DAG: Onsdag 14 maj 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 = = = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 14 maj 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information Information från utredningen gällande lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Stockholms universitet. 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden Anmälan av ordförandebeslut Bilaga 1 6 Utbildning på forskarnivå Inrättande av ämnet Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling för utbildning på forskarnivå samt fastställande av allmän studieplan för denna utbildning Bilaga 2a och b 7 Fortsatt arbete med studiegångarna. Bilaga utsänds senare. Beslutas att inrätta ämnet Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling för utbildning på forskarnivå samt att fastställa allmän studieplan enligt förslag Beslutas fastställa studiegångar enligt förslag

2 8 Förslag till övergångsbestämmelser för studenter antagna före Bilaga 3 9 Ansvar för studentadministration Bilaga 4a och b 10 Fördelning av regleringsbrevets medel för döva och hörselskadade. Arbetsgruppens rapport. Bilaga 5 11 Fördelning av regleringsbrevets medel speciallärarutbildning budgetåret Bilaga 6 12 Fördelning av medel för forskarutbildning av lärare i skolan (forskarskolorna). Bilaga 7 13 Handläggning av stipendier. Utseende av stipendieberedning. Bilaga utsänds senare. Beslutas att fastställa övergångsbestämmelser enligt förslag Beslutas att ge Lärarutbildningskansliet uppdrag enligt förslag Beslutas fastställa fördelning enligt förslag Beslutas fastställa fördelning enligt förslag Beslutas fastställa fördelning enligt förslag Beslutas utse stipendieberedning 14 Förberedelser för budgetarbetet. Rapport från budgetgruppen 15 Internat för LUN september. Program Beslutas 1 Övriga frågor

3 = = abibd^qflkp_bpirq=ommu= = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= = UK=Utseende av representanter i arbetsgrupp för översyn av basgruppsdagarnas organisation och innehåll. UH = = üíö êç= = OMMUJMRJMR= Beslutas att till lärarrepresentanter utse Björn Birgersson, BIG, Inger Hensvold, DoPA, och Åsa Julin-Tegelman, UMN. =

4 Bilaga 2a 1(1) Dnr: SU Päivi Juvonen Prefekt Lärarutbildningsnämnden Stockholms universitet Stockholm Anhållan om att få ha forskarutbildning i ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Härmed anhåller Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling om att få ha forskarutbildning i ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling med början Institutionen, som tillhör humanistiska fakulteten, uppfyller från och med kraven om minst en professor och en docent som fakulteten ställer på forskarämnen. Vi håller också på att rekrytera flera disputerade lärare till institutionen, varav en professor i svenska med didaktisk inriktning. Behovet av och intresset för ett eget forskarutbildningsämne på USOS är stort: vi medverkar vid tre olika forskarskolor som regeringen beviljat medel för inom ramen för Lärarlyftet. Den av forskarskolorna som är placerad vid Stockholms universitet är tänkt att leda fram till licentiatexamen i olika forskarutbildningsämnen, varav utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling torde utgöra en av de viktigare. Det är bland annat därför angeläget för USOS att starta forskarutbildning redan vid halvårsskiftet, så att de antagna kan välja utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling som ämne (ansökningstiden för sagda forskarskolor går ut den 15 maj 2008). Vi har vidare reserverat medel i vår budget för att kunna utlysa två doktorandanställning vid institutionen. Ärendet har beretts och diskuterats av institutionsgruppen för USOS redan under hösten Den har vidare förankrats hos fakultetens dekanus Gunnar Svensson som stöder vår anhållan, hos LUN:s ordförande Anders Gustafsson samt i Fakultetsnämnden vid humanistisk fakultet. Päivi Juvonen prefekt Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vx) Institutionen för utbildningsvetenskap Konradsbergsgatan 1a, hus O med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS E-post: info@usos.su.se

5 Bilaga 2b Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå återfinns i högskolelagen (SFS 1992:1434) och i högskoleförordningen (HF; SFS 1998:1003) kapitlen 6 och 7. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå har fastställts av rektor Föreskrifter och riktlinjer avseende utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitets humanistiska fakultet har fastställts av Humanistiska fakultetsnämnden vid sammanträde Ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Utbildningsvetenskaplig forskning inom ämnet språk och språkutveckling omfattar ett tvärvetenskapligt forskningsfält med ämnesdidaktik, (special)pedagogik och verksamhetsinriktad forskning som centrala komponenter. Inom institutionens ämnesområde språk och språkutveckling kan åtminstone följande utbildningsvetenskapliga forskningsområden identifieras: - Barns språkutveckling - Läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter - Svenska och svenska som andraspråk (inklusive flerspråkighet, kultur och lärande) - Moderna språk och lärande - Bedömning av kunskap och kompetens inom vårt område Forskning inom ämnet utvecklar kunskaper om dessa områden med bred tvärvetenskaplig förankring. På Stockholms universitet betraktas ämnet ur ett perspektiv där olika utbildningsförutsättningar ses i ljuset av såväl individuella som sociala och kulturella aspekter. Ämnets uppgift är också att lämna bidrag till en kritisk debatt där språkets roll i skola och samhälle relateras till makt- och dominansförhållanden och till frågor om klass, kön och etnicitet. Därigenom kan en bred förståelse och didaktisk kunskap om språk och språkutveckling ur ett mångfaldsperspektiv skapas där språkets inkluderande såväl som exkluderande roll liksom språkets roll som ideetitetsmarkör, kunskapsbildare och kunskapsbärare i såväl barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande står i centrum. Ämnet kräver således förankring i teori och praktik. 1 Beslut Denna allmänna studieplan för utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling är fastställd av Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet 2008-xx-xx. Studieplanen gäller fr o m

6 Utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. 2 Utbildningens mål För doktorsexamen skall doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

7 visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen skall doktoranden: visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 3 Behörighetsvillkor och förkunskapskrav Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet, dels villkor för särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 3.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Om det föreligger särskilda skäl får institutionsstyrelsen för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet.

8 3.2 Särskild behörighet Särskilt behörighet att antas till forskarutbildning i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling har den som med godkänt resultat genomgått en kurs om 30 hp i ett språk. Minst 15 av dessa högskolepoäng ska utgöras av ett examensarbete på avancerad nivå. Behörighetskraven kan uppfyllas även av den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kompetens. 4 Antagning, urval Beslut om antagning av sökande till utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling fattas av institutionsstyrelsen vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Institutionsstyrelsen kan ej vidaredelegera beslut om antagning. Institutionsstyrelsen får till utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Styrelsen får dock även anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering om styrelsen bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år. Om det efter antagning av doktorand med annan finansiering visar sig att styrelsens bedömning slår fel har institutionen och dess styrelse ansvaret för att ordnad finansiering kan upprätthållas under hela utbildningstiden. I normalfallet ska den sökande ha erhållit lärarexamen, oavsett åldersgrupp. Grunden för urval bland sökande som kan antas till utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Urval görs av institutionsstyrelsen. Urvalet görs på basis av följande kriterier: I. TIDIGARE MERITER 1. Utbildning i allmänhet. Bedömning av såväl djup som bredd i tidigare utbildning. 2. Vetenskaplig produktion. På basis av examensarbeten från grund- och avancerad nivå samt i förekommande fall annan skriftlig vetenskaplig produktion bedöms den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen enligt följande bedömningskriterier: Kritisk förmåga Analytisk förmåga Kreativitet Självständighet Vid bedömningen skall också tidsaspekten beaktas; d v s i vilken utsträckning den sökande har visat förmåga att utföra sina tidigare vetenskapliga uppgifter inom givna tidsramar.

9 Dessutom görs, utifrån en jämförelse av de vetenskapliga alstren, en bedömning av den sökandes vetenskapliga utveckling. II. FORSKNINGSPLAN I samband med ansökan skall sökanden kort redogöra för sitt tänkta forskningsområde i en forskningsskiss. Forskningsskissen bedöms utifrån följande kriterier: visad förmåga att i skrift formulera och avgränsa frågor inom det vetenskapliga problemområdet, förankra frågeställningarna i aktuell forskning och beskriva hur forskningen skall genomföras. Vidare bedöms forskningsprojektets genomförbarhet inom den givna tidsramen som studierna omfattar. III. SAMARBETSFÖRMÅGA Den sökandes förmåga till samarbete bedöms utifrån t ex referenser, intyg eller intervjuer. Vid antagning och urval av sökande till utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling skall institutionsstyrelsen beakta vad som föreskrivs i avsnittet Antagning och finansiering i fakultetens riktlinjer. 5 Utbildningens innehåll och uppläggning 5.1 Allmänt Studietiden för att uppnå doktorsexamen är fyra års heltidsstudier och omfattar 240 högskolepoäng. Utbildningen består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng. Studietiden för att uppnå licnetiatexamen är två års heltidsstudier och omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen består av en kursdel om 45 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 75 högskolepoäng. Utbildningen planläggs så, att studierna kräver fyra läsår för studerande som på heltid ägnar sig åt egen utbildning på forskarnivå. Därvid förutsätts att doktoranden dels ägnar sig helt åt studierna, dels utnyttjar undervisningen och handledningen effektivt. För deltidsdoktorand förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten. 5.2 Individuella studieplaner Individuella studieplaner, fastställda av institutionsstyrelsen, skall finnas för samtliga aktiva doktorander i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Vid upprättande och hantering av de individuella studieplanerna skall institutionsstyrelsen följa dels de bestämmelser som finns inskrivna i HF 6 kap 36, dels de tillämpningsföreskrifter som finns i avsnitten Individuella studieplaner, Handledning och Nu antagna, passiva doktorander i fakultetens riktlinjer.

10 Kopior av de individuella studieplanerna samt av de ändringar som görs i planerna skall minst en gång årligen översändas till fakultetsnämnden. 5.3 Kurser Kursdelen omfattar 3 terminers heltidsstudier (90 högskolepoäng) för doktorsexamen och och skall vara så utformad att tillämpliga delar av målen för utbildningen enligt avsnitt 2 ovan uppfylls. De obligatoriska kurserna omfattar 30 högskolepoäng. Dessa ska ge god grund och bredd inom områdena språk och lärande i ett utbildningsperspektiv, (pedagogisk) bedömning av språkutveckling, flerspråkighet och andraspråksutveckling, språkutvecklande arbetssätt samt litterasitet och skriftspråklighet. 60 högskolepoäng kurser utgör en valfri del. Kursernas innehåll och kursfordringar fastställs i den individuella studieplanen. Varje kurs examineras via individuella uppgifter. Examination kan ske under kursens gång eller vid dess slut. Examinationen bör lämpligen ha formen av skriftliga uppgifter, "papers", som kräver självständigt arbete. Vid bedömning används något av betygen godkänd respektive underkänd. Om den studerande underkänts vid ordinarie examinationstillfälle, erbjuds ett ytterligare examinationsstillfälle. För licentiatexamen krävs kurser omfattande 45 högskolepoäng. Obligatoriska kurser omfattar 22, 5 högskolepoäng och motsvarar tre av kurserna ovan. Valfria kurser omfattar sålunda 22, 5 högskolepoäng och väljs i samråd med handledare. 5.4 Avhandling Ämne för licentiat/doktorsavhandlingen väljs i samråd med handledarna tidigt under doktorandstudierna. En utgångspunkt vid samrådet kan vara den forskningsskiss som doktoranden avgivit i samband med ansökan till utbildningen på forskarnivå. Avhandlingen skall visa doktorandens förmåga att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt självständigt - inom eller utom ramen för ett lagarbete - lösa den valda forskningsuppgiften. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa (sammanläggningsavhandling) som doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person. Undersökningen och de vunna resultaten skall presenteras i en framställning som kvalitetsmässigt skall ligga på en sådan nivå att avhandlingen (inklusive deluppsatserna i en sammanläggningsavhandling) bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas i en vetenskaplig serie eller tidskrift av god kvalitet. Om undersökningen utförs inom ramen för ett lagarbete skall doktorandens insatser klart kunna särskiljas. I övrigt gäller följande krav för att avhandlingen skall kunna godkännas:

11 - att avhandlingen är ett resultat av ett självständigt forskningsarbete som väsentligt bidrar till kunskapsutvecklingen. - att syfte, problemställning och vetenskaplig metod tydligt redovisas och motiveras, - att metoden tillämpas korrekt, - att forskningsläget presenteras så att tidigare genomförd forskning klart skiljs från doktorandens egna, i avhandlingen redovisade, bidrag till forskningen, - att materialet presenteras och karaktäriseras och att det sätt på vilket materialet kan ha avgränsats redovisas och motiveras, - att den vetenskapliga noggrannheten vad avser noter, käll- och litteraturförteckning, eventuella tabeller och diagram mm är god, - att avhandlingen disponeras på ett logiskt sätt och att dispositionen är konsekvent genomförd, - att avhandlingen är acceptabel ur språklig synpunkt samt - att resultaten sammanfattas. Avhandlingen skall skrivas på svenska, danska, norska eller engelska. Avhandling som ej har skrivits på engelska skall innehålla en sammanfattning på något av dessa språk. Denna sammanfattning skall vara så utförlig att en läsare utan kunskaper i avhandlingsspråket skall få en klar uppfattning om avhandlingens syfte och huvudsakliga innehåll, den vetenskapliga metod som använts och de resultat som nåtts. Hänvisningar skall göras till avhandlingens olika kapitel. Doktorandens huvudhandledare ansvarar för att sammanfattningen får föreskrivet innehåll. Bedömning av sammanfattningen skall vid betygsättningen ingå i bedömningen av hela avhandlingen. Till varje licentiat/doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat ( abstract ) omfattande högst 500 ord. Referatet skall - ange avhandlingens titel, det språk avhandlingen är skriven på, författaren/författarna samt universitet och institution, - återge innehållet i avhandlingen enligt dispositionen problem, metoder och resultat, - förses med nyckelord och andra uppgifter av betydelse för litteratursökning i automatiserade informationssystem. 6 Handledning Den som antagits som doktorand har rätt till handledning under sammanlagt den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 högskolepoäng om inte Lärarutbildningsnämnden beslutar annat med stöd av HF 6 kap 37. Minst två handledare skall utses för varje doktorand vid forskarstudiernas början och en av dessa skall utses till huvudhandledare. Minst en av handledarna ska ha genomgått handledareutbildning eller av Lärarutbildningsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Handledare utses av institutionsstyrelsen vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling eller om styrelsen så beslutar av prefekten eller en för ändamålet inrättad särskild nämnd. Lämnas uppdraget till prefekten skall denna, innan beslut fattas, ha samrått med de lärare som

12 tjänstgör som handledare inom utbildningen på forskarnivån i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. En doktorand som begär det skall få byta handledare. Anhållan om byte av handledare skall ställas till institutionsstyrelsen eller, ifall styrelsen delegerat frågan, till prefekten. Vad gäller omfattningen av handledningen kan den variera beroende på var i utbildningen doktoranden befinner sig. Humanistiska fakultetsnämnden har dock som schablon fastställt att minst 80 arbetstimmar per år och doktorand skall avsättas för handledning. Av dessa bör timmar vara kontakttid. Såväl den tidsmässiga som den innehållsliga fördelningen mellan handledarna skall anges i den individuella studieplanen. I denna skall också antalet handledningsträffar per termin anges. Nedan anges de krav som kan ställas på en väl fungerande handledning: - Handledare och doktorand skall årligen stämma av vad som åstadkommits i relation till den individuella studieplanen, samt upprätta ett detaljerat program för det kommande årets studier. - Huvudhandledaren skall se till att avgränsningen av avhandlingsämnet sker på sådant sätt att studierna kan slutföras inom den uppställda normalstudietiden. - Doktoranden skall bedriva sina studier med den aktivitetsgrad som fastställts i den individuella studieplanen och ta kontakt med sina handledare vid eventuella problem. - Angående individuell studieplan för varje doktorand se ovan under avsnitt Kunskapsprov; disputation Kunskapsprov och avhandling skall bedömas med något av betygen Godkänd och Underkänd. Examinator på kunskapsprov inom utbildning på forskarnivån i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling skall vara en av institutionsstyrelsen särskilt utsedd lärare. En doktorand som vid en annan högskola i landet har gått igenom en del av utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig detta även i utbildning på forskarnivå i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling vid Stockholms universitet. En doktorand får också tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt. Även annan utbildning liksom kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet får tillgodoräknas om de är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Prövning huruvida en tidigare utbildning skall kunna tillgodoräknas ankommer på examinator. Doktorsavhandlingen skall granskas och försvaras vid en offentlig disputation. Disputationen ska följa de regler som gäller vid Humanistiska fakulteten.

13 Bilaga 3 Till Lärarutbildningsnämnden Förslag till övergångsbestämmelser för att kunna erbjuda studenter antagna före den 1 juli 2007 att ta ut en lärarexamen enligt den sk bolognaprocessen. 1. Bakgrund All högre utbildning skall från och med bedrivas på tre nivåer grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Beroende på utbildningens längd delas alla examina upp i examen på grundnivå respektive på avancerad nivå. Beslutet innebär att utbildning för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan (180 hp) samt för undervisning i förskola, förskoleklass och fritidshem leder till en examen på grundnivå (210 hp). Utbildningen för undervisning i grundskolans tidigare år leder till en examen på grundnivå (210 hp) eller avancerad nivå (240 hp). Lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan ( hp) inplaceras på avancerad nivå. För att en examen ska kunna avläggas på avancerad nivå krävs att utbildningen omfattar minst 240 hp samt att minst 60 hp består av kurser på avancerad nivå. För grundläggande behörighet till forskarutbildning krävs antingen en examen på avancerad nivå eller sammanlagt minst 240 hp varav minst 60 hp består av kurser på avancerad nivå. Studenter som är antagna till lärarprogrammet före bör också ges möjlighet att komplettera sina studier för att uppnå en tillräcklig poängomfattning för att kunna ta ut en lärarexamen på avancerad nivå. De nya bestämmelserna skall tillämpas från och med 1 juli 2007, vilket innebär att studenter som uppfyller kraven kan ta ut en examen på avancerad nivå även om studierna påbörjats tidigare. Det är angeläget att dessa studenter får samma möjligheter att konkurrera om tjänster och vid tillträde till forskarutbildning. 2. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar: att student som är antagen till lärarprogrammet före ska kunna ta ut en lärarexamen för undervisning i grundskolans tidigare år på avancerad nivå om hon/han har fullgjort minst 240 högskolepoäng varav 60 högskolepoäng ska vara på avancerad nivå.

14 att student som är antagen till lärarprogrammet före ska kunna ta ut en lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan på avancerad nivå om hon/han har fullgjort minst 270 högskolepoäng varav 60 högskolepoäng ska vara på avancerad nivå. att studenten ska vidare ha fullgjort ett självständigtarbete om 30 högskolepoäng på avancerad nivå eller två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera varav minst ett av arbetena ska vara på avancerad nivå. Arbetet/arbetena ska utgå från ett problemområde som är relevant i förhållande till lärarprofessionen.

15 LUN Bilaga 4a Dnr: SU Nils Edling Prefekt UHS Till Lärarutbildningsnämnden Stockholms universitet Om hanteringen av studentadministrativa frågor inom lärarprogrammen Lärarutbildningen vid Stockholms universitet har en betydande omfattning. Ett stort antal studenter läser inom programmen, dessa studerande har olika ämneskombinationer och en rad nya och gamla institutioner är därmed direkt engagerade i utbildningen. Komplexiteten hos KPU och de långa programmen, mängden inriktningar och valmöjligheter, gör att de enskilda institutionerna saknar överblick och att de svårligen kan ta ansvar för och administrera utbildningar som ligger på andra institutioner. Programmen är alltså större än de enskilda medverkande institutionerna och därför måste gemensamma och övergripande lösningar tillskapas. Det är min bestämda övertygelse och de synpunkter och förslag som jag här framför har stöd från prefekterna vid de nya institutionerna (det brevet skickas separat). De frågor som reses här är en angelägenhet för alla lärarutbildningsinstitutionerna, men jag tror att den är allra viktigast för de tre ämnesorienterade utbildningsvetenskapliga institutionerna (matematik-naturvetenskap, språk-språkutveckling, humaniora-samhällsvetenskap) som har studenter med många olika ämneskombinationer och ett omfattande samarbete med universitetets gamla ämnesinstitutioner. Det övergripande studentadministrativa ansvaret bör inkludera antagning till programmen (både ordinarie och sena antagningar), val inom programmen (både ordinarie och sena), byte av inriktning, tillgodoräknanden av utbildningar vid andra lärosäten och validering av utländska utbildningar. Det är än så länge oklart hur dessa stora och viktiga frågor ska skötas. Än så länge har inte Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap Stockholms universitet Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap Stockholm Besöksadress: Konradsbergsgatan 5A Telefon: vxl Telefax: E-post registrator: registrator@uhs.su.se

16 2(4) Antagningsenheten frånkänt sig ansvaret för den vanliga antagningen men övriga ärenden förefaller nu falla fritt från de centrala organen, Studentbyrån (Studentavdelningen) och Lärarutbildningskansliet, ner på de nya institutionernas kursadministratörer och studievägledare. Kansliets stående svar är att de nya institutionerna själva får lösa detta genom samarbete och nätverk. Tanken synes vara att de nya institutionerna i samverkan och med egna resurser ska bygga upp den nödvändiga övergripande studentadministrativa struktur som fordras för att driva landets största lärarutbildning på ett fungerande sätt. Det är ett mycket otillfredsställande svar som inte tar hänsyn till att vi har en huvudsaklig verksamhet med utbildning och forskning att bedriva och inte har tid, personal och resurser till de många möten och överenskommelser som krävs för att ordna och hantera dessa frågor på ett administrativt tillfredsställande och för studenten rättssäkert sätt. Det sistnämnda är väsentligt: antagning, tillgodoräknanden och valideringar med flera ärenden är myndighetsutövning och måste ske på ett så likformigt, korrekt och professionellt sätt som möjligt. Därför krävs, menar jag, att SB/LUK har ett formellt programansvar som omfattar antagning, val, byten, tillgodoräknanden och utländska examina samt andra liknande ärenden. Detta ansvar bör inte vara innehållsligt utan renodlat studentadministrativt. Kansliet har till skillnad mot de nya institutionerna en stor administrativ personalstyrka och får betydande anslag och borde därför kunna fullgöra detta uppdrag i samarbete med Studentavdelningen. De utbildningsvetenskapliga institutionerna har lika lite som de gamla universitetsinstitutionerna några särskilda resurser för att fungera som studentavdelningar med omfattande administrativ verksamhet. Redan studenthemvisten drar resurser och arbete som institutionerna inte har någon särskild ersättning för. Än så länge är byten, tillgodoräknanden och valideringar de ärenden som fallit ner på institutionsnivå. När det gäller tillgodoräknandena av sökande med studier vid andra lärosäten ska institutionen för det första handlägga och bedöma de åberopade studierna, ett arbete som kan kräva omfattande korrespondens med olika ämnesinstitutioner, för det andra avgöra var i lärarutbildningen som studenten ska placeras in och för det tredje ta reda på om det finns plats på den aktuella kursen (som ofta ligger på en annan institution). Lika krångligt är det med byte av inriktning medan bedömningarna av utländska examina är än mer komplicerade och krävande. Enligt de uppgifter jag har så sköter de olika hemvistinstitutionerna handläggningen på olika sätt, vilket i sig öppnar för osäkra och olika bedömningar i myndighetsutövningen gentemot studenterna, och dessutom är ju så att ingen enskild institution har överblick över hela programmet med kunskap om lediga platser på olika kurser. Den ordning som LUK förutsätter innebär alltså att de enskilda hemvistinstitutionerna gör bedömningar och antagningar för hela programmet utan att ha programansvar (och de enskilda institutionerna kan inte anta studenter till kurser som andra institutioner ansvarar för vilket gör att vi får en massa studentärenden som involverar flera institutioner). Svaret att institutionerna får sköta detta genom samverkan i egna nätverk är som sagt otillräckligt då det lär öka osäkerheten för studenterna och arbetsbelastningen på institutionerna. Risken för konflikter är också uppenbar eftersom institutionerna styrs av en logik (undvika administrativt merarbete som hotar kursadministratörernas ordinarie arbete och i förlängningen även deras arbetsmiljö och hälsa, begränsa de egna kostnaderna, hålla på äganderätten till kurser, håsar och håpar osv) som kolliderar med lärarutbildningens programlogik. Behovet av centralt ansvar och överblick förstärks av det faktum att studenter läser efter olika utbildningsplaner och detta gör det än svårare för varje institutions handläggare att bedöma om en enskild student kan/ska byta t ex inriktning och vad som kan/ska tillgodoräknas. Det behovet kommer definitivt inte att minska med lärarutbildningens nya struktur och Bologna-anpassade kurser från hösten I värsta fall innebär det nuvarande systemet att studenterna skickas runt mellan olika institutioner som alla drar sig undan ansvaret eftersom handläggningen är både arbetskrävande och tidsödande. Så ser det ut VT Min institution mottar exempelvis KPU-ärenden från andra institutioner eftersom vi "har en utbildningsledare för KPU". Det har vi verkligen inte. Flera sådana fall finns redan och min studievägledare kan berätta om förtvivlade studenter som skickats från Studentavdelningen till institution efter institution utan att få hjälp. Samtliga institutioner kan redovisa andra sådana exempel och det betyder sammantaget att lärarutbildningen har problem. Poängen är att detta bemötande av

17 3(4) studenterna både är dålig myndighetsutövning och skadligt för universitetets anseende. Studenterna märker på en gång när administrationen inte fungerar och givetvis sprids de dåliga omdömena både inom och utanför den nuvarande studentpopulationen. Strävandena att skapa landets bästa lärarutbildning måste inkludera de studentadministrativa frågorna och lärarutbildningens programlogik fordrar att det finns ett samlat ansvar för dessa frågor. Detta formella och administrativa programansvar kan inte ligga på institutionsnivå utan det måste upp på en högre nivå. Och det ligger, vill jag hävda, i samtliga nya och gamla universitetsinstitutioners intresse att de korta och långa lärarprogrammen har en sådan välfungerande studentadministration. Att åstadkomma detta bör vara en viktig angelägenhet för Lärarutbildningsnämnden och mitt förslag är att nämnden inrättar en arbetsgrupp som utarbetar riktlinjer för en programgemensam hantering av vissa studentärenden i Lärarutbildningskansliets och Studentavdelningens regi. Nils Edling, Docent i historia Prefekt vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap

18 4(4) Bilaga till dnr SU Till Lärarutbildningsnämnden Vi, prefekter vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna, har tagit del av Nils Edlings skrivelse om hanteringen av studentadministrativa frågor inom lärarprogrammen och stöder det förslag som där läggs fram. Konradsberg Torbjörn Tambour Prefekt Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap Päivi Juvonen Prefekt Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Malin Rohlin Prefekt Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Inger Eriksson Prefekt Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Sonja Olin Lauritzen Prefekt Pedagogiska institutionen Margareta Ahlström Prefekt Specialpedagogiska institutionen Gunilla Preisler Prefekt Institutionen för barn- och ungdo

19 Lärarutbildningsnämnden Bilaga 4b Ulla Hammarstrand Kanslichef Ansvar för studieadministrativa frågor Ett akut problem Prefekterna vid de sju utbildningsvetenskapliga institutionerna, och Pedagogiska institutionen, har pekat på att studievägledningen för studenter inom lärarprogrammet fungerar dåligt. Studievägledningen är en mycket angelägen del av studentadministrationen inom lärarutbildningen. Lärarutbildningskansliet bedömer också behovet av en programövergripande studentadministration underskattats i samband med sammanslagningen av den gamla Lärarhögskolan med Stockholms universitet. En lösning på dessa problem måste skyndsamt arbetas fram. Redan beslutade utreningar Hela adminstrationen vid SU ska utredas. En av de utredningar kommer att arbeta med de studieadministrativa frågorna och speciellt fördelningen mellan förvaltningen och institutionerna. Frågan om studentadministration av lärarutbildningen ska ingå i utredningen. Denna kommer dock inte att vara klar förrän efter nyår. En särskild utredning av Lärarutbildningskansliets (inkl. RUC) uppgifter och organisation har också tillsatts. Denna ska vara klart den 1 november. Först då rapporter och förslag från dessa båda utredningar föreligger kan en permanent förändring av studentadministrationen komma att ske. Förslag till tillfällig lösning på problemen med studievägledning inom lärarprogrammet De nämnda prefekternas bedömning är att administrationen fungerar mycket dåligt och tillfälliga lösningar för tiden fram till eventuella permanenta åtgärder måste därför tas fram. För att få en förbättrad studievägledning krävs ett tillskott av minst 2 personer med stor kompetens för studievägledning av utbildningen mot lärarexamen. Denna/dessa personer bör placeras centralt med övergripande frågor gemensamma för hela lärarutbildningen eftersom det är där problemen nu tycks ligga. Mer specifika frågor om olika inriktningar och kurser skulle även i fortsättningen hänvisas till studievägledare vid de olika institutionerna. För att en lösning ska vara möjlig fordras 1. tillgång till personer med rätt kompetens 2. medel för löner 3. lokaler 1. Kompetens En första inventering av personal med erfarenheter från studievägledning vid LHS har gjorts. Denna visar att 1,5 heltidspersoner, möjligen ytterligare någon, med kort varsel skulle kunna lösgöras från andra uppdrag inom SU och på begränsad tid kunna anställas som studievägledare för lärarutbildningen. 2. Ekonomiska medel

20 Några extra medel för studievägledning finns inte utan dessa måste tas från ordinarie anslag, d.v.s. hås/håp medel, och därmed från de institutioner som har studenter inom lärarutbildningen. Hur detta ska lösas måste undersökas vidare men en uttaxering av medel från institutionerna, ev. i efterskott under 2009, blir sannolikt nödvändig. 3. Lokaler Placeringen måste lösas. Studievägledarna bör sitta tillsammans och samtidigt ha god kontakt med institutioner och övrig studievägledning vid SU. Övrig studentadministration Många förbättringar av övrig studentadministration behöver också göras. Inga konkreta förslag finns för närvarande. Diskussioner förs med Studentavdelningen för att få klarhet i hur mycket hjälp som kan påräknas i samband med t.ex. antagningen. Kansliets informatörer hjälper till med samordning bl.a. av information och välkomstdag vid terminsstarten. Vid institutionerna finns sannolikt stor kompetens kring studieadministrativa frågor. Om inte all kompetens finns på alla institutioner skulle en samordning och ett delat ansvar kunna vara en lösning. Om trycket på institutionernas studievägledning minskar kan mera tid kan finnas för andra frågor. Förslag till beslut LUN föreslås besluta att uppdra åt kansliet att skyndsamt undersöka möjligheterna att tillfälligt anställa 1-2 studievägledare med övergripande ansvar för lärarprogrammet. Kansliet ska också arbeta fram en modell för finansiering så att 1-2 studievägledare omgående kan anställas. För 2008 bör finansieringen kunna ske genom avtal mellan de utbildningsvetenskapliga institutionerna, plus Pedagogiska institutionen. För en fortsättning under del av 2009 bör finansieringen lösas i samband med budgetarbetet.

21 1(11) LUN Bilaga 5 Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Bakgrund Under ett antal år har Lärarhögskolan i Stockholm haft ett särskilt uppdrag enligt regleringsbrevet att utveckla lärarutbildning för döva - och hörselskadades barns lärande i samverkan med Örebro universitet. Från och med 2008 har Stockholms universitet detta uppdrag. I uppdraget för 2008 finns inget skrivet om samverkan med andra universitet. I regleringsbrevet för 2008 har Stockholms universitet erhållit 2111 tkr för utveckling av lärarutbildningen för dövas och hörselskadades behov (bilaga 4, under finansiering 25:23 ap.9). Lärarutbildningsnämnden (LUN) fattade den 6 februari 2008 följande beslut: - att tillsätta en arbetsgrupp som utarbetar förslag till fördelning - att arbetsgruppen ska bestå av representanter för institutionerna för specialpedagogik, nordiska språk, lingvistik samt utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap. Prefekterna för dessa institutioner utser representanterna. Kerstin Stenberg från kansliet deltar i gruppen. Följande personer har utsetts av prefekterna att delta i utarbetande av ett förslag till LUN: Studierektor Fia Andersson, Specialpedagogiska institutionen Professor Brita Bergman, Lingvistiska institutionen (Teckensspråk) Professor Kristina Svartholm, Institutionen för Nordiska språk (Svenska som andra språk för döva) Prefekt Torbjörn Tambour, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap (UMN) Lektor Bengt-Olov Molander, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap (UMN) Utbildningsledare Kerstin Stenberg, Lärarutbildningskansliet (sekreterare i gruppen) Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningskansliet Telefax: Stockholm E-post:

22 2(11) Den verksamhet som idag pågår inom lärarutbildningen med fokus specialskolan berör i huvudsak de språkliga och naturvetenskapliga områdena. SU har just nu en teckenspråkig studentgrupp som enligt gällande utbildningsplan kommer att få en lärarexamen med språklig inriktning inom läs- och skrivutveckling för döva/hörselskadade barns lärande, teckenspråkoch svenska som andra språk för döva. Inom dessa områden pågår utvecklingsprojekt parallellt med utvecklingen av kurser och utbildningen. Dessutom pågår sedan 1998 ett utvecklingsprojekt kring döva barns lärande och undervisning i naturvetenskap. Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen har träffats två gånger och däremellan arbetat via datorkommuniktion. Vid arbetsgruppens första möte beslutades att de särskilda medlen i regleringsbrevet i första hand utgör merkostnader i samband med genomförande av kurser som idag ingår i lärarutbildningen inom den särskilda profilen mot specialskolan. Under 2008 gäller det i första hand kurser inom AUO2 och inriktningen Teckenspråk och svenska som andra språk för döva med didaktisk inriktning. Studentgruppen som hösten 2008 ska genomföra denna inriktning är i dagsläget åtta personer varför kostnader för genomförande av kurser och VFU för denna grupp blir betydligt högre än de medel som institutionerna får som ersättning för genomförda helårsprestationer. Arbetsgruppen har även granskat pågående utvecklingsprojekt (se beskrivning nedan) och bedömt dessa utifrån fortsatt behov av utveckling i relation till utvecklingen av lärarutbildningen och specialskolans behov av kompetens inom olika områden. För att kunna bedöma utvecklingskostnader/merkostnader för projekten/undervisningen har alla berörda institutioner (Specialpedagogiska institutionen, Institutionen för nordiska språk, Lingvistiska institutionen, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap, Örebro universitet) inkommit med en redovisning av pågående projekt, där man bland annat beskrivit status för projektet, ev. resultat som kan beskrivas, på vilket sätt man fortsättningsvis anser att man vill genomföra projekten. Institutioner som är berörda av att genomföra av kurser/moment inom profilen har inkommit med beräkningar av direkta utvecklings- och undervisningskostnader för utbildningen under Dessutom har Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk- och språkutveckling (USOS) samt Högskolan i Malmö inkommit med begäran om medel för två nya utvecklingsprojekt. Vissa projekt har under arbetets gång fått uppdrag att komplettera/förtydliga sina projektplaner/resultat innan arbetsgruppen tagit ställning till fördelning av medel. Arbetsgruppens medlemmar är eniga om det förslag till beslut som lärarutbildningsnämnden har att ta ställning till. Kort beskrivning av utveckling/ utvecklingsprojekt som arbetsgruppen prioriterar i sitt förslag till beslut.

23 3(11) Merkostnader i samband med utbildning inom döv/hörselprofil En lärarutbildning med profil mot att arbeta med döva och hörselskadade elever i grundskola och specialskola startade hösten Utbildningen syftar till att utbilda blivande lärare för undervisning av teckenspråkiga (svenskt teckenspråk som första språk) och teckenspråksbehövande (svensk teckenspråk som andra språk) barn och ungdomar. Studenterna fick en något reviderad utbildningsplan jämfört med övriga studenter i lärarutbildningen. Bland annat beslutade lärarutbildningsnämnden vid LHS att dessa studenter, före sina inriktningsstudier skulle genomgå två obligatoriska specialiseringar med fokus på döva - och hörselskadade barns lärande. Studenterna skulle även förlänga sina studier med 30hp för att säkerställa en (valbar) specialisering i sin examen. Tolv studenter startade utbildningen, åtta studenter finns fortfarande kvar och skall hösten 2008 starta sin inriktning Teckenspråk- och svenska för döva med didaktisk inriktning 60 hp. För att möjliggöra genomförande av utbildningen skall medel för merkostnader tillföras institutioner som har ansvar för kurserna inom profilen. I merkostnader ingår även vissa resekostnader i samband med studenternas VFU- perioder som genomförs vid landets alla specialskolor samt även kommunala skolor för döva och hörselskadade elever (utanför Stockholms län). Merkostnader har beräknats utifrån skillnaden mellan ersättningen för 8 helårsprestationer och en beräknad grupp om 20 studenter (Hum-Sam får 51 tkr/ helårsplats). Specialpedagogiska institutionen har i förslaget tilldelats ersättning för kostnader för extra handledning av studenterna, samordning av kursutveckling inom profilen, samverkan med VFU-skolor i landet mm. Utveckling av inriktningen Utveckling av innehållet i kurserna inom inriktningen ( genomförs under hösten 2008), är nödvändig parallellt med genomförande. För utveckling av de ämnesdidaktiska momenten krävs olika samarbetsprojekt mellan olika ämnesinstitutioner och fältet. Dessa projekt sker inom områdena svenska som andraspråk för döva, litteraturvetenskap, och teckenspråk. Medel för utveckling inom inriktningen Teckenspråk och svenska för döva med didaktisk inriktning 60 hp har fördelats till Specialpedagogiska institutionen som i sin tur fördelar medel till Institutionen för lingvistik (från 1 juli 2008 finns områdena teckenspråk och svenska för döva på samma institution, Institutionen för lingvistik). Ett pågående utvecklingsprojekt inom profilen kring visuellt och auditivt baserat skriftspråkande (VIA-projektet) VIA-projektet har flera syften. Ett syfte är att beskriva den teckenspråkiga undervisningen med utgångspunkt i hur elever i skolor där studenterna har sin verksamhetsförlagda utbildning utvecklar sin tvåspråkighet med fokus på didaktiska frågor i ämnena svenska och teckenspråk. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i studenternas upplevelser i arbetet tillsammans med handledarna under den verksamhetsförlagda utbildningen, utveckla och prova nya tankar och idéer. Däri ingår att även utmana traditioner och traditionellt tänkande kring elevernas tvåspråkighet och att beskriva framkomliga vägar för ett vidare visuellt och auditivt baserat

24 4(11) skrift- och teckenspråkande. Projektet har pågått sedan hösten 2006 vid starten av pågående profil inom döv/hörsel-området, och vill bl.a få svar på följande frågeställningar: Kan vi tillsammans utveckla ny pedagogisk praxis samtidigt som vi utvecklar ny kunskap om den pedagogiska tvåspråkiga läs- och skrivpraktiken? Kan vi hitta arbetsformer som växlar mellan reflektion och praktik kring frågor om elevers tvåspråkighet och visuellt baserade lärande? Kan man utveckla något som skulle kunna kallas visuell didaktik i läs- och skrivlärande? Kan eleverna själva engageras i metaanalyser av deras agerande i tvåspråkiga pedagogiska situationer? Arbetsgruppen föreslår att Specialpedagogiska institutionen erhåller 1184,7 tkr för genomförande av kurser och utveckling inom profilen mot specialskola.(se beräkning bilaga 2) Därutöver föreslår arbetsgruppen att medel fördelas till följande utvecklingsprojekt Beskrivningar nedan är utdrag ur redovisningar och äskanden. Teckenspråkig lärarutbildning och dess pedagogiska redskap (ALMA-projektet) Utgångspunkten för den teckenspråkiga lärarutbildningen (profilen) vid SU är en modifierad befintlig lärarutbildning. Utbildningen riktar sig till blivande lärare som har som uppgift att undervisa de barn och ungdomar som använder svenskt teckenspråk som sitt första språk och de som har svenskt teckenspråk som sitt andra språk. Studenterna består både av funktionellt döva, hörselskadade och av hörande. Med anledning av den unicitet som den teckenspråkiga lärarutbildningen i högskolesammanhang utgör, startades ALMA-projektet dels för att dokumentera utbildningen, dels för att utveckla den. Syftet i ALMA-projektet har varit att utifrån sociokulturellt perspektiv på lärandet beskriva de teckenspråkiga och teckenspråkskunniga lärarstudenters lärandeprocess och de pedagogiska redskap som finns till deras förfogande. Pedagogiska redskap handlar exempelvis om språkval, visualitet och annat pedagogiskt stöd samt utveckling av studiestrategier och kulturell internalisering via akademisering av svenskt teckenspråk. Då kommunikation och språkanvändning är centrala i denna utbildning studeras även, hur och vad studenterna lär sig för att bli lärare för döva och hörselskadade barns behov i en auditivt institutionell miljö. Frågeställningarna är följande: Vilka beståndsdelar i utbildningen kan hänföras till critical incidents som gynnar eller missgynnar de studerandes lärande i önskvärd riktning, exempelvis framgång, dilemman, problem och särskilda händelser i mötet mellan två språk? Hur påverkas lärandet av olika redskap såsom tolkning, språkstöd, tutoring, visualitet, val av läromedel, lärarnas undervisning (deras utgångspunkter i lärandet)?