Delårsrapport Januari juni 2010

Transkript

1 12 augusti, 2010 Delårsrapport Januari juni 2010 Storgatan Lycksele Tel +46-(0) Org.nr April - juni 2010 Intäkterna uppgick till 40,3 MSEK (25,3 MSEK) Resultat före avskrivningar uppgick till -2,4 MSEK (-8,2 MSEK) Periodens resultat uppgick till -17,0 MSEK (-13,0 MSEK) Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,20 (-0,18) Guldproduktionen uppgick till 155 kg (170 kg) 2010 Intäkterna uppgick till 97,7 MSEK (45,6 MSEK) Resultat före avskrivningar uppgick till 2,7 MSEK (-28,1 MSEK) Periodens resultat uppgick till -17,8 MSEK (-38,0 MSEK) Resultat per aktie, före utspädning, uppgick till -0,21 (-0,57) Guldproduktionen uppgick till 335 kg (287 kg) Översikt April - juni Intäkter Resultat före avskrivningar Periodens resultat Resultat per aktie före utspädning, SEK -0,20-0,18-0,21-0,57 Resultat per aktie efter utspädning, SEK -0,20-0,18-0,21-0,57 Kassaflöde från verksamheten * Investeringar Nettoskuldsättningsgrad, % ** Soliditet, % *** Guldproduktion Pahtavaara, kg Utestående aktier, tusental Vid periodens slut, exkl utspädning * före rörelsekapitalförändringar ** definiterat som finansiella skulder minus finansiella tillgångar dividerat med eget kapital *** definierat som eget kapital dividerat med balansomslutning Kommentarer från VD, Kjell Larsson Under andra kvartalet har en uppdaterad mineralresursberäkning för Fäbolidenprojektet färdigställts. Denna visar att guldinnehållet i de kända och indikerade mineralresurserna vid en cut-off på 0,4 gram guld per ton uppgår till nästan två miljoner ounces (1,95 Moz). Vi har reviderat tidplanen för slutförandet av lönsamhetsstudien till andra kvartalet 2011 och är fortsatt övertygade att Fäboliden kommer att utvecklas till en lönsam guldgruva med produktion under många år framöver. Pahtavaara har under kvartalet inte nått upp till vår produktionsplan vilket är en besvikelse. Vi tvingades bryta i områden med lägre guldhalt pga en stark vårflod och tillfälliga bergmekaniska problem. Därefter har produktionen återigen normaliserats och vi nådde en produktion på 61 kg under juli månad. 1

2 Väsentliga händelser under andra kvartalet Produktionen i Pahtavaara uppgick under andra kvartalet 2010 till 155 kg guld vilket var lägre än plan. Produktionen påverkades negativt av en stark vårflod och tillfälliga bergmekaniska problem. Lappland Goldminers slutförde under april en till 100% garanterad företrädesrättsemission av konvertibler. Konvertibelemissionen tillförde bolaget 122,2 MSEK före emissionskostnader och 118,2 MSEK efter emissionskostnader. Konvertiblerna upptogs till handel på Nasdaq OMX First North den 24 maj För fullständig information avseende emissionen och villkoren hänvisas till bolagets pressmeddelande den 19 februari 2010 samt bolagets prospekt daterat 29 mars Lappland Goldminers årsstämma avhölls den 19 maj Till styrelsen omvaldes Ulf Ericsson, Pia Gideon och Lars-Olof Nilsson samt nyvaldes Peter Edwall och Lars-Göran Ohlsson. Till styrelsens ordförande omvaldes Ulf Ericsson. För ytterligare information om bolagsstämmans beslut hänvisas till pressmeddelande daterat 20 maj Händelser efter rapportperiodens utgång. Den 5 juli 2010 meddelade Lappland Goldminers att Golder Associates slutfört en beräkning av mineralresurserna i Fäbolidenfyndigheten. Denna visar att de kända och indikerade mineralresurserna vid en cut-off på 0,4 gram guld per ton uppgår till 57,8 miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och 2,81 gram silver per ton. Dessutom tillkommer en antagen mineralresurs på 32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld per ton och med 3,37 gram silver per ton. Den nya beräkningen visar att såväl tonnage som guldhalter i de kända och indikerade mineralresurserna är lägre än i tidigare redovisade beräkningar från Se även sida fyra i denna rapport. Produktion Guldhalterna i de nya mineralresursen har resulterat i att alternativa metoder för selektiv ovan- och underjordsbrytning kommer att granskas samt att en optimal produktionsnivå kommer att fastställas i feasibility-studien. Dessa tillkommande studier innebär att feasibility-studien kommer att ta längre tid att slutföra. En slutlig avrapportering beräknas kunna ske först under andra kvartalet 2011 istället för tredje kvartalet 2010 som tidigare meddelats. April - juni Helår Pahtavaara Guldproduktion, kg Guldproduktion, tr.oz Bruten malm, ton Anrikad malm, ton Guldhalt i malm till verk*, gram per ton 1,37 2,02 1,62 1,55 1,64 Guldutbyten, % 86,4 89,0 87,3 87,4 87,0 Guldproduktion per gruva, kg Pahtavaara Ersmarksberget Totalt * Run of Mine (ROM) 2

3 Pahtavaara Guldhalten i den brutna och till verket levererade malmen (ROM) var under senare delen av andra kvartalet 2010 lägre än den som förutsatts i produktionsplanen. Huvudsakligen beror den lägre guldhalten på den kraftiga vårfloden som i kombination med ett mindre ras tillfälligt förhindrade produktionen från två av brytningsfronterna i den rikare malmen. Detta medförde att den planerade produktionen från dessa fick ersättas med fattigare malm. Bortsett från att den lägre guldhalten i malmen har medfört ett något sämre utbyte än det som förväntades med rikare malm har produktionen i anrikningsverket fungerat väl. Svårigheten med att hålla de prognostiserade halterna beror dels på att det i dagsläget finns för få angreppsställen till de rika malmerna vilket gör produktionen känslig för driftstörningar dels på oregelbundet varierande guldhalter i malmkropparna. Driftsledningen och gruvans geologer arbetar intensivt med att optimera brytningen och öka kännedomen om malmerna för att därigenom bättre kunna följa uppgjorda produktionsplaner. Kärnborrning under jord har pågått sedan april 2008 för att öka malmreserver och mineraltillgångar och i år planerar bolaget att borra ca meter, ungefär samma mängd som Bolaget anser att gruvans närområde är underprospekterat och därför startades systematisk prospektering kring dagbrotten i juni Totalt borrades meter ovanjord. Största delen borrades mot Länsimineraliseringen som ligger nord-väst om och i anslutning till de gamla dagbrotten. De ytnära delarna av Länsimineraliseringen, har undersökts med 31 kärnborrhål och 13 kaxborrhål (RC) (totalt meter). Kända och indikerade mineralresurser beräknade med en cut-off på 2,0 gram guld per ton uppgår till 60,0 tusen ton med 2,97 gram guld per ton, se tabell nedan. Beräkningarna har genomförts av T. Lindholm (GeoVista AB) som är oberoende konsult och Kvalificerad person (QP) enligt Svemins, FinnMins och JORCs regelverk. Mineralresurser i Länsiförekomsten vid cut-off 2,0 gram per ton för ytterligare information, se pressmeddelande daterat 5 juli, Kategori Tonnage (tusen ton) Au (gram per ton) Innehåll Au (gram) Innehåll Au (Oz) Känd 25,3 3, Indikerad 34,7 2, Summa 60,0 2, Analyserna är gjorda hos Labtium Oy som är ackrediterad av FINAS (T025). Proverna är analyserade med Fire Assay, Labtium kod 705A och med Aqua Regia ICP, Labtium kod 511P. Mineraliseringen är fortfarande öppen mot nordväst och mot djupet. Ett borrprogram omfattande 6000 meter varav majoriteten kommer att borras mot Länsimineraliseringen har påbörjats i juni. Ersmarksberget Under fjärde kvartalet 2009 återupptogs borrprogrammet för att undersöka de sedan tidigare identifierade Centrala och Södra 1 mineraliseringarnas förmodade utsträckningar mot djupet. Inom den befintliga brytningskoncessionen borrades 14 kärnborrhål, ca meter. Analyserna av kärnsektioner från 8 hål mot den Centrala mineraliseringen och från 2 hål mot Södra 1 mineraliseringen blev klara under andra kvartalet. Resultatet visade att det behövdes ytterligare borrning för att kunna definiera en mineraltillgång mot djupet i den Centrala mineraliseringen. Södra 1 mineralisering har kunnat förlängas och är fortfarande inte avgränsad söderut. För ytterligare detaljerad information om borresultaten se pressmeddelande daterat 5 juli, Målsättningen med de genomförda och planerade undersökningarna i Ersmarksberget är att definiera och verifiera en malmreserv som medger lönsam brytning. Preliminära bedömningar, av det pågående borrprogrammet, under senare delen av juli ger anledning att överväga ytterligare borrningar för att säkerställa mineraliseringarnas guldhalter och utsträckningar. Om utfallet av borrningarna är positivt kommer en beräkning av mineralresurserna att göras. Det pågående borrprogrammet beräknas vara avslutat under augusti och en mineralresursberäkning baserad på det pågående programmet bedöms kunna vara slutförd innan utgången av fjärde kvartalet

4 Fäboliden Golder Associates, som är ett internationellt välrenommerat konsultbolag, har nu slutfört en beräkning av mineralresurserna vilken tillsammans med investerings- och driftkostnader kommer att ligga till grund för den malmberäkning som kommer att rapporteras i lönsamhetsstudien (feasibilitystudien). Den uppdaterade mineralresursberäkningen visar att de kända och indikerade mineralresurserna vid en cut-off på 0,4 gram guld per ton uppgår till 57,8 miljoner ton med 1,05 gram guld per ton och 2,81 gram silver per ton. Dessutom tillkommer en antagen mineralresurs på 32,4 miljoner ton med 1,04 gram guld per ton och med 3,37 gram silver per ton. Som framgår av tabellen nedan visar den nya beräkningen att såväl tonnage som guldhalter i de kända och indikerade mineralresurserna är lägre än i tidigare redovisade beräkningar från Mineralresurserna i Fäboliden beräknade med en cut-off på 0,4 gram guld per ton. Kategori Au halt 2010 Mängd Au halt Tonnage (gram per Au metall Tonnage (gram per (miljoner ton) (oz) (miljoner ton) ton) ton) 2008 Mängd Au metall (oz) Känd 30,86 1, ,96 1, Indikerad 26,90 1, ,06 1, Summa känd 57,77 1, ,02 1, och indikerad Antagen 32,42 1, ,53 1, Analyserna är gjorda hos ALS Chemex med Fire Assay, ALS Chemex kod AA-Au26 eller AA-Au15 och med Aqua Regia, ALS Chemex kod ME-ICP41. Äldre hål är analyserade hos SGS laboratoriet med Fire Assay, SGS kod FA30 och FA50 och Agua Regia, SGS kod ICP70. De tidigaste hålen är analyserade hos Bolidens Mineral laboratorie. Mineralresursberäkningen har utförts av Mr. J. Alvarez, Ms. A. Harrison and Ms. F. Jones (Golder Associatesv (UK) Ltd) och granskats av Dr. B. Shaw och Mr. A. Miller (Golder Associates Pty Ltd). Mr. J. Alvarez är kompetent person (CP) enligt JORC-koden. Den nya beräkningen av mineralresurserna har resulterat i att alternativa metoder för selektiv ovan- och underjordsbrytning kommer att granskas samt att en optimal produktionsnivå kommer att fastställas i lönsamhetsstudien. Dessa tillkommande studier innebär att lönsamhetsstudien kommer att ta längre tid att slutföra. En slutlig avrapportering beräknas kunna ske först under andra kvartalet För ytterligare information se pressmeddelande daterat 5 juli, Det har under senare tid förekommit diskussioner huruvida EU kommissionen har för avsikt att utfärda ett allmänt förbud mot användande av natriumcyanid inom gruvindustrin efter ett beslut i Europaparlamentet. Den 23 juni, 2010, publicerade EUs miljökommissionär ett uttalande på kommissionens vägnar att ett förbud inom EU inte är aktuellt då det skulle förhindra användandet av natriumcyanid i redan säkra miljöer. Vi bedömer därför att ett cyanidförbud som negativt skulle kunna påverka Fäbolidenprojektet inte är aktuellt. Prognos I Pahtavaara har guldhalten i den brutna och till verket transporterade malmen (ROM) under första halvåret 2010 varit lägre än den som beräknats i produktionsplanen. De tillfälliga problem, som redovisats under avsnittet om Pahtavaara i denna rapport, i kombination med att guldhalterna i de brytvärda malmkropparna på kort sikt visat sig vara svårbedömda och varierande har medfört att prognosen för guldproduktion i Pahtavaara för 2010 har justerats ner från minst 800 kg guld till minst 675 kg guld. 4

5 Resultat Omsättningen ökade under andra kvartalet 2010, jämfört med andra kvartalet 2009, och uppgick till 40,3 MSEK jämfört med 25,3 MSEK. Jämfört med första kvartalet 2010 minskade omsättningen med 17,0 MSEK. Minskningen jämfört med första kvartalet 2010 beror på lägre guldproduktion och lägre leveranser av guld från Pahtavaara. Totalt levererades 131 kg guld från Pahtavaara under kvartalet till ett genomsnittligt pris på USD per ounce. Under första kvartalet levererades 219 kg guld till ett genomsnittspris på USD per ounce från Pahtavaara. Verksamheten i Pahtavaara bidrog med en vinst före avskrivningar på 9,3 MSEK under kvartalet. Den lägre produktionen under andra kvartalet resulterade i en högre enhetskostnad vilket bidrog till en lägre vinst i Pahtavaara jämfört med första kvartalet Cash cost ökade från 840 USD per ounce till 981 USD per ounce. Underhållskostnader i Ersmarksberget på 5,0 MSEK, prospekteringskostnader på 1,7 MSEK och administrativa kostnader vid huvudkontoret på 4,9 MSEK motverkade kvartalsvinsten i Pahtavaara. Koncernen redovisar under andra kvartalet 2010 en förlust före avskrivningar på 2,4 MSEK vilket kan jämföras med en förlust på 8,2 MSEK för motsvarande kvartal Underhållskostnader i Ersmarksberget beror på att anrikningsverket måste underhållas i avvaktan på produktionsstart och att verket för närvarande fungerar som reningsanläggning för vattnet från gruvdammarna vid det gamla dagbrottet. Vattennivåerna under andra kvartalet var relativt höga på grund av snösmältningen vilket ökade kostnaderna med 0,8 MSEK jämfört med första kvartalet Avskrivningar under kvartalet på 9,6 MSEK avser i huvudsak avskrivningar av balanserade tillredningskostnader i Pahtavaara. Avskrivningarna är baserade på antalet brutna ton i förhållande till den återstående befintliga malmbasen. Jämfört med första kvartalet 2010 ökade avskrivningarna med 3,3 MSEK vilket beror på ökad malmproduktion. Antalet brutna ton ökade med ton jämfört med första kvartalet Koncernens resultat för andra kvartalet uppgick till -17,0 MSEK jämfört med -13,0 MSEK för motsvarande period Under andra kvartalet 2010 genomförde Lappland Goldminers en emission av konvertibler. Majoriteten av emissionskostnaderna, 2,9 MSEK, har enligt IFRS regler belastat andra kvartalets resultat och redovisats som finansiella kostnader. Resterande del av emissionskostnaderna, 1,2 MSEK, har redovisats direkt mot eget kapital. Kassaflöden De likvida medlen ökade under kvartalet med 50,6 MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten, före förändring av rörelsekapital, var negativt under kvartalet med 4,2 MSEK vilket kan jämföras med negativt 10,7 MSEK för andra kvartalet Pahtavaara genererade positivt kassaflöde från verksamheten och bidrog med 9,3 MSEK, före förändring av rörelsekapital, under kvartalet. Investeringar under kvartalet uppgick till 20,4 MSEK varav Pahtavaara svarade för 12,3 MSEK och kostnader relaterade till lönsamhetsstudien för Fäboliden uppgick till 5,6 MSEK. Investeringar i Pahtavaara är huvudsakligen relaterade till tillredning när brytningen förflyttas till nya områden i gruvan. Ett något högre varulager i Pahtavaara och lägre leverantörsskulder bidrog till negativa rörelsekapitalförändringar under andra kvartalet vilka netto uppgick till 11,4 MSEK. Den under andra kvartalet 2010 avslutade konvertibelemissionen genererade 118,2 MSEK efter garantiprovisioner och emissionskostnader. Under kvartalet amorterades finansiella lån uppgående till 32,0 MSEK. Finansiell ställning Bolagets finansiella ställning har under kvartalet förstärkts genom konvertibelemissionen men påverkats negativt av produktionsbortfallet i Pahtavaara. Bolaget har inlett en översyn av struktur och kostnader för att förstärka likviditeten. En försäljningsprocess av Haverifyndigheten har inletts. Ytterligare finansieringsbehov för att genomföra expansionsstrategin kan inte uteslutas. Likvida medel uppgick, per 30 juni 2010, till 65,0 MSEK. 5

6 Moderbolaget Försäljningen, som i huvudsak är intern, uppgick under andra kvartalet 2010 till 0,2 MSEK. Rörelsekostnaderna är till stora delar koncerngemensamma kostnader för geologi, administration och ledning och uppgick under andra kvartalet 2010 till 7,0 MSEK. Finansiella kostnader på 8,7 MSEK under andra kvartalet avser i huvudsak externa räntor, kostnader i samband med emission och kursdifferenser på koncerninterna lån. Segmentsredovisad finansiell information (Exklusive interna finansiella mellanhavanden) April - juni, 2010 Pahtavaara Ersmarksberget Prospektering Huvudkontor Q Intäkter Kostnad såld vara Brutto vinst Underhållskostnader, Ersmarksberget Prospekteringskostnader Administration Värdering av biologiska tillgångar / skog Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader / Emissionskostnader Resultat före skatt Skatt Resultat Investeringar * * inklusive Fäboliden Bolaget använder, för närvarande, inte en segmeterad balansräkning som ett styrinstrument för verksamheten. En segmenterad balansräkning presenteras därför inte i denna rapport. Koncernens balansräkning finns presenterad på sida 13 i denna rapport. April - juni, 2009 Pahtavaara Ersmarksberget Prospektering Huvudkontor Q Intäkter Kostnad såld vara Brutto vinst Underhållskostnader, Ersmarksberget Prospekteringskostnader Administration Värdering av biologiska tillgångar / skog Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Resultat Investeringar

7 , 2010 Pahtavaara Ersmarksberget Prospektering Huvudkontor Jan - juni 2010 Intäkter Kostnad såld vara Brutto vinst Underhållskostnader, Ersmarksberget Prospekteringskostnader Administration Värdering av biologiska tillgångar / skog Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Resultat Investeringar * * inklusive Fäboliden Bolaget använder, för närvarande, inte en segmeterad balansräkning som ett styrinstrument för verksamheten. En segmenterad balansräkning presenteras därför inte i denna rapport. Koncernens balansräkning finns presenterad på sida 13 i denna rapport., 2009 Pahtavaara Ersmarksberget Prospektering Huvudkontor Jan - juni 2009 Intäkter Kostnad såld vara Brutto vinst Underhållskostnader, Ersmarksberget Prospekteringskostnader Administration Värdering av biologiska tillgångar / skog Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Resultat Investeringar

8 Enhetskostnader och erhållna guldpriser April juni Avstämning av enhetskostnaden (cash cost) för levererat guld mot resultaträkningen. April - juni, 2010 Totalt Totalt Kostnad Kostnad levererat levererat SEK/oz USD/oz såld kg ounces vara Verksamhet Pahtavaara Ersmarksberget Justeringar smältlöner -191 Kostnad sålda varor, exklusive avskrivningar Beräkning av erhållna guldpriser*) April - juni, 2010 Totalt Totalt Erhållet pris Intäkter levererat levererat SEK/oz USD/oz kg ounces Verksamhet Pahtavaara Ersmarksberget Summa intäkter * notera att erhållna guldpriser avviker från marknadspriser beroende på hur smältlöneavtalen med kunderna är skrivna. Januari juni, 2010 Avstämning av enhetskostnaden (cash cost) för levererat guld mot resultaträkningen., 2010 Totalt Totalt Kostnad Kostnad levererat levererat SEK/oz USD/oz såld kg ounces vara Verksamhet Pahtavaara Ersmarksberget Justeringar smältlöner -496 Kostnad sålda varor, exklusive avskrivningar Beräkning av erhållna guldpriser*), 2010 Totalt Totalt Erhållet pris Intäkter levererat levererat SEK/oz USD/oz kg ounces Verksamhet Pahtavaara Ersmarksberget Summa intäkter * notera att erhållna guldpriser avviker från marknadspriser beroende på hur smältlöneavtalen med kunderna är skrivna. 8

9 Guldpris i USD/ounce Guldpris i kr/gram Guldpriset Guldpris i USD/ounce Guldpris i kr/gram Övrig information Större kunder Koncernens externa försäljning genereras, för närvarande, enbart från Pahtavaara gruvan. Gruvan i Pahtavaara producerar tre typer av guldkoncentrat gravimetriskt koncentrat, middling koncentrat och flotationskoncentrat. För närvarande skeppas koncentratet till tre större kunder belägna i Europa samt Asien. Risker och osäkerhetsfaktorer Ett antal riskfaktorer kan ha en negativ inverkan på verksamheten i koncernen och moderbolaget. Omvärldsfaktorer och interna faktorer kan komma att påverka Lappland Goldminers ställning och tillväxtmöjligheter. Faktorer som kan komma att påverka bolaget inkluderar bl.a. utveckling av guldpriset, valutarisker, beräkningar av malmreserver och mineraltillgångar, ränterisker, likviditets- och finansieringsrisker, el- och energipriser, nyckelpersoner och medarbetare, tillstånd, miljöpåverkan och politiska risker. För ytterligare information om risker och osäkerhetsfaktorer hänvisas till Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23. Miljö Bolaget bedriver verksamhet där tillstånd från myndigheter i många fall är nödvändiga. För ytterligare information avseende miljöpåverkan hänvisas till Lappland Goldminers årsredovisning för 2009 sidan 23. 9

10 Medarbetare Bolaget och dess dotterbolag har 77 anställda ( ). Bolaget anlitar därutöver löpande konsulter och entreprenörer i olika projekt. Bolaget sysselsätter totalt motsvarande ca 130 ( ) heltidsanställda. Datum för ekonomisk rapportering Delårsrapport januari-september oktober 2010 Årsredovisning Årsredovisningen finns på Bolagets hemsida med möjlighet för nedladdning eller utskrift. Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34, Delårsrapportering och enligt Årsredovisningslagen. Bolaget tillämpar IFRS 3r och IAS 27r men bedömer att de inte har en väsentlig påverkan på redovisningen. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i den senast avgivna årsredovisningen. För detaljerad information beträffande redovisningsprinciperna hänvisas till Årsredovisningen för Styrelsen försäkrar att denna halvårsrapport ger en rättvisande översikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Lycksele, den 12 augusti 2010 Ulf Ericsson Peter Edwall Pia Gideon Ordförande Ledamot Ledamot Lars Olof Nilsson Ledamot Lars-Göran Ohlsson Ledamot Kjell Larsson Verkställande direktör Rapporten för januari juni 2010 har översiktligt granskats av bolagets revisorer. Telefonkonferens Bolaget planerar att hålla en telefonkonferens med anledning av delårsrapporten den 19 augusti 2010 kl. 15:00. Telefonnummer kommer att finnas tillgängligt på bolagets hemsida För ytterligare information kontakta: Kjell Larsson, VD, Tel: , , E-post:kjell.larsson@lgold.se Anders Haker, CFO, Tel: , E-post: anders.haker@lgold.se 10

11 REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT UPPRÄTTAD I ENLIGHET MED IAS 34 OCH 9 KAP ÅRSREDOVISNINGLAGEN. (1995:1554) Till styrelsen och verkställande direktören för Lappland Goldminers AB (publ) Inledning Jag har utfört en översiktlig granskning av delårsrapport för Lappland Goldminers AB (publ) per 30 juni 2010 och den sexmånadersperiod som slutade per detta datum. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen. Mitt ansvar är att uttala en slutsats om denna delårsrapport grundad på min översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Jag har utfört min översiktliga granskning i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för mig att skaffa mig en sådan säkerhet att jag blir medveten om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Slutsats Grundat på min översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger mig anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad för koncernens del i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen samt för moderbolagets del i enlighet med årsredovisningslagen. Lycksele den 12 augusti 2010 Bruno Holmkvist Auktoriserad revisor 11

12 Resultaträkning - Koncernen April - juni Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Prospekteringskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat från finansiella placeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsägare Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental Resultat per aktie före utspädning -0,20-0,18-0,21-0,57 Resultat per aktie efter utspädning -0,20-0,18-0,21-0,57 Koncernens rapport över totalresultatet April - juni Periodens resultat Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser Skatt relaterat till övrigt totalresultat Summa övrigt totalresultat Periodens totalresultat Periodens totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsägare

13 Balansräkningar - Koncernen 30 juni 30 juni 31 dec Tillgångar Anläggningstillgångar Gruvrättighter och aktiverade prospekteringsutgifter Byggnader och mark Biologiska tillgångar Dammar och gruvor Inventarier, vertyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott på materiella anläggningstillgångar Andra värdepappersinnehav Pantsatta likvida medel Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kundfordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserver Balanserat resultat Periodens resultat Totalt eget kapital Långfristiga skulder Avsättning för efterbehandlingsåtgärder Skulder till kredit institut Övriga långfristiga finansiella skulder Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Reversskulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Summa eget kapital och skulder

14 Förändring av eget kapital - Koncernen April - juni Eget kapital vid periodens början Nyemission Emissionskostnader Valutaeffekter Periodens resultat Eget kapital vid periodens slut Kassaflödesanalys - Koncernen April - juni Den löpande verksamheten Periodens rörelseresultat Justeringar Avskrivningar och nedskrivningar Övriga justeringar Erhållen ränta Erlagd ränta och andra finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar av rörelsekapital Förändring av kundfordringar och andra fordringar Förändring av varulager Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Konvertibellån, netto Förändring av kort- och långfristiga finansiella skulder Pantsatta likvida medel Kassaflöde från finansieringsverksamheten Valutadifferens i likvidamedel Nettoförändring av likvida medel Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid perioden slut

15 Resultaträkning - Moderbolaget April - juni Försäljningsintäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansnetto Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansnetto Skatt Periodens resultat Balansräkning - Moderbolaget 30 juni 30 juni 31 dec Tillgångar Gruvrättighter och prospekteringskostander Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa Eget kapital och skulder Förändring av eget kapital - Moderbolaget April - juni Eget kapital vid periodens början Nyemission Konvertibelkostnader / övrigt Periodens resultat Eget kapital vid periodens slut