REVISIONS- BERÄTTELSEN STARTSKOTTET FÖR ETT ANGELÄGET LÄRANDE

Transkript

1 REVISIONS- BERÄTTELSEN STARTSKOTTET FÖR ETT ANGELÄGET LÄRANDE

2 utgiven av far, september 2013 tryckt av bulls graphics, halmstad 2013 far box stockholm

3 innehållsförteckning innehållsförteckning 1. SÅ HÄR HAR VI GJORT 2. SÅ HÄR SER REVISORERNAS SPELPLAN UT 2.1 Lagstiftningen som styr revisorer 2.2 Den svenska modellen för bolagsstyrning 2.3 Vad är revision? 2.4 Vem granskar granskaren? 2.5 Vilka verktyg har revisorn att dra i larmklockan? 2.6 Tystnadsplikten 3. FRÅN BRANSCHENS HORISONT 3.1 Tio år med svarta rubriker 3.2 Förtroende 3.3 Ansvar 3.4 Resultat 4. LÄRDOMAR 5

4 förord förord Carnegie, HQ Bank, Kraft&Kultur, Panaxia, Prosolvia, Skandia och TeliaSonera. Det är exempel på företag som har hamnat i blåsväder på senare år. Händelserna har en sak gemensamt. Revisorerna har blivit ifrågasatta. Det finns de som menar att revisorn borde ha hissat varningsflagg i ett tidigare skede. Vissa menar till och med att om bara revisorn hade gjort sitt jobb hade skandalen kunnat undvikas. I samband med turerna kring HQ Bank, TeliaSonera och Panaxia kunde vi till exempel läsa rubriker som; Revisorn drog inte i larmklockan eller Revisorn granskar inte risker. Vi kan konstatera att händelserna har påverkat förtroendet för revisionsoch rådgivningsbranschen, som är en av de mest reglerade och kontrollerade branscherna. Revisionen ska vara en viktig garant för bland andra investerare och kreditgivare. I grunden är det bra att det finns höga förväntningar. En revisor ska ha hög integritet och själva revisionen måste alltid utmärkas av god kvalitet. De senaste årens debatt visar med all önskvärd tydlighet att det behövs en diskussion, både i och utanför branschen, om förväntningarna på revisionen och om hur revisorn ska kommunicera. I Sverige har vi en tydlig modell för bolagsstyrning, en modell som klargör ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen ägare, styrelse, verkställande direktör och revisor. Nu är det dags att synliggöra den svenska modellen. Det är viktigt att alla känner till spelreglerna vad en revisor får och inte får göra, men också hur samspelet med de övriga bolagsorganen fungerar. Här påverkas vi dessutom i allt högre grad av hur regelsystem, praxis och för hållningssätt förändras på den globala arenan. Under den senaste tioårsperioden har vi sett en snabb utveckling med tillkomsten av revisionsutskott som fokuserar på den finansiella rapporteringen och företagets interna kontroll. Och nu leder marknadens ökade uppmärksamhet kring hållbarhets- och etikfrågor till ytterligare förändringar i styrelsearbetet. 6

5 förord Det är också viktigt att titta på myndigheternas roll. För förtroendet och rättssäkerheten är det ytterst angeläget att myndigheterna har den rätta kompetensen och de rätta verktygen. Som branschorganisation har vi ett ansvar att lyfta etik- och förtroendefrågorna. Ett sätt är att medverka till en fortsatt diskussion, baserad på fakta och inspel från olika aktörer, kring förväntningarna på vår bransch. Och om hur vi i dialog med ägare, styrelser och företagsledningar samt andra intressenter kan utveckla framtidens revision. Hela tiden med förtroende som en given led stjärna. Den här skriften är tänkt att vara startskottet för ett angeläget lärande. Inledningsvis beskrivs kortfattat lagstiftningen och vilka spelreglerna är. Eftersom vi har lyssnat på flera aktörer i och utanför branschen kan vi också presentera ett antal lärdomar och möjliga vägar framåt. Förhoppningen är att lärdomarna ska utgöra en bra grund för fortsatta diskussioner. Stockholm, september 2013 Anna-Clara af Ekenstam Styrelseordförande FAR Dan Brännström Generalsekreterare FAR 7

