförbrukningen för lokalen. 7

9 Hus A har under sommaren 2014 installerat en solföljande solcellsanläggning på 10,8 kw och ett batterilager med en lagerkapacitet på 22,5 kwh. Batterilagret laddas upp via solcellspanelen med en konstant effekt på 500 W och laddningen slås på när solcellsanläggningen producerar minst 500 W. På natten laddas batterierna ur med samma effekt. Energilagret och solcellsanläggning är svåra att utvärdera på grund av deras korta drifttid, men i Figur 11 i rapport Sammanställning av data Hus A, 2014 (ES-15-03,G-01-03) kan det ses att det är få tillfällen som solcellspanelen levererar el ut på nätet. Den mesta energin används av fastigheten, vilket tyder på att storleken på anläggningen är rimlig. 4.3 Hus B Hus B har fasadsolceller installerade med en total effekt på 11 kw. En fasadsolcell producerar % av elen som en optimalt vinklad panel producerar (ES-15-03,E-06-01) men fördelar med solceller som monteras på fasaden är att de producerar mer el under höst och vår än solceller monterade på tak. Detta beror på att solen står lågt under dessa årstider och att solljuset då får en bättre infallsvinkel mot fasadpanelen. Dessutom är de mer effektiva under vintern när det finns snö, eftersom solljuset reflekteras och fångas upp av panelen. Figur 5 visar trender över solcellpanelens produktion för Panelen installerades i juni och under ett par veckor efter installation så var övervakningen inte korrekt inställd, därav de negativa värdena. Trenderna består av dygnsmedelvärden för produktionen Producerad solcellsenergi, dygnsmedel per vecka 2014 Hus B Nät inmatning Levererad energi Utan nät inmatning 20 Energi [kwh] Tid [Vecka] Figur 5. Solcellsproduktion för fasadpanel på Hus B 8

10 4.4 Ventilation Alla husen har likadana ventilationssystem och reglering som sker via brandspjäll. Detta är en av de billigaste teknikerna som finns idag, och innebär att spjällens öppningsgrad regleras via närvarostyrning. En annan teknik som är mer energieffektiv är varvtalsreglering, där fläktens effekt istället regleras efter kundens behov. Metoden är mer energieffektiv och kan även vara mindre kostsam på sikt. Med denna omställning skulle energianvändning mer än halveras (Regleringsrapport ES-15-03,14-01). Nackdelen med varvtalsreglering är att investeringskostnaderna är höga, men dessa utgör endast en liten del av de totala kostnaderna under fläktens livscykel. Energianvändningen står för 90 % av de totala kostnaderna (Ristimäki, 2008) Portfläktar Hus C har enligt driftkortet fem stycken ytterportar utrustade med fläktar ovanför öppningen. Dessa fungerar som luftridåer för att hindra luftvolymer från verkstaden att blandas med kall luft utifrån. Denna teknik har som syfte att minska energianvändningen, eftersom det inte förloras varmluft ut genom porten. Dessutom bidrar luftridåerna till ett bättre arbetsklimat i verkstadslokalerna då de bland annat kan minska luftdrag (Reglering av värmepump, ventilation och elpanna, ES-15-03,G-14-01). Ett examensarbete och två specifika luftridåprodukter från olika företag har använts som underlag för att avgöra nyttan av luftridåer samt avgöra om lösningen på Hus C är bra (Eriksson, 2006; RMK Luftridåer, 2015; Friko, 2015). Jämförelsen visade att dagens portfläktar antagligen är feldimensionerade. De produkter som dagens fläktar jämförts med är av typen luftspalt och både företagen samt examensarbetet framhäver den modellen som den effektivaste, se Figur 6 för en jämförelsebild av portfläktarna. Figur 6. Vänster bild: Portfläkt på post Hus C. Höger bild: Spaltfläkt som företag och examensarbete rekommenderar. 4.5 Belysning Gårdsbelysningen består av åtta stycken 400 W metallhalogenlampor per hus och styrs via ljusrelä, alltså tänds de när det blir mörkt ute (ES-15-03,G-06-01). Ett rimligt antagande är att 9

