Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö

Transkript

1 Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö Genom renovering och tilläggsisolering kan gamla fönster bli lika energisnåla som nya. Ett välisolerat fönster minskar buller, kallras och drag och bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

2 Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö I våra bostäder finns omkring 40 miljoner kvadratmeter fönster med enbart två vanliga glas. Dessa släpper ut värmeenergi motsvarande 15 terawattimmar eller lika mycket energi som behövs för att värma alla bostäder i Sverige under fyra år. Dessutom finns det lika många fönster i andra byggnader, i skolor, daghem, i kontor, hotell och andra arbetsplatser, som släpper ut lika mycket energi. I denna broschyr visar vi exempel på hur dessa fönster kan göras energisnålare. Byta ut eller renovera? Om det befintliga fönstret är i gott skick, är det mest ekonomiskt att välja en tilläggsisolering. Ett nytt fönster kostar mellan 30 procent och 100 procent mer än tilläggsisolering beroende på vilken metod man jämför med. Prisskillnaden kan bli mindre om man gör en livskostnadskalkyl som tar hänsyn till energiförluster, drifts- och underhållskostnader under fönstrets hela beräknade livslängd. Ett nytt energieffektivt fönster har bättre isolering i karm och båge medan ett tilläggsisolerat endast minskar värmeförlusterna genom glaset. Renovering och tilläggsisolering av fönster Kopplade fönster är benämning på fönster med bågar som går att öppna isär. Dessa kan vara med två glas eller med tre glas. Treglasfönstren har oftast ett enkelglas i ytterbågen och en isolerruta i innerbågen. Det finns många sätt att tilläggsisolera dessa fönster. Om det går att putsa fönstren från utsidan, är det onödigt att alla fönster i nedervåningen eller mot balkongen är öppningsbara. Gör om dessa fönster till fasta partier genom att skruva ihop bågarna eller genom att ta bort dem helt och hållet och i karmen montera en ny isolerruta. På så sätt får man också större ljusöppning. En metod är att skruva ihop bågarna, ta bort de befintliga och repiga glasen och i den nya falsen montera en ny isolerruta med goda isoleringsegenskaper (bild 1). Man får nya glas och endast två sidor att putsa. Vill man behålla möjligheten att ha persienner mellan bågarna, kan man installera en isolerruta på den inre bågen (bild 2). Om den yttre bågen är skadad, kan man i stället ta bort denna helt och ersätta den med ny båge med isolerruta i. Den nya bågen kan vara i aluminium eller i trä klätt med aluminium för att minska underhållet. Fönster med två- eller treglasisolerruta är betydligt enklare att åtgärda. Isolerrutor tillverkade före 1980 var av mycket sämre kvalitet än de som tillverkas idag. Om isolerrutorna är tjugo år gamla eller äldre, är det bäst att ersätta dem med nya, energieffektivare rutor. Bild 1 Bild 2 Val av glas Energisparglas är benämningen på glas belagda med ett selektivt lågemissionsskikt. Detta skikt är osynligt för ögat men fungerar som ett hinder för långvågig värmestrålning. Långvågig värme får vi genom att solens strålar som är kortvågiga omvandlas till långvågig värmeenergi när de kommer in i rummet. Dessutom avger lampor, hushållsapparater, datorer, människor och djur som finns inne i huset också långvågig värme. Upp till 96 procent av denna värme reflekteras tillbaka in i rummet. En annan fördel med 2

3 dessa glas är att det inre glaset blir varmare och därför minskar risken för kallras och strålningsdrag. Solen ger ljus och värme genom kortvågig strålning Energisparglas stoppar den långvågiga strålningen Värmen reflekteras tillbaka in i rummet Rumsvärmen är långvågig Solskyddsglas är glas som hindrar en del av solvärmen från att komma in i rummet. Dessa glas är mest lämpliga i rum som har för höga temperaturer för att det skall vara behagligt att arbeta eller vistas i. Solskyddsglasen minskar värmeinstrålningen med upp till 70 procent. Det finns glas som både är solavskärmande och energibesparande. På sommaren hindrar de både den kortvågiga och långvågiga värmen som finns utomhus från att komma in och på vintern hindrar de rumsvärmen från att stråla ut. En del solskyddsglas är helt färgneutrala medan andra kan vara både tonade och reflekterande. Valet av solskyddsglas bör ske utifrån kylbehov och arkitektonisk gestaltning. Bullerdämpning kan uppnås genom att glasens inbördes tjocklek varieras, genom att välja ett mycket tjockt glas på 6 8 mm eller genom att välja ett laminerat glas. Ett laminerat lågemissionsglas ger både energibesparing, bullerdämpning och säkerhet mot intrång eller personskador. Tre specialfunktioner i ett. Säkerhetsglas är benämningen på glas som skyddar från skador om man skulle ramla mot det, som skyddar mot vandalism eller annat yttre våld. Med ett härdat lågemitterande solskyddsglas erhålles personsäkerhet, minskad frekvens av glaskross från exempelvis bollspel, minskat kylbehov, energibesparing och bättre inomhusklimat. Fem specialfunktioner med ett glas. Det är med andra ord viktigt att beställaren definierar vilka problem som befintliga fönster orsakar och presenterar dem för sin entreprenör eller lokala glasmästare. Merkostnaden för att välja ytterligare en funktion i samband med uppgradering är oftast marginell. U-värde U-värde är ett mått på hur mycket värme som läcker ut genom ett fönster. Ju lägre U-värde desto bättre isolerar fönstret. Två klarglas har U-värde 2,9 W/ m 2 K. Glasytan är kall och om vi sitter nära fönstret upplever vi drag och kallras. När det är tio minusgrader ute, är innerglasets temperatur nio grader. En glaskombination med U-värde 1,0 W/m 2 K har 16,5 grader på innerglaset när det är tio minusgrader ute och 20 grader inne. Glasets temperatur är mycket nära rummets temperatur och därför upplever man inte strålningsdrag och kallras. Observera att när man tilläggsisolerar fönster, är det glasets U-värde som förbättras medan vid fönsterbyte är det hela fönstrets U-värde, inklusive karm och båge, som förbättras. Inre glasets yttemperatur Temperaturen på insidan av glaset gäller mitten av fönstret. Runt kanterna är det i allmänhet några grader kallare. När det blåser, kan blåstens inverkan på utetemperaturen medföra att U-värdet försämras med ca 15 procent. Däremot när solen skiner direkt på glaset blir glasets yttemperatur högre. Om temperaturen på insidan av glaset är mer än fem grader lägre än rumstemperaturen, upplevs detta som obehagligt. +20 C U-värde 10 C 20 C

4 Spara energi genom att välja rätt glaskombination Besparingen i kilowattimmar per kvadratmeter glasarea kan räknas fram på ett enkelt sätt med hjälp av vidstående nyckeltal för varje ort. Räkna fram skillnaden mellan U-värdet på de befintliga glasen samt på den nya glaskombinationen. Multiplicera denna skillnad med faktorn. Resultatet är en teoretiskt beräknad besparing med hänsyn tagen till årsmedeltemperaturen på varje ort. För att uppgraderingen skall ge den förväntade besparingen krävs att värmesystemet/styr- och reglersystemet är injusterat. Besparingen kan bli ännu högre om inomhustemperaturen kan sänkas med en eller med några grader. Varje grads temperatursänkning ger en energibesparing på 5 procent. I nedanstående tabell visas U-värden för några möjliga åtgärder. Lägg även märke till hur de olika åtgärderna påverkar dagsljusinsläppet och solenergi- transmittansen. I bostäder rekommenderar vi dock en dagsljustransmittans på lägst 63 procent och en solenergitransmittans på lägst 52 procent. Ort Nyckeltal Ort Nyckeltal Malmö 79 Falun 113 Göteborg 80 Umeå 125 Stockholm 93 Östersund 127 Växjö 94 Luleå 139 Gävle 109 Kiruna 143 Exempel: Hus i Falun med 2 vanliga glas U-värde: 2,9 Uppgradering till U-värde 1,3 Glasarea: 10 kvadratmeter 2,9 minus 1,3 = 1,6 x 113 = 181 kwh x 10 = 1,810 kwh per år i energibesparing för hela huset. Om inomhustemperaturen kan sänkas med en grad, kan besparingen bli betydligt större. Dagsljus- Solenergi- U-värde 1 W/m 2 K transmittans transmittans Fönstertyp/Åtgärd Luft Argon 1 Krypton 1 procent 2 procent 2 Tvåglasfönster Två klarglas 2,9 2,7 2, Byte av innerglaset till LE-glas 3 1, Ny ytterbåge med LE glas 1, Ersätta båda glasen med isolerruta med LE-glas 1,8 1,4 1, Ersätta båda glasen med isolerruta med LE-solskyddsglas 4 1,6 1,2 0, En tredje ram på befintlig båge med vanligt klarglas 1, En tredje ram på befintlig båge med LE-glas 1, Ny isolerruta på innerbågen med vanliga klarglas 1,8 1,7 1, Ny isolerruta på innerbågen med LE-glas 1,3 1,1 0, Treglasfönster Tre klarglas 1,9 1,8 1, Byte av ytterglaset till LE glas 1, Byte av inre isolerruta till ny med LE-glas 1,3 1,1 0, Byte av alla glas till ny isolerruta med ett LE-glas 1,4 1,1 0, Byte av alla glas till ny isolerruta med två LE-glas 1,1 0,9 0, Byte av alla glas till ny isolerruta med LE-solskyddsglas 1,2 1,0 0, Byte av alla glas till ny isolerruta med två LE-glas varav ett sol 1,0 0,9 0, ) U-värden är beräknade enligt Europanormen EN673. Argon och krypton kan inte fyllas i gamla isolerrutor. 2) Ljus- och solenergiprestanda är beräknade enligt EN410. Dagsljustransmittans anger hur mycket dagsljus som kommer in i rummet. Solenergitransmittans anger hur mycket solvärme som kommer in. 3) LE-glas står för lågemissionsglas = energisparglas. I denna tabell har vi räknat med emissionsfaktor 0,15 för LE-glas i enkelglasade bågar och 0,10 för LE-glas i isolerrutor. 4) LE-solskyddsglas står för solskyddsglas med lågemitterande skikt. I denna tabell har vi räknat med emissionsfaktor 0,04. 4

5 Svaga punkter vid renovering och tilläggsisolering Ett fönster består av flera delar som var och en för sig utsätts för stora påfrestningar. Vind, regn och sol utvändigt och kondens och fuktvandring invändigt har utmattat flera av dessa beståndsdelar. Det är av största vikt att fönstret genomgår en konditionstest innan beslut fattas om renovering och uppgradering. 1 Gångjärn och infästningar Dessa är dimensionerade för en viss last. Ökar man lasten, genom en extra glasruta, kan det ske en utmattning och bågen kan ramla ner. Bågarna kan av den extra tyngden också bli skeva vilket resulterar i stora mellanrum mellan båge och karm med ökade värmeförluster och ökat buller som följd. Det blir svårare och tyngre att öppna och stänga fönstren. 2 Glas Vissa system bygger på att man behåller befintliga glas. Gamla glas är repiga och spröda. Genom att ersätta alla glasen med nya erhålles en visuell förbättring. När det gäller kulturhistoriska byggnader är det viktigt att behålla husets karaktär och fönstrets utseende utifrån. I dessa byggnader kan det yttre, gamla glaset behållas. Det inre glaset kan med fördel ersättas med ett lågemissionsglas som är färgneutralt. Vissa lågemissionsglas har en spegling utifrån som i vissa ljusförhållanden är mera blått eller lila. Denna spegling framgår inte alltid av ett litet glasprov. Studera några referensobjekt före beslut. 3 Isolerrutor En isolerruta består av två eller tre glas som är hermetiskt slutna. Mellanrummet är fyllt med vanlig luft eller med en ädelgas. Ädelgaser är gaser som finns i luften vi andas men här är de mera koncentrerade. De vanligast förekommande är argon och krypton. För att fuktig luft inte skall läcka in i isolerrutan, är denna dubbelförseglad med olika förseglingsmassor. Merparten av de svenska isolerrutorna har en P- märkning. Det innebär att tillverkningen övervakas av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP, som även godkänner alla i isolerrutan ingående komponenter vilket borgar för en god kvalitet. P-märkta isolerrutor har dessutom tillverkarens namn, tillverkningsdatum och ibland även annan viktig information instansat på distansprofilen. Monteringstekniska kommittén, MTK, har tagit fram föreskrifter på hur isolerrutor skall vara monterade i fönster samt vilka fogmassor som är godkända. Isolerrutor skall vara monterade enligt MTKföreskrifterna för att garantin ska gälla. En isolerruta utsätts för stora påfrestningar. Luften som finns mellan glasen expanderar när det är varmt och när det är kallt krymper luften. Glasen buktar inåt och utåt omväxlande. Detta kallas för pumpeffekt. Vissa på marknaden förekommande system bygger på att man behåller de befintliga glasen och på den innersta bågen limmar fast en distansprofil i aluminium eller stål och på denna en ny glasruta. Med dessa system kan finnas vissa risker. Det gamla innerglaset har i dessa system hamnat i mitten. Eftersom det gamla glaset i allmänhet är tunnare och sprödare än det nya glaset, finns det viss risk att det spricker som en följd av pumpeffekten. Detta beror på att det nya glaset som är tjockare är stabilare medan det tunnare, mittersta glaset böjs mest. Dessa sprickor kan uppkomma först efter ett par år och omfattas då oftast varken av leverantörens garanti eller av den allmänna byggarantin. Kontrollera att garantin som lämnas även gäller dessa sprickor och under lika lång tid som garantin för kondens mellan glasen. Andra risker med systemen kan var förseglingsmetoden som kan släppa på grund av pumpeffekten, otätheter mot befintligt kittfals som ökar risken för mellanglaskondens och torkmedlet som finns i distansprofilen kan vara mättad av fuktig luft eftersom det påfyllts på annan plats. Eftersom glaset är limmat permanent, går det inte att öppna och torka. Den permanenta förseglingen kan också vara ett problem när man i efterhand upptäcker fingeravtryck och dammpartiklar som lämnats på insidan av glaset. 5

6 4 Belagda glas och filmer De flesta belagda glas absorberar värme mer än vanliga klarglas. Därför kan dessa glas spricka även i nya isolerrutor om de sitter som mittersta glas. Om glastillverkaren skriftligt bekräftar att just det specifika belagda glaset kan monteras i mitten, kan denna lösning väljas. I alla andra fall skall belagda eller tonade glas vara monterade innerst eller ytterst i fönstret. Klistra aldrig filmer på isolerrutor eftersom filmerna gör rutorna värmeabsorberande och glasen kan spricka. Garantin för isolerrutor gäller inte om glasen är täckta med film eller med stora dekaler och liknande. Fönstrets svaga punkter A B C Läckage via båge/karm Läckage via båge/glas Läckage via karm/vägg Tätning och ventilation Otätheter skapar luftläckage som upplevs som drag. Det är inte bara kall luft som kommer in genom otätheter i fönstren. Man brukar säga att där luft kommer in kommer även buller in. Tätningslisten på innerbågen skall hindra att den fuktiga luften inomhus läcker ut och kondenserar på den kalla yttre rutan. Det är också viktigt att fönstren tätas ordentligt så att den mekaniska ventilationen fungerar som den skall och luftströmmarna går rätt väg. Tätning av fönster i hus som saknar mekanisk ventilation kan resultera i dålig luftomsättning och orsaka fukt och mögelskador. Vid all tätning och tilläggsisolering bör man sörja för en god luftomsättning. I hus med självdrag punkteras ofta välisolerade fönster för att genom fönsterventiler ta in frisk luft. Detta har visat sig vara en mycket dålig lösning. Investeringen man har gjort på välisolerade fönster blir bortkastad eftersom kall luft tillåts komma in utan förvärmning genom stora springor. Självdragsventilation är beroende av temperaturskillnader mellan inne och ute, vind m.m. Vissa perioder står luften helt stilla och ingen frisk luft kommer in i huset. För hus med självdragsventilation finns nya system för införande av balanserad ventilation i varje rum och värmeåtervinning av frånluften. Med sådana system garanteras varje rum minimum byggreglernas nivå av luftomsättning. Kondens Gamla fönster får ibland, under den kalla årstiden, kondens på insidan. Detta beror på att det inre glaset är mycket kallare än luften i rummet. När denna varma och fuktiga luft träffar det kalla glaset blir det kondensavfällning. Hos välisolerade fönster är glaset mycket varmare och om huset har en väl fungerande ventilation, kommer problemet med kondens att minska eller försvinna helt. När man tilläggsisolerar fönster och sänker U- värdet på glasdelen hindrar man rumsvärmen från att passera ut så effektivt att det yttre glaset förblir kallt. Ett fåtal nätter kan glaset, särskilt i fönster som är mycket exponerade mot natthimmeln, bli mycket kallare än luften. Detta tillsammans med en hög relativ luftfuktighet gör att kondens kan bildas på utsidan av det yttre glaset. Detta är endast bevis på att fönstret isolerar mycket bra. Kondensen brukar försvinna frampå morgontimmarna när solen stiger och värmer luften. För att minska risken för kondens, undvik lägre U-värde på glasdelen än 0,8 W/m 2 K. Vid ogynnsamma klimatförhållanden, kan kondens bildas även på glas med högre U-värden. 6

7 Erfarenheter från genomförda projekt Flera tusen fönster har renoverats genom åren men få har följts upp på ett vetenskapligt sätt. Två projekt som rikt- ade sig till småhus med elvärme är väldokumenterade och visar på flera positiva resultat. Den kloka tredje rutan Detta projekt drevs av Byggforskningsrådet och Vattenfall inom Uppdrag villor, spridda från Västerås i söder till Kalix i norr, fick en extra ruta med lågemissionsglas installerad. Före installationen genomfördes en omfattande undersökning för att kartlägga de boendes energivanor. Dessutom gjordes tekniska mätningar för att få fram husets status innan åtgärd. Efter installationen genomfördes en ny undersökning samt mätningar. Den uppmätta energibesparingen utan sänkning av inomhustemperaturen varierade mellan 118 kwh/m 2 fönsterarea karmyttermått i Kalix till 86 kwh/m 2 fönsterarea i Västerås. Besparingen per glasarea är större eftersom båge och karm inte har tilläggsisolerats. Eftersom husen tidigare hade en mycket låg inomhustemperatur, valde de boende ökad komfort i stället för ytterligare sänkning av inomhustemperaturen. Samtliga boende var mycket nöjda särskilt ur bullerdämpnings- och komfortsynpunkt. Lillhällom Hösten 1998 drev Statens energimyndighet och Norrlands Energi ett projekt i Sundsvall. Tjugo småhus med direktverkande elvärme och med tvåglasfönster valdes ut och fönstren tilläggsisolerades. Det inre glaset togs bort och innerbågen försågs med en fabrikstillverkad isolerruta med U-värde 1,4. Före åtgärd hade glasen ett U-värde på 2,9 W/m 2 K. Efter åtgärd hade glasen ett U-värde på 1,0 W/m 2 K. Före åtgärd genomfördes en kartläggning av de boendes energivanor, inomhustemperatur i olika rum, upplevelse av inomhusklimat m.m. Samma kartläggning gjordes efter åtgärd. Energibesparingen varierade mycket. Från ingen besparing alls upp till kwh per hushåll, i genomsnitt kwh. Resultatet från kartläggningen visar på ett tydligt sätt att de boendes beteende har en lika stor betydelse för energibesparingen som tilläggsisoleringen. Ett medvetet beteende för att minska energianvändningen i kombination med isoleringsåtgärden ger dubbel effekt medan ett slösaktigt beteende förtar hela effekten av tilläggsisoleringen. Samtliga upplevde dock en komfortförbättring. Den genomsnittliga lägsta temperaturen har höjts med en eller två grader, medan den genomsnittliga högsta temperaturen har sänkts med en eller två grader. Före tilläggsisoleringen hade 20% samma dag- och nattemperatur och efter åtgärd 70%. Före projektet hade 13 hushåll kondens på insidan, mellan glasen eller utvändigt. Efter åtgärd har utvändig kondens försvunnit. Två hushåll har kvar invändig kondens i badrum och två mellanrutekondens. Denna kondens beror sannolikt på brister i ventilationssystemet. Helhetsomdömet från de boende visar att 50 procent är mycket nöjda och resten ganska nöjda. Jämfört med innan åtgärd upplever de bättre ljudisolering, förekomsten av kondens har minskat i omfattning eller försvunnit helt. Andra fördelar som nämns är jämnare värme inomhus, minskat kallras och mindre drag. En tredjedel av hushållen upplevde att fönstren blivit tyngre medan andra upplevde att de var lättare att putsa. 7

8 Isolera dina fönster så stannar värmen kvar i rummet. Du får varmare fönster och kan sitta intill fönstret utan obehag från kallras och drag. Vill du veta mer? En rad skrifter, broschyrer och tidningsartiklar om allt från fönster till värmepumpar finns samlade hos Statens energimyndighet. Broschyrerna finns att beställa hos Publikationsservice, Box 310, Eskilstuna. Tel Fax På adressen presenteras de broschyrer som finns att rekvirera. Frågor besvaras även av energirådgivaren i kommunen. Frågor om glas kan besvaras av den lokala glasmästaren. Glasbranschföreningen har en hemsida med länkar till alla glasmästare som är medlemmar i föreningen och till MTK, Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Tel Fax Statens Energimyndighet, ET 14:2000/ Form: Ordförrådet, Tryck: Alfa Print, Sundbyberg. Foto: Ove Eriksson/Tiofoto.