Biblioteksplaner och uppföljning med avstamp i Demokratins skattkammare. Elisabet Rundqvist

Transkript

1 Biblioteksplaner och uppföljning med avstamp i Demokratins skattkammare Elisabet Rundqvist

2 Demokrati Det yttersta målet med hela verksamheten är att stärka bildningen och därmed demokratin. Vi ser biblioteken som en självständig kraft i det demokratiska samhällsbygget (s.1) Ett demokratiskt samhälle stödjer litteraturen och dess ställning, biblioteken kanaliserar detta stöd till läsarna. (s.15) Trend 2017: 75 % av de lästa planerna beskriver biblioteket som demokratisk arena. 84 % av planerna beskriver läs- eller litteraturfrämjande. 75 % av planerna beskriver kulturaktiviteter och bibliotekets uppdrag att främja, tillhandahålla kultur. Utbildning, bildning och lärande beskrivs i 69 % av lästa planer. Malmö 2017

3 Annat modersmål Folkbiblioteken centrala aktörer för integration och inkludering av nyanlända. Detta bör synliggöras i de lokala och regionala biblioteksplanerna. (s.7) Trend 2017: 78 % av lästa planer nämner annat modersmål än svenska på något sätt. Lycksele 2018 Ca 50 % av lästa planer skriver fram integration.

4 Urfolket & Nationella minoriteter Detta arbete åligger alla bibliotekstyper och bör påskyndas. Bibliotekslagen föreskriver att de nationella minoriteterna ska ägnas särskild uppmärksamhet. Samerna är ett urfolk med en egen lagstiftning, sametingslagen. En strukturerad dialog med grupperna, i syfte att utforma en angelägen verksamhet, ska genomföras enligt lag.(s.8) Trend 2017: 60 % av planerna nämner nationella minoriteter. Antalet planer som beskriver verksamhet eller förvärv för nationella minoriteter är lägre, ett antal har bara orden nationella minoriteter men saknar beskrivning. Sundsvall 2017

5 Tillgänglighet Allas rätt till bibliotekens resurser på lika villkor är en demokratifråga och gäller alla bibliotek. Att möjliggöra för den som har en funktionsnedsättning att kunna använda bibliotekens resurser på samma villkor som andra ska gälla i alla bibliotekssammanhang genom bemötande och tillgängliggörande av medier, lokaler och andra resurser. (s.8) Trend 2017: 98 % av de lästa planerna har skrivningar om tillgänglighet i bred bemärkelse. Kopplas tillgänglighet till funktionsrätt, läshinder etc. sjunker antalet planer som beskriver det biblioteket avser att erbjuda grupperna. Uppsala 2019

6 Barn & unga Biblioteksverksamhet för, av och med barn bör ges ett stort utrymme i de kommunala och regionala biblioteksplanerna. För att kunna följa upp om prioriteringar för barn och unga faktiskt görs och om de får effekt, behöver statistik och andra uppföljningsmetoder utvecklas. Uppföljningar är viktiga för att huvudmännen ska kunna säkerställa att målen i biblioteksplanerna följs och att resurserna till barn i allt större grad svarar mot barnens användning av biblioteket.(s.9) Trend 2017: 91 % nämner barn & unga, 65 % beskriver medier för barn, 39 % beskriver verksamhet/medier med annat modersmål än svenska, nationella minoriteter 17 % Malmö 2017

7 Samhällets öppna rum Fler invånare än i dag bör kunna använda biblioteken och varje bibliotek bör sätta upp mätbara mål för ett ökat nyttjande. (s ) Växjö 2017 Trend 2017: 76 % av lästa planer har någon form av skrivning om uppföljning av biblioteksplanen. Allas vardagsrum återfinns i 47 % av planerna.

8 Skolbibliotek Det behövs mätbara mål, kvalitetskriterier, modeller och nyckeltal för att kunna förbättra och fördjupa Skolbiblioteksverksamheten med avseende på pedagogik och organisation för elevernas måluppfyllelse. (s.17) Trend 2017: skrivningar om skolbiblioteken finns i 89 % av de lästa biblioteksplanerna. Längre eller kortare beskrivning, del av planen eller som separat plan i form av bilaga eller hänvisning till en bredvidliggande skolbiblioteksplan. Integrerat skol- och folkbibliotek, Övertorneå 2019

9 Utveckling Den nationella biblioteksmyndigheten ska kunna fördela och följa upp bidragsmedel för långsiktig och strategisk biblioteksutveckling. (s.26) KBs stöd Spridningsbidraget Träffpunkt Lycksele 2018

10 Biblioteksplaner (18 ) Den nationella biblioteksmyndigheten, de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna i samverkan följer även hur de lagstadgade biblioteksplanerna utformas och hur de används enligt 18 bibliotekslagen. (s.28) Andelen aktuella planer December 2018: 94 procent av kommunerna April 2018: 90 procent av kommunerna December 2017: 86 procent av kommunerna December 2016: 66 procent av kommunerna Början av 2014: 35 procent av kommunerna Älvängen, meröppet 2018

11 Digitalt först i biblioteksplaner antagna 2018 Kerstin Olsson

12 Biblioteksplaner antagna kommunala och 1 regional Parametrar kring digital biblioteksverksamhet: Koppling till bibliotekslagen: 14 av 37 Koppling till digital agenda / strategi / samhällets digitala transformation: 5 av 37 Uppföljningsbara mål 11 av 37 Personalens digitala kompetensutveckling 15 av 37 Digitalt + barn, äldre, funktionsnedsättning, annat modersmål, nationella minoriteter????? Av 37 Maker Space, robotar etc. 2 av 37 Namnger Digitalt först 2 av

13 Lund Det digitala biblioteket Dessutom anger lagen att folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Det innebär inte bara att tillhandahålla teknisk utrustning och tillgängliggöra digitalt innehåll, utan också att stödja och handleda användarna i att sortera, tolka och kritiskt värdera digital information. Det är en del av bibliotekens demokratiuppdrag att arbeta med digital folkbildning och att minska digitala klyftor mellan användare och icke-användare. Digitala system och tjänster ska vara en integrerad del av verksamheten. Utgångspunkten när nya tjänster tas fram ska vara att det kan finnas digitala verktyg som kan förenkla, förbättra och berika innehållet och göra det mer tillgängligt. Genom utveckling av digitala tjänster kan biblioteken frigöra tid både hos användarna och hos bibliotekens medarbetare. Samtidigt behöver de kontinuerligt uppdateras och vidareutvecklas, vilket kräver kompetens, resurser och flexibilitet i organisationen. För många, inte minst barn och unga, är digitala verktyg och kanaler en helt naturlig del av vardagslivet. Detta ställer krav på folk- och skolbiblioteken när det gäller personalens kompetens och förhållningssätt

14 Örkelljunga Vad är ett bibliotek / samverkan Familjen Helsingborg Till biblioteket kommer personer för att bli digitalt delaktiga och lära sig mer om källkritik och där regeringen, under biblioteksplansperioden, satsar medel för att utveckla bibliotekens kompetens i syfte med att öka medborgarnas digitala delaktighet på ett mer samlat och strategiskt sätt. Som verktyg används datorer, bibliotekslokaler, mobila biblioteksvarianter såsom popup-bibliotek på cykel, det digitala biblioteket genom bibliotekskatalogen, öppettider och personalens kompetensmångfald. Bibliotek Familjen Helsingborgs uppdrag är att vara en viktig medspelare i samhällsutvecklingen och säkra framtidens biblioteksverksamhet genom att ta in nya influenser, hålla det positiva varumärket levande och etablera nya funktioner. Bibliotek Familjen Helsingborgs samarbete ger styrka och energi till både utvecklingsarbete och den dagliga biblioteksverksamheten. Genom samarbetet vill vi ligga i framkant i biblioteksutvecklingen och också fungera som en inspirationskälla

15 Arvidsjaur Digital delaktighet och MIK Det handlar helt enkelt om att kunna förstå mediers roll och att kritiskt kunna granska den information man tar del av. Att ha tillgång till kunskap om digital teknik blir allt viktigare för att kunna ta del av all information som finns på Internet. Information om samhällsfunktioner, medier och källkritik är tre exempel på information som idag mestadels finns tillgänglig via Internet. Detta innebär att MIK och digital delaktighet till stor del handlar om demokrati, delaktighet och yttrandefrihet. Den som inte har tillgång till eller kunskaper om dagens teknik har heller inte samma möjlighet att ta del av eller vara med och påverka dagens samhälle. Här har biblioteken en stor uppgift att fylla, bl.a. genom att tillhandahålla information samt datorer för allmänheten. Digital delaktighet och MIK Mål: Öka allmänhetens kunskap om informationsteknik och hur den används genom att delta i nationella arrangemang om digital delaktighet Nyckeltal: Antal arrangemang och antal deltagare

16 Uppsala Det digitala biblioteket / Lärande och kunskapsförmedling Av de stora förändringarna i världen är det digitaliseringen som vid sidan av migration/integration har den absolut största påverkan på bibliotekens verksamhet. Digitaliseringen går snabbt och det finns frågor kopplat till information och distribution att särskilt bevaka och förhålla sig kritiskt till. Men det finns också stora möjligheter, inte minst tillgänglighet till information och en demokratisering av det offentliga samtalet. Utmaningarna är särskilt stora för personer med funktionsnedsättning, med bristande språkkunskaper eller med kort utbildning. Men det är också en generell utmaning för alla människor, eftersom digitaliseringen i många delar påverkar grundläggande uppfattningar om vad kunskap är. Om bildning tidigare var ett mer självklart begrepp, så är det i dag komplext och en i hög grad levande och ständigt pågående process. Ett annat problem är tendenser till inlåsningseffekter. Såväl upphovsrättslagstiftning som kommersiella begränsningar gör att en hel del digitalt material inte går att dela

17 Tingsryd Tillgång till olika medier I biblioteken ska utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet. Utbudet ska omfatta tryckt material och digitala medier. För informationssökningen används digitala medier. Olika sorters medier och nya sätt att läsa kräver ett nytt förhållningssätt och nya kompetenser. Tingsryd bibliotek kommer att sträva efter att öka användningen av e-tjänster och den digitala kompetensen bland personal och invånare. Under hösten 2018 kommer en medieplan att utarbetas. Prioriterade mål och visioner närmaste året är att Tingsryd bibliotek kommer arbeta mer med ny teknik och erbjuda fler e-tjänster, skapande och lärande samt att vi modernisera våra bibliotek och lokaler

18 Ragunda Omvärldsspaning / Nuläge / Framtid / Realiserbara mål Teknik/tillgänglighet och integration Ny teknik och databaserad information vidgar och begränsar tillgången till information och kunskap. Det digitala utanförskapet och de stora klyftorna i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning skapar behov där biblioteken kan och bör vara kuggen i informationslandskapet. Exempelvis vikten av wifi och datorer på alla bibliotek, välutbildad personal som handleder och informerar, databaser, utbildning i källkritisk granskning Lärande/litteratur och läsning Nätbaserade utbildningar skapar möjligheter men kan också begränsa. I lärandet och det ökande behovet av inkludering och informations- och mediekunnighet är bibliotekens infrastruktur, speciellt i glesbygd, och bibliotekariernas kompetens ett sätt att möjliggöra de demokratiska förutsättningarna

19 Trelleborg Biblioteket som mötesplats Biblioteket måste möta sina användare där de befinner sig, såväl rumsligt som digitalt eftersom dessa två världar allt mer vävs samman. Biblioteket ska därför, med hjälp av IT, webbkommunikation och sociala medier, bejaka och integrera den digitala utvecklingen i sin verksamhet

20 Ale Utmaning och målsättning Både det fysiska och det digitala biblioteket är mötesplatser för tillgänglighet, mångspråkighet, läsning och lärande Arbetet för att utveckla kompetens inom källkritik och informationskunskap kan ske genom olika metoder (skolbiblioteket): arbeta med källkritik jämföra fakta i olika texter informationssökning i olika medier bibliotekskunskap prova olika digitala verktyg använda Internet med kritiskt perspektiv träna netikett arbeta med källhänvisningar

21 Utmaningar Bibliotekets roll i ett digitaliserat samhälle Bibliotekspersonal ska känna sig bekväm med digitala verktyg och tjänster Det digitala bibliotekets närvaro i det fysiska rummet Integrera det digitala i biblioteksverksamhet för barn och prioriterade grupper Digital läsning och det vidgade textbegreppet Medie- och informationskunnighet inte bara något för skolan Tillgång till öppen vetenskaplig information

22 Lotta Brilioth Biörnstad Kulturrådet

23 Kulturrådet 5 april 2019 Stärkta bibliotek

24 Kulturrådet Att bygga ett stöd utifrån kommunal, regional och statlig styrning

25 Kulturrådet Utgångsläge Ett regeringsuppdrag En lag att tolka och följa En förordning på väg Samverkan KB, dialog med berörda 290 mycket olika möjliga sökande Ett kommunalt verksamhetsansvar Kommunala och regionala biblioteksplaner Lokal behovsanalys Regionalt stöd Förväntningar och frågor

26 Kulturrådet Samtidigt pågår. Arbetet med nationell biblioteksstrategi Ordinarie bidrag, t.ex. Bokstart, inköpsstöd Digitalt först

27 Kulturrådet En gemensam grund Kulturrådet: Tolka styrdokumenten Analysera kommunernas förutsättningar Dialog med kommuner och regioner Utveckla bidragets kriterier i en utlysning Kommuner och regioner: Tolka styrdokumenten Utgå från biblioteksplanen Analysera behov Dialog i kommunen, regionen, med staten

28 Kulturrådet SKL KB Tänk särskilt på små kommuner Kräv inte medfinansiering Bygg på kommunernas behov Digitala satsningar Nationellt perspektiv Effektiv resursanvändning Användarperspektiv Betona tillfälligheten i bidraget

29 Kulturrådet Ett exempel på hur begrepp kan definieras: Bibliotek för alla. Satsningen ska överbrygga socioekonomiska och geografiska ojämlikheter och ha en utjämnande effekt på lång sikt. Effekten alltså inte lika mätbar på kort sikt som t.ex. att öka utlån och besöksantal, vilket gynnar redan aktiva läsare och biblioteksanvändare. Långsiktigheten viktig då det ekonomiska tillskottet är begränsat till en treårsperiod.

30 Kulturrådet Klart för ansökningar Enklast möjliga blankett som fångar syftet med stödet och samtidigt möter lokala utvecklingsbehov Bibliotekslagen i grunden, krav på biblioteksplan Beskriv behov och insatser Hur ökar tillgängligheten? Hur minskas klyftor? Långsiktiga effekter?

31 Kulturrådet Ansökningarna 94 % av kommunerna sökte Sökte drygt 443 miljoner kronor Drygt 220 miljoner fördelades Utgår från lokala planer och behov Visar kommunernas behov och prioriteringar Folkbibliotekens förmedling kan systematiseras i en rad kategorier:

32 Kulturrådet Kommunernas prioriteringar Biblioteket i samhället Biblioteksrummet Breddad kompetens Digitala satsningar Läsfrämjande Meröppet Nationella satsningar Satsningar för unga Språkutveckling Uppsökande verksamhet

33 Kulturrådet Vad händer nu? Ny ansökningsomgång Sprida resultat Kartläggning glesbygd och kunskapsöversikt funktionsnedsättningar Följa upp Samverka Uppmuntra ansökningar som kopplar samman satsningar Delrapport i maj, med exempel Upphandlas av Kulturrådet, i dialog med KB Exempel: Digitalt först

34 Spridningsbidrag för rapporter/projekt med koppling till biblioteksplaner Anna Lundén, Kungliga biblioteket

35 Spridningsbidraget Syftet att rapporter/projekt av brett nationellt intresse med koppling till biblioteksplaner, genom ekonomiskt stöd, får vidare spridning och når ut till fler Målet att stödja arbetet med utformning och användning av biblioteksplaner att främja samverkan och utveckling inom det allmänna biblioteksväsendet Medel 50 till 100 tusen kronor per år att fördela ut

36 Spridningsbidrag Löpa linan ut - barnkonventionen Länsbibliotek Sörmland, Kultur Gävleborg, Regionbibliotek Östergötland, Biblioteksutveckling Region Örebro län Många sätt att vara människa på - nationella minoriteter Regionbibliotek Stockholm Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling - mångspråkig biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sörmland Pålitligt, lyhört och kompetent - tjänstekvalitet Regionbibliotek Stockholm

37 Christina Jönsson Adrial Demokratins skattkammare en levande nationell biblioteksstrategi som kontinuerligt följs upp

38 Nationell strategi För att strategin ska leva och leda till förändring och utveckling krävs återkommande och regelbunden analys och uppföljning. (1) En levande nationell biblioteksstrategi, som kontinuerligt följs upp och leder till övergripande strategiska reformer av det svenska biblioteksväsendet kan bidra till en starkare demokrati med kunniga, bildade och engagerade invånare. (31) Motala 2018

39 Nationell strategi 2 Denna analys bör också innefatta en regelbundet återkommande uppföljning av den nationella biblioteksstrategin, med mätbara mål samt förslag på åtgärder och eventuella reformer. (28) Kista

40 Nationell överblick (18 ) Den nationella biblioteksmyndigheten bör ha ansvar för en kontinuerlig översiktlig omvärldsanalys som beskriver utvecklingen nationellt och internationellt i hela biblioteksväsendet. (28) Växjö 2017