11 dessa då är igång i genomsnitt tolv timmar om dygnet, vilket ger en förbrukning på strax över 14 MWh per år och hus. Om belysningen skulle styras av en rörelsedetektor så att de endast går igång när någon är på området, skulle förbrukningen kunna minska markant. Om man uppskattar att lamporna då skulle vara igång två timmar per natt skulle istället förbrukningen bli 2,3 MWh per år och hus. Av komfortskäl skulle det vara bra att ha en grundbelysning hela natten, så att kunderna inte behöver komma till ett helt nedsläckt område. 4.6 Simulering En simulering gjordes på värmesystemet i Hus C, innefattande värmepump och elpanna, i Simulink som är ett tilläggsprogram till beräkningsprogrammet Matlab. En fullständig beskrivning av modellen finns i rapport Simulering av värmesystem (ES-15-03,G-13-01). Modellen styrs av timvärden för yttertemperaturen under Ett polynom skapades för att beräkna temperaturskillnaden mellan värmepumpens returvattentemperatur och börvärdet. Börvärdet är den önskade temperaturen på värmepumpens vatten. Polynomet innefattar antaganden som kan ge upphov till osäkerheter i beräkningen. Tre känslighetsanalyser utfördes på modellen. Den första var att minska kravet på uppvärmning under nattetid, genom att sänka börvärdet på värmepumpens vatten mellan klockan 22 och 06. Detta dokumenterades i Tabell 1 i rapport ES-15-03,G-13-01, ett minskat börvärde ledde till en minskad energianvändning. Den andra känslighetsanalysen som utfördes var att öka respektive sänka värmefaktorn på värmepumpen med 10 %. Data från analysen finns i Tabell 2 i rapport ES-15-03,G Den tredje känslighetsanalysen som utfördes var att öka respektive sänka maxeffekten på värmepumpen med 10 %. Det gav ingen märkbar effekt för Hus C under För ett år med fler kalla nätter, skulle en högre maxeffekt på värmepumpen leda till att elpannan inte behövde användas lika ofta. Eftersom elpannan är den komponent som kräver högst effekt skulle energianvändningen kunna sänkas under ett sådant år. Utförlig data finns i Tabell 3 i rapport ES G I Tabell 4 visas de beräknade vinsterna för de tre förbättringsalternativen. Tabell 4. Känslighetsanalys och besparingsmöjligheter Åtgärd Kostnad 82 öre/kwh Besparing per år Normal kr 0 kr 10% Högre värmefaktor kr kr 10% Högre maxeffekt värmepump kr 100 kr Nattsänkning för vattentemp 5 C kr kr Nattsänkning av temperaturen leder enligt simuleringen till en besparing, men enligt Vattenfall är en nattsänkning mer en komfortfråga än en energibesparing (Vattenfall, 2015b). För att få en högre värmefaktor på pumpen behöver den nuvarande värmepumpen bytas ut mot en ny. Husen konstaterades vara temperaturberoende eftersom det simulerade värdet, som bara är uppbyggt på yttertemperaturen, uppvisade samma energianvändningsmönster som det faktiskt uppmätta beteendet enligt Figur 7. 10

12 Simulerade värden Hus C 60 Effekt [kw] Tid [Vecka] Uppmätta värden Hus C 60 Effekt [kw] Tid [Vecka] Figur 7. Jämförelse mellan simulerade värden och uppmätta värden. 4.7 Nedsäkring En undersökning om huruvida det vore möjligt att säkra ner fastigheterna har gjorts i rapport Säkringsanalys (ES-15-03,G-10-01). Efter analys av fastigheternas effektuttag samt apparaternas märkströmmar konstaterades att en nedsäkring vore möjlig, enligt Tabell 5. Tabell 5. Sammanställning av fastigheternas säkringar idag samt rekommenderade säkringar. Säkring idag Rekommenderad säkring Hus A 400 A 100 A Hus B 400 A 250 A Hus C 400 A 250 A Hus D 400 A 250 A Efter en undersökning visade det sig att abonnemangskostnaden inte påverkas av säkringens storlek, då företag som Ihus har en effekttariff. Det betyder att kostnaden baseras på effekten nätet belastas med och inte på säkringens storlek. Således skulle en nedsäkring inte leda till en ekonomisk besparing. Eftersom apparaterna inte överbelastas med dagens säkring finns det inte heller underlag för att en nedsäkring skulle skydda apparaterna. 11

13 5. Diskussion Olika faktorer som kan minska energianvändningen och elkostnaderna diskuteras nedan uppdelat på områdena Reglering, Byggnadsförändringar och Hus A. 5.1 Reglering Ett sätt att spara energi är att anpassa komponenterna efter användarens behov. Att införa annorlunda reglering av start- och stopptid kan leda till sparad energi och minskade kostnader. Reglering kan göras inom flera områden och dessa har sammanfattats under tre kategorier: Ventilation, Uppvärmning och Belysning Ventilation Idag regleras ventilationssystemet med brandspjäll. Detta är en billig metod men den ger stora energiförluster, vilket kan leda till höga kostnader. Ett energieffektivare alternativ är varvtalsreglering, vilket kan mer än halvera elanvändningen för ventilationen. De kostnader som tillkommer är investeringskostnaden för varvtalsreglering, vilket inkluderar frekvensomriktare och montage. Om antagandet görs att energianvändningen halveras innebär det att man skulle kunna spara kronor under ett år för samtliga hus. Trots att underhållskostnaderna är större än för brandspjällsreglering är det i längden mer lönsamt att använda sig av varvtalsreglering Uppvärmning Inomhustemperaturen i fastigheterna är reglerad för att ge komfort till kunder som befinner sig i lokaler under kontorstid. Eftersom kundernas behov av uppvärmning ser olika ut skulle denna kunna anpassas i kundernas hyresavtal med Ihus. Till exempel skulle kunder som har värmealstrande maskiner kunna ha ett lägre börvärde på inomhustemperaturen och likaså kunder som använder lokalerna främst som lager. Kunder som utnyttjar lokalerna som lager använder i dagsläget antagligen mindre energi än andra, då belysningen inte behöver vara påslagen och således inte heller ventilationen. Vill Ihus uppmuntra beteenden som använder mindre energi skulle avtalen kunna anpassas och ge ekonomiska fördelar för företag som kräver mindre uppvärmning. Nattsänkning av inomhustemperaturen används för att spara energi, men enligt Vattenfall är det inte en märkbar energibesparing utan mer en komfortlösning. Det går att konstatera att en nattsänkning inte är negativt men inte heller nödvändigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Att ändring av uppvärmningen inte ger lika stor effekt som ändring av ventilationen beror på termisk tröghet, temperaturen sänks långsamt medan ventilationen kan minskas momentant Belysning Husen är idag utrustade med belysning som slås på och av manuellt. För att undvika att belysningen står på i onödan ifall någon av kunderna glömmer släcka lampan, kan belysningen utrustas med tidsstyrning. En lösning skulle kunna vara att från och med klockan 17:00 är lamporna endast igång i två timmar, sedan måste de startas igen. Eftersom ventilationen är styrd via belysningen undviker man också att denna står igång hela nätterna. Gårdsbelysningen består idag av lampor med en effekt på 400 W. Det är viktigt att överväga ifall denna effekt är för hög, då dessa levererar ett ljusstrålning som är tio gånger högre än det 12

14 som är normalt för arbetsbelysning. Möjligheterna att byta ut dessa lampor bör alltså undersökas vidare. Skulle man byta ut dessa mot 100 W armaturer skulle förbrukningen minska ytterligare tre fjärdedelar. En total besparing på elförbrukningen för gårdsbelysningen blir då 40 MWh per år och alltså kronor per år. 5.2 Byggnadsförändringar Hus C hyrs av verksamheter som använder lokalerna som lager eller har tungt maskineri i drift som alstrar mycket värme, vilket minskar uppvärmningsbehovet. Speciellt för Hus C är att de har luftridåer installerade över ett antal portar och ett förlager till en kunds lokaler. Hus C har en lägre energianvändning än Hus B och Hus D, enligt Figur 2. Det kan även ses att värmesystemen, värmepump och elpanna för dessa hus använder mer energi månadsvis i jämförelse med Hus C. Ovanstående faktorer bidrar till en lägre energianvändning i form av uppvärmning. En rätt dimensionerad luftridå kan minska driftkostnader för uppvärmning av en lokal, men kostnadsaspekter som också måste tas hänsyn till är till exempel livslängd, serviceintervall och serviceavtal samt kundbehov. Något som också måste åtänkas är att vissa kunders verksamhet kan störas av luftridåer. Förlager är något kunderna bör tillfrågas om ifall de är intresserade av att implementera, även om det inte är möjligt vid samtliga portar på grund leveranser. 5.3 Hus A Hus A har högst elanvändning av de fyra husen som jämförts. Då huset är k-märkt får alltför stora förändringar inte göras, exempelvis tilläggsisolering. Däremot skulle en tätning av fönster antagligen kunna göras, vilket skulle leda till mindre svinn. För att göra en stor påverkan på elanvändningen i Hus A bör det göras en ordentlig genomgång av vilka eluttag i fastigheten som är kopplade till fastighetsägarens abonnemang. En utförlig kartläggning av hur elen är installerad rekommenderas i samband med semestern, ungefär vecka 30-34, när verksamheten i lokalerna är låg. Att byta uppvärmningssystem från direktverkande el till bergvärme med en värmepump, liknande de system som finns i Hus B, C och D, skulle approximativt kunna minska uppvärmningskostnaderna med två tredjedelar. Att byta värmesystem är en åtgärd som anses nödvändig för att förbättra energianvändningen i Hus A. 13

15 6. Slutsats 6.1 Rekommendationer Nedan följer en lista på de åtgärder som rekommenderas för Ihus. Implementera varvtalsreglering av ventilationen istället för spjällreglering Utred möjligheten att anpassa kundernas hyra efter deras verksamhet och uppvärmningsbehov Installera timer för inomhusbelysningen som hindrar den att vara påslagen under ickeverksamhetstid Installera rörelsedetektorer som styr gårdsbelysningen under icke-verksamhetstid Göra en utredning om huruvida gårdsbelysningen bör bytas ut till armaturer med lägre effekt Installera bergvärme i Hus A och se över byggnadens isolering. Göra en solcellsutvärdering år Idag finns inte en tillräckligt lång dataserie. Gör en noggrannare utredning om möjligheten att installera luftridåer över större portar Ta upp frågan om förlager eller godssluss med befintliga och framtida kunder. 6.2 Ekonomisk sammanställning Med de antaganden som gjorts kan en sammanställning göras av förväntade besparingar per år till följd av förslagna åtgärder. Notera att värdena är uppskattningar och inte är exakta. Inte heller har extra kostnader för underhåll tagits in i beräkningar. Antagandet gjordes att värmen står för 80 % av den totala energianvändningen för Hus A. Varvtalsreglering Belysning Uppvärmning Hus A Totalt kr per år kr per år kr per år kr per år 14

16 7. Källförteckning BFS 2015:3. BBR 22. Borverkets författningssamling. (Hämtad ) Energirådgivningen Ackumulatortank. (Hämtad ) Eriksson.Manne (2006). Matematisk modellering av industriell luftridå. LITH-IKP-EX-- 06/2387--SE. Sid Frico, (2015). Luftridå industri. (Hämtad ) Lorenz.K, Henning.A. (2006). Installera värmesystem, Faktablad för installatörer. Sahlanders Grafiska, Falun (Hämtad ) Objektvision, (u.å.). (Hämtad ) Ristimäki.T. (2008). Energieffektivitet med varvtalsreglerade drivordning med frekvensomformare. Centra Line. (Hämtad ) RMK Ventilation, (2015). (Hämtad ) Tengbom, (u.å.). (Bild mottagen på ) Vattenfall, (2015a). rprise.address.postalcode=75594&orderflow.enterprise.yearlyconsumptionconfiguration.bu sinesstype=misc&orderflow.enterprise.yearlyconsumptionconfiguration.heatedarea=&or derflow.enterprise.yearlyconsumptionconfiguration.yearlyconsumption=100000&submitpo stalcode=visa+priser&_sourcepage=ongledmnyxncvatt0wtokjyapu_dwalycxw8-4z5etb6vqskbn8ahw%3d%3d& fp=2lvxsw488tu8vrs6n4fjmlsnbb43syii70xrjkvgs 42KTYpb2FsnpzQ0hA_S6vOdjFaMr9OtR8iISTQxj9yitPXPnpZCiItmt8QKeSOfM5Q%3D (Hämtad ) Vattenfall, (2015b). (Hämtad ) 15

17 8. Bilagor Bilaga 1. Rapportförteckning Dokumentkod Dokumentnamn E-rapporter ES-15-03,E Möte 1 med kontaktperson STUNS ES-15-03,E Möte 2 med kontaktperson STUNS ES-15-03,E Möte 3 med kontaktperson STUNS ES-15-03,E Möte 1 med Arne ES-15-03,E Möte 2 med Arne ES-15-03,E Möte med Arne efter studiebesök ES-15-03,E Studiebesök ES-15-03,E Studiebesök 2 ES-15-03,E Vertex ES-15-03,E Säkringar ES-15-03,E Simulering ES-15-03,E Sammanställning av extern data G-rapporter ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus A år 2012 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus A år 2013 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus A år 2014 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus B år 2012 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus B år 2013 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus B år 2014 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus C år 2012 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus C år 2013 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus C år 2014 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus D år 2012 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus D år 2013 ES-15-03,G Sammanställning av elförbrukning Hus D år 2014 ES-15-03,G Script-rapport ES-15-03,G AnalysHusA ES-15-03,G AnalysHusB ES-15-03,G AnalysHusC ES-15-03,G AnalysHusDd ES-15-03,G Analys av säkringsdimensionering ES-15-03,G Jämförelseanalys av Hus B, C och D ES-15-03,G Reglering av värmepump, ventilation och elpanna ES-15-03,G Simulering av värmesystem L-rapporter ES-15-03,L Sammanställning av väderdata ES-15-03,L Appendix till Script-rapport ES-15-03,L Script-rapport 2 ES-15-03,L Ritningar och beräkningar 16

18 P-rapporter ES-15-03,P-1 ES-15-03,P-2 ES-15-03,P-3 ES-15-03,P-4 ES-15-03,P-5 ES-15-03,P-6 ES-15-03,P-7 ES-15-03,P-8 ES-15-03,P-9 ES-15-03,P-10 ES-15-03,P-11 ES-15-03,P-12 Appendix ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 2 ES-15-03, G Appendix 3 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 2 ES-15-03, G Appendix 3 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 2 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, G Appendix 2 ES-15-03, G Appendix 3 ES-15-03, G Appendix 1 ES-15-03, L Appendix 1 ES-15-03, L Appendix 2 ES-15-03, L Appendix 3 17