MUSEERNA VID DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MUSEERNA VID DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN"

Transkript

1 MUSEERNA VID DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN Flanerar man längs den vackra Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm kan man inte undgå att lägga märke till tre stora byggnadskomplex längs vikens norra strand. Byggnadernas funktion är snarlika men arkitektoniskt är de vitt skilda åt. För att underlätta för läsaren tänker vi oss att vi följer Djurgårdsvikens norra strand från Djurgårdsbron. Vi passerar då först det gamla Skogsinstitutet, beskrivet i Kulturvärden nr 1/1999, därefter Diplomatstaden med sina stora villor från och 20-talen, på vänster hand öppnar sig Ladugårdsgärde (Kulturvärden nr 1/2000) och sedan är vi framme vid restaurangen och hotellet Villa Källhagen. Stället är känt redan på Bellmans tid som landsvägskrogen Röda Stugan. Eventuellt ingår den ursprungliga byggnaden i det fristående hus som nu används som festvåning. Den moderna byggnaden är ritad av arkitekterna Bjurström och Brodin och invigdes Den diskreta, milt ljusgråa huset har lånat motiv från den berömde arkitekten Gunnar Asplunds Villa Snellman på Djursholm. Strax bortom värdshuset låg fordom den lilla gården Hesslingsberg, uppkallad efter hovjägaren Hessling som hade sitt boställe här i mitten av 1700-talet. Detta kan i sin tur ha varit byggt på ett gammalt kruthus från 1700-talets början. Flera sådana byggdes då runt Djurgården för att sprida kronans krutförråd och därmed minska olycksriskerna. Minst två av dem finns kvar än idag. Ett ligger vid båthamnen Hundudden på norra Djurgårdens östra sida och det andra är nu en del av den gamla Bonnierska villan Nedre Manilla. Hesslingsberg fanns kvar till slutet av 1920-talet då gården revs för att lämna plats åt 1930 års Stockholmsutställning, den funktionella arkitekturens genombrott. Trots att utställningen kom att bli epokgörande återstår bara två synliga minnen. Det ena är toalettinrättningen på Strandvägen invid Djurgårdsbrons norra fäste och det andra är den svaga terrasseringen framför Sjöhistoriska museet. Ragnar Östbergs palats När vi nu passerat Villa Källhagen och en skogsdunge ligger Sjöhistoriska museets vita palats framför oss. Den har i likhet med sina museala grannar en lång bakgrundshistoria. Arbetet för ett sjöfartsmuseum i Stockholm inleddes 1913 genom bildandet av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum. Redan året därpå öppnades en utställning om landets civila sjöfartshistoria i förhyrda lokaler på Skeppsbron 46. Man tvingades stänga utställningen 1920 och magasinera de insamlade föremålen, men kunde 1925 åter öppna i rederiet Nordström och Tuhlins fastighet på Skeppsbron 34. Här kom man att stanna i 10 år. De sjömilitära delarna av museet härstammar från flottans modellkammare i Karlskrona där fartygsmodeller samlats ända från 1600-talets mitt. Redan år 1867 visades ett antal av de unika modellerna på världsutställningen i Paris och än mer uppmärksammade blev de på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm Där presenterades de i flottans och arméns egen paviljong tillsammans med andra äldre och nyare marina föremål. Efter utställningen återfördes modellerna till Karlskrona. Starka krafter arbetade för ett nytt centralt marinmuseum i Stockholm och 1907 öppnades en tillfällig utställning i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg som idag hyser Utrikesdepartementet. Modellerna hämtades ånyo från Karlskrona och andra föremål tillfördes från bl.a. Marinförvaltningen. Flera förslag lades fram för en ny permanent museibyggnad, både Galärvarvet, Karlaplan och Kastellholmen diskuterades. Under tiden förvarades Statens Sjökrigshistoriska samlingarna i källaren till det gamla Bancohuset vid Järntorget i Gamla Stan, där Statens Fastighetsverk nu har sitt säte. Bättre möjligheter erbjöds när Skogsinstitutet flyttade från Nobelparken till Frescati Här kunde föremålen äntligen visas för allmänheten under namnet Marinmuseum.

2 Länge hade man emellertid närt tanken om ett gemensamt sjöhistoriskt museum och 1928 framlade representanter för de båda verksamheterna en skrivelse till regeringen med förslag om ett gemensamt marin- och sjöfartsmuseum med placering någonstans i staden. Förslaget gav genklang på många håll och resulterade i mars 1931 i en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på kronor för ändamålet. Villkor för donationen var att statens skulle upplåta lämplig tomt, att bygganden inte fick uppföras i funktionalistisk stil och att beslut i frågan skulle vara fattat före utgången av Riksdagen biföll också en proposition med detta innehåll Villkoret om att museet inte fick byggas i funkisstil var sannolikt en följd av den då pågående arkitekturdebatten i efterdyningarna av Stockholmsutställningen. Ironiskt nog kom museet att byggas på platsen för utställningens stora funkisrestaurang. De tidigare nämnda teraserna, eller rättare sagt gradängerna, minner om detta. Den ungefärliga platsen för museet hade diskuterats redan tidigare, bl.a. i ett utkast av arkitekten Ferdinand Boberg från I augusti 1931 utlyste en statlig utredning en begränsad arkitekttävling för att man skulle få idéförslag. Vissa ramar fastslogs, bl.a. skulle plats göras för fartygsmodellerna och för det bevarade akterskeppet från Gustav III:s chefsfartyg Amphion. Byggnadsrådet Carl Bergsten vid Byggnadsstyrelsen tillsattes som domare och de kända arkitekterna Ragnar Östberg, Cyrillus Johansson och Ragnar Hjort inbjöds som tävlande. Bergsten förordade Ragnar Hjorts förslag, som bäst uppfyllde lokalkraven och som dessutom var billigast. Utredningen frångick dock domarens ställningstagande, då man ansåg att förslaget var allt för funktionalistiskt och därmed inte stod i överrensstämde med donationsvillkoren. Istället fick Ragnar Östberg i uppdrag att modifiera sitt förslag, som uppenbarligen var inspirerat av Olof Tempelmans gymnasiehus i Härnösand från Efter det att regeringen tillsatt en nämnd för att leda arbetet kom modifieringarna, till Östbergs irritation att bli flera. Det gällde bl.a. fönsternas antal och placering, byggnadens längd och bredd samt och trappornas utformning. Byggnadsarbetet utfördes åren och museet invigdes Resultatet blev en ganska smäcker och elegant byggnad i ett cirkelsegment och med en central rotunda. Stilen är Swedish Grace och rotundans utformning går tillbaka till det mest, enligt Östberg själv, fulländade av alla rundtempel, Pantheon i Rom. Arkitektoniskt mest intressant är Minneshallen, eller Troféhallen som den tidigare kallades. Den förlades i centralaxelns fortsättning från den runda pelarförsedda vestibulen. Salen fick sitt ljus från höga smala fönster under taket och i dess bortre sida byggdes akterskeppet från Amphion in. I salen visades bataljmålningar och troféer i form av bl.a. erövrade örlogsflaggor samt några av de största fartygsmodellerna. Det nedre planet disponerades ursprungligen av örlogssamlingarna medan det övre visade handelssjöfartens utveckling. En hel skans från skonerten Hoppet med tillhörande däck och komplett inredning är kvar som en del av den ursprungliga basutställningen. Dualismen i samlingarna var länge vägledande för museets verksamhet. De bägge delarna slogs inte ihop till en gemensam myndighet förrän Bibliotek och tjänsterum förlades till museets norra gavel, i strid med Östbergs ursprungliga förslag, medan behovet av magasinsutrymmen helt förbigicks. En film- och föreläsningssal tillkom under 1970-talet och en cafeteria inreddes vid den södra gaveln i början på 1990-talet. Behovet av utställningsytor och nya publika utrymmen har under åren framtvingat mer eller mindre lyckade ombyggnader. Minneshallen har blivit arkitektoniskt utarmad och vestibulen framträder nu i ett mycket förkrymt skick. För närvarande har man också problem med slitna golv i bottenvåningen och med en dålig klimatanläggning. Trots senare förändringar inbjuder Östbergs byggnad dock fortfarande till en seglats på historiens oceaner och en vandring längs forntida stränder.

3 Ernst Jacobssons kasern På Sjöhistoriska museets baksida upptäcker finner vi de kvarstående delarna av Livregementets dragoners (K 2) kaserner, eller Kavallerietablissemanget som det också kallades. Livregementets dragoner var, till skillnad från t.ex. det värvade Livgardet till häst, ett indelt förband. Detta innebar att de fast anställda dragonerna i regel bara tjänstgjorde någon månad om året. Dragonerna, som härstammade från det gamla Livregementet till häst med anor från 1500-talet, rekryterades huvudsakligen i Uppland där regementets boställen låg. Livdragonerna hade tidigare fört en ambulerande tillvaro med övningsplatser på Pollacksbacken i Uppsala och vid Drottningholm. Sedan 1827 hade man övat på Ladugårdsgärde och legat i läger vid Värtan om somrarna. Så småningom krävde den utökade beväringsutbildningen, en föregångare till den allmänna värnplikten, bättre förläggningsutrymmen och övningsmöjligheter. Etablissemanget skulle också hysa kavalleriets samlade befälsskolor. Även Norrlands dragonregementes rekrytskvadron kom att inlogeras här under 1890-talets början, i avvaktan på att nya kaserner skulle stå klara i Umeå. På platsen för kasernbyggnaderna låg på slutet av 1700-talet gården Wiksberg som revs 1879 för att lämna utrymme åt den nya anläggningen, ritad av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ernst Jacobsson, en av seklets mest produktiva arkitekter. Han hade några år tidigare ritat rikets första moderna kasern för Svea artilleriregemente (A 1, nuvarande Försvarshögskolan) vid Valhallavägen i Stockholm, färdig Till skillnad från A 1:s sammanhållna byggnad runt en central kaserngård, projekterades Kavallerietablissemanget som en anläggning bestående av flera huskroppar, med drag av paviljonger. Det rörde sig däremot inte om något renodlat paviljongsystem, ett sådant som samtidigt förespråkades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien och som kom till användning vid flera av deras lasarettsbyggnader. Etablissemanget stod färdigt 1881 och var utfört i enkel gulputsad nyklassicism med få utsmyckningar. Närmast Sjöhistoriska museet byggdes två långa stallängor, parallellt med varandra längs Djurgårdsviken respektive nuvarande Djurgårdsbrunnsvägen, med plats för sammanlagt 300 hästar. Vinkelrätt mellan dessa uppfördes ridhus och exercishus av trä. På platsen för nuvarande Folkens museum byggdes de tre kasernpaviljongerna, två på linje och en bortom, i rät vinkel mot Djurgårdsbrunnsvägen och viken. Kasernerna bestod vardera av en rusticerad bottenvåning med tvåvåningspaviljonger på varje gavel. Varje kasern hade en genomgående korridor, till skillnad mot det egentliga paviljongsystemet och 6 logoment, ett för 12 man och fem för 15 man. I flygelpaviljongerna fanns expeditioner och dagrum samt lägenheter för underofficerare. Dessa bestod av två rum och kök för fanjunkare samt ett rum och kök för gift sergeant. Ogift sergeant ansågs inte behöva något kök. I den mellersta av kasernerna fanns också utrymmen för regementsexpeditionen och officerarnas samlingsrum. Söder om kasernerna uppfördes det särskilda sjukstall och bortom dem förlades en envånings sjukpaviljong. Den allmänna värnpliktens införande 1901 innebar att regementets samtliga fem skvadroner om 125 man vardera, nu skulle rymmas i kasernerna. Ombyggnadsuppdraget gick till chefsarkitekten vid Arméförvaltningens kasernbyggnadsbyrå, Erik Josephson. Denne räknas än idag som rikets främste kasernarkitekt med en mycket stor både civil och militär produktion bakom sig. Han beräknas ha ritat 51 kasernetablissemang under sin aktiva tid. Dessutom var han kusin till Ernst Jacobsson och möjligheterna att sammanblanda dessa två är legio. Josephson lät höja de tre kasernerna med en våning och bottenvåningen på den mellersta byggdes om till underofficersbostäder samt arrestlokal. Även gavelpaviljongerna och sjukpaviljongen höjdes. Stallarna förlängdes för att få plats med alla hästar och en ny stallänga samt ett ridhus i sten tillkom mellan och i vinkel mot de andra. Bortom sjukpaviljongen byggdes ett kanslihus i två våningar med vindsvåning, omgärdat av en vacker park och med strålande utsikt mot Djurgårdsviken. Kanslihuset innehöll även

4 officersmäss medan underofficersmässen förlades till en nyuppförd byggnad med två våningar och vindsvåning, på en liten kulle mellan den södra stallängan och viken. I huset fanns också verkstäder och tjänstebostäder. För manskap och underbefäl byggdes ett marketenteri öster om kanslihuset redan 1895 och i höjd med kasernerna längs Djurgårdsbrunnsvägen uppfördes matinrättningen och en förrådsbyggnad. Förhållandena måste ha upplevts som nära nog idealiska, med vacker övningsterräng i på knutarna och nära till stadens centrum. Värnpliktiga dragoner, uppvuxna på landsbygden, var säkert heller inte vana vid centralvärme och rinnande vatten. I och med 1925 års försvarsbeslut var Livregementets dragoners saga all. Det sammanslogs med sin gamla ärkefiende Livgardet till häst 1927, under det nygamla namnet Livregementet till häst (K 1). Det nya regementet sammanfördes till hästgardets kaserner vid Lidingövägen och etablissemanget lämnades. Vid trettiotalets slut användes det för en jordbruksutställning och även Stockholmsutställningen kom att utnyttja delar av det. Idag kvarstår stallängorna, varom mera nedan, sjukstallet, en förrådsbyggnad, underofficersvillan och kanslihuset. Förrådsbyggnaden disponeras av Folkens museum och i villan finns Sjöhistoriska museernas kansli samt två privata f.d. tjänstebostäder. Kanslihuset, senare kallat Dragongården, kom att användas som bostad av greve Folke Bernadotte, som hade varit regementskvartermästare vid K 2. Han mördades av judiska terrorister under sitt medlaruppdrag i Palestina Den efterlevande familj bodde kvar i byggnaden till mitten av 1970-talet då den övertogs av Markandsdomstolen och av Byggnadsstyrelsen. Området köptes vid 1990-talets början av Kinas ambassad som lät uppföra nya kansli- och bostadshus i klassisk kinesiskinfluerad byggnadsstil. Dragongården är idag den kinesiske ambassadörens residens. Det gamla marketenteriet, som ingick i Sockholmsutställningens nöjesfält och som under familjen Bernadottes tid var chaufförsbostad, ingår däremot inte i ambassadkomplexet. Det tjänar nu som konferensanläggning för Finansdepartementet. Till minne av Livdragonerna restes en minnessten i närheten av södra stallets östra gavel Ragnar Hjorts museum Dagens Tekniska museum skapades av bl.a. Ingenjörvetenskapsakademien 1924, då stiftelsen Sveriges Tekniska museum inrättades. Diskussioner hade då pågått i flera år dessförinnan. Förebilden var Deutsches Museum i München och dess teknikhistoriska samlingar. I flera år var tekniska museets verksamhet inriktad på föremålsinsamling i väntan på en museibyggnad. Tack vare en donation på två miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde planerna realiseras sättas i verket Något villkor om att museets skulle uppföras i någon viss stil förekom inte, till skillnad från vad fallet varit vid samma stiftelses donation till Sjöhistoriska museet. Redan 1930 hade Ragnar Hjort, byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, utarbetat ett förslag, som nu kunde förverkligas. Förslaget anslöt till de ideal som presenterats vid Stockholmsutställningen samma år. Hjort var för övrigt inblandad i flera museiprojekt, inte bara Sjöhistoriska museet utan också bl.a. Hallands länsmuseum i Halmstad 1933 och Armémuseums nya gestaltning Staten ställde marken till förfogande, men bara ett stall revs för att lämna utrymme vilket gjorde att museet måste anpassas till en relativt liten markyta. Lösningen blev en kompakt huskropp med tredubbel rumsbredd, något som var fördelaktigt för kommunikationerna inom huset. I byggnadens mellersta del förlades trappor, hissar och magasin. Hisstrumman glasades in så att besökarna skulle kunna se hissmaskineriet i funktion, en mycket bokstavlig tolkning av begreppet funkis. Detsamma gällde för övriga tekniska funktioner som ventilationsaggregat och värmecentral, men dessa ha senare moderniserats och dolts. På entréplanet placerades de interna funktionerna som tjänsterum, arkiv och bibliotek. En hall innanför entrén var tänkt för tillfälliga utställningar, medan

5 lokalerna för basutställningarna i huvudsak fanns på de två övre våningar i sammanhängande cirklar av rum. För de mycket stora föremålen byggdes en maskinhall öster om våningshuset, en välvd järnkonstruktion, klädd med koppar och eternit. Passagen mellan huvudbyggnaden och maskinhallen utformades som en minneshall, kallad Sverigesalen. Salen hade en stram klassicistisk inredning, smyckad bl.a. med byster av svenska uppfinnare och industrimän. Den, liksom mycket av utställningarna i övrigt, var formgiven av konstnären Jerk Werkmäster. Sverigesalen är nu dessvärre helt spolierad. Under maskinhallens terrass fanns tidigare en vaktmästarebostad om två rum och kök, med ingång från norr och förbindelse med arbetsplatsen. För direktören inreddes en ljus och modern bostad högst upp i huvudbygganden och på samma plan inreddes också museets restaurang med terrass och en hänförande utsikt. Invigningen av museet skedde 1936, men det dröjde till 1938 innan publiken fick se annat än tillfälliga utställningar. År 1938 invigdes även gruvutställningen, som ursprungligen visats på 1897 års Stockholmsutställning i en byggnad som exponerade den skånska storindustrin. Byggnaden i fråga är f.ö. belägen på Skansenbergets norra sida och är i skrivande stund under renovering. Ridhuset och stallängorna användes i många år som magasin, men byggdes senare om. Ridhuset förändrades till konferensanläggning i mitten på 1960-talet, men inreddes till barnoch ungdomsavdelningen Teknorama i mitten på 1970-talet, efter ritningar av Britta och Kjell Abramsson. En ytterliggare förändring skedde 1998 för att skapa nya arbetsplatser i husets övervåning. År 1974 tillkom Telemuseum i den norra stallängan mot Djurgårdsbrunnsvägen efter en omfattande ombyggnad, som bl.a. innefattade utgrävning av en källarvåning och inrättandet av ett andra våningsplan. Det är i princip bara längans ytterväggar som återstår. Telemuseum är fristående från Tekniska museet men man delar administrationstjänster. I utställningarna ingår LM Ericssons magnifika styrelserum från Telemuseum står nu inför en omgestaltning. I samband med Aseas 100-årsjubileum 1983 tillsköts medel för att bygga upp ett elkraftsmuseum i det södra stallet och vid ombygganden inreddes även museets cafeteria där. Stallets invändiga karaktär är bevarad med vitputsade murar och bärande träpelare. Den senaste stora tillbyggnaden till museet är Wallenberghallen, efter ritningar av Erik Källström, Arksam AB. Den invigdes 1994 och är inpassad mellan Teknorama och Maskinhallen på platsen för det gamla exercishuset och förbinder museets olika delar. Höjden har begränsats av de intilliggande stallängornas takåsar, så att endast de bågformiga lanterninerna syns på avstånd. Wallenberghallen har likheter med Maskinhallen, en enkel byggnadskropp med rundad takform, byggd i en bärande synlig stålkonstruktion. Den rymmer en stor utställningshall som med skjutväggar kan delas i flera mindre rum samt hörsal och museets fotoateljé. Till minne av forna tiders byggnadsteknik står utanför huvudbyggnaden står en kyrkspira i gjutjärn. Den härstammar från Riddarholmskyrkan där den uppsattes efter branden 1839 efter den stora branden Spiran var en av fyra hörntorn och togs ner 1965 på grund av rostangrepp. Den flyttades till platsen Ragnar Hjorts arbeten karakteriseras som ett högt utvecklat sinne för form och mått, fasthet, klarhet, balans. Omdömet passar väl in på Tekniska museets byggnad, framför allt på interiörens öppna och föränderliga struktur. Stilmässigt är byggnaden en god representant för funktionalismens omisskännliga formspråk, ett museiföremål i sig självt.

6 Folkens hus Mellan Tekniska museet och Dragongården ligger Etnografiska museet, eller Folkens Museum Etnografiska som det numera heter. Museet är en utveckling av den etnografiska avdelningen i Naturhistoriska Riksmuseet, som bildades i slutet av 1800-talet. Avdelningen följde inte med när Riksmuseets nya byggnad vid Frescati togs i bruk 1916, utan stannade kvar i Vetenskapsakademiens dåvarande hus, det gamla Westmanska palatset invid Adolf Fredriks kyrka. År 1930 flyttade man in i de gamla dragonkasernerna, som trots vissa ombyggnader knappast var särskilt lämpade för sitt ändamålet. I samband med inflyttningen ändrades namnet till Etnografiska museet men verksamheten skildes dock inte från Riksmuseet förrän Museets dåliga förhållanden och bristande resurser var en följetong under många år. En museichef sade upp sig i protest mot statsmakternas ringa intresse, men droppen urholkade så småningom stenen och kasernerna rev. En ny byggnad uppfördes på dessas plats under åren efter ritningar av arkitekterna J. Gezelius och G. Mattson. Det nya museet invigdes Huset består av en tvåvånings kvadratisk betongstomme, men är prydd med en rödmålad locklistpanel och en serie av utskjutande takfall med synliga taksparrar. På den södra sidan finns utskjutande delar liksom på taket där den platta konstruktionen där den platta konstruktionen bryts. Den egensinniga arkitekturen framstår som en blandning av svenska lantbruksbyggnader och avlägsna byggnadskulturer. Byggnadens vackraste partier, där bl.a. museirestaurangen ingår, vetter mot parkanläggningen i söder, men fasaden mot Djurgårdsbrunnsvägen har kritiserats för osäkra kompromisser. Museets utställningsytor präglas av flexibilitet, men den vackra dubbeltrappan i den centrala höga utställningshallen har fått en överraskande trång placering. De publika delarna i övrigt anses som välplanerade, men föremålsmagasinen i souterrainvåningen har fått en mindre lyckad utformning med friliggande rörsystem. På byggnadens södra sida ligger det japanska tehuset Zui-Ki-Tei. Dess föregångare donerades till Sverige i mitten på 1930-talet men blev lågornas rov Endast delar av trädgården, gångstenarna, vattencisternen och det lilla vänthuset finns kvar och kan ses bakom den nuvarande museibyggnaden. I början av 1980-talet började en kommitté arbeta för ett nytt tehus och 1989 kom beskedet att fyra japanska pappersföretag donerat medel. Andra företag bekostade uppförandet och transporten från Japan liksom anläggandet av den traditionella trädgården runt huset. Tehuset består av två större och ett litet rum. Ofta innehåller ett tehus också ett yttre rum, väntrummet. Detta har här lagts i en fristående paviljong vid ingången till trädgården. För att återgå till museibyggnaden möttes den med skepsis av tidens renläriga funktionalister, medan mer förstående kritiker såg den som fint exempel på postmodernistiskt symbolspråk. Den belönades med Kasper Sahlinpriset För den flanör som efter denna promenad ännu inte blivit lomhörd av historiens vingslag, kan jag berätta att det går att söka sig ännu längre tillbaka i historien vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand. I skogsbacken på det gamla marketenteriets östra sida finns nämligen ett gammalt gravfält från järnåldern. Thomas Roth Forskare vid Armémuseum

Sjöhistoriska museet

Sjöhistoriska museet Sjöhistoriska museet CATRINE ARVIDSSON, Konst- och kulturhistoriker BYGGNADEN VID Djurgårdsbrunnsviken uppfördes för två separata museer Sjöfartsmuseet och Marinmuseet som senare slogs samman till ett.

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

SÖDRA KASERNGÅRDEN, Fd T3 NYA ARMATURER

SÖDRA KASERNGÅRDEN, Fd T3 NYA ARMATURER SÖDRA KASERNGÅRDEN, Fd T3 NYA ARMATURER Remsle 13:64, Sollefteå kommun, Ångermanland Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2009:12 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG

DiG. Samlade vykort från Gullaskruv. DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG DiG Samlade vykort från Gullaskruv DiG Dokumentation i Glasbruksbygd DiG 201. Kyrkan i Hälleberga Kyrkan uppfördes 1819 1821 under Peter L. Sellergrens tid. Byggnaden hade korsformad plan med torn i väster

Läs mer

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-

Läs mer

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09. Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.23 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11 KN-SLM15-0119 byggnadsvård En del av Landstinget Sörmland till. Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen från. Sörmlands museum, David Hansson datum. 2015-09-11 ang. Yttrande rörande Flens

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge 10 750 kvm 11 748 kvm Park och lekplats Mot Gislövs läge och havet 1 1 2 8 9 915 kvm 6 915 kvm 3 913 kvm 913 kvm 808 kvm 810

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG OMBYGGNAD GÖTEBORG Jurymotivering: Goda exempel av omdaningar och upprustningar av rekordårens bostadsbestånd. I fallet Gångalåten handlar det om ganska drastiska ingrepp med tillbyggnader och hissinstallationer.

Läs mer

UNIT. unitark.se. Anna och Marcus. MEDVERKANDE ARKITEKT: Anders Holmér. STATUS: Inflyttat 2007. ENERGIFÖRBRUKNING: 45 kwh/m 2 /år (köpt el)

UNIT. unitark.se. Anna och Marcus. MEDVERKANDE ARKITEKT: Anders Holmér. STATUS: Inflyttat 2007. ENERGIFÖRBRUKNING: 45 kwh/m 2 /år (köpt el) IDÉ? I Hjuvik, strax utanför Göteborg köpte Anna och Marcus Bohlin en fastighet med ett tillhörande äldre 1 ½-planshus. Området är ett renodlat villaområde som exploaterats hårt under de senaste 20 åren

Läs mer

Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg

Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER Året runt i Båstad VAR: Centrala Båstad LÄNGD:Ca9km TERRÄNG: Lätt PARKERING: Båstad torg MARKERING: Gröna målade äpplen Året runt i Båstad Ca9km Välkommen till en

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

Angående upphävande av byggnadsminnesförklaring för f d Generalstabens stalletablissement, kv Norra Djurgården 1:1, 18, Stockholms kommun och län

Angående upphävande av byggnadsminnesförklaring för f d Generalstabens stalletablissement, kv Norra Djurgården 1:1, 18, Stockholms kommun och län YTTRANDE 1 (5) Ert datum 2006-12-22 Er ref: 432-06-98821 Länsstyrelsen i Stockholms län Kulturmiljöenheten Box 22067 104 22 Stockholm Angående upphävande av byggnadsminnesförklaring för f d Generalstabens

Läs mer

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset.

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset. 63 Bild 48: Björkhagen, Stockholm - 16 våningars höghus ritat av Georg Varhelyi och uppfört 1956. Detta hus har en utformning som väl speglar sin tid och som med sin speciella karaktärsskapande fönstersättning

Läs mer

DOKUMENT ATIONSRAPPORT KVTULLEN2 1992:6 HÄRNÖSANDSSTAD ... -- HARNOSANOS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBER'GET. .. o A VD. FOR KUL TURMILJO'V ARD HJORDISEK

DOKUMENT ATIONSRAPPORT KVTULLEN2 1992:6 HÄRNÖSANDSSTAD ... -- HARNOSANOS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBER'GET. .. o A VD. FOR KUL TURMILJO'V ARD HJORDISEK DOKUMENT ATIONSRAPPORT KVTULLEN2 1992:6 HÄRNÖSANDSSTAD... -- HARNOSANOS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBER'GET.. o A VD. FOR KUL TURMILJO'V ARD HJORDISEK INLEDNING Enligt byggnadsnämndens sarrunanträdesprotokoll

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Militärarkitektur som säkerhetspolitisk

Militärarkitektur som säkerhetspolitisk HANDLINGAR Militärarkitektur som säkerhetspolitisk spegel Inträdesanförande i avd V den 24 november 2009 av Thomas Roth när och om man tänker på militära byggnadsverk torde det i första hand vara befästningar

Läs mer

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson ? Knappt 20 km söder om Göteborg ligger Billdal med sin brokiga villabebyggelse och ett mindre närcentrum. Villorna ligger på pendlingsavstånd till Göteborg men den stora attraktionen är havet, det är

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

«Lifgardisten, han kommer till Gud»

«Lifgardisten, han kommer till Gud» «Lifgardisten, han kommer till Gud» August Strindberg, som under en del år bodde nära Livgardets kaserner på Östermalm i Stockholm, har i Det gamla Stockholm berättat om hur folkhumorn satt text till garnisonens

Läs mer

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Presentation av kontoret

Presentation av kontoret H U S Presentation av kontoret är arkitekt SAR/MSA och började som snickare på ett litet byggföretag i Småland. Detta har påverkat inriktningen på kontoret mycket. En bra idé skall vara genomförbar och

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Gutehövdingens. gård. länsresidenset i visby

Gutehövdingens. gård. länsresidenset i visby Gutehövdingens gård länsresidenset i visby Landshövdingen på Gotland styr sitt län från ett anspråkslöst 1700-talshus vars inredning nyligen ställts i ordning av Fastighetsverket. Residenset ligger i Visbys

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK 72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Trots kollossala volymer 60 000 kvadratmeter känns Postens nya huvudkontor lätt; via transparans, öppenhet och en djärv form. FOTO: FABIO GALLI Postens nya huvudkontor

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

HAVSBADSVÄGEN 20. Havsbadsvägen 20, 269 36 Båstad. Belägen i Båstad kommun, Båstad-Östra Karup församling. Skattesats 32,55.

HAVSBADSVÄGEN 20. Havsbadsvägen 20, 269 36 Båstad. Belägen i Båstad kommun, Båstad-Östra Karup församling. Skattesats 32,55. HAVSBADSVÄGEN 20 Beskrivning Ståtliga och vackra Villa Furunäs på Malen till salu I Malen, på väg ner mot hav och havspooler, ligger stilfulla och vackra Furunäs med tillhörande gästbostad. Du har säkert

Läs mer

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Antikvarisk medverkan Malmö Opera INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2015:008 Helena Rosengren Malmö Museer

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet

Läs mer

Nationalmuseum Tillbyggnad Nationalmuseum Annex. Johan Fransson. Anders Berensson, Lina Broström. Supervisor. Examiner

Nationalmuseum Tillbyggnad Nationalmuseum Annex. Johan Fransson. Anders Berensson, Lina Broström. Supervisor. Examiner Nationalmuseum Tillbyggnad Nationalmuseum Annex Johan Fransson Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Anders Berensson, Lina Broström Jesús Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp

Läs mer

Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden.

Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden. Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden. Även på ytan oansenliga byggnader kan vara intressanta inuti. Många

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

K R I N G B Y G G D G Å R D U P P Å K R A

K R I N G B Y G G D G Å R D U P P Å K R A K R I N G B Y G G D G Å R D U P P Å K R A Vacker kringbyggd gård ca 2 km söder om Lund intill Uppåkra kyrka. Gården ligger med en vidsträckt utsikt över ett omväxlande landskap. Fastigheten är en klassisk

Läs mer

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt

Läs mer

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND 124 NYA STUDENTLÄENHETER Unikt boende i centrala Lund Lagom till höstterminen 2014 sker den första inflyttningen i de helt nya studentlägenheterna i kvarteret Arkivet

Läs mer

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om. BESKRIVNING AV PROJEKT LAGERHUSET, ESLÖV HISTORIA I slutet av första världskriget rådde livsmedelsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade då att på nio platser i landet med järnvägsanknytning uppföra lagerhus

Läs mer

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen. restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

Lilla Marinvillan L1. Exteriör, Lilla Marinvillan L1

Lilla Marinvillan L1. Exteriör, Lilla Marinvillan L1 Lilla Marinvillan L1 Friliggande 2-planshus med stort källarplan som flyter på en fast förankrad ponton. I entréplanet finns kök och vardagsrum samt uteplats vid entrén. I övre planet finns allrummet med

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Stora Maräng Stora Maräng

Stora Maräng Stora Maräng Vy från järnvägsbron Vy från gårdsplan mot Storgatan 41.0 36.9 39.0 FUTURUM 38.2 1 44.4 Futurum 43 Folkets hus 3 41 39.8 43.5 43.5 44.0 43.5 36.2 36.3 42 43.3 36.3 36.3 36 STORA MARÄNG NY IN OCH UTFART

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Att värna om de gamla

Att värna om de gamla Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer