Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV Kartansvarig: Peter Näsholm. Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV 2001-04-02 Kartansvarig: Peter Näsholm. Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet"

Transkript

1 Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV Kartansvarig: Peter Näsholm Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet

2 Westins kiosk strax söder om viadukten över järnvägen, längs Viktoriagatan. Foto: Länsmuseet Västernorrland, Murberget Foto: Viktor Lundgren, troligtvis 1930-tal. Nedanför Franzenskolan kv. Skidan

3 Gådeå och Haga Vår närmiljö innehåller många spännande spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, andra är mer dolda. I denna skrift lyfter vi några sevärdheter som finns i det landskap som orienteringskartan över Gådeå och Hagaområdet beskriver, några ligger dock i anslutning till kartbladet. Sevärdheterna är utmärkta på omslagets karta samt kartan på sidan 3. I det här häftet medverkar forskare ur en studiecirkel om Härnösands historia. De har sina namn vid respektive text. I övrigt har texterna sammanställts av Peter Persson, Murberget, och Märta Molin har varit redaktör. Vill ni söka mer information, välkommen till ABM arkiv, bibliotek och museer i samverkan - i Härnösand. Gådeå De äldsta skrivningarna av ortnamnet är Ghodhoo 1535, Gådå , Guda, Gudha 1547, Gådha, Godha m.m. Torsten Bucht har tolkat ortnamnet som att antingen vara ett kultiskt ortnamnen eller vara ett ånamn. Om den sakrala tolkningen är rätt så hör förleden samman med det fornnordiska ordet Goð/ Guð, betydande Gud eller som beteckning på 1 Bild 1. Byvägen väster om Gådeå by. Foto Peter Persson hela gudaskaran som grupp. Gudaskaran kallades ginnheilog Goð, betydande de högheliga gudarna. En tredje möjlighet är att det kan vara en beteckning på en kultplatsledare, en gode/gude. Enligt isländska källor var det goden som skötte de s.k. Hoven och de kallades också för Hovsgodar. Hovgodarna var inte bara ledare för kulten utan även politiska och sociala ledare. Deras maktområde kallades, åtminstone på Island, för Goðorð. Det var inte geografiska maktområden utan personförbund. Det stod vem som helst fritt att knyta sig till vilken storman man ville för sitt beskydd. I konflikttider skiftade allianser och maktbalanser mellan de ledande stormannaätterna. Ibland ledde det till väpnade konflikter. Vapen återfinns ibland i gravar, även i Västernorrland. I Härnösand har inga direkta vapen återfunnits. Möjligen kan ett järnfragment från en grav i Tullportsparken vara en doppsko till en svärdsskida.

4 Av intresse för en kultisk tolkning av ortnamnet är Hovsberget vid Nässjön, och byn Helgum. Helgum är en sammansättning av förleden helig- och slutleden hem. Denna typ av ortnamn är mycket gammal och kan ha tillkommit vid tiden för Kristi födelse. Följer man vattendragen från Nässjön längre upp kommer man till Gussjön vars förled tycks innehålla ordet Gud. På andra sidan om Helgumsån ligger byn Fröland som kanske kan innehålla gudinnenamnet Fröja. Har vi här ett sakralt landskap? I Sverige, Danmark och Norge finns ortnamn med samma förled som Gådeå och de har tolkats innehålla ordet Gud, varför det inte borde vara uteslutet med en liknande tolkning här. T.ex. finns ett bynamn, Gåde, i Uppland som 1347 skrevs som in gudø, och minst 11 gånger dyker ortnamnet Gudhem (goðheimr) upp i de tre länderna. Buchts andra tolkningsförslag är att namnet hänger samman med ett ånamn. Det kan då hänga samman med det ångermanländska dialektordet gåda som är ett verb för att stimma, stoja, svamla. Betydelsen är då den larmande. Det är inte ovanligt med denna typ av ånamn, men det finns mycket som talar för en kultisk tolkning för att man ska utesluta detta. Hade ortnamnet stått för sig själv hade nog en ickekultisk tolkning varit att föredra, men när man sätter samman ortnamn och fornlämningar i närområdet verkar en kultisk tolkning vara mer trolig. Även andra ortnamn i närområdet tycks innehålla detta Guð/Goð. T.ex. finns Gånsvik på Härnöns östra sida som från 1535 skrevs som Gunsswijck, Gunsviick, Gunsvijk m.m. och senare under talet som Godenzuick, Godensviken. Vidare finns Godberg i Eriksdal i anslutning till Gånsviksdalen på Härnön och Godstjärn inte långt från Bondsjön. På Härnön har också funnits ett Hov (Hovsjorden) som varit en större kultplats för många människor under järnåldern. Även ortnamnet Härnön kan innehålla ett gudinnenamn; Härn, som var binamn på Fröja/Freja. Möjligen fanns det en kultplats även i Säbrå, som när Nässjön snördes av från havet ca 200 ekr, förlorade sin betydelse och kanske flyttades till Härnön. Lars Högberg har tecknat en karta över delar av det område som folderna beskriver. Den finns på följande sida. 2

