Språk-, litteratur- och retorikvetenskapliga teorier och metoder A, 12 högskolepoäng

Transkript

1 Språk-, litteratur- och retorikvetenskapliga teorier och metoder A, 12 högskolepoäng Theories and Methods in Comparative Literature, Language Studies, and Rhetoric A, 12 högskolepoäng (credits) Kurskod 15SPL66 Forskarutbildningsämne Språkstudier Institution/motsvarande Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HumUS) Tillämpas fr.o.m. VT 2015 Fastställd Senast ändrad Beslutsfattare Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå 1 Kursens innehåll I kursen behandlas, för det första, språk-, litteratur- och retorikvetenskapliga teorier och metoder. Dessutom ges en översikt över fältens historia och olika delområden. För det andra ges de forskarstuderande insikter om avhandlingsskrivandets process och kulturella kontext, liksom om den uppbyggnad och de mål som forskarutbildningen i språkstudier har. I kursen behandlas i seminarieform avhandlingstexter från de aktuella forskningsfälten, översikter över fältens historia, utveckling och särskilda villkor och dess centrala teorier och metoder. Med utgångspunkt i kursdeltagarnas egna texter belyses möjligheter och begränsningar i vetenskaplig argumentation. 2 Mål 2.1 Kursens roll i utbildningen Kursen ska huvudsakligen avse följande examensmål för utbildningen på forskarnivå enligt högskoleförordningen (HF), nämligen att doktoranden ska visa Kunskap och förståelse - brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet (del av mål 1) - förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet (del av mål 2) - förtrogenhet med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet (del av mål 2) Färdighet och förmåga - förmåga till vetenskaplig analys och syntes (del av mål 3) - förmåga till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer (del av mål 3) - förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar (del av mål 4) - förmåga att granska och värdera forskning och andra kvalificerade uppgifter (del av mål 4) Värderingsförmåga och förhållningssätt 1 (5)

2 - fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. (mål 10) Numreringen av målen är densamma som i den allmänna studieplanen. 2.2 Kursens mål För godkänt betyg ska doktoranden visa systematisk kunskap om de aktuella forskningsfälten, deras historia och delområden förmåga att relatera det aktuella fältets teorier och metoder till allmän vetenskapsteori och metodik förmåga att identifiera vetenskapliga frågor som relaterar till de aktuella inriktningarna och föra en kritisk metodologisk diskussion förmåga att pröva och värdera en vetenskaplig argumentation inom det aktuella fältet förmåga att skilja mellan och förhålla sig till olika typer av vetenskapliga argument och deras räckvidd förståelse för avhandlingsskrivandets process och kulturella kontext 3 Kurslitteratur och andra läromedel I kursen används följande kurslitteratur och andra läromedel. Obligatorisk läsning: Ajagán-Lester, Luis, Ledin, Per & Rahm, Henrik. Intertextualiteter, i Englund, Boel & Ledin, Per (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa, Studentlitteratur, Lund, 2003 Andersson, Hanne-Lore, Doxa och debatt: litteraturvetenskap runt sekelskiftet 2000, Makadam, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008 (valda delar) Anward, Jan & Nordberg, Bengt (red.), Samtal och grammatik: studier i svenskt samtalsspråk, Studentlitteratur, Lund, 2005 (valda delar) Bakken, Jonas, Kunsten å overtale sine forskerkolleger. En introduksjon til vitenskapsretorikken. Arr. Idéhistorisk tidsskrift. 2007(1), (valda delar) Battail, Jean-François, Hauberg Mortensen, Finn, Nøjgaard, Morten, Ystad, Vigdis, Jonsson, Inge & Öhngren, Bo (red.), Litteraturforskningen i Sverige : en evaluering, Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Stockholm, 2000 (valda delar) Berge, Kjell Lars. Teksten i Asdal, Kristin (red.), Tekst og historie: å lese tekster historisk, Universitetsforlaget, Oslo, 2008 Bergsten. Staffan, Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap i Staffan Bergsten (red.) Litteraturvetenskap en inledning. Studentlitteratur, Lund, 2002 Booth, Wayne C., Colomb, Gregory G. & Williams, Joseph M., The craft of research, 3. ed., University of Chicago Press, Chicago, Ill., 2008 Chafe, Wallace, The importance of corpus linguistics to understanding the nature of language i Svartvik, Jan (ed.), Directions in corpus linguistics. Proceedings of Nobel Symposium 82, Stockholm 4-8 August Mouton de Gruyter, Berlin, (5)

3 Culler, Jonathan, Literary theory: a very short introduction, Oxford University Press, Oxford, 2000[1997] Degerman, Peter, "Litteraturen, det är vad man undervisar om": det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling, Åbo Akademis förlag, Diss. Åbo: Åbo Akademi, 2013,Åbo, 2012 Genette, Gérard, Narrative discourse: an essay in method, Cornell U.P., Ithaca, N.Y., 1980 Glenn, Cheryl, Unspoken: a rhetoric of silence, Southern Illinois University Press, Carbondale, 2004 Glenn, Cheryl & Ratcliffe, Krista (red.), Silence and listening as rhetorical arts, Southern Illinois University Press, Carbondale, 2011 (valda delar) Hellberg, Staffan, SAG och samtalet. Språk och stil 15, 2005 Ledin, Per, Listans och tabellens semiotik. Sakprosa 7(1), 2015 Rimm, Stefan, Vältalighet och mannafostran: retorikutbildningen i svenska skolor och gymnasier , 1. uppl., Diss. Örebro : Örebro universitet, (valda delar) Rhetorica Scandinavica Nr (valda delar) Rhetorica Scandinavica Nr 66/ (valda delar) Saussure, Ferdinand de, Course in general linguistics, New ed., Columbia University Press, New York, 2011 [1916], kapitel 2-4. Tillgänglig exempelvis här: Svensson, Jan (red.), Nordistiken som vetenskap: artiklar om ämnets historia, teorier och metoder, Studentlitteratur, Lund, Kapitlet Nordistikens kunskapsintressen Viklund, Jon, Mehrens, Patrik & Fischer, Otto (red.), Retorisk kritik: teori och metod i retorisk analys, Retorikförlaget, Ödåkra, 2014 (valda delar) Två av nedanstående litteratur väljs i samråd med handledare: Andersson, Greger, The book and its narratives: a critical examination of some synchronic studies of the Book of Judges, Univ.-bibl., Diss. Örebro: Univ., Örebro, 2001 Bellander, Theres, Ungdomars dagliga interaktion: en språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier, Institutionen för nordiska språk, Diss. Uppsala: Uppsala, 2010 Blåsjö, Mona, Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer, Almqvist & Wiksell International, Diss. Stockholm: Stockholm, Edholm, Roger, The written and the unwritten world of Philip Roth: fiction, nonfiction, and borderline aesthetics in the Roth books, Örebro University, Diss. Örebro: Örebro universitet, Örebro, 2012 Falk, Erik, Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala: en historisk talaktsanalys. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Diss. Uppsala: Uppsala, 2011 Kuzmičová, Anežka, Mental imagery in the experience of literary narrative: views from embodied cognition, Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm, (5)

4 Landqvist, Mats, Förhandlares kommunikativa kompetens, Universitetsbiblioteket, Diss. Örebro: Örebro universitet, Örebro, 2006 Ooijen, Erik van, The mold of writing: style and structure in Strindberg's chamber plays, Örebro University, Örebro, 2010 Randahl, Ann-Christin, Strategiska skribenter: skrivprocesser i fysik och svenska, Örebro universitet, Diss. Örebro : Örebro universitet, Örebro, Wistrand, Sten, Att slås till insikt: Hjalmar Bergmans roman Clownen Jac, Univ., Diss. Örebro: Univ.,Örebro, 1999 Andra obligatoriska läromedel Kursplaner för svenska i skolans olika stadier (Hittas via webben) Kursplaner i litteraturvetenskap från tre olika lärosäten (exempelvis Örebro, Stockholm, Uppsala, Umeå, Lund, Göteborg, Linköping). Hittas via webben Kursplaner i retorik från tre olika lärosäten (Hittas via webben) 4 Utbildningsformer I kursen används följande utbildningsformer. Seminarier 5 Prov Kursen examineras genom ett prov som består av följande delprestationer. Delprestationerna betygsätts inte var för sig utan ligger till grund för en sammantagen bedömning och betygsättning av provet. - Muntliga framställningar i vilka man redovisar (a) systematisk kunskap om de aktuella forskningsfälten, deras historia och delområden; (b) förmåga att relatera det aktuella fältets teorier och metoder till allmän vetenskapsteori och metodik och (c) förmåga att pröva och värdera en vetenskaplig argumentation inom det aktuella fältet och förmågan - En skriftlig framställning, avseende förmågan att identifiera vetenskapliga frågor som relaterar till de aktuella inriktningarna och föra en kritisk metodologisk diskussion och förmåga att skilja mellan och förhålla sig till olika typer av vetenskapliga argument och deras räckvidd. Vid prov med flera delprestationer gäller följande. Om det redan under kursens gång framgår att en doktorand inte kan genomföra en viss delprestation får examinator ge en ersättningsuppgift. Förutsättningen är att prestationen inte rimligen låter sig upprepas inom ramen för det aktuella kurstillfället. 6 Betyg Prov som ingår i utbildningen på forskarnivå bedöms enligt en tvågradig betygsskala med betygen underkänt eller godkänt (lokala föreskrifter). Betyg ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator) (HF). 4 (5)

5 För godkänt betyg på prov som ingår i kursen krävs att doktoranden visar att han eller hon uppfyller målen med kursen enligt avsnitt 2.2, eller, om flera poänggivande prov ingår i kursen, de mål som det aktuella provet avser enligt avsnitt 5. Den som inte har blivit godkänd vid ordinarie prov ska ges tillfälle till omprov. Om ett prov har bestått av flera delprestationer får examinator som alternativ till omprov ge en kompletteringsuppgift avseende den delprestation som inte är godkänd. Om en doktorand har underkänts vid ett prov vid två tillfällen ska, om doktoranden begär det, en annan examinator utses att besluta om betyg. 7 Tillträde till kursen 7.1 Tillträdeskrav För att få delta i kursen och de prov som ingår i kursen ska sökanden vara antagen till utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet. 7.2 Urval Urval mellan de sökande som är antagna till utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet och som uppfyller tillträdeskraven i övrigt enligt ovan sker enligt följande rangordning. Om inga andra urvalgrunder anges i detta avsnitt ges förtur till sökande med mindre antal kurspoäng kvar till examen, framför sökande med fler återstående kurspoäng. Vid lika poäng sker urval genom lottning. Detta gäller också inom eventuella angivna urvalsgrupper om inget annat sägs. 7.3 Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet kan ha rätt att delta i kursen med stöd av regler och/eller avtal om beställd utbildning, gemensam examen, nationella forskarskolor eller samarbete i övrigt med andra högskolor. Beslut om vilka sådana andra sökande som får delta i kursen fattas separat utifrån de regler och/eller avtal som föranleder ansökan om deltagande i kursen. 8 Tillgodoräknande av tidigare utbildning och yrkesverksamhet Regler om tillgodoräknande finns i högskoleförordningen och återges på universitetets webbplats. 5 (5)