6 8

7 så här har vi gjort 1 Så här har vi gjort Skriften bygger på sexton intervjuer med intressenter inom och utanför revisions- och rådgivningsbranschen. Intervjuerna har blivit till samtal om främst revisoryrkets utveckling och utmaningar. Återkommande rubriker under intervjuerna har varit förtroende, ansvar och resultat. Förtroende avser i sammanhanget bland annat utmaningen i att behålla en hög vederhäftighet gentemot kunderna och tillförlitlighet i rollen som oberoende väktare av ägarnas och andra parters intressen. Ansvar i rollen som revisor gentemot kunderna och ansvarsfördelning i samband med medialt negativa händelser som påverkat bilden av branschen. Resultat handlar om själva syftet med revisorns arbete, det vill säga kvalit etsoch förtroendeeffekten, men också kompetensförsörjningen till näringsliv och samhälle. Vilka har vi pratat med? Från branschen Peter Clemedtson, styrelseordförande, PWC Lars Träff, styrelseordförande, Ernst & Young George Pettersson, styrelseordförande, KPMG Svante Forsberg, styrelseordförande, Deloitte Peter Bodin, vd, Grant Thornton Marianne Sandén Ljungberg, vd, Mazars Carl-Johan Kjellman, vd, BDO Jörgen Lövgren, auktoriserad revisor, BDO Utanför branschen Carl Rosén, vd, Aktiespararna Biörn Riese, advokat och styrelseordförande, Mannheimer Swartling Anita Wickström, direktör, Revisorsnämnden Adam Diamant, chefsjurist, Revisorsnämnden Caroline Sundewall, styrelseproffs Catharina Lagerstam, styrelseproffs Per Schlingmann, kommunikationskonsult Maria Gustavson, forskare, Göteborgs universitet 9

8 10

9 kunskapande del 2 Så här ser revisorernas spelplan ut 2.1 Lagstiftningen som styr revisorer För att diskussionen om varför revisorn inte drar i larmklockan ska bli konstruktiv och framåtsyftande är det nödvändigt att först klarlägga hur lagstiftningen och spelreglerna ser ut idag. Revisions- och rådgivningsbranschen är en starkt reglerad bransch som styrs av den associationsrättsliga lagstiftningen såsom bland annat aktie bolagslagen, men även av andra lagar såsom revisorslagen och årsredo visningslagen. Dessutom måste branschen följa internationella revisions standarder. I detta kapitel beskrivs den svenska modellen för bolagsstyrning, hur branschen granskas, vem som får göra revision och vilka verktyg som står till buds för att revisorn ska kunna lyfta fram risker och dra i larmklockan. 2.2 Den svenska modellen för bolagsstyrning Bolagsstyrningen i svenska börsnoterade företag regleras av aktiebolagslagen och av den svenska koden för bolagsstyrning. Koden utgör en komplettering till aktiebolagslagen och andra regler genom att den anger en norm för god bolagsstyrning. Dessutom finns Aktiemarknadsnämndens uttalanden om vad som är god sed på den svenska aktiemarknaden. Av aktiebolagslagen framkommer att det ska finnas tre beslutsorgan i ett aktiebolag; bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör. Dessutom ska det finnas ett kontrollorgan, en revisor som utses av bolagsstämman, det vill säga direkt av aktieägarna i bolaget. Tillsammans utgör ägarna, styrelsen, verkställande direktören och revisorn s.k. bolagsorgan. Lagstiftningen anger också vilka uppgifter respektive bolagsorgan har och vilket ansvar de personer har som utgör eller ingår i bolagsorganen. Här kompletterar koden lagen genom att på några områden ställa högre krav. I korthet ser ansvarsfördelningen ut så här: Bolagsstämman Bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Stämman har exklusiv beslutanderätt i frågor som rör ändring av bolagsordningen, val av styrelse och revisorer samt fastställelse av balans- och resultaträkningar. 11

10 kunskapande del Stämman är också det forum där aktieägarna har möjlighet att direkt utöva sitt ägarinflytande. Stämman ska vidare besluta i frågan om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Ägarna Aktiva ägare är en betydelsefull faktor för ett bolags utveckling. Ägarna kan vara aktiva genom att utöva inflytande på stämman. Detta innebär en väl avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och företagsledning. I Sverige är det vanligt att större aktieägare tar ett särskilt ansvar för bolagen genom att verka i valberedningen eller ta plats i styrelsen. Flera mindre aktieägare kan gå samman och enas om en gemensam representant. Styrelsen Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen kan delegera uppgifter till personer inom eller utom styrelsen men kan inte avsäga sig det yttersta ansvaret. I en styrelse kan det finnas en arbetsfördelning mellan ledamöterna. Till exempel kan det finnas ett revisionsutskott. Styrelsen kan delegera beslutanderätt till ett sådant utskott, men den kan aldrig avsäga sig ansvaret för de beslut som fattas i utskottet. Revisionsutskottet Börsnoterade företag ska ha ett revisionsutskott som övervakar den finansiella rapporteringen och effektiviteten i företagets interna kontroll. Revisionsutskottet övervakar också riskhanteringssystem och eventuell internrevision. Vidare ska utskottet hålla sig informerat om den lagstadgade revisionen av års- och koncernredovisningar, samt granska och övervaka revisorns eller det registrerade revisionsbolagets opartiskhet och självständighet. Särskilt viktig är denna övervakning om revisorn tillhandahåller ytterligare tjänster till bolaget. Revisionsutskottet ska även biträda valberedningen i fråga om val av revisor. Revisionsutskottet ska bestå av styrelseledamöter som inte samtidigt ingår i företagsledningen. Minst en medlem av revisionsutskottet ska vara oberoende och ha redovisnings- eller revisionskompetens. Bolaget kan besluta att styrelsen ska fullgöra revisionsutskottets uppgifter. 12

11 kunskapande del Verkställande direktören Bolagets verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen. Den verkställande direktören är även skyldig att bereda och inför styrelsen föredra frågor som ligger utanför den löpande förvaltningen. Verkställande direktören är i förhållande till styrelsen ett underordnat bolagsorgan. Styrelsen kan ge verkställande direktören anvisningar om hur löpande förvaltningsåtgärder ska handläggas eller beslutas. Revisorn Revisorn utses av bolagsstämman och ska granska bolagets årsredovisning och bokföring, liksom styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn i ett svenskt bolag får sitt uppdrag från ägarna och rapporterar till bolagsstämman. Revisorn får inte låta sig styras eller kontrolleras i sitt arbete av styrelsen eller företagsledningen. Bland revisorns uppgifter ingår att uttala sig om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Vidare ska revisorn uttala huruvida bolagsstämman bör fastställa balansräkningen och resultaträkningen samt huruvida dispositionen av bolagets vinst eller förlust bör göras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. Revisorn ska också rapportera om styrelseledamöterna eller den verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Detsamma gäller om revisorn vid granskningen har funnit att styrelseledamöterna eller den verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. 2.3 Vad är revision? Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revision ger ökad trovärdighet åt ett företags finansiella information genom att revisorn kvalitetssäkrar den information som företaget lämnar om sin ekonomiska situation och som företagets styrelse och verkställande direktör har ansvaret för. I Sverige brukar revisionen delas in i räkenskapsrevision (revision av årsredovisning och bokföring) samt förvaltningsrevision (revision av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning). Revision utförs av en revisor genom att han eller hon utför vissa granskningsåtgärder enligt god revisionssed i den omfattning som krävs för att kunna göra uttalandena i revisionsberättelsen. God revisionssed är enkelt uttryckt det sätt 13

12 kunskapande del Bara 6 av 10 revisorer och redovisningskonsulter tycker att aktiebolagslagen fungerar väl för att reglera privatägda ägarledda bolag. Kairos Future

13 kunskapande del på vilket en revision ska genomföras. Den goda seden utvecklas internationellt, av FAR och av Revisorsnämnden samt genom domstolarnas praxis. Av ekonomiska och praktiska skäl kan en revisor normalt inte granska alla händelser under ett år eller alla transaktioner i ett bolag utan revisorn genomför sin granskning utifrån principen väsentlighet och risk. Här har bedömningen av den interna kontrollen i bolaget stor påverkan på revisionens omfattning och inriktning. Av allt detta följer att en revision aldrig är en garanti för att allt är rätt och riktigt, mindre fel kan slinka igenom nätet. Utöver att revisionen ska följa god revisionssed måste revisorn iaktta god revisorssed, dvs. yrkesetiska regler för revisorer. Revisorn måste vid sin granskning dessutom alltid iaktta revisorslagens regler om opartiskhet och självständighet. Genom att nogsamt pröva och dokumentera sitt oberoende säkerställer revisorn exempelvis att han eller hon inte granskar egna råd eller har ett ekonomiskt intresse i det reviderade bolaget. Om revisionsplikten i Sverige Publika aktiebolag, finansiella företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning måste alltid ha revisor. I november 2010 trädde reglerna om avskaffad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen i kraft. Ett aktiebolag kan välja att ta bort kravet på revisor om det inte når upp till minst två av dessa värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: Fler än tre anställda (i medeltal). Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Vem får bli revisor? Från 1 juni 2013 blev tre revisorskategorier två: auktoriserad revisor och godkänd revisor. En revisor som avlagt revisorsexamen enligt tidigare regler anses vara auktoriserad. Godkända revisorer som saknar revisorsexamen berörs inte av de ändrade reglerna. Han eller hon behåller sin behörighet och benämns godkänd revisor även i fortsättningen. För att bli auktoriserad revisor krävs både teoretisk och praktisk utbildning samt att man har fått godkänt resultat vid provet för revisorsexamen. Från 1 juni 2013 ska en sökande till revisorsexamen ha avlagt kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med företagsekonomi som huvudinriktning eller genomgått annan motsvarande utbildning med godkänt resultat, genomgått en 15

14 kunskapande del kvalificerad praktisk utbildning under tre år samt under två år genomgått ytterligare teoretisk eller praktisk utbildning. Därefter prövar Revisors nämnden vart femte år förutsättningarna för en revisor att erhålla fortsatt godkännande eller auktorisation. Kravet för detta är att revisorn under de fem år som närmast föregått ansökan ska ha utövat minst timmar revisionsverksamhet. I yrkesrollen som revisor ingår att hålla sig uppdaterad om de senaste nyheterna och reglerna inom revision, redovisning, skatt etc. Hög kompetens bidrar till att skapa och vidmakthålla förtroendet för branschen och revisionstjänsterna. För att få behålla sin titel måste revisorn fortlöpande vidareutbilda sig. När det gäller revisionen i finansiella företag gäller dessutom att revisorn måste ha en särskild licensiering från FAR. 2.4 Vem granskar granskaren? Revisorerna är en av de mest granskade och reglerade yrkesgrupperna i Sverige. Huvudansvarig för granskningen är Revisorsnämnden vars tillsynsverksamhet består av fyra delar: systematisk och uppsökande tillsyn, löpande kvalitetskontroll, disciplinärenden och förhandsbesked. Förutom denna tillsyn tillkommer granskning i form av FARs egen kvalitetskontroll, beslut i FARs disciplinnämnd samt de stora byråernas interna kvalitetskontroller. Revisorsnämnden Revisorsnämnden bedriver sin systematiska och uppsökande tillsyn genom olika projekt. Revisorsnämnden gör också en uppföljning av revisorer som i tidigare disciplinbeslut konstaterats ha mycket allvarliga brister i sin revisionsverksamhet. Alla revisorer och registrerade revisionsbolag ska minst vart sjätte år vara föremål för en oberoende kvalitetskontroll. Revisorer och registrerade revisionsbolag som reviderar börsbolag blir föremål för nämndens prövning vart tredje år. Revisorsnämndens löpande kvalitetskontroll avser dels revisionsbyråns system och processer, dels enskilda uppdrag. Om det framkommer allvarligare brister i en revisors verksamhet överförs ärendet till ett disciplinärende vilket innebär att frågan om eventuell disciplinär åtgärd kan prövas. 16

15 kunskapande del Ett disciplinärende börjar ofta med att Revisorsnämnden får in en anmälan mot en revisor. Anmälan kan komma från en privatperson, ett företag eller en annan myndighet. Om revisorn har åsidosatt sina skyldigheter meddelar Revisorsnämnden en disciplinär åtgärd. Beroende på hur allvarligt fallet är kan nämnden meddela erinran, varning eller upphäva godkännandet eller auktorisationen. FARs kvalitetskontroll FAR utför löpande kvalitetskontroll av sina medlemmar. Kvalitetskontrollen avser såväl revisionsbyråns system och rutiner som kontroller på uppdragsnivå. FARs kvalitetskontroll utvärderas av Revisorsnämnden genom stickprov på ett antal genomförda kontroller. FAR har vidare träffat en överenskommelse med Revisorsnämnden som innebär att nämnden underrättas om revisorer som underkänts vid kvalitetskontrollen på grund av allvarliga brister. FAR informerar också om de medlemmar som vägrat att genomgå kvalitetskontroll. FARs disciplinnämnd FARs disciplinnämnd handlägger disciplinärenden. Disciplinnämnden prövar anmälningar mot medlemmar i FAR som rör eventuella överträdelser av god yrkessed. Anmälan kan göras av någon av FARs kvalitetsnämnder, av en kund eller någon annan som är berörd av att medlemmen följer god yrkessed. Vad gäller revisorer beslutar disciplinnämnden inte om frågor som omfattas av Revisorsnämndens tillsyn. ISQC 1 Enligt International Standard on Quality Control 1 (ISQC 1) måste ledningen i en revisionsbyrå kontrollera och dokumentera att varje revisionsuppdrag utförs på rätt sätt. Vidare ska ledningen sätta upp tydliga riktlinjer och rutiner för när en revisor får eller behåller ett uppdrag. Ledningen har dessutom ett tydligt ansvar för att kompetensen i revisionsbyrån matchar de uppdrag som byrån har. Revisionsbyrån ska också ha riktlinjer och rutiner för att främja en intern kultur där kvalitet i uppdragen är grundläggande. Vidare ska ledningen se till att revisionsbyråns personal följer och upprätthåller oberoendet liksom säkerställa att den som har operativt ansvar för kvalitetskontrollsystemet har tillräcklig erfarenhet, kompetens och befogenhet. Utvärdering, kommunikation och åtgärder av identifierade brister är andra viktiga nycklar. Efterlevnaden av ISQC 1 kontrolleras genom Revisorsnämndens och FARs kvalitetskontroller men också genom de stora byråernas interna kvalitetskontroller. 17

16 kunskapande del 57 procent av FARs medlemmar tror att risken för att bli personligt stämd kommer att öka. Kairos Future

17 kunskapande del De stora revisionsbyråernas interna kvalitetskontroller Stora byråer ingår ofta i internationella nätverk som har utvecklat interna program för återkommande kvalitetskontroller. Kontrollerna utförs av internationella team bestående av erfarna revisorer och specialister som inte är involverade i revisionen av de uppdrag som är föremål för kvalitetskontrollen. Revisorns skadeståndsansvar En revisor som, uppsåtligen eller oaktsamt, skadar företaget när han eller hon fullgör sitt uppdrag blir skadeståndsskyldig. Detsamma gäller när revisorn vållar aktieägare eller någon annan skada genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Revisorn ansvarar även för skada som orsakats av andra medarbetare på revisionsuppdraget. 2.5 Vilka verktyg har revisorn att dra i larmklockan? Varför varnade inte revisorn för att bolaget var på väg åt fel håll? Borde revisorn inte ha sett att något var fel? Frågeställningarna dyker upp allt oftare i media och blir därmed också samtalsämnen vid frukostbord och lunch kantiner. Vad revisorn får och inte får göra är, som vi tidigare har varit inne på, hårt reglerat i svensk lag. Det är framför allt aktiebolagslagen och revisorslagen som styr. Och av dessa lagar framkommer att revisorn har ett antal verktyg till sitt förfogande för att uppmärksamma ägare, styrelse och företagsledning men även företagets intressenter på risker och felaktigheter. Nedan redogör vi kortfattat för de olika verktyg som revisorn har för sin rapportering. Muntlig rapportering Revisorn kommunicerar naturligtvis muntligt med företagsledningen under pågående revisionsarbete. I börsbolag har revisorn dessutom regelbundna genomgångar med styrelsens revisionsutskott. Revisorn träffar i många fall även hela styrelsen någon gång per år. Ett sådant tillfälle kan vara det styrelsemöte vid vilket årsredovisningen behandlas. Revisorn på stämman I Sverige har det utvecklats en praxis att revisorn medverkar på årsstämman i börsbolag. I samband med föredragningen av slutsatserna i revisionsberättelsen kan revisorn informera stämmodeltagarna om hur revisionen genomförts och vilka fokusområdena har varit. Stämmodeltagarna kan även ställa frågor till revisorn. 19

18 kunskapande del PM/erinran till styrelsen Revisorn sammanfattar i normalfallet viktiga synpunkter och slutsatser från sin revision i ett PM till styrelsen och/eller företagsledningen. Ofta sker den skriftliga avrapporteringen efter såväl granskningen under löpande år, inklusive noteringar om den interna kontrollen, som efter granskningen av bokslutet och årsredovisningen. Om revisorn finner anledning att uppmärksamma styrelsen och/eller företagsledningen på allvarliga risker och problem kan han eller hon framföra dem genom en skriftlig erinran Revisionsberättelsen Redovisningslagstiftningen kräver att årsredovisningen alltid ska ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn måste därför uttala sig om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild eller inte av verksamheten. Revisorn ska även uttala sig om huruvida bolagsstämman bör fastställa resultat- och balansräkningarna liksom om vinsten/förlusten bör hanteras i enlighet med styrelsens förslag. Eftersom vi i Sverige har förvaltningsrevision uttalar sig revisorn även om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Om revisorn vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska det nämligen anmärkas i revisionsberättelsen. Revisorn har skyldighet att göra anmärkning i revisionsberättelsen endast om han eller hon verkligen funnit att åtgärden eller försummelsen är av det slaget att den kan medföra skadeståndsskyldighet. Revisorn ska vidare lämna anmärkning i revisionsberättelsen om han eller hon vid granskningen funnit att en styrelseledamot eller den verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. I revisionsberättelsen har revisorn dessutom möjlighet att lämna sådana upplysningar som han eller hon anser att aktieägarna bör få kännedom om. Revisionsberättelsen är ju en offentlig handling vilket innebär att innehållet kommer till allmänhetens kännedom. Avgå i förtid och rapportera om varför till Bolagsverket Ett uppdrag som revisor kan upphöra i förtid om revisorn själv anmäler till bolaget att det ska upphöra eller om den som utsett revisorn entledigar honom eller henne på saklig grund. En revisors avgång kan framstå som frivillig, men 20

19 kunskapande del en förtida avgång kan också dölja situationer där revisorn råkat i sådan konflikt med företagsledningen att han eller hon känt sig tvungen att avgå. För att inte inbjuda till missbruk som innebär risker för otillbörliga påtryckningar på revisorn ska den revisor vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till Bolagsverket för registrering. I sin anmälan ska revisorn lämna en redo görelse för sina iakttagelser vid den granskning som han eller hon utfört under den del av det löpande räkenskapsåret som uppdraget omfattat. Redogörelsen blir offentlig eftersom den enligt lagen ska bifogas den nästkommande revisorns revisionsberättelse. Vid misstanke om brott En revisor måste agera om det finns misstanke om viss brottslighet av främst ekonomisk art. Om revisorn finner att det finns anledning att misstänka sådant brott ska han eller hon utan dröjsmål underrätta styrelsen om detta. Senast fyra veckor efter det att styrelsen har underrättats ska revisorn i särskild handling till åklagare redogöra för misstanken och de omständigheter som misstanken grundar sig på. Revisorn behöver inte anmäla det misstänkta brottet till åklagare om: den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga skadliga verkningar avhjälpts. det misstänkta brottet redan har anmälts till polismyndighet eller åklagare. det misstänkta brottet är obetydligt. om anmälan lämnas till åklagare ska revisorn genast pröva om han eller hon ska avgå från sitt uppdrag. 2.6 Tystnadsplikten Som tidigare redogjorts, har revisorn flera verktyg för att kommunicera risker och dra i larmklockan. Men det finns också lagstiftning som tydligt begränsar revisorns möjligheter till kommunikation. I första hand handlar det om revisorns tystnadsplikt. På samma gång som det finns ett allmänt intresse av att revisorn uttalar sig om vissa förhållanden är tystnadsplikten avgörande för förtroendet för revisorn men också för att revisorn ska kunna få tillgång till all den information om företaget som revisionsuppdraget förutsätter. Av aktiebolagslagen framgår att: Revisorn får inte lämna information till utomstående som han eller hon tagit del av under sin granskning om det kan vara till skada för företaget. Enligt lagen räknas också enskilda aktieägare eller styrelseledamöter som utomstående. Däremot kan revisorn på bolagsstämman lämna sådan information som stämman begär i den mån det inte innebär väsentlig skada för företaget. Tystnadsplikten gäller i princip även efter det att revisorns uppdrag upphört. 21

20 kunskapande del En revisor som åsidosätter sin tystnadsplikt kan dra på sig skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen och disciplinära påföljder enligt revisorslagen. Revisorns tystnadsplikt gäller alltså i förhållande till enskilda aktieägare och utomstående men inte i förhållande till bolagsstämman. Revisorn är tvärtom skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig skada för företaget. 22

21 kunskapande del 8 av 10 företagare tror att revisorn i framtiden kommer att rapportera mer om risker och framtidsutsikter för bolaget till ägarna. Kairos Future

22 24

23 från branschens horisont 3 FRÅN BRANSCHENS HORISONT 3.1 Tio år med svarta rubriker Såväl tabloider som affärspress har i perioder de senaste åren fyllts av svarta rubriker där revisions- och rådgivningsbranschen förknippas med etiketter som skandal och slarv. När finansmarknadsminister Peter Norman uttalar sig offentligt om sin bristande tilltro till revisorerna i HQ Bank tolkas detta lätt som att ministern saknar tilltro till revisorer i allmänhet. HQ Bank, Panaxia, Skandia, TeliaSonera är bara några av de händelser som har aktuali s erat diskussionen om vad som är revisorns roll och uppdrag. Det är inte för intet som man säger 10 år av skandaler. Sedan är frågan om det är skandaler, eller om det är en mediekonstruktion? En stor anledning till att branschen hamnade i negativ dager började i media, säger Lars Träff, styrelseordförande på Ernst & Young och pekar på två tydliga tillfällen: Carolina Neuraths artiklar i SvD startade det och Peter Norman spädde på det genom att säga att han inte hade förtroende för revisorer. Om man tittar på våra kunder har vi ett väldigt högt förtroende och en påtaglig kundnöjdhet. Där ligger branschen generellt väl till jämfört med andra konsultbranscher, säger Jörgen Lövgren, auktoriserad revisor och delägare på BDO, och fortsätter: Däremot kan man fundera på förtroendet hos andra grupper i samhället, där har vi det lite tuffare. Samtidigt som en handfull negativa händelser har fått stor medial uppmärksamhet genomförs dagligen tusentals omdömesgilla insatser och ett gott hantverk av revisorer runt om i Sverige. Aktiviteter som bidrar till kundernas affärsutveckling och tryggar bland annat ägares, investerares och kreditgivares intressen. Carl-Johan Kjellman, vd för BDO, sammanfattar denna konflikt mellan verkligheten och mediebilden: När det sker en så kallad skandal har det ett medialt värde, att skriva om alla framgångsrika revisioner har helt enkelt inget nyhetsvärde. Carl-Johan Kjellmans betraktelse är viktig i sammanhanget. Det finns ca 300 noterade bolag i Sverige. På fem år görs drygt storbolagsrevisioner. Om det under de fem åren briserar kanske en eller två skandaler, är det då ett dåligt facit? Samtidigt kan man vända på resonemanget. Varför finns det inget 25

24 från branschens horisont intresse av att beskriva det som branschen upplever som verkligheten? Är det medias eller branschens ansvar hur vardagen för revisorer beskrivs? Vems är uppgiften att sätta agendan och vem äger beskrivningsföreträde? Vi lever i stor utsträckning i en marknadsekonomi och den kännetecknas av att vi vill att individer eller grupper ska ta initiativ till goda idéer. Det innebär en affärsrisk och då får det inte per definition betraktas som en skandal när saker och ting inte fungerar. Att revisorn ska gå in och göra en sorts allmän bedömning av affärsidé, affärsmodell och syfte med businessen är farligt, menar Peter Clemedtson, styrelseordförande i PwC. Marianne Sandén Ljungberg, vd på Mazars, menar att när skandaler briserar riskerar det att bli skakigt och att förtroendet för branschen därmed kan få sig en känga. Precis som varit fallet de senaste åren. När de gäller de händelser som har fått etiketten skandal har jag förståelse för att det ställs frågor kring vad revisorn gjorde och varför han eller hon inte upptäckte de aktuella felaktigheterna. Men någonstans kan jag tycka att det blåser upp en massa diskussioner, för att direkt glömmas bort. Det är viktigt att branschen drar lärdomar. Biörn Riese, advokat och styrelseordförande i Mannheimer Swartling, var likvidator för HQ Bank en av de mest uppmärksammade företagsskandalerna de senaste åren. Han har likt Marianne Sandén Ljungberg förståelse för att diskussionen om revisorns roll kommer upp i fall likt HQ Bank. Alla vet att revisorn har en granskande roll och att styrelsen har en helt annan. Revisorns granskning sker ju dessutom i efterhand. I fall där förloppet inte har varit så snabbt är det naturligt att man även börjar ropa efter revisorer och ifrågasätter om det ändå inte fanns några tecken på ett tidigare stadium. Vid all bedömning av ansvarsfrågor måste man ha respekt för att det alltid är lättare att tolka saker i efterhand. Med facit i hand framstår allt så mycket tydligare, konstaterar Riese. Även om de flesta verkar ense om att det inte finns något generellt problem är det med nollvisionens självkritiska glasögon viktigt att diskutera om skillnaden mellan allmänhetens bild av en revisors uppdrag och revisorns egen bild bara är en PR-utmaning för branschen. Och diskussionen är viktig då såväl revisorns ansvarsroll som förtroende primärt är det kapital som branschen vilar på. Eller som George Pettersson, styrelseordförande på KPMG, slagkraftigt uttrycker det: Vi fastnar i att vi måste förklara vad en revisor gör. Om jag går och köper en Volvo är jag inte intresserad av hur motorn fungerar, utan jag är intresserad att den fungerar. 26