Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV Kartansvarig: Peter Näsholm. Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV 2001-04-02 Kartansvarig: Peter Näsholm. Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet"

Transkript

1 Upphovsrätt: Härnösands OK Godkänd: LMV Kartansvarig: Peter Näsholm Orientera dig om Gådeå och Hagaområdet

2 Westins kiosk strax söder om viadukten över järnvägen, längs Viktoriagatan. Foto: Länsmuseet Västernorrland, Murberget Foto: Viktor Lundgren, troligtvis 1930-tal. Nedanför Franzenskolan kv. Skidan

3 Gådeå och Haga Vår närmiljö innehåller många spännande spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, andra är mer dolda. I denna skrift lyfter vi några sevärdheter som finns i det landskap som orienteringskartan över Gådeå och Hagaområdet beskriver, några ligger dock i anslutning till kartbladet. Sevärdheterna är utmärkta på omslagets karta samt kartan på sidan 3. I det här häftet medverkar forskare ur en studiecirkel om Härnösands historia. De har sina namn vid respektive text. I övrigt har texterna sammanställts av Peter Persson, Murberget, och Märta Molin har varit redaktör. Vill ni söka mer information, välkommen till ABM arkiv, bibliotek och museer i samverkan - i Härnösand. Gådeå De äldsta skrivningarna av ortnamnet är Ghodhoo 1535, Gådå , Guda, Gudha 1547, Gådha, Godha m.m. Torsten Bucht har tolkat ortnamnet som att antingen vara ett kultiskt ortnamnen eller vara ett ånamn. Om den sakrala tolkningen är rätt så hör förleden samman med det fornnordiska ordet Goð/ Guð, betydande Gud eller som beteckning på 1 Bild 1. Byvägen väster om Gådeå by. Foto Peter Persson hela gudaskaran som grupp. Gudaskaran kallades ginnheilog Goð, betydande de högheliga gudarna. En tredje möjlighet är att det kan vara en beteckning på en kultplatsledare, en gode/gude. Enligt isländska källor var det goden som skötte de s.k. Hoven och de kallades också för Hovsgodar. Hovgodarna var inte bara ledare för kulten utan även politiska och sociala ledare. Deras maktområde kallades, åtminstone på Island, för Goðorð. Det var inte geografiska maktområden utan personförbund. Det stod vem som helst fritt att knyta sig till vilken storman man ville för sitt beskydd. I konflikttider skiftade allianser och maktbalanser mellan de ledande stormannaätterna. Ibland ledde det till väpnade konflikter. Vapen återfinns ibland i gravar, även i Västernorrland. I Härnösand har inga direkta vapen återfunnits. Möjligen kan ett järnfragment från en grav i Tullportsparken vara en doppsko till en svärdsskida.

4 Av intresse för en kultisk tolkning av ortnamnet är Hovsberget vid Nässjön, och byn Helgum. Helgum är en sammansättning av förleden helig- och slutleden hem. Denna typ av ortnamn är mycket gammal och kan ha tillkommit vid tiden för Kristi födelse. Följer man vattendragen från Nässjön längre upp kommer man till Gussjön vars förled tycks innehålla ordet Gud. På andra sidan om Helgumsån ligger byn Fröland som kanske kan innehålla gudinnenamnet Fröja. Har vi här ett sakralt landskap? I Sverige, Danmark och Norge finns ortnamn med samma förled som Gådeå och de har tolkats innehålla ordet Gud, varför det inte borde vara uteslutet med en liknande tolkning här. T.ex. finns ett bynamn, Gåde, i Uppland som 1347 skrevs som in gudø, och minst 11 gånger dyker ortnamnet Gudhem (goðheimr) upp i de tre länderna. Buchts andra tolkningsförslag är att namnet hänger samman med ett ånamn. Det kan då hänga samman med det ångermanländska dialektordet gåda som är ett verb för att stimma, stoja, svamla. Betydelsen är då den larmande. Det är inte ovanligt med denna typ av ånamn, men det finns mycket som talar för en kultisk tolkning för att man ska utesluta detta. Hade ortnamnet stått för sig själv hade nog en ickekultisk tolkning varit att föredra, men när man sätter samman ortnamn och fornlämningar i närområdet verkar en kultisk tolkning vara mer trolig. Även andra ortnamn i närområdet tycks innehålla detta Guð/Goð. T.ex. finns Gånsvik på Härnöns östra sida som från 1535 skrevs som Gunsswijck, Gunsviick, Gunsvijk m.m. och senare under talet som Godenzuick, Godensviken. Vidare finns Godberg i Eriksdal i anslutning till Gånsviksdalen på Härnön och Godstjärn inte långt från Bondsjön. På Härnön har också funnits ett Hov (Hovsjorden) som varit en större kultplats för många människor under järnåldern. Även ortnamnet Härnön kan innehålla ett gudinnenamn; Härn, som var binamn på Fröja/Freja. Möjligen fanns det en kultplats även i Säbrå, som när Nässjön snördes av från havet ca 200 ekr, förlorade sin betydelse och kanske flyttades till Härnön. Lars Högberg har tecknat en karta över delar av det område som folderna beskriver. Den finns på följande sida. 2

5 Flygfoto av Änget, omkring

6 Vy över Rotudden fotad från nuvarande Kiörningsskolan. Fotodatabasen, Murberget 4 5

7 Så minns jag Gådeå området Per Näsström Per Näsström berättar här barndomsminnen och delar av Gådeåområdets historia. Den gamla anslutningsvägen från Norrstigen kom in via Hälletorpsvägen, där den strax öster om nuvarande Norrhallen vek av mot Baldersgatan och via gamla träbron gick över till Gådeåsidan och upp på mot Lägret. Vägen passerade strax norr om de nu bortgrävda gravarna på Lägret. I en båge gick den snett ned över Gådeåskolans tomt och fram till Tullporten. Här tycker jag Stenklyfts karta visar vägen bra, se sidan 22. Efterhand byggdes Viktoriagatan fram till gamhäktet och vidare längs bergkanten fram till träbron. (Från början hade det nog bara funnits en enkel bro över bäcken, men när järnvägen byggdes kring 1925 måste man bygga en stabilare bro av trä.) För några hundra år sedan lades vägen från Bondsjö till Tullporten om så att den gick ned över de två Arnellsbackarna fram till Viktoriagatan. Man passerade då under viadukten som stod färdig Därifrån gick vägen vidare till Ådalsvägen. Detta var stora vägen och under viadukten kunde man Viktoriagatan och gamla häktet. Fotodatabasen, Murberget. 6

8 Utsikt från den s k Tjusarklinten. Fotodatabasen, Murberget 7

9 se bäcken och över den hade funnits en enkel bro. Kortvarigt fanns här järnvägsbommar. Från träbron gick vägen upp till byn Dalen, där fogden bodde på 1670-talet. Kring 1950 fanns här Berglunds handelsträdgård (Torsgatan) och här fanns en festplats på 1800-talet. Det fanns också en gård mot bergkanten på Gådeåsidan. Gådeåvägen var ett omtyckt promenadstråk, utanför stadsgränsen fanns Kafé Skoga och strax innan man kom fram till byn finns på vänster hand bergklacken Tjusarklinten där paren slog sig ned med fin utsikt och aftonsol innan de vände tillbaka till stan. Se fotot på sid. 7. Lägret var exercisplats för de förband som var förlagda till Härnösand men senare förflyttades till Sollefteå. Namn som Artellerigatan påminner om detta. Början av Artellerigatan var kring 1950 intressant. Där finns på västra sidan Lejonhuvuds stora trähus och Frälsningsarmens lokal (finns kvar). Vid korsningen av Gådeåvägen hade trädgårdsmästaren Viktor Lundgren sin villa och på norra sidan ett hus i sten där han hade kontor och lokaler för sin fröhandel. Den betjänade hela Sverige. Där Försäkringskassans hus står nu fanns Kaisers villa med stor trädgårdstomt. Viktor Lundgren hade köpt eller arrenderat flera tomter där han planterade. Här fanns en stor blomprakt. Längs Tulegatan över Lägret fanns förr inte så mycket bebyggelse men här fanns en föreningslokal som kallades Concordia där NTO-logen Baldersborg höll till. Tulegatan och Viktoriagatan var redan före 1895 försedda med elektrisk gatubelysning. När ljuset reflekterades i fönstren på Framnäs gård talade man om att det spökade där. Lägret var litet av en samlingsplats för ungdomen. Här byggdes årligen en stor majbrasa som var synlig över hela stan. Mitt emot Fiskekroken fanns på norra sidan av Södra vägen flera småaffärer och hantverkare. Hos Dahlkvist kunde man få skidorna vallade och hos Sundins köpa bröd. De flesta numera försvunna butikerna låg vid Viktoriagatan. Vid Viktoriagatan låg vedgårn, gamhäktet och framför det ett hus med en mejeributik och en konsumbutik. Längre fram på vänster hand låg Olssons matvaruaffär, på andra sidan mot Nattviken fanns Petterssons matvarubutik, ett bageri och en gummimakare. I branten mellan Viktoriagatan och Tulegatan, mitt mellan viadukten och träbron, fanns en stenig backe som kallades Corns backe. Herr Corn hade sin affär med ingång från backen. Ungefär där vägen mot Dalen gick in hade Weilerts sin affär. Det fanns många matvaruaffärer i detta område. Jag har gått småskolan och början av folkskolan i Gådeåskolan. Där fanns då folkskolläraren, ungdomsledaren och hembygdsvännen Ernst Nordlund som såg till att skolans samtliga klasser ställdes upp och en gång per år marscherade upp till Murberget där visning skedde. På skolgården fanns en flaggstång. Där lekte man ny kula. En grabb skrek ny kula och då gällde det att snabbt komma dit. Segraren fick hitta en annan plats att ropa och så fortsatte springandet men platsen kring flaggstången var populärast 8

10 Hospitalet 1 Birgitta Pallin och Sigbritt Hamrin På initiativ av Norrländska kommissionen 1670 byggdes 1680 omedelbart utanför södra tullen ett hospital avsett för Ångermanlands landsbygd. Hospitalet underhölls av ångermanlänningarna genom frivilliga bidrag, men även ett årligt bidrag av 300 daler silvermynt i statsanslag. Till följd av sitt läge undgick hospitalsbyggnaden att härjas av eld, när hela staden lades i aska år 1710 och Hospitalet fick därmed efter ryssarnas härjningar år 1721 tjänstgöra såsom samlingslokal för stadsborna. Hospitalet var avsett för fattiga, sjuka, lytta och orkeslösa. Wid utresan wore wi åskådare i stadens hospetal af en man, som från moderlifwet war ofärdig både till händer ock fötter, och intill han war 16 år krupit på knäne men sedan börjat gå, och war nu ganska färdig i lederne utan någon wärk, fast hans ben woro ganska smale, och sielfwa foten war nästan rak och ganska tjock. Man kunde ej annat än stadna i förundran, då wi såga honom wid wår ankomst sitja på en kista och med högre foten aftaga sig mössan och den åter påsättja, då han war syselsatt med arbete på någon wäfuadssyning, derwid han med högra handen ej mer kunde uträtta än hålla stycket fast, men med foten brukade han nålen och hade deruti en särdeles färdighet. Widare wille han lemna oss prof, huru han med lika färdighet kunde skrifwa. Han drog med foten fram en låda under bordet, där han hade sina skrifsaker, fattade bleckhornet och nedtog med foten i lådan efter pennan och skref på hwar sitt papper åt oss någre rader med sådan geswindhet, at man måste förundra sig öfwer detta mirakel. Han sade sig heta Johan Gerström, wara född F d länslassarettet används idag av landstinget som sessionssal. Foto Peter Persson

11 i Nordingrå sochn 1715 och warit nu 16 år i hospetalet. Är äfwen gift förledit år med förestånderskan wid hospetalet och berättades, att han med åtskillige lifstycken och träyors sömande för pigor i staden årligen förtjenar sig stora handpengar. (Hülphers 1780). Enligt Hülphers 1780 underhölls på Härnösands hospital endast 7 personer jämte hushållerska. Sinnessvaga personer vistades vanligtvis hos prästen i respektive socken och de ursinniga härbergerades antingen på kyrkvallen eller i den by, där de hade sitt hem. I samband med länslasarettets uppbyggnad 1788 revs det gamla hospitalet. Landshövding Örnsköld beskriver 1769 hospitalet som nedruttet. I det nyuppförda länslasarettet inrymdes hospitalet på övervåningen. År 1818 byggdes ett särskilt dårhus på samma tomt som lasarettet, varigenom man definitivt skiljer mental och kroppsvård åt. Länslasarettet finns fortfarande kvar och används idag av landstinget som sessionssal. Byggnaden bygnadsminnesmärktes Den nya hospitalsbyggnaden, centralhospitalet, uppfört i trä på Lerudden, var klart 1845 och hade 50 vårdplatser. Byggnaden finns fortfarande kvar och används av omsorgen och kallas allmänt för Gula villan. Sedan 1879 har hospitalet överflyttats till en byggnad av sten, Gådeå sjukhus, med 130 vårdplatser. Idag är delar av Gådeå sjukhus rivet och kvarvarande delar av huset inrymmer SIDA. Härnösand har en lång historia som sjukhusstad. I sjukhuset vid Södra vägen finns idag Birgittamuseet med omfattande samlingar. Ett besök rekommenderas! Flygfoto över Gådeå Sjukhus Foto: Aero Materiel Fotodatabasen, Murberget. 10

12 Tullportsparken genomförde Nils Johan Ekdahl inventering av fornlämningar i Norrland för Kungliga Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien (KVHAA). Hans intresse för gamla pergamentsbrev gav honom öknamnet Kalvskinnsprästen var han i Härnösand där han bl.a. beskrev de stora gravhögarna på Hovsjorden på Härnön. Hans platsangivelser är inte lätta att följa då namn på platser förändras och försvinner. På ett ställe skriver han: I Räntmästarens hästhage, S. om Landsvägen, nära invid Hernösands stad, finnas mellan 20 och 30 större och mindre rösen och kullar af jord och sten med ordentliga randstenar. I täpporna Ö. och S. från denna hage, finnas åtskilliga större och mindre rösen och kullar af jord och sten, hvaraf flera med randstenar (fotkedja).. Lanträntmästaren hette Erik Gustaf Harlin och han hade en skogsbeklädd beteshage i Gådeå. På en laga skifteskarta från 1840-talet finns Räntmästaren Harlins beteshage utritad. Det är området som idag kallas Tullportsparken. Där finns ett gravfält från mitten av järnåldern. E:4 passerar genom fältet så två av de kvarvarande gravarna ligger inklämda mellan E:4 och vägen mot sjukhuset. När landsvägen drogs fram på 1880-talet, på samma plats där E:4 går idag, togs tre högar bort utan undersökning. Idag är bara 11 högar bevarade i området. Ytterligare en ligger närmare Tullportsbacken nära husen på höjden. 11 Ekdahls beskrivning av gravfältet är spännande då gravfält i Västernorrland oftast inte överstiger 5-6 gravar. Det är ovanligt att de överstiger 10 gravar och det är mycket ovanligt med gravfält över 20 gravar. Det största höggravfältet vi känner till i länet är Stabergsgravfältet i Överlännäs socken med ett 50-tal gravar, och på Dårholmen utanför Ljungans mynning ligger resterna av ett stort gravfält. Det finns uppteckningar om att där ska ha funnits mellan gravar. Idag återstår endast rester av gravfältet. Gravfältet i Räntmästarens hästhage har varit ett av de tio största gravfälten i länet. Idag återstår endast en spillra av detta stora fält. Det är spännande att Ekdahl skriver att gravarna består av både högar och rösen. Riktigt vad han menar med rösen vet vi inte, det kan vara steniga högar. Annars är rösen jordfria gravar. Vissa av gravarna har haft en ring av stenar som ramat in graven, s.k. kantkedja. I Medelpad hör detta gravskick till den äldre järnåldern. Idag finns ingen kantkedja bevarad på gravfältet i Tullportsparken. Så sent som 1950 när Bo Hellman gjorde en kartering av området fanns dock två högar med delar av kantkedjan bevarad. Vad vi vet undersökte inte Ekdahl någon grav, men 37 år senare gjorde Karl Sidenbladh en ny inventering för KVHAA och 1865 besökte han gravfältet för första gången. Sidenbladh skriver: I en beteshage S från vägen till byn, W från Cellfängelset ock Hospitalet ligga 3 högst steniga högar, som äro alle skadade ock lämningar av tre stenrösen; huruvida dessa äro af samma sort som landets öfriga kummel, kan icke af deras nu förstörda form utrönas. En bit jern anträffades i ett af dessa 1865 (omnämnd i det årets resebe-

13 rättelse). Lemningar, ehuru högst obetydliga, finnas efter ännu fler rösen, hvarifrån sten tagits till byggnader. Närmare Gådeåbacken ligga 3 högst steniga högar. Sidenbladh skrev på annan plats angående undersökningen av ett röse på gravfältet. Det har icke lyckats mig att af metaller anträffa annat i kummlen, än ( ) och en bit förrostadt jern i ett sådant i Gådeå (Säbrå socken). Även Sidenbladh talar om att där skulle ha funnits rösen (kummel). Detta hör inte till vanligheten då rösen oftast anlades i den yttersta kustmiljön som markörer efter farlederna på havet. När Hellman gjorde sin kartering 1950 fanns ett jordblandat röse kvar. Gravfältet var ett av de första som undersöktes vetenskapligt i Härnösands kommun undersöktes 4 högar på gravfältet i Tullportsparken och en på gravfältet i Vangsta på Härnön. Arkeologen Oskar Almgren utförde undersökningarna i Tullportsparken. Med sig hade han studenten Eskil Olsson och läroverksadjunkten Erik Johansson. Tre av högarna på gravfältet i Tullportsparken togs bort efter avslutad undersökning, medan den fjärde återställdes till ursprungligt skick. Gravarna var mellan 6-15 meter i diameter och mellan 0,5-1,5 meter höga. Av gravmaterialet kan man dra flera slutsatser, bl.a. att människor bott på platsen under folkvandringstiden ( ekr) och under vendeltiden ( ekr) samt att två av de gravlagda inte bränts. Det var under järnåldern vanligt att man kremerade de döda. Gravarna var inte speciellt rika men det kan lika gärna bero på hur grävningen gått till, som att de faktiskt innehöll lite gravgåvor. Grav 1 var en kremeringsgrav med en större sten i mitten av graven. Under stenen framkom ett brandlager med fragment av en nitad kam och resterna efter den döde i form av brända ben. Kamfragmenten var av en s.k. avsatskam som daterar graven till folkvandringstid. 12 Grovarbetare i färd med att undersöka grav 2. Foto från undersökningen 1908 ledd av arkeologen Oskar Almgren. Foto Eskil Olsson eller Erik Johansson. Fotodatabasen Murberget Grav 2 var över 12 meter i diameter och ca 1,25 meter hög. Under torven fanns ett kraftigt kärnröse med större stenar lagda som en inre kantkedja åt öster. Denna grav hade inget brandlager, även om där fanns kolbitar. Det rör sig förmodligen om en skelettgrav. Inte heller föremålen som följt den döde på bålet var brända. Mitt i högen låg ett bronsspänne, en s.k. fibula, från folkvandringstiden med pålagt silver. Vid nålen fanns rester av textil bevarad. I övrigt hittades endast järnfragment. I grav 3 som var omkring 10 meter i diameter, hittades en järnsax och hartstätning till ett kärl av trä eller näver. Hartstätningar av detta slag brukar finnas i gravar från äldre till mellersta delarna av järnåldern. Även denna grav bör dateras till folkvandringstid. I hartsen kunde man se tydliga märken efter sömmar där kärlet varit ihopsatt. Det fanns inga brända ben i denna grav varför det troligen utgjordes av en skelettbegravning. Grav nr 4, den grav som återställdes efter undersökningen, var något mindre än de andra garvarna. Den innehöll en kremeringsgrav med brandlager där det hittades delar av två järnnålar, en avbru-

14 dersökning i samband med att man planerade en cykelbana. Mitt i den planerade cykelbanan låg två högar. Man lyckades göra en förändring av sträckan och räddade högarna, men en tredje hög undersöktes och borttogs. Graven var ca 9 meter i diameter och 0,8 meter hög. Den var svårt skadad av plundring. Fynden i graven var mesta sentida men där fanns järnfragment och något föremål av järn som kan vara från järnåldern. Ett föremålen var ett hästskoformat beslag som kan vara en doppsko till ett svärd. Doppskon har suttit längst ner på svärdsskidan som skydd för denna. Två av fynden från undersökningen En fibula av brons (dräktspänne) och en sax av järn. Från utställningen Förlorad Forntid. Foto Peter Persson. ten järnnål med facetterat huvud och spetsen till en annan järnnål, samt ett krumböjt järnbeslag med spår av en nit, smälta glaspärlor och delar av en nitad ornerad benkam. I brandlagret fanns även brända ben efter den döde samt av en hund. Nålen med facetterat huvud daterar graven till äldre vendeltid. Nedanför de två gravarna vid vägen hittade man en stor sten omgiven av slagg. Det kan vara resterna efter en järnbearbetningsplats, kanske rent av en smedja. Två år efter undersökningen 1985 när man höll på med cykelbanan, kom det fram brända ben i anslutning till de två gravarna vid E:4. En liten provundersökning gjordes då och man fann att mellan gravarna fanns en sten som förmodligen är en mittsten till en grav. Den är dock så låg att den inte syns idag. De brända benen kommer troligen från en människa gjordes nästa undersökning när husen vid Tullportbacken byggdes. Vid det nedersta huset undersöktes en gravhög av Bo Hellman. Dokumentationen från undersökningen saknas. Enligt Hellmans beskrivning verkar dock högen varit 7 meter i diameter och 0,75 meter hög. Graven var sedan tidigare kraftigt plundrad av skattsökare och de enda fynden som gjordes var brända ben och kol. Gravfältet har under årens lopp varit utsatt för skadegörelse, inte minst vid exploateringar och ledningsdragningar genomfördes en un- 13 Foto av gravfältet På vänstra sidan av bilden kan man ana Almgren och möjligen fil. Stud. Eskil Olsson i färd med att undersöka. På den högra sidan uppe på en av högarna står två barn. Foto Erik Johansson? Fotodatabasen, Murberget.

15 Varje år uppstår nya skador på fornlämningarna, främst på grund av snöröjning men även av att man sätter upp skyltar på och omkring gravarna. Det senaste ingreppet skedde i oktober 2009 när någon grävde ett antal gropar i fem av högarna. Fornlämningar är skyddade av Kulturminneslagen (KML) och runt varje fornlämning finns ett skyddsområde för fornlämningens skydd. Vi vet att gravfältet legat inne på inägorna till en gård under järnåldern, så när man gör markingrepp i anslutning till gravarna riskerar man att förstöra den gamla boplatsen. Det är tragiskt att ett av länets 10 största gravfält från järnåldern har blivit behandlat på detta sätt. Gravfältet ligger nu som en portal in till staden och borde kunna lyftas för såväl kommuninnevånare som turister. Att man under 1800-talet inte förstod bättre än att använda materialet från gravarna till byggnader innebär inte att vi måste fortsätta denna tradition. Fornlämningarna kan liknas vid ett fysiskt arkiv och de är ovärderliga för vår förståelse av forntidens samhällen, som i sin tur hjälper oss att förstå vilka vi är idag. Vy över del av den bevarade delen av gravfältet i Tullportsparken/Räntmästarens hästhage. Foto Peter Persson

16 Kreatursmarknad i Tullportsparken. Huset i bakgrunden är den så kallade Artillerikasernen i kvarteret Lärkan, korsningen Artillerigatan-Tullportsgatan. Fotodatabasen, Murberget. 15

17 Skarpskyttelägret Härnösand har länge varit en militärstad. Redan under det svensk-ryska kriget ( ), befann sig de svenska styrkorna i Härnösand. Det var dock först 1817 som militära övningar företogs i staden. Det året samlades ett 30-tal landbeväringar för vapenövningar flyttades övningarna till Frösön förlades övningarna till Graningebruk. Först 1831 var man åter i Härnösand för sina övningar. Mellan var övningarna förlagda till Gådeå läger. Platsen kallades också Skarpskyttelägret, namnet är bevarat i bostadsområdet Lägret och Skarpskyttegatan. På en karta från 1840-talet finns ett område vid nuvarande Hagaområdet där det i beskrivningen står Gamla lägerplatsen. Det verkar som om det ursprungliga Skarpskyttelägret har legat där kunde man läsa i Norrlands Tidningar följande: Bewäringsöfningarna wid Gådeå. Måndagen den 15 Junii inryckte å Gådeå Lägerplats inwid Hernösands Stad de 39 Ynglingar af Westernorrlands Läns Bewäringsmanskap, som wid mönstingarne innewarande år walt att tjena till lands, för att derstädes, enligt Konl. Maj:ts nådiga förordnande, in och utryckningsdagarne inberäknade, undergå 8 dagars wapenöfning. Dagen derpå, eller den 16, börjades och samma wapenöfning, och den 22 i berörde månad utryckte manskapet från Lägerplatsen. Det från Jemtlands Kongl. Fältjägare Regemente för Mötestiden hitkommenderade Öfwer och Underbefäl utgjordes af en Suubaltern Officer, herr Lieutenanten af BJertén, 2:ne Under officerare, 2:ne korporaler och 2:ne hornblåsare, hwilka och genast eftermötets slut till Jemtland återreste. Mathållningen för grouppen ombesörjdes, på entreprenad, af handelshuset Gr. Tjernström et Comp. Norrlands tidningar 4/ flyttades övningarna åter till Viksmon i Graninge. Detta på grund av att befälet kom från Frösön och då låg Graninge centralt till. Från 1848 förlades ett artilleribatteri till Härnösand, på den s.k. Storsvedjan på Härnön. Två byggnader hyrdes dock in på nuvarande Artillerigatan vid Lägret, varav en var en artillerikasern (se bild sid.15). 16

18 Gravfältet på Lägret 3 16/ befann sig den dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman och arkivarien Bertil Berthelson på Lägret i Gådeåstaden i Härnösand. Dagen efter stod att läsa i Härnösandsposten: Forngravar upptäckta i Härnösand. Fem högar vid gamla Skarpskyttelägret böra undersökas. Arkivarien doktor C. B. Berthelson gästade Härnösand igår tillsammans med riksantikvarien Sigurd Curman, varvid han besiktade ett antal högar vid Skarpskyttelägret, som synas ha ett betydande intresse ur fornvårdssynpunkt. Det rör sig möjligen om några mycket gamla forngravar. De som först fått upp ögonen för att dessa högar kunna vara av intresse ur fornhistorisk synpunkt äro fröhandlaren och fotografen V. Lundgren samt drätselkammarordföranden Jonas Molander. Högarna äro belägna vid norra ändan av Skarpskyttelägret, och doktor Berthelson undersökte fem av dessa högar med mycket stort intresse. Han ansåg, att inga tvivel kunde föreligga om deras åldriga karaktär. En vetenskaplig undersökning anses vara av behovet påkallad. Trädgårdsmästaren, fröhandlaren och fotografen Viktor Lundgren ( ) bodde på Artillerigatan vid Lägret där han hade sin fröhandel. I diskussionen kring var Skarpskyttelägret låg 1941 kan man hävda att eftersom Lundgren bodde i anslutning till Lägret i Gådeåstaden, bör också gravfältet ha legat där och inte vid nuvarande Hagaområdet. På 1960-talet när den stora Vy från högsta punkten på Lägret i Gådeåstaden. Det är förmodligen på denna plats några av högarna på höggravfältet funnits. Foto Peter Persson

19 fornminnesinventeringen för den ekonomiska kartan genomfördes i hela landet, kunde man konstatera att där inte längre fanns gravar vid Lägret i Gådeåstaden. Idag ligger en lekplats där gravar en gång fanns. Någon har haft kännedom om var gravarna fanns, eftersom det på en ekonomisk karta som förvaras på Murberget, finns 5 cirklar markerade som motsvarar läget för gravfältet i norra änden av Lägret. När högarna försvann och vad som fanns i dem finns inga uppgifter om. Vi vet heller inte vad byn hette eller om den hade med det stora gravfält som ligger i Tullportsparken att göra. Om de markeringar som finns på Murbergets ekonomiska karta är att lita på tycks gravfältet ha varit orienterat mot den forna havsvik som gick in mellan Lägret och Bondsjöstaden, där järnvägen nu går. Om det finns något bevarat av den gård som låg där under järnåldern eller om det finns något kvar av gravarna, kan vi bara få svar på genom att arkeologiskt undersöka området. Gravhögar är en god indikation på en järnåldersgård eftersom gravarna lades på inägorna till gården. Rotudden 4 Stadsdelen Rotudden i Härnösand ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården. Det innebär att det har sådana värden att det inte bara är intressant i ett lokalt perspektiv, utan för hela riket. I sådana områden ska riksintresset prioriteras före de lokala intressena vid fysisk planering. Riksintresset med Rotudden kallas Centrala Härnösand och omfattar delar av centrala Härnösand, bl.a. Norrstaden, Östanbäcken, Hovsjorden, Mellanholmen, Rotudden, Torsvik och Kronholmen. Det som är av intresse när det gäller Rotudden är att det har bevarat sin karaktär som arbetar- och hantverksstadsdel. Under 1870-talet, drev folkökningen fram en spontan utbyggnad av Rotudden för att sedan, efter 1890, planläggas med en rutnätsplan. Den går att se ännu idag. Övriga Gådeåstaden hade en mer oregelbunden bebyggelsemiljö. Under andra halvan av 1800-talet genomgick det svenska samhället en kraftig omvandling med stor inflyttning till städerna från landsbygden. Inflyttningen hade Fiskekroken i Rotudden. Foto: Peter Persson

20 sina grunder i befolkningsöverskott och missväxt vilket gav sämre förutsättningar för landsbygdens befolkning att klara sig. Den ökade trävaruhandeln från 1840-talet var också en motor som lockade till sig folk inte bara från den omgivande landsbygden utan från hela landet. Detta inte minst i och med ångsågarnas tillkomst på 1850-talet. Redan på 1860-talet hade staden köpt in delar av Gådeå bys utmark närmast stadsgränsen. Man såg det som angeläget att köpa in den snabbt växande Gådeåstaden. Bebyggelsen i Gådeåstaden och i Bondsjö bys utmark hade fått karaktären av kåkstäder. På 1880-talet uppstod segslitna förhandlingar med Säbrå socken om inköp av Gådeåstaden. År 1892 inkorporerades Gådeåstaden med Härnösands stad och redan då var Rotudden i stort sett färdigbyggt såldes sex tomter var ytterligare 18 tomter sålda fanns där 38 bebyggda tomter. Det var i detta skede som två nya parallella gator, Skarpskyttegatan och Lasarettsgatan, kom till. Man föreslog också en breddning av de två landsvägarna och det innebar en rätning av den gamla landsvägen och Tullportsbacken skapades justerades Rotudden-området endast litet med en gränsjustering mot Tullportsparken års planförslag innebar en breddning av Södra vägen och fyra bostadshus revs i samband med detta. Från folklivet i Gådeåstaden och Rotudden vid 1800-talets slut och början av 1900-talet Margareta Grafström I de här stadsdelarna bodde för hundra år sedan mestadels folk, som hade sina arbeten inne i staden, men många små verkstäder och yrken var representerade i de olika kvarteren. Här fanns skräddare, skomakare, sömmerskor, strykerskor, bagare, tvätterskor, en cykelverkstad, snickare, tobaksarbetare och de som arbetade vid Hernö bryggeri, och sedan nya lasarettet byggts kom naturligtvis många att söka arbete där. Där behövdes förutom sjukvårdspersonal även hantverkare av skilda slag. En Hilmer Öhman från Häggdånger och Antjärn fick arbete som 15-åring arbeta som matsäck vid Hernö bryggeri, d v s han blev en sorts springpojke och hjälpte ölutkörarna med att bära och lasta och även i stallet att sköta hästarna. Han bodde inackorderad hos en moster på Rotudden. Hans mamma var änka och bodde i Antjärn. Han hade flera småsyskon och för modern var det en stor lättnad, att Hilmer kunde komma hem med det mesta av sin lilla lön. Arbetet vid bryggeriet började klockan sex på morgonen och slutade oftast sent på kvällarna. På lördagarna gick Hilmer till fots hela långa vägen till Antjärn för att hjälpa sin mor med vedhuggning och annat. Hon brukade gå och möta honom. Vid hemkomsten var han så trött att han bara stöp i säng. När han skulle gå tillbaka på söndagskvällen följde ofta hans mamma med en bra bit på vägen. Så underbart att ha en sådan mamma. Jag tänker att hon säkerligen var mycket trött efter sina dagsverken med att hjälpa till i bondehemmen med allt möjligt: tvätt, bakning, städning, ljusstöpning, slaktens efterarbeten med kött och korvstoppning m.m. Hon hade ett varmt hjärta för sin långe magre pojke som fick arbeta hårt för att hjälpa familjen. Jag tror nog, att hon av det lilla 19

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har. Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget GENOM HENNES ÖGON I detta spel möter du spöket av en ung kvinna som tar dig på en vandring genom de äldre delarna av Staffanstorp. Spelet utgår ifrån: Torget Spelet är skapat tillsammans med Hembygdsföreningen.

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen Kapitel 7 Från Strömsholmen till Tingshusdammen Strömsholmen Vy från Ekmarkspark med Strömsholmen till höger. Bebyggelsen på Strömsholmen i mitten av 1890-talet, från vänster fabriksbyggnaden, målarverkstaden

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer Nummer 4 1/2015 FISKE Populär fritidsaktivitet PARKEN Härligt landskap VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll BROPROJEKTET Ny bro över Krokån Digitalt magasin med information

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Bocken brinner i Gästrikland

Bocken brinner i Gästrikland Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer