Energideklaration. Fastighetsbeteckning Finsta 1:62 Norrtälje Kommun

Transkript

1 Energideklaration Fastighetsbeteckning Finsta 1:62 Norrtälje Kommun

2 Kund: Liza Toftén Adress: Finstavägen 359 Postadress: Rimbo Er referens: Liza Toftén Vår referens: Jan Andersson Besiktningsman: Jan Andersson Besiktningstidpunkt: 10/6-19 Vi har härmed nöjet att översända Er energideklaration. Tveka inte att höra av Er till oss om ni har frågor eller funderingar kring er färdigställda energideklaration. Med vänlig hälsning Jan Andersson Certifierad Energiexpert Certifierad Sakkunnig Funktionskontrollant Certifierad Termograför Level 1 Tel: jan.andersson@ev-r.se

3 Bakgrund Lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Deklarationen ska sedan elektroniskt skickas in på framtagen blankett till Boverket som upprättar ett register för ändamålet. I vissa byggnader ska resultatet av energideklarationen anslås på väl synlig plats i byggnaden, lämpligtvis i husets entré. Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer SFS 2006: 985 bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt ska vi skapa ett hållbart samhälle och minska EU:s beroende av importerad energi. Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till Genomförda åtgärder som föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. En oberoende expert tar tillsammans med byggnadsägaren fram uppgifter som kan leda till förslag på kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden. Genom att sedan genomföra dessa kan både pengar och miljö sparas. För mer information kring lagen om energideklarationer hänvisar vi gärna till Byggnadens energiprestanda 2 Energiprestanda är den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år (SFS 2006:985). Energi som ingår är energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvatten samt drift av byggnaders installationer (pumpar, fläktar eller dyl.) och övrig fastighetsel. Energiprestanda är energianvändning per golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedda att värmas till mer än 10 grader C (tempererad area) och som är begränsade av klimatskärmens insida. Energiprestanda redovisas i kwh/kvm och år. Från och med den 1 januari 2014 visar energideklarationens sammanfattning (sista sidan) byggnadens energiklass i en skala från A till G. Energideklarationer utförda före detta datum saknar denna energiklassning. Energiklassningen av byggnader har samma utformning som kan ses på vitvaror, t.ex. kylskåp och tvättmaskin. Den stora skillnaden är att de vitvaror som säljs idag är nya med modern teknik och de får därmed bra energiklassning. Den äldre sammanfattningen som introducerades i samband med uppstarten av energideklarationerna innehöll totalt sju energinivåer. Från låg till hög energianvändning. De nya energiklasserna är också sju till antalet men sträcker sig från A till G. Däremot är inte skalorna densamma. Det betyder till exempel att om din byggnad tidigare hamnat på energinivå fyra i förra energiklassningen så får den nödvändigtvis inte energiklass D i den nya energiklassningen.

4 Alla byggnader jämförs med Energiklass C som är nybyggnadskravet, vilket medför att många befintliga byggnader hamnar i en energiklassning över det, även om de skulle ha en väldigt bra energianvändning i jämförelse med liknande byggnader. Referensvärden Referensvärde är ett jämförelsetal som kan användas för att jämföra olika byggnaders energieffektivitet. 3 Referensvärde är dels de krav på specifik energianvändning i nya byggnader som gäller enligt Boverkets byggregler, aktuell byggnorm, dels ett för byggnadskategori typiskt intervall för energiprestanda. Dessa värden räknas ut av inmatningsprogram. Ålder, byggnadstyp, lokaltyp, värmekälla, ort (klimat), varmvatten och fastighetsel är parametrar som ingår.

5 Allmänt om byggnaden: Nybyggnadsår: 1957 A-temp: Taxerade yta 109m 2 Boyta, 88m 2 Biyta, tot 197m 2 A-temp Värmesystem: Kombipanna Comet (Pellets/El/Olja), oljetank finns kvar men är ej längre ansluten. Pannan har gått på pellets och elpatron under de senaste åren. Till Badrum finns separat varmvattenberedare på el inkopplad Braskamin finns i vardagsrum. Ventilation: Paxfläkt samt självdrag.. Fönster: Kopplade 2-glas, original. Vitvaror: Vitvaror i kök i relativt modern standard, tvättutrustning ca 15 år gammal. Den totala energimängden är uppskattad av fastighetsägaren. Köpt el under 2018 var kwh vilket består av hushållsel, el till varmvattenberedare samt delvis även elpatron till pannan under en period då brännaren hade driftstopp. 4 Pellets beräknas till 208 säckar per år, 16kg per säck, energiinnehåll på 4,8 kwh/kg. Ved till braskaminen uppskattas till ca 2 kbm per år. Energiprestanda (Specifik energianvändning): 137 kwh/m 2 och år Primärenergital: 159 kwh/m 2 och år Nybyggnadskrav (Primärenergital): 90 kwh/m 2 och år Referensvärde liknande byggnader: 148 kwh/m 2 och år Energiklass: E

6 Fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2017:6 BEN2) baserat på 2018 års mätvärden. Data Fördelning utifrån uppmätta värden Normalisering före normalårskorrigering Normalisering efter normalårskorrigering A-temp (m 2 ) 197 Innetemperatur (ºC) 21 Övrig elanvändning (kwh/år) Pellets (kwh/år) Ved (kwh/år) Uppvärmning (kwh/år) Varmvatten (kwh/år) Hushållsel (kwh/år) Summa (kwh/år) Energiprestanda (kwh/m 2, år) Specifik energianvändning 137 5

7 Slutsats & Åtgärdsrekommendationer: Den totala elanvändningen är relativt hög i förhållande till vad som har varit inkopplat på el. Hushållsel och varmvattenberedare till ett av badrummen. Dock har det varit problem med pelletspannan vilket medför att den har gått på elpatron under uppvärmningssäsongen som medfört en högre elanvändning, dock har det inte funnits någon möjlighet att spåra elanvändningen bakåt i tiden för att jämföra mot tidigare år. I jämförelse så användes 878 kwh el under december -18 jämfört med 590 kwh i maj -19. Åtgärdsförslag 1: Tilläggsisolering av vindsbjälklag. Vinden består av den ursprungliga isoleringen med ca 150mm packad kutterspån. I dagsläget ligger det bräder utlagt på hela golvet, men genom att tilläggsisolera vinden med ca 400mm lösull så ger det en energibesparing på ca 5500 kwh per år, troligtvis kommer det ej att gå att fylla upp lite mycket i kattvindarna vilket minskar besparingen lite. Åtgärdskostnad omkring 500kr/kbm lösull. Åtgärdsförslag 2: Byte av 2-greppsblandare. I badrummet på entréplanet finns det 2-greppsblandare till handfatet, även äldre toalett som inte har snålspolande funktion. Även i källaren finns 2-greppsarmatur. Enligt tidigare studier och undersökningar har det visat sig att byte från 2-greppsblandare till 1-greppsblandare kan ge en besparing på upp till 15% av kallvattenförbrukningen och 20% på energiåtgången för varmvattnet. Vid kommande renovering av våtutrymmen bör detta tas i beaktning. Åtgärdsförslag 3: Installation av 3-glas fönster. Befintliga fönster är från nybyggnadsåret och har ett uppskattat U-värde omkring 3 W/m² C. Genom att installera 3-glas fönster med ett U-värde om minst 1,2W/m² C går det att uppnå en energibesparing omkring 3800 kwh/år, beräknat på 18 kvm fönster. Installationskostnad omkring 6500kr/kvm fönster. 6 Åtgärdsförslag 4: Installation av solceller. Utifrån den totala boytan beräknas tillgänglig takyta för solceller till ca 50 kvm. Detta motsvarar en installerad effekt på 7 kwp. Den totala installationskostnaden beräknas till kr per installerad kw vilket ger en total installationskostnad på kr. PVGIS (Photovoltaic Geographical Information system) beräknar att den totala solelproduktionen blir kwh per år. Vid en eventuell installation av solceller bör en förstudie utföras så att solcellsanläggningen dimensioneras mot byggnadens baslast på el då det inte är lika lönsamt att sälja ett eventuellt överskott på elproduktion.

8 Åtgärdsförslag 5: Installation av luftvattenvärmepump. 208 säckar pellets beräknas kosta ca 9 500kr i inköp. Genom att installera en luft-vattenvärmepump som täcker upp samma behov som den befintliga pelletspannan blir energibesparingen omkring 9000 kwh. Drivel till luftvattenvärmepumpen 4000 kwh (5200 kr), kostnadsbesparing per år 4 300kr, vilket ger en rak payoff på 18,5år vid en installationskostnad på ca kr, vilket inte är kostnadseffektivt. 7

9 Allmänna råd och energisparande åtgärder Belysning: Släck lamporna när du lämnar ett rum. Det finns flera olika metoder för att se till att lampor är släckta när de inte behövs. Det kan till exempel vara ljussensorer, rörelsevakter och timer. Byt från glödlampor till lågenergilampor. Hemelektronik: Stäng av både TV:n och datorn med strömbrytaren och dra ur batteriladdaren när den inte används. Alla apparater i hemmet som inte är avstängda med strömbrytaren stjäl energi när de står i standbyläge. Du kan själv ställa in att din dator ska stänga av skärmen när du inte har använt den på en stund. Inställningen brukar heta "viloläge". Tvätt, Disk och Dusch: Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret. Byt till snålspolande duschmunstycke. Byt packning när kranen börjar droppa. Lufttorka tvätten, gärna utomhus, istället för att använda torkskåp eller torktumlare. Skölj disken i uppta ppat vatten istället för under rinnande vatten när du diskar för hand. Värme: 8 Hur varmt behöver du inne? Du kan kanske sänka temperaturen någon grad utan att behöva frysa. En grads temperatursänkning ger ungefär 5 % insparad uppvärmningskostnad. När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Matlagning och matförvaring: Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent. Frosta av frysen när det är is i den. Det är också bra att torka baksidan på kylen och frysen. Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen. Sätt lock på kastrullen när du kokar mat eller vatten.

10 Bilaga 2 Kopia Energideklaration 9