2/2012. Sötare än vanligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2/2012. Sötare än vanligt"

Transkript

1 2/2012 Sötare än vanligt

2 Det är förstås jätteviktigt att ta ansvar för naturen när man bedriver skogsbruk. Och det gör vi. Ungefär så skriver Ikea i sin marknadsföring. Men i det låga priset för bokhyllan Billy som någon köper på ett av Ikeas 280 varuhus runtom i världen ingår det att taigan blivit ännu en bit urskog fattigare. För när Ikeas dotterbolag Swedwood hugger skog i ryska Karelen är det inte ett misstag att en 500-årig tall lastas på timmerbilen som ska till fabriken för tillverkning av limfogskivor. Det är uthålligt skogsbruk enligt den svenska modellen. På skyddaskogen.se/ikea kan du ladda ner hela vår verklighetsbaserade prislapp. Kopiera dubbelsidigt. Klipp papperet i två delar. Vik dem så att du får en smal dubbelvikt remsa med informationen om oss inuti. Ta med en bunt och smyg in sanningen på ditt närmaste Ikea. Mer om aktionen mot Ikea finns på sidan 6.

3 innehåll De flitiga flygarna 10 Men det är strejkvarsel i bisamhället Honungsproduktion 15 En bisyssla med sting Korsord 18 Sommarnöje för hela familjen Surr i stadsbruset 20 Även i betongen växer det blommor Humlor är också bin 22 Håva in kryssen Sagan om den söta betan 24 Hur sockerbetan erövrade Europa Sockerdricka 25 Konservera med finess Alltid i Fältbiologen: Tips och notiser 4 Sländor från förr och andra rovdjur Aktionsbild 6 Talla inte på urskogen Hotspot 8 Paddling en nära-bad-upplevelse Minifältis 26 Den söta sommaren Kultur 28 Konstverken bland träden Krönika 30 När bränslet är slut Experten 30 Skogen som kolsänka Internt 31 Fåglar, fåglar, fåglar, och så lite kamp FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan beställa prenumeration för 250 kr/år. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. Texter och bilder som publiceras i tidningen publiceras även på Fältbiologens hemsida För icke beställt material ansvaras ej. Prenumeration eller adressändring: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson OMSLAG Framsida: Humla och humleblomster. Foto: Magnus Bjelkefelt Sidan 2: Jennie Wadman, Skydda skogen och Fältbiologerna, foto: Robert Svensson Baksida: Redaktionen REDAKTIONEN Lisa Behrenfeldt, Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Axelsson, Jenny Luukkonen, Alva Anderberg, Svante Hansson. Mejl till redaktionen: tack för er medverkan Kleo Bartilsson, Salomon Abresparr, Leo Rudholm, Göran Andersson. TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: exemplar Fältbiologen 2/2012 3

4 ledare och notiser Alltid total sockerchock Den som besöker en matbutik har möjlighet att erfara något om den egna kroppens begär. Inte nog med att mjölken alltid står längst bort från entrén vilket tvingar oss att passera allehanda varor som vi kan få för oss att vi behöver. I de varuhyllor vi passerar i brådrasket regerar sockerprincipen. Apelsiner och druvor är utan undantag mer exponerade än rovor och potatis, man får alltid leta mer efter knäckebröd än efter bullar och fikabröd. Detta når givetvis sitt crescendo vid kassaapparaterna, detta nålsöga som varje kund måste passera. Där möts vi av en aldrig sinande flod av glass och läsk samt den mur av lösgodis där jag faller till föga. Min annars så exemplariska matkorg, full av råvaror och mjölkprodukter, får allt för ofta en skamfläck av färgämnen och gelatin. Det jag i och för sig uppskattar med lösgodis är att ingen kan göra sig några illusioner om dess innehåll. Skulle jag till äventyrs köpa en sirapslimpa känner jag mig dragen vid näsan. Det som vid en hastig anblick ser ut som ett bröd är i själva verket en hårdprocessad industriprodukt, som jäst kortare tid än vad ett riktigt bröd ska knådas. Bedrägeriet fullbordas med ett aptitretande varunamn såsom Skördeglädje eller Lingongrova som ger intryck av att det rör sig om en fiberrik naturprodukt. I själva verket är bröd ett lysande exempel på hur sötningsmedel smugit sig in i våra dagligvaror vilket förmodligen inte gjort att de säljer sämre. Det korta svaret på vad som spökar när vi ger vika för sötsuget stavas Tas1r2 och Tas1r3, så betecknas de gener som gör att våra smakreceptorer kan känna söt smak. Funktionen är givetvis att uppmuntra till att äta mer av det näringsrika sockret. Men alla som haft saftkalas ute i det gröna vet att vi är långtifrån ensamma om att åtrå den söta smaken. Oftast är det insekter som är snabbast med att anmäla intresse. Deras sötsug utnyttjas av blommorna för att dra till sig pollinerare. Så strövar även vi mellan snabbköpets färggranna dekaler, vissa på vällustig jakt efter sötma, andra i våndorna av att försöka förneka sitt begär. Nog känns det alltid bättre att ge sig hän vid fruktdisken än vid godishyllan. Eller än bättre: i en prunkande sommarträdgård. Svante Hansson redaktionen Plasthavet Skräpbältet i Stilla Havet har sagts vara lika stort som Texas. Nu beräknas plastmängderna täcka ett område som är två gånger så stort som Texas. Se filmen om plastkatastrofen här. miljoaktuellt.idg. se/2.1845/ /sex-gangermer-plast-an-plankton-i-stillahavet Det finns mat på Internet skogsskafferiet.se Här hittar du ätliga vilda växter sorterade efter skördetid och bra beskrivna med både bilder och användningsområden. gatsmart.eu En inspirerande sida om stadsodling. Här står till exempel om Statsjord, som odlar i gamla plåtburkar, plastsäckar och alla möjliga kärl som de kommer över, på en öde industritomt i Göteborg. Och visste du att alla pelargoner är ätliga? Mångfald längs med vägen Sveriges alléer utgör ett viktigt, och ofta förbisett, bidrag till den biologiska mångfalden. Inte minst i det annars öppna slättlandskapet kan de gamla träden längsmed vägarna vara en oas för lavar, mossor, insekter och fåglar. Men många alléer är hotade av exploatering, eftersatt skötsel och den farsot som drabbar många almar. Att motverka den utvecklingen är också viktigt ur kulturminnesvårdande synpunkt då alléerna utgör viktiga element i det kulturhistoriska landskapet. Med sin stora artrikedom kan de givetvis också bli ett smultronställe för artjägare. 4 Fältbiologen 2/2012