5 Flygfoto av Änget, omkring

6 Vy över Rotudden fotad från nuvarande Kiörningsskolan. Fotodatabasen, Murberget 4 5

7 Så minns jag Gådeå området Per Näsström Per Näsström berättar här barndomsminnen och delar av Gådeåområdets historia. Den gamla anslutningsvägen från Norrstigen kom in via Hälletorpsvägen, där den strax öster om nuvarande Norrhallen vek av mot Baldersgatan och via gamla träbron gick över till Gådeåsidan och upp på mot Lägret. Vägen passerade strax norr om de nu bortgrävda gravarna på Lägret. I en båge gick den snett ned över Gådeåskolans tomt och fram till Tullporten. Här tycker jag Stenklyfts karta visar vägen bra, se sidan 22. Efterhand byggdes Viktoriagatan fram till gamhäktet och vidare längs bergkanten fram till träbron. (Från början hade det nog bara funnits en enkel bro över bäcken, men när järnvägen byggdes kring 1925 måste man bygga en stabilare bro av trä.) För några hundra år sedan lades vägen från Bondsjö till Tullporten om så att den gick ned över de två Arnellsbackarna fram till Viktoriagatan. Man passerade då under viadukten som stod färdig Därifrån gick vägen vidare till Ådalsvägen. Detta var stora vägen och under viadukten kunde man Viktoriagatan och gamla häktet. Fotodatabasen, Murberget. 6

8 Utsikt från den s k Tjusarklinten. Fotodatabasen, Murberget 7

9 se bäcken och över den hade funnits en enkel bro. Kortvarigt fanns här järnvägsbommar. Från träbron gick vägen upp till byn Dalen, där fogden bodde på 1670-talet. Kring 1950 fanns här Berglunds handelsträdgård (Torsgatan) och här fanns en festplats på 1800-talet. Det fanns också en gård mot bergkanten på Gådeåsidan. Gådeåvägen var ett omtyckt promenadstråk, utanför stadsgränsen fanns Kafé Skoga och strax innan man kom fram till byn finns på vänster hand bergklacken Tjusarklinten där paren slog sig ned med fin utsikt och aftonsol innan de vände tillbaka till stan. Se fotot på sid. 7. Lägret var exercisplats för de förband som var förlagda till Härnösand men senare förflyttades till Sollefteå. Namn som Artellerigatan påminner om detta. Början av Artellerigatan var kring 1950 intressant. Där finns på västra sidan Lejonhuvuds stora trähus och Frälsningsarmens lokal (finns kvar). Vid korsningen av Gådeåvägen hade trädgårdsmästaren Viktor Lundgren sin villa och på norra sidan ett hus i sten där han hade kontor och lokaler för sin fröhandel. Den betjänade hela Sverige. Där Försäkringskassans hus står nu fanns Kaisers villa med stor trädgårdstomt. Viktor Lundgren hade köpt eller arrenderat flera tomter där han planterade. Här fanns en stor blomprakt. Längs Tulegatan över Lägret fanns förr inte så mycket bebyggelse men här fanns en föreningslokal som kallades Concordia där NTO-logen Baldersborg höll till. Tulegatan och Viktoriagatan var redan före 1895 försedda med elektrisk gatubelysning. När ljuset reflekterades i fönstren på Framnäs gård talade man om att det spökade där. Lägret var litet av en samlingsplats för ungdomen. Här byggdes årligen en stor majbrasa som var synlig över hela stan. Mitt emot Fiskekroken fanns på norra sidan av Södra vägen flera småaffärer och hantverkare. Hos Dahlkvist kunde man få skidorna vallade och hos Sundins köpa bröd. De flesta numera försvunna butikerna låg vid Viktoriagatan. Vid Viktoriagatan låg vedgårn, gamhäktet och framför det ett hus med en mejeributik och en konsumbutik. Längre fram på vänster hand låg Olssons matvaruaffär, på andra sidan mot Nattviken fanns Petterssons matvarubutik, ett bageri och en gummimakare. I branten mellan Viktoriagatan och Tulegatan, mitt mellan viadukten och träbron, fanns en stenig backe som kallades Corns backe. Herr Corn hade sin affär med ingång från backen. Ungefär där vägen mot Dalen gick in hade Weilerts sin affär. Det fanns många matvaruaffärer i detta område. Jag har gått småskolan och början av folkskolan i Gådeåskolan. Där fanns då folkskolläraren, ungdomsledaren och hembygdsvännen Ernst Nordlund som såg till att skolans samtliga klasser ställdes upp och en gång per år marscherade upp till Murberget där visning skedde. På skolgården fanns en flaggstång. Där lekte man ny kula. En grabb skrek ny kula och då gällde det att snabbt komma dit. Segraren fick hitta en annan plats att ropa och så fortsatte springandet men platsen kring flaggstången var populärast 8

10 Hospitalet 1 Birgitta Pallin och Sigbritt Hamrin På initiativ av Norrländska kommissionen 1670 byggdes 1680 omedelbart utanför södra tullen ett hospital avsett för Ångermanlands landsbygd. Hospitalet underhölls av ångermanlänningarna genom frivilliga bidrag, men även ett årligt bidrag av 300 daler silvermynt i statsanslag. Till följd av sitt läge undgick hospitalsbyggnaden att härjas av eld, när hela staden lades i aska år 1710 och Hospitalet fick därmed efter ryssarnas härjningar år 1721 tjänstgöra såsom samlingslokal för stadsborna. Hospitalet var avsett för fattiga, sjuka, lytta och orkeslösa. Wid utresan wore wi åskådare i stadens hospetal af en man, som från moderlifwet war ofärdig både till händer ock fötter, och intill han war 16 år krupit på knäne men sedan börjat gå, och war nu ganska färdig i lederne utan någon wärk, fast hans ben woro ganska smale, och sielfwa foten war nästan rak och ganska tjock. Man kunde ej annat än stadna i förundran, då wi såga honom wid wår ankomst sitja på en kista och med högre foten aftaga sig mössan och den åter påsättja, då han war syselsatt med arbete på någon wäfuadssyning, derwid han med högra handen ej mer kunde uträtta än hålla stycket fast, men med foten brukade han nålen och hade deruti en särdeles färdighet. Widare wille han lemna oss prof, huru han med lika färdighet kunde skrifwa. Han drog med foten fram en låda under bordet, där han hade sina skrifsaker, fattade bleckhornet och nedtog med foten i lådan efter pennan och skref på hwar sitt papper åt oss någre rader med sådan geswindhet, at man måste förundra sig öfwer detta mirakel. Han sade sig heta Johan Gerström, wara född F d länslassarettet används idag av landstinget som sessionssal. Foto Peter Persson

11 i Nordingrå sochn 1715 och warit nu 16 år i hospetalet. Är äfwen gift förledit år med förestånderskan wid hospetalet och berättades, att han med åtskillige lifstycken och träyors sömande för pigor i staden årligen förtjenar sig stora handpengar. (Hülphers 1780). Enligt Hülphers 1780 underhölls på Härnösands hospital endast 7 personer jämte hushållerska. Sinnessvaga personer vistades vanligtvis hos prästen i respektive socken och de ursinniga härbergerades antingen på kyrkvallen eller i den by, där de hade sitt hem. I samband med länslasarettets uppbyggnad 1788 revs det gamla hospitalet. Landshövding Örnsköld beskriver 1769 hospitalet som nedruttet. I det nyuppförda länslasarettet inrymdes hospitalet på övervåningen. År 1818 byggdes ett särskilt dårhus på samma tomt som lasarettet, varigenom man definitivt skiljer mental och kroppsvård åt. Länslasarettet finns fortfarande kvar och används idag av landstinget som sessionssal. Byggnaden bygnadsminnesmärktes Den nya hospitalsbyggnaden, centralhospitalet, uppfört i trä på Lerudden, var klart 1845 och hade 50 vårdplatser. Byggnaden finns fortfarande kvar och används av omsorgen och kallas allmänt för Gula villan. Sedan 1879 har hospitalet överflyttats till en byggnad av sten, Gådeå sjukhus, med 130 vårdplatser. Idag är delar av Gådeå sjukhus rivet och kvarvarande delar av huset inrymmer SIDA. Härnösand har en lång historia som sjukhusstad. I sjukhuset vid Södra vägen finns idag Birgittamuseet med omfattande samlingar. Ett besök rekommenderas! Flygfoto över Gådeå Sjukhus Foto: Aero Materiel Fotodatabasen, Murberget. 10

12 Tullportsparken genomförde Nils Johan Ekdahl inventering av fornlämningar i Norrland för Kungliga Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien (KVHAA). Hans intresse för gamla pergamentsbrev gav honom öknamnet Kalvskinnsprästen var han i Härnösand där han bl.a. beskrev de stora gravhögarna på Hovsjorden på Härnön. Hans platsangivelser är inte lätta att följa då namn på platser förändras och försvinner. På ett ställe skriver han: I Räntmästarens hästhage, S. om Landsvägen, nära invid Hernösands stad, finnas mellan 20 och 30 större och mindre rösen och kullar af jord och sten med ordentliga randstenar. I täpporna Ö. och S. från denna hage, finnas åtskilliga större och mindre rösen och kullar af jord och sten, hvaraf flera med randstenar (fotkedja).. Lanträntmästaren hette Erik Gustaf Harlin och han hade en skogsbeklädd beteshage i Gådeå. På en laga skifteskarta från 1840-talet finns Räntmästaren Harlins beteshage utritad. Det är området som idag kallas Tullportsparken. Där finns ett gravfält från mitten av järnåldern. E:4 passerar genom fältet så två av de kvarvarande gravarna ligger inklämda mellan E:4 och vägen mot sjukhuset. När landsvägen drogs fram på 1880-talet, på samma plats där E:4 går idag, togs tre högar bort utan undersökning. Idag är bara 11 högar bevarade i området. Ytterligare en ligger närmare Tullportsbacken nära husen på höjden. 11 Ekdahls beskrivning av gravfältet är spännande då gravfält i Västernorrland oftast inte överstiger 5-6 gravar. Det är ovanligt att de överstiger 10 gravar och det är mycket ovanligt med gravfält över 20 gravar. Det största höggravfältet vi känner till i länet är Stabergsgravfältet i Överlännäs socken med ett 50-tal gravar, och på Dårholmen utanför Ljungans mynning ligger resterna av ett stort gravfält. Det finns uppteckningar om att där ska ha funnits mellan gravar. Idag återstår endast rester av gravfältet. Gravfältet i Räntmästarens hästhage har varit ett av de tio största gravfälten i länet. Idag återstår endast en spillra av detta stora fält. Det är spännande att Ekdahl skriver att gravarna består av både högar och rösen. Riktigt vad han menar med rösen vet vi inte, det kan vara steniga högar. Annars är rösen jordfria gravar. Vissa av gravarna har haft en ring av stenar som ramat in graven, s.k. kantkedja. I Medelpad hör detta gravskick till den äldre järnåldern. Idag finns ingen kantkedja bevarad på gravfältet i Tullportsparken. Så sent som 1950 när Bo Hellman gjorde en kartering av området fanns dock två högar med delar av kantkedjan bevarad. Vad vi vet undersökte inte Ekdahl någon grav, men 37 år senare gjorde Karl Sidenbladh en ny inventering för KVHAA och 1865 besökte han gravfältet för första gången. Sidenbladh skriver: I en beteshage S från vägen till byn, W från Cellfängelset ock Hospitalet ligga 3 högst steniga högar, som äro alle skadade ock lämningar av tre stenrösen; huruvida dessa äro af samma sort som landets öfriga kummel, kan icke af deras nu förstörda form utrönas. En bit jern anträffades i ett af dessa 1865 (omnämnd i det årets resebe-

13 rättelse). Lemningar, ehuru högst obetydliga, finnas efter ännu fler rösen, hvarifrån sten tagits till byggnader. Närmare Gådeåbacken ligga 3 högst steniga högar. Sidenbladh skrev på annan plats angående undersökningen av ett röse på gravfältet. Det har icke lyckats mig att af metaller anträffa annat i kummlen, än ( ) och en bit förrostadt jern i ett sådant i Gådeå (Säbrå socken). Även Sidenbladh talar om att där skulle ha funnits rösen (kummel). Detta hör inte till vanligheten då rösen oftast anlades i den yttersta kustmiljön som markörer efter farlederna på havet. När Hellman gjorde sin kartering 1950 fanns ett jordblandat röse kvar. Gravfältet var ett av de första som undersöktes vetenskapligt i Härnösands kommun undersöktes 4 högar på gravfältet i Tullportsparken och en på gravfältet i Vangsta på Härnön. Arkeologen Oskar Almgren utförde undersökningarna i Tullportsparken. Med sig hade han studenten Eskil Olsson och läroverksadjunkten Erik Johansson. Tre av högarna på gravfältet i Tullportsparken togs bort efter avslutad undersökning, medan den fjärde återställdes till ursprungligt skick. Gravarna var mellan 6-15 meter i diameter och mellan 0,5-1,5 meter höga. Av gravmaterialet kan man dra flera slutsatser, bl.a. att människor bott på platsen under folkvandringstiden ( ekr) och under vendeltiden ( ekr) samt att två av de gravlagda inte bränts. Det var under järnåldern vanligt att man kremerade de döda. Gravarna var inte speciellt rika men det kan lika gärna bero på hur grävningen gått till, som att de faktiskt innehöll lite gravgåvor. Grav 1 var en kremeringsgrav med en större sten i mitten av graven. Under stenen framkom ett brandlager med fragment av en nitad kam och resterna efter den döde i form av brända ben. Kamfragmenten var av en s.k. avsatskam som daterar graven till folkvandringstid. 12 Grovarbetare i färd med att undersöka grav 2. Foto från undersökningen 1908 ledd av arkeologen Oskar Almgren. Foto Eskil Olsson eller Erik Johansson. Fotodatabasen Murberget Grav 2 var över 12 meter i diameter och ca 1,25 meter hög. Under torven fanns ett kraftigt kärnröse med större stenar lagda som en inre kantkedja åt öster. Denna grav hade inget brandlager, även om där fanns kolbitar. Det rör sig förmodligen om en skelettgrav. Inte heller föremålen som följt den döde på bålet var brända. Mitt i högen låg ett bronsspänne, en s.k. fibula, från folkvandringstiden med pålagt silver. Vid nålen fanns rester av textil bevarad. I övrigt hittades endast järnfragment. I grav 3 som var omkring 10 meter i diameter, hittades en järnsax och hartstätning till ett kärl av trä eller näver. Hartstätningar av detta slag brukar finnas i gravar från äldre till mellersta delarna av järnåldern. Även denna grav bör dateras till folkvandringstid. I hartsen kunde man se tydliga märken efter sömmar där kärlet varit ihopsatt. Det fanns inga brända ben i denna grav varför det troligen utgjordes av en skelettbegravning. Grav nr 4, den grav som återställdes efter undersökningen, var något mindre än de andra garvarna. Den innehöll en kremeringsgrav med brandlager där det hittades delar av två järnnålar, en avbru-

14 dersökning i samband med att man planerade en cykelbana. Mitt i den planerade cykelbanan låg två högar. Man lyckades göra en förändring av sträckan och räddade högarna, men en tredje hög undersöktes och borttogs. Graven var ca 9 meter i diameter och 0,8 meter hög. Den var svårt skadad av plundring. Fynden i graven var mesta sentida men där fanns järnfragment och något föremål av järn som kan vara från järnåldern. Ett föremålen var ett hästskoformat beslag som kan vara en doppsko till ett svärd. Doppskon har suttit längst ner på svärdsskidan som skydd för denna. Två av fynden från undersökningen En fibula av brons (dräktspänne) och en sax av järn. Från utställningen Förlorad Forntid. Foto Peter Persson. ten järnnål med facetterat huvud och spetsen till en annan järnnål, samt ett krumböjt järnbeslag med spår av en nit, smälta glaspärlor och delar av en nitad ornerad benkam. I brandlagret fanns även brända ben efter den döde samt av en hund. Nålen med facetterat huvud daterar graven till äldre vendeltid. Nedanför de två gravarna vid vägen hittade man en stor sten omgiven av slagg. Det kan vara resterna efter en järnbearbetningsplats, kanske rent av en smedja. Två år efter undersökningen 1985 när man höll på med cykelbanan, kom det fram brända ben i anslutning till de två gravarna vid E:4. En liten provundersökning gjordes då och man fann att mellan gravarna fanns en sten som förmodligen är en mittsten till en grav. Den är dock så låg att den inte syns idag. De brända benen kommer troligen från en människa gjordes nästa undersökning när husen vid Tullportbacken byggdes. Vid det nedersta huset undersöktes en gravhög av Bo Hellman. Dokumentationen från undersökningen saknas. Enligt Hellmans beskrivning verkar dock högen varit 7 meter i diameter och 0,75 meter hög. Graven var sedan tidigare kraftigt plundrad av skattsökare och de enda fynden som gjordes var brända ben och kol. Gravfältet har under årens lopp varit utsatt för skadegörelse, inte minst vid exploateringar och ledningsdragningar genomfördes en un- 13 Foto av gravfältet På vänstra sidan av bilden kan man ana Almgren och möjligen fil. Stud. Eskil Olsson i färd med att undersöka. På den högra sidan uppe på en av högarna står två barn. Foto Erik Johansson? Fotodatabasen, Murberget.

15 Varje år uppstår nya skador på fornlämningarna, främst på grund av snöröjning men även av att man sätter upp skyltar på och omkring gravarna. Det senaste ingreppet skedde i oktober 2009 när någon grävde ett antal gropar i fem av högarna. Fornlämningar är skyddade av Kulturminneslagen (KML) och runt varje fornlämning finns ett skyddsområde för fornlämningens skydd. Vi vet att gravfältet legat inne på inägorna till en gård under järnåldern, så när man gör markingrepp i anslutning till gravarna riskerar man att förstöra den gamla boplatsen. Det är tragiskt att ett av länets 10 största gravfält från järnåldern har blivit behandlat på detta sätt. Gravfältet ligger nu som en portal in till staden och borde kunna lyftas för såväl kommuninnevånare som turister. Att man under 1800-talet inte förstod bättre än att använda materialet från gravarna till byggnader innebär inte att vi måste fortsätta denna tradition. Fornlämningarna kan liknas vid ett fysiskt arkiv och de är ovärderliga för vår förståelse av forntidens samhällen, som i sin tur hjälper oss att förstå vilka vi är idag. Vy över del av den bevarade delen av gravfältet i Tullportsparken/Räntmästarens hästhage. Foto Peter Persson

16 Kreatursmarknad i Tullportsparken. Huset i bakgrunden är den så kallade Artillerikasernen i kvarteret Lärkan, korsningen Artillerigatan-Tullportsgatan. Fotodatabasen, Murberget. 15

17 Skarpskyttelägret Härnösand har länge varit en militärstad. Redan under det svensk-ryska kriget ( ), befann sig de svenska styrkorna i Härnösand. Det var dock först 1817 som militära övningar företogs i staden. Det året samlades ett 30-tal landbeväringar för vapenövningar flyttades övningarna till Frösön förlades övningarna till Graningebruk. Först 1831 var man åter i Härnösand för sina övningar. Mellan var övningarna förlagda till Gådeå läger. Platsen kallades också Skarpskyttelägret, namnet är bevarat i bostadsområdet Lägret och Skarpskyttegatan. På en karta från 1840-talet finns ett område vid nuvarande Hagaområdet där det i beskrivningen står Gamla lägerplatsen. Det verkar som om det ursprungliga Skarpskyttelägret har legat där kunde man läsa i Norrlands Tidningar följande: Bewäringsöfningarna wid Gådeå. Måndagen den 15 Junii inryckte å Gådeå Lägerplats inwid Hernösands Stad de 39 Ynglingar af Westernorrlands Läns Bewäringsmanskap, som wid mönstingarne innewarande år walt att tjena till lands, för att derstädes, enligt Konl. Maj:ts nådiga förordnande, in och utryckningsdagarne inberäknade, undergå 8 dagars wapenöfning. Dagen derpå, eller den 16, börjades och samma wapenöfning, och den 22 i berörde månad utryckte manskapet från Lägerplatsen. Det från Jemtlands Kongl. Fältjägare Regemente för Mötestiden hitkommenderade Öfwer och Underbefäl utgjordes af en Suubaltern Officer, herr Lieutenanten af BJertén, 2:ne Under officerare, 2:ne korporaler och 2:ne hornblåsare, hwilka och genast eftermötets slut till Jemtland återreste. Mathållningen för grouppen ombesörjdes, på entreprenad, af handelshuset Gr. Tjernström et Comp. Norrlands tidningar 4/ flyttades övningarna åter till Viksmon i Graninge. Detta på grund av att befälet kom från Frösön och då låg Graninge centralt till. Från 1848 förlades ett artilleribatteri till Härnösand, på den s.k. Storsvedjan på Härnön. Två byggnader hyrdes dock in på nuvarande Artillerigatan vid Lägret, varav en var en artillerikasern (se bild sid.15). 16

18 Gravfältet på Lägret 3 16/ befann sig den dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman och arkivarien Bertil Berthelson på Lägret i Gådeåstaden i Härnösand. Dagen efter stod att läsa i Härnösandsposten: Forngravar upptäckta i Härnösand. Fem högar vid gamla Skarpskyttelägret böra undersökas. Arkivarien doktor C. B. Berthelson gästade Härnösand igår tillsammans med riksantikvarien Sigurd Curman, varvid han besiktade ett antal högar vid Skarpskyttelägret, som synas ha ett betydande intresse ur fornvårdssynpunkt. Det rör sig möjligen om några mycket gamla forngravar. De som först fått upp ögonen för att dessa högar kunna vara av intresse ur fornhistorisk synpunkt äro fröhandlaren och fotografen V. Lundgren samt drätselkammarordföranden Jonas Molander. Högarna äro belägna vid norra ändan av Skarpskyttelägret, och doktor Berthelson undersökte fem av dessa högar med mycket stort intresse. Han ansåg, att inga tvivel kunde föreligga om deras åldriga karaktär. En vetenskaplig undersökning anses vara av behovet påkallad. Trädgårdsmästaren, fröhandlaren och fotografen Viktor Lundgren ( ) bodde på Artillerigatan vid Lägret där han hade sin fröhandel. I diskussionen kring var Skarpskyttelägret låg 1941 kan man hävda att eftersom Lundgren bodde i anslutning till Lägret i Gådeåstaden, bör också gravfältet ha legat där och inte vid nuvarande Hagaområdet. På 1960-talet när den stora Vy från högsta punkten på Lägret i Gådeåstaden. Det är förmodligen på denna plats några av högarna på höggravfältet funnits. Foto Peter Persson

19 fornminnesinventeringen för den ekonomiska kartan genomfördes i hela landet, kunde man konstatera att där inte längre fanns gravar vid Lägret i Gådeåstaden. Idag ligger en lekplats där gravar en gång fanns. Någon har haft kännedom om var gravarna fanns, eftersom det på en ekonomisk karta som förvaras på Murberget, finns 5 cirklar markerade som motsvarar läget för gravfältet i norra änden av Lägret. När högarna försvann och vad som fanns i dem finns inga uppgifter om. Vi vet heller inte vad byn hette eller om den hade med det stora gravfält som ligger i Tullportsparken att göra. Om de markeringar som finns på Murbergets ekonomiska karta är att lita på tycks gravfältet ha varit orienterat mot den forna havsvik som gick in mellan Lägret och Bondsjöstaden, där järnvägen nu går. Om det finns något bevarat av den gård som låg där under järnåldern eller om det finns något kvar av gravarna, kan vi bara få svar på genom att arkeologiskt undersöka området. Gravhögar är en god indikation på en järnåldersgård eftersom gravarna lades på inägorna till gården. Rotudden 4 Stadsdelen Rotudden i Härnösand ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården. Det innebär att det har sådana värden att det inte bara är intressant i ett lokalt perspektiv, utan för hela riket. I sådana områden ska riksintresset prioriteras före de lokala intressena vid fysisk planering. Riksintresset med Rotudden kallas Centrala Härnösand och omfattar delar av centrala Härnösand, bl.a. Norrstaden, Östanbäcken, Hovsjorden, Mellanholmen, Rotudden, Torsvik och Kronholmen. Det som är av intresse när det gäller Rotudden är att det har bevarat sin karaktär som arbetar- och hantverksstadsdel. Under 1870-talet, drev folkökningen fram en spontan utbyggnad av Rotudden för att sedan, efter 1890, planläggas med en rutnätsplan. Den går att se ännu idag. Övriga Gådeåstaden hade en mer oregelbunden bebyggelsemiljö. Under andra halvan av 1800-talet genomgick det svenska samhället en kraftig omvandling med stor inflyttning till städerna från landsbygden. Inflyttningen hade Fiskekroken i Rotudden. Foto: Peter Persson

20 sina grunder i befolkningsöverskott och missväxt vilket gav sämre förutsättningar för landsbygdens befolkning att klara sig. Den ökade trävaruhandeln från 1840-talet var också en motor som lockade till sig folk inte bara från den omgivande landsbygden utan från hela landet. Detta inte minst i och med ångsågarnas tillkomst på 1850-talet. Redan på 1860-talet hade staden köpt in delar av Gådeå bys utmark närmast stadsgränsen. Man såg det som angeläget att köpa in den snabbt växande Gådeåstaden. Bebyggelsen i Gådeåstaden och i Bondsjö bys utmark hade fått karaktären av kåkstäder. På 1880-talet uppstod segslitna förhandlingar med Säbrå socken om inköp av Gådeåstaden. År 1892 inkorporerades Gådeåstaden med Härnösands stad och redan då var Rotudden i stort sett färdigbyggt såldes sex tomter var ytterligare 18 tomter sålda fanns där 38 bebyggda tomter. Det var i detta skede som två nya parallella gator, Skarpskyttegatan och Lasarettsgatan, kom till. Man föreslog också en breddning av de två landsvägarna och det innebar en rätning av den gamla landsvägen och Tullportsbacken skapades justerades Rotudden-området endast litet med en gränsjustering mot Tullportsparken års planförslag innebar en breddning av Södra vägen och fyra bostadshus revs i samband med detta. Från folklivet i Gådeåstaden och Rotudden vid 1800-talets slut och början av 1900-talet Margareta Grafström I de här stadsdelarna bodde för hundra år sedan mestadels folk, som hade sina arbeten inne i staden, men många små verkstäder och yrken var representerade i de olika kvarteren. Här fanns skräddare, skomakare, sömmerskor, strykerskor, bagare, tvätterskor, en cykelverkstad, snickare, tobaksarbetare och de som arbetade vid Hernö bryggeri, och sedan nya lasarettet byggts kom naturligtvis många att söka arbete där. Där behövdes förutom sjukvårdspersonal även hantverkare av skilda slag. En Hilmer Öhman från Häggdånger och Antjärn fick arbete som 15-åring arbeta som matsäck vid Hernö bryggeri, d v s han blev en sorts springpojke och hjälpte ölutkörarna med att bära och lasta och även i stallet att sköta hästarna. Han bodde inackorderad hos en moster på Rotudden. Hans mamma var änka och bodde i Antjärn. Han hade flera småsyskon och för modern var det en stor lättnad, att Hilmer kunde komma hem med det mesta av sin lilla lön. Arbetet vid bryggeriet började klockan sex på morgonen och slutade oftast sent på kvällarna. På lördagarna gick Hilmer till fots hela långa vägen till Antjärn för att hjälpa sin mor med vedhuggning och annat. Hon brukade gå och möta honom. Vid hemkomsten var han så trött att han bara stöp i säng. När han skulle gå tillbaka på söndagskvällen följde ofta hans mamma med en bra bit på vägen. Så underbart att ha en sådan mamma. Jag tänker att hon säkerligen var mycket trött efter sina dagsverken med att hjälpa till i bondehemmen med allt möjligt: tvätt, bakning, städning, ljusstöpning, slaktens efterarbeten med kött och korvstoppning m.m. Hon hade ett varmt hjärta för sin långe magre pojke som fick arbeta hårt för att hjälpa familjen. Jag tror nog, att hon av det lilla 19

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER Januari 2004 1 BYUTVECKLING I HÖGEN ARBETSGRUPPEN: JANERIC LINDH SUNNE ROBERT BLOMBERG DJUPE ANNA SÖDERLUND OCH JÖRGEN WESTMAN - RAVIK VÅRT ÖVERGRIPANDE SYFTE med jobbet är

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Husberget i Torshälla

Husberget i Torshälla Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida , arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland

Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg

Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER Året runt i Båstad VAR: Centrala Båstad LÄNGD:Ca9km TERRÄNG: Lätt PARKERING: Båstad torg MARKERING: Gröna målade äpplen Året runt i Båstad Ca9km Välkommen till en

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

VA vid Ledberg och Lindå vad

VA vid Ledberg och Lindå vad Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad Rapport 2011:98 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad RAÄ 15 Bankeberg 5:23 Rappestads socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.

Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras. Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv. HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög Rapport 2007:70 Arkeologisk förundersökning Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög RAÄ 12 Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

a) vilka affärer vill du helst ha i det nya centrumet?

a) vilka affärer vill du helst ha i det nya centrumet? Milstensområdet I början av 1960-talet var jag ordförande för vår fastighetsägareförening och blev en dag kallad till arkitekt Erik Lindholm på Tingsvägen i centrala Huddinge. När jag kom dit berättade

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kv Sankt Mårten 28. fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015

Kv Sankt Mårten 28. fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015 Kv Sankt Mårten 28 fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015 KULTURMILJÖRAPPORT 2015:18 JOHAN WALLIN KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE KULTURHISTORISKA

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Klovsten 2009, gravfält

Klovsten 2009, gravfält Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Nybyggnation vid Orlunda skola

Nybyggnation vid Orlunda skola Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M

Läs mer