5 En gång var jättetrollsländan För hundratals miljoner år sedan hade jättesländorna sin storhetsperiod. De tillhör de största kända insekter som någonsin har levt på jorden. De liknade trollsländor men hade ett vingspann på upp till 70 centimeter. En starkt bidragande orsak till att så stora insekter kunde utvecklas var den höga syrehalten i atmosfären. Den låg på omkring 30 procent, att jämföra med dagens 21. Det gjorde att trakéerna, insektslungorna, var tillräckligt bra för att förse även så stora djur med syre. Enligt en studie gjord av amerikanska forskare gick sländornas storlek hand i hand med syrenivån i atmosfären under nästan 200 miljoner år. För omkring 150 miljoner år sedan bröts trenden. Trots att syrehalten steg blev sländorna mindre och mindre. Det var under den här perioden som fåglarna utvecklades. De gav sig på jättesländorna, som var svagare och för stora för att klara att manövrera undan attackerna. Utvecklingen av fladdermöss och massutrotningen på jorden för 65 miljoner år sedan var troligen det som gav jättesländorna dödsstöten. tips och notiser En gammal tall? Naturskyddsföreningens skogsnätverk har sammanställt en enkel guide till att åldersbestämma träd! skogsnätverket.se/2012/03/en-finhandledning-for-alderbestamning-avtrad-skriven-av-patrik-nygren/ Istället för socker Ät krom: Med ett högt kromvärde kan du minska sötsuget. Krom är ett metalliskt grundämne som underlättar sockrets transport till cellerna och därmed kan det dämpa sockerbegäret. Ämnet finns som kosttillskott men förekommer även till exempel i ostron, vetegroddar, potatis och svamp. Gå ut i solen: För lite solljus kan bidra till ett ökat sockersug. Solljus påverkar nivån av hormonet serotonin som i sin tur reglerar hypotalamus som påverkar mättnadskänslan. Käka mellis: Att äta ofta och regelbundet istället för vid ett fåtal tillfällen om dagen håller blodsockret på en jämn nivå vilket håller sötsuget i schack. Metoden bygger givetvis på att man då äter nyttig mat mellan måltiderna. Sötsaker är inget för rovdjur Många rovdjur kan inte känna smaken av sött. Att kattdjur saknar de nödvändiga smakreceptorerna har varit känt sedan länge. Nu har det visat sig gälla även bland annat fläckiga hyenor, sälar och sjölejon. Hos dessa djur har genen Tas1r2, som kodar för smakreceptorer för sött, blivit defekt genom en mutation. Gemensamt för alla dessa arter är också att de är extrema kött- eller fiskätare. Det sockerbehov de eventuellt har tillgodoses genom det som bytesdjuren har lagrat i musklerna. Alla rovdjur som har en mer blandad diet med inslag av växter, till exempel hundar, björnar och pandor, har dock kvar sötsuget. Frukt är inte godis, men det kan vara en god ersättning. Som bekant innehåller frukt en måttlig dos socker som kan hjälpa till med att hålla tassarna borta från det mer koncentrerade, raffinerade sockret. bilder på sidan: Kleo Bartilsson, Lisa Behrenfeldt, Jennie Wadman och Magnus Bjelkefelt Fältbiologen 2/2012 5

6 aktionsbild Skicka in dina bästa aktionsbilder till Förgiftade Högt pris för billiga möbler text: Lisa Behrenfeldt foto: Robert Svensson 6 Fältbiologen 2/2012

7 Ikea i Kungens kurva är en gigantisk koloss i svenska flaggans färger. Det är världens största Ikea-varuhus och när vi går in för att reka hittar vi knappt ut. Pilarna på golvet som pekar mot utgången leder i kringelkrokar runt alla hyllor med prylar till orimligt låga priser. Lågt pris, men inte till vilket pris som helst är Ikea:s slogan för tillfället. Den är som gjord för att rätta till. Hos Ikea får du lågt pris till vilket pris som helst har vi målat på de banderoller som den 28 april vecklas ut på åtta Ikea-varuhus runtom i Sverige. I Malmö, Linköping, Karlstad, Örebro, Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall byts samtidigt närmare av Ikeas prislappar ut mot våra snarlika, med information om vad varorna verkligen innehåller: Skövlad urskog cirka 500 år. Ovärderligt pris. Utanför ingången drar Daniel igång motorsågen och vi faller, en efter en, som symboler för de respektingivande tallarna och granarna som ligger uppstaplade i timmertravar intill vägen in i den ryska taigan. Uppskattningsvis finns 10 procent gammal naturskog kvar i ryska Karelen. I stora sammanhängande områden som hela tiden krymper till följd av skogsbruket. Aktionen går av stapeln samma vecka som SVT:s Uppdrag Granskning sänt ett program om hur Ikea:s helägda dotterbolag Swedwood bedriver skogsbruk i Ryssland. Ett skogsbruk helt enligt den svenska modellen. Det vill säga den modell som ligger bakom att hela Sverige är rutigt av kalhyggen och ungskogar och att vi bara har spillror av riktigt gammal skog kvar. Ikea försvarar sig med att deras skogsbruk är certifierat enligt FSC. Alltså den miljöcertifiering som Fältbiologerna slutade att stå bakom för flera år sedan, i protest mot att reglerna varken efterlevs eller skärps med tiden, och att skogsbolagen som fortsätter att avverka nyckelbiotoper och köra sönder bäckar hela tiden kommer undan utan några kännbara straff. Trä är ett helt fantastiskt material när det gäller både kvalitet och miljöhänsyn, så länge som det produceras lagligt och kommer från skogar med ansvarsfullt skogsbruk. Ikea accepterar inte illegalt avverkat trä. Ikea accepterar inte trä från orörda naturskogar, om de inte har certifierats som ansvarsfullt skogsbruk. Vårt långsiktiga mål är att allt trä som används i Ikea-produkter ska komma från certifierade skogar med ett ansvarsfullt skogsbruk. Den här texten är hämtad från Ikeas hemsida. Visst låter det bra? När svenskarnas förtroende för olika institutioner mättes i en Sifo-undersökning i början av året hamnade Ikea som vanligt i topp bland storföretagen. 64 % av svenska folket har förtroende för Ikea enligt opinionsundersökningarna (en snabb jämförelse: 14 % har förtroende för SJ, 48 % för riksdagen). Det är greenwashing så det stänker om det, och att Ikea ska börja säga sanningen om sitt skogsbruk i Ryssland istället för att grönmåla sig själva, är ett av kraven i föreningen Skydda skogens kampanj mot Ikea. Sluta omedelbart att avverka skogar med höga naturvärden är nästa krav. Genomslaget för de åtta aktionerna var stort. Vi fick ett inslag i Rapport, artiklar i de flesta större tidningarna och i stort sett i alla lokaltidningar runt om vid de olika varuhusen. Vi uppmärksammades i radio både inför och efter aktionen och ringde själva och snackade i radioprogrammet Ring P1. På Fältbiologernas Facebook har 700 personer gillat och spridit vidare foton från aktionen och personer nåtts av vad vi har gjort. Även i Ryssland, Tyskland och Storbritannien har kampanjen uppmärksammats och närmare personer har i dagsläget undertecknat brevet från Skydda skogen med kraven som vi riktar till Ikea. Det ska bli många fler. I maj skickade vi en trissa från en 400 år gammal tall, som Swedwood avverkat, till Ikeas huvudkontor. Med trissan följde också en intervju med Alexander Markovsky, från den karelska miljöorganisationen SPOK, där han bekräftar det föreningen Skydda skogen hävdar och Ikea förnekar: att Ikea/Swedwood avverkar skyddsvärd skog med månghundraåriga träd i Karelen. I brevet fanns också Skydda skogens fem krav mot Ikea. Igen. För innan Ikea/Swedwood slutat att avverka skogar med höga naturvärden i Karelen, eller någon annanstans, kommer vi inte att ge oss. Läs mer: I Fältbiologen 3/08 finns en artikel om Fältbiologernas besök i Karelen På skyddaskogen.se/ikea kan du skriva under protestbrevet till Ikea På sidan 2: Utför en egen aktion på ditt närmsta Ikea. Fältbiologen 2/2012 7

8 hotspot Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller bli ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva häftig natur! Fältbiologen tipsar här om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. 8 Fältbiologen 2/2012

9 Ytspänning text: Alma Bågefalk foto: Adrian Gustafsson Har du aldrig upplevt din hemstad sedd från vattenytan eller längtar du efter att följa de naturliga färdvägar som våra vattendrag utgör? För den ovane kan kanotturen upplevas som en nära-bad-upplevelse men efterhand kan landskapet avnjutas ur ett annat perspektiv. Utanför vårt köksfönster flyter Umeälven förbi. Jag flyttade hit i januari och i veckor och månader blickade jag ut och funderade på hur stark strömmen kunde tänkas vara, om det gick att paddla motströms och hur lång tid det skulle ta att paddla ut till havet. Jag tittade på gamla färdbilder och klappade och luktade då och då på min tjärade träkanadensare som jag själv byggt. Jag mindes soliga, myggiga höstdagar på Dalälven, med nervkittlande forsar och fantastiska morgnar då dimman lättade över vattnet. Jag mindes nyårspaddlingen i Västergötland och den tunna ishinnan som sprack när vi paddlade ut på morgonen. Hur isflaken nästan sjöng av de små vågorna invid land. Jag mindes bäverhyddorna och enkelbeckasinernas brummande läte på Storån i Jämtland och blöta härliga dagar då vi vadade motströms upp i Öjån. På Björnån i nordligaste Dalarna var det fullt av bäverdammar och gott om vacker gammelskog. När vi kommit ut på Vänern fick vi närkontakt med en bäver som simmade under kanoten. Mars passerade, det blev april. Dagarna blev längre och mildare, snön smälte och kom igen, bara för att smälta bort. Till sist öppnade sig en fåra nedströms. Varje morgon hoppade jag ur sängen för att kolla om fåran växt. Det gick några dagar, någon vecka. Fåran växte uppströms. Långsamt. En solig kväll var den uppe vid vårt hus. Iskanterna vid stranden blev smalare. Jag behövde plugga. Men... längtan ut på vattnet var för stark. Det riktigt spratt i hela kroppen! Jag ringde min kanotvän på andra sidan älven i ren iver. Någon halvtimma senare, med flytvästar, ylleunderställ och isdubbar kring halsen, traskade vi ner till älven i den halvmeterhöga snön, med min kanot på axlarna. Balanserade ut på den sista iskanten. Ett oplanerat dopp hade det lätt varit värt! Men vi slapp och gled ut i vattnet. Strömmen var inte alls stark och vi paddlade uppströms i kvällssolen. Parerade de isflak som flöt förbi. Skrämde upp några skrattmåsar som skränande samlats en bit upp och vid konsthögskolan hade fler än vi fått vårkänning och premiärbadade i det kalla vattnet. Vi kände paddeltagens kraft i kroppen och lyssnade till kluckandet när paddlarna lyftes och sänktes. Helt fantastiskt! För mig är paddling det perfekta sättet att färdas i naturen. Hela vårt land är fyllt av älvar och sjöar att upptäcka och uppleva. Även i stadsnära miljöer känns vattnet som en liten fristad av vildhet. Man kan uppleva änder och trollsländor, fiskar som hoppar och vinden som susar i träd och vass. Låtsas att man är långt borta. Eller varför inte gå i land och köpa glass? Mest av allt gillar jag ändå att vara ute länge och långt borta från stadens larm. Leva enkelt och gott, som kontrast till vår ohållbara inveckling. I vårt land finns oändliga möjligheter! Vi har fjällälvar, skogsforsar, små och stora sjöar. Med kanoten kan man ta sig fram nästan överallt. Är det för forsigt, kan man bära eller lina ner kanoten förbi forsen. Man kan bära den mellan sjöar och älvsystem. På sommaren har man alltid nära till bad. Kanoten erbjuder gott om lastutrymme och man kan unna sig att lyxa. Ta vara på sommaren med en vattenburen natur- och frihetsupplevelse. Härlig paddling Sitt på knä i kanoten, med rumpan på sitsen. Detta gör att kanoten blir betydligt stabilare och att du använder hela kroppen i stället för bara armarna när du paddlar. Sy fast kardborre på axlarna på flytvästen och på bitar av liggunderlag som du kan fästa uppepå, det är väldigt skönt om du måste bära kanoten. Ta alltid det säkra före det osäkra. Paddla inte forsar du känner dig osäker på. Ge dig inte ut i för stora vågor. Håll dig nära stranden. Ta gärna med en extra paddel. Vattenpacka din utrustning. Speciellt det som är känsligt eller svårtorkat. Plastpåsar funkar fint bara man försluter dem väl och tar med några i reserv. Vill du köpa utrustning, satsa på de tjocka, plastiga packsäckarna. Lättviktspåsarna håller för regn men inte för tryck och slitage. Snåla inte med packning. Med kanot har du verkligen chansen att lyxa! Glöm inte gitarr, färska matvaror och annat som berikar tillvaron. Fältbiologen 2/2012 9

10 Bin till vår tjänst 10 Fältbiologen 2/2012

11 Det är brist på pollinatörer. Tama bin ansätts hårt av sjukdomar och skadedjur. Ibland försvinner de spårlöst från en koloni för att aldrig återvända. Även för vilda bin är situationen svår. Så många som en tredjedel av arterna i Sverige är rödlistade. Vår djupdykning för att finna orsakerna till binas kris börjar i historien. text: Sofie Karlsson foto: Magnus Bjelkefelt Honungsbiet är kanske världens mest kända insektsart, och också en av få insektsarter som människan håller som husdjur. Innan honungsbiet domesticerades, för ungefär år sedan, levde det i skogarna i Asien, Afrika och Europa. Honungsbiet anses stamma från Asien, där dess tre närmsta släktingar, det indiska biet, jättebiet och dvärgbiet, finns. Efter den senaste istiden då alla bin norr om Pyrenéerna och Alperna dog ut fanns det troligtvis bara ett bibestånd kvar i Europa, vid medelhavet. Ur detta har sedan de olika typerna av det europeiska honungsbiet (Apis mellifera) utvecklats. Den moderna biaveln har lett till en minskande genetisk variation inom både bisamhällen och populationer. Aveln har varit koncentrerad på vissa anlag, vilket kan ha lett till att andra viktiga egenskaper har förlorats på vägen. Avelsverksamheten är också centrerad till ett fåtal aktörer, vilket är en form av inavel. Liten genetisk variation ger bisamhällen sämre motståndskraft mot sjukdomar och parasiter. Forskning har visat att avel som sker med avsikten att öka binas genetiska variation ger samhällen som bättre motstår sjukdomar och parasiter. Barbara Locke är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, i Sveriges enda forskargrupp som arbetar med bin och deras sjukdomar. Hon är själv biodlare och beskriver sitt första möte med bina som kärlek vid första ögonkastet. Det är som en slags kommunikation. För att inte bli stucken är det helt nödvändigt att kommunicera och interagera med bina och uppfatta deras behov och humör, säger hon om arbetet med bisamhället. Barbara menar att den största utmaningen inom dagens biodling är de sjukdomar som sprids bland bina. Det stora problemet för tambin är sjukdomarna. De slår ut hela bisamhällen och gör de det svårare för biodlare att fortsätta med biodlingen, säger hon. Både binas yngel och de vuxna bina kan drabbas av olika slags sjukdomar och skadedjur i form av bakterier, svampar, virus, encelliga djur och kvalster. En del sjukdomar är så allvarliga att det är reglerat i lag att de måste bekämpas för att sjukdomen inte ska spridas. Amerikansk yngelröta och varroakvalstret är två exempel på sådana bisjukdomar. Amerikansk yngelröta anses vara en av de värsta bisjukdomarna och drabbade bisamhällen måste förstöras. Sjukdomen orsakas av en bakterie som dödar larverna. En död larv kan innehålla 2,5 miljarder bakteriesporer och sporerna har visat sig kunna överleva i honung, vax och gamla bikupor så länge som 80 år. Varroakvalstret, med det skräckinjagande vetenskapliga namnet Varroa destructor, kan bära på flera olika virus och har spridit sig explosionsartat de senaste decennierna. Spridningen har skett bland annat genom handel med drottningar och långväga transporter av bin och varroakvalstret finns idag på alla kontinenter där det odlas bin, undantaget Australien. Till Sverige kom kvalstret i slutet av talet och har nu spridit sig så långt norrut som till Dalarna. Det har även kommit österifrån till Haparanda och Övertorneå. Problemet med sjukdomar och massförluster av bin är komplext. Exempelvis fungerar varroakvalstret som vektor för flera olika virus. Kvalstren och virusen kan finnas var för sig i ett bisamhälle utan att göra någon skada, men när de verkar tillsammans kan de orsaka stor skada på bina. Barbara berättar att i USA och Europa är problemen med sjukdomar inom biodlingen större än i andra delar av världen. I till exempel Afrika och Latinamerika används oftare mindre intensiva biodlingsmetoder och där finns också större naturlig resistens mot varroakvalstret. Fältbiologen 2/

12 Ett arbetande samhälle Honungsbiet hör till insektsordningen steklar. I ordningen steklar ryms bland annat också myror och getingar. Honungsbiet hör till underordningen gaddsteklar och familjen Apidae. Det finns ungefär 290 arter av bin i Sverige och honungsbiet, Apis mellifera, är en av dem. De flesta biarterna är solitära, det vill säga de lever som individer utan att samordna sig i samhällen. Det finns också halvsociala bin som lever delvis i små samhällen, delvis solitärt. Hit hör till exempel humlor. Honungsbiet är emellertid en av de mest sociala insekterna och lever i stora samhällen året om. Bisamhället är en superorganism. Man skulle kunna se det som att denna superorganism förökar sig genom att samhället delas vid svärmning. De allra flesta individerna i bisamhället, arbetarna, är infertila honor som sköter om avkomman. Ett bi som sticker tappar sin gadd och dör, en typisk egenskap som är till gagn för samhället snarare än individen. Bisamhällen verkar till och med ha ett slags kollektivt minne som gör att ett bisamhälle som genomlidit en svår vinter samlar vinterförråd som om det vore svåra tider, flera år efter att alla de individer som var med om nöden har gått ur tiden. Arbetsbina har olika uppgifter under olika perioder av sitt liv. De första dagarna i sitt liv arbetar de med att städa celler (cellputsningsbin). Efter några dagar med den uppgiften övergår de till att mata larver (ambin). Därefter bygger de vaxceller (vaxavsöndrings- och cellbyggnadsbin). Sedan är de vaktbin vid flustret, ingången till kupan. Slutligen avancerar de till att samla pollen och nektar (dragbin). Det jobbet har de kvar tills de dör, bina arbetar helt enkelt ihjäl sig. Ett bi måste flyga motsvarande två varv runt jorden och besöka mer än tre miljoner blommor för att samla ihop tillräckligt med nektar för att kunna göra ett halvt kilo honung. En varm och stilla sommardag med gott drag, det vill säga många nektarrika blommor i närheten, kan bina i ett samhälle föra hem flera kilo nektar. Några som inte jobbar ihjäl sig är däremot hannarna i bisamhället, de så kallade drönarna. Av bikupans ungefär bin är endast några hundra drönare. De föds ur obefruktade ägg och befruktar drottningen så att hon i sin tur kan lägga befruktade ägg som utvecklas till arbetsbin. En bidrottning parar sig en gång i sitt liv med flera olika drönare. Sedan kan hon lägga ägg resten av sitt ungefär fyra år långa liv, uppemot ägg på ett dygn. De larver som matas med ett särskilt proteinrikt foder, så kallad drottninggelé, utvecklas till drottningar. Den drottninglarv som kläcks först sticker sedan ihjäl alla de andra drottningkandidaterna. Om två drottninglarver råkar kläckas samtidigt blir det slagsmål, ett battle royal där den överlevande blir drottning. Drottningen i en bikupa utsöndrar ett feromon som håller alla arbetsbina igång. Om drottningen börjar bli för gammal för att lägga ägg förlorar hon också sin förmåga att utsöndra feromonet. Det märker arbetsbina direkt och gör sig redo att skaffa en ny drottning. En annan del av binas avancerade och välutvecklade kommunikationssystem är dansen! Med hjälp av olika dansrörelser kan de tala om för varandra att de har hittat mat, i vilken riktning maten finns, vilken kvalitet det är på maten och hur lång bort den är. De navigerar efter solen och även om det är molnigt så dansar och flyger de efter hur solen står på himlen. I Afrika och Latinamerika finns fortfarande mest vilda samhällen av honungsbin och en mindre andel odlade bin, men i Europa och USA är det tvärtom. Idag finns det inga vilda bisamhällen kvar i Europa på grund av varroa, bara enstaka förvildade samhällen av tidigare tama honungsbin som svärmat och sedan förvildats. Europeiska och nordamerikanska biodlare är ofta beroende av att behandla bisamhällena med mediciner och medel mot olika sjukdomar för att hålla dem vid liv. Bina blir beroende av behandlingarna och om de plötsligt skulle upphöra skulle kolonin dö. Det finns en stor skillnad i resistens mot sjukdomar i de här olika världsdelarna som beror på sättet att sköta bina, säger Barbara. Hösten 2006 drabbades många nordamerikanska biodlare av ett fenomen som i USA fått namnet colony collapse disorder, CCD, som innebär att bina i ett samhälle försvinner och inte kommer tillbaka. Drottningen och kanske ett fåtal bin finns kvar, men nästan alla arbetsbin är borta och larverna har övergivits, vilket är onormalt för sociala insekter som honungsbin. Vid en normal massdöd i ett bisamhälle, till exempel efter en hård vinter, hittar man de döda bina i botten av kupan men i dessa fall har bina försvunnit spårlöst. Säsongen 2007/2008 dog en tredjedel av alla bisamhällen i USA, och många klassades som fall av CCD. Många teorier om orsaken har debatterats, allt ifrån påverkan av mobilstrålning till genmodifierade grödor, men det finns inga belägg för sådana kopplingar. Studier har emellertid visat att stress i form av sjukdomar, parasiter och bekämpningsmedel har förekommit i större utsträckning i samhällen som drabbats av CCD än i dem som inte drabbats. Barbara Locke tror inte att det finns någon enskild orsak till CCD och tycker att det är viktigt att inte blanda ihop CCD med andra stora förluster av bisamhällen som sker exempelvis på grund av sjukdomar. Så fort bisamhällen dör och folk inte vet varför så kallas det för CCD det är fel, säger hon och påpekar att CCD, i ordets rätta bemärkelse, aldrig har rapporterats i Europa. Att se till att bina är friska och mår bra är inte bara viktigt för binas egen skull. Bin och andra insekter utför en mycket viktig ekosystemtjänst genom att de pollinerar de grödor som vi äter. Ungefär en tredjedel av våra livsmedel är beroende av att bli pollinerade av olika insekter. Om ingen pollinering sker bildas heller inga frukter eller frön. Att se till att grödan blir pollinerad är 12 Fältbiologen 2/2012

13 Bi med varroakvalstret. Foto: Barbara Locke, SLU. Barbara Locke forskar på bin och bisjukdomar vid SLU i Uppsala. Foto: Gabriele Ridolfi. En vaxkaka har mellan sextusen och åttatusen celler och trots att bina börjar bygga den på flera olika ställen på en ram så passar cellerna ihop perfekt på slutet. Foto: Sofie Karlsson. Lina Herbertsson forskar om vilda växters pollinering vid Lunds universitet. Foto: Jimmy Hertzman. av yttersta vikt även om odlingsmetoden inte är optimal för pollinatörerna, och på vissa platser läggs stora resurser på att se till att pollinering kan ske. I Kalifornien finns gigantiska mandelodlingar som tidigt på våren behöver pollineras. Över en miljon bikupor körs då dit från sydligare stater där bina redan har vaknat. Sådana slags transporter utgör också en del i spridningen av sjukdomar. Mer än hälften av alla bikupor som finns i hela USA behövs för att räcka till mandelpollineringen. På många platser i Kina pollineras fruktträden sedan slutet av 1980-talet för hand av odlarna själva, och över 80 procent av alla äpplen och päron som säljs i Kina är resultatet av handpollinering. En av orsakerna till handpollineringen är att man använder så mycket bekämpningsmedel att pollinatörerna inte kan leva där. Ändå anses det mer effektivt att fortsätta den intensiva fruktodlingen än att försöka gynna de naturliga pollinatörerna. De biodlare som verkar i närheten av fruktodlingarna flyttar sina kupor innan träden börjar blomma för att bina inte ska lockas in i fruktodlingarna och utsättas för gifterna. Många av de professionella biodlarna i Sverige har en form av pollineringstjänst där de hyr ut bikupor till lantbrukare som vill få sina grödor pollinerade av honungsbin för att få större skörd. Den största insatsen för pollinering av våra grödor tillskrivs ofta honungsbina, en vanlig siffra är ungefär 80 procent. Nya studier från England visar dock att antalet honungsbin som finns omöjligt kan göra ett så stort jobb som faktiskt utförs och att effekten av honungsbinas pollinering verkar ha överdrivits. Slutsatsen som dras är att mycket mer av pollineringen än vad man tidigare har trott utförs av vilda pollinatörer. Men samtidigt som förekomsten av sjukdomar hos tambin har ökat har också situationen för de vilda pollinatörerna försämrats på många håll i världen. Av de cirka 290 arter vilda bin som förekommer i Sverige är ungefär en tredjedel, närmare bestämt 103 arter, upptagna på rödlistan, vilket innebär att de är missgynnade eller till och med hotade av utrotning. Lina Herbertsson är gammal fältbiolog och forskar vid Lunds universitet. I sin forskning försöker hon att ta reda på hur pollineringen av vilda växter i jordbrukslandskapet kan öka. Dagens intensiva jordbruk har lett till minskad biologisk mångfald, både bland pollinerande insekter och blommande växter. Eftersom dessa organismgrupper är beroende av varandra är jag rädd att vi befinner oss i en nedåtgående spiral där brist på den ena leder till brist på den andra. Men det är osäkert om det är födobrist bland pollinatörerna eller pollinatörsbrist hos väx- Fältbiologen 2/

14 De långtungade humlorna gör ett mycket viktigt jobb som pollinerare av djupa blommor som tambin inte når ner i. Under en bra sommardag är alla bisamhällets arbetsbin ute och samlar nektar. Det innebär cirka pollinerare. terna, eller helt andra faktorer, som driver utvecklingen, säger Lina. Det är i vilket fall klart att det i dagens jordbrukslandskap ofta råder brist på både mat och boplatser för de vilda pollinatörerna. Att betesmarker och ängar försvinner och att odlingsfälten ökar i storlek är landskapsförändringar som slagit hårt mot pollinatörerna. Många ängar och naturbetesmarker växer igen, och i de intensivt brukade jordbruksområdena finns få blommande grödor. Mycket av den klöver som odlas skördas redan innan blomningen. Ett annat problem är att de blommande grödor som förekommer i större slättlandskap finns i ofantliga mängder, men bara under en kort period. När rapsfältet har blommat över finns få andra blommor i närheten. Många bin måste ha allt de behöver för att överleva inom en radie av 500 meter, längre flyger de inte. Då blir det viktigt med ett varierat landskap en normalstor åker i slättbygd uppfattas av biet som ren öken. Lina berättar att allteftersom ängarna har minskat i areal har vägkanter blivit ett viktigare habitat för många insekter. Men vägkanterna i Sverige klipps regelbundet, vilket gör att blommande örter är betydligt mer sällsynta i vägkanterna än de en gång var. I vissa områden är trädgårdar de viktigaste födokällorna för humlor. Jag hoppas att vi uppvärderar pollinatörernas betydelse och att man kan låta åtminstone vissa blomrika vägkanter förbli oklippta till slutet av sommaren, säger hon. På ekologiska gårdar har man ofta mer ärtväxter i växtföljden och de är en bra näringskälla för bina. Att djuren går ute och betar gynnar pollinatörerna eftersom det kan skapa öppen mark och fler örter. Att man dessutom odlar utan gifter skulle också kunna ha en positiv effekt, tror Lina Herbertsson. Nyligen visade det sig att vissa gifter inte dödar bina direkt. Däremot påverkar de koloniernas långsiktiga beständighet. Det är nästan läskigare tycker jag, för sådana effekter är svårare att upptäcka, säger Lina Herbertsson och fortsätter: Och vad man kanske inte tänker på är att även herbicider, alltså ogräsbekämpningsmedel, har negativ påverkan på humlor och andra bin, eftersom de utplånar pollinatörernas mat. När det gäller pollinering av grödor är mängden pollinatörer ofta inte lika viktig som diversiteten, eftersom olika pollinatörer har olika beteende, utseende och storlek. En varierad pollinatörsfauna har visat sig öka både kvalitet och kvantitet hos många grödor, exempelvis pumpor, vattenmelon, jordgubbar och kaffe. Tambin förekommer ofta i stora antal, men de utgör bara en enda art, så i många fall kan de inte ersätta de vilda pollinatörerna. Det finns dessutom forskare som är oroliga för att honungsbin konkurrerar ut vildbin, men än så länge saknas säkra belägg för detta, säger Lina. Vissa växter är för djupa för att kunna pollineras av honungsbin och andra är för djupa för att honungsbina ska göra ett effektivt jobb. Så utan till exempel långtungade humlor kan inte alla växter pollineras. Humlor är också bättre anpassade för lägre temperaturer och kan pollinera även om det är sämre väder som gör att honungsbina inte vill ut och flyga. Lina understryker att det är viktigt att komma ihåg att också de vilda pollinatörerna gör stor nytta. Allvarliga sjukdomar hos honungsbin blir allt vanligare, så vem vet, om några decennier kanske de inte ens finns kvar. Vem ska då pollinera vilda och odlade växter, om vi tagit död på alla humlor och solitärbin? Men Barbara Locke och Lina Herbertsson är ändå hoppfulla inför framtiden. Barbara forskar på några halvvilda bisamhällen i Avignon i Frankrike och på Gotland för att hitta orsaken till deras naturliga motståndskraft mot varroakvalstret och det ser lovande ut. Dessa till synes resistenta samhällen kan förhoppningsvis ge oss en ledtråd om hur vi kan rädda honungsbina, säger hon. Lina tror att det finns hopp också för de vilda pollinatörerna: Jag är en obotlig optimist, jag har svårt att tänka mig att vi inte skulle ta oss i kragen innan det är för sent. Dumt uttryck förresten, eftersom för vissa är det redan för sent. Men många andra vilda pollinatörer finns kvar och de flesta av dem tror jag att vi kan rädda. 14 Fältbiologen 2/2012

15 Smak för honung text och bild: Jennie Wadman Honung har en nästintill mytomspunnen kraft att förebygga infektioner och pollenallergi, samt lindra alltifrån halsont till självsprickor och brännskador. Fältbiologen har träffat två entusiaster som ägnar sin fritid åt att ta hand om de små krypen som framställer denna dunderhonung. Fältbiologen 2/

16 Första gången Johan Daniels hörde talas om biodling var han femton år och lyssnade till ett reportage om bin på radio. När han skaffade sina första kupor var han helt inne på att tjäna pengar på honungsförsäljning, men med tiden har hans intresse mer och mer övergått till en fascination för bin och deras sätt att leva. Det har blivit roligare och roligare, säger han. Bin är nämligen rätt luriga, jag vet aldrig vad de hittar på och det är det som gör det hela så fascinerande. Honungen är nu mer av en bonus. Idag, sex år efter den första sommaren med bin, är Johan 21 år och har hand om fem bisamhällen på familjegården utanför Orsa. Just nu har jag många andra projekt på gång men det är så spännande med biodlingen att jag gärna skulle vilja skaffa några fler samhällen och så småningom bygga upp det till en sommarinkomst. Johan är fortfarande övertygad om att det går att ha biodling som ett deltidsjobb även om han nuförtiden mer intresserar sig för hur bina lever än hur mycket honung han får såld. Det finns de som har 500 samhällen och har bin som heltidsarbete och så finns det sådana som mig som bara har ett fåtal samhällen som hobby. Det går att satsa precis hur mycket man vill, det är bara att dela på ett samhälle och utöka antalet kupor när man vill öka honungsproduktionen, och kupor kan man ju bygga själv till och med. Jag har precis lyft upp vaxkakan ur kupan och honungen, den ljuva nektarn, glittrar där i cellerna när den träffas av solens strålar. irene En person med ett större intresse för själva honungen är Irene Rösth, som bor utanför Östersund. För mig är biodling en solig sommardag. Jag har precis lyft upp vaxkakan ur kupan och honungen, den ljuva nektarn, glittrar där i cellerna när den träffas av solens strålar och så en mustigt sötaktig doft på det det fångar mig! När Irene började med bin för sex år sedan var hon 15 år och drog ned medelåldern rejält i den lokala biföreningen. Jag tror att de flesta unga tycker att det är svårt att börja med biodling därför att det är ett så stort ansvar. På somrarna, när det är fint väder, behöver biodlaren vara som mest aktiv och då vill de flesta vara ute och ha kul med kompisar och inte klä sig i en stor vit overall och pilla med bin. Irene ser ett problem i att Biodlarnas riksförbund inte marknadsför sig mot yngre då hon tror att många upplever biodling som ett tungt och svårt arbete som mest äldre gubbar sysslar med, något som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Johan Daniels berättar att han tog kontakt med en biodlande granne efter att han hört reportaget på radion och att han fick två samhällen helt gratis av grannen samma dag. Det enda jag behövde göra var att köpa själva utrustningen med kupor och lite socker att mata bina med. Dock dog de båda samhällena direkt den första sommaren så det var rätt kärvt i början. Andra sommaren gick åt till att få igång ett nytt samhälle och det var inte förrän den tredje sommaren som det blev ordentlig fart på odlingen och jag kunde börja sälja honung i vår gårdsbutik som planerat. Fast då hade jag för länge sedan börjat intressera mig mer för bina än för honungen, säger han och skrattar. Jag kom fram till att jag hade en dålig drottning i början, som bara var ett hopkok av traktens andra bin, och eftersom hon är kärnan i samhället var jag tvungen att byta ut henne. Johan berättar att han köpte en genetiskt bra drottning via internet och att hon kom i ett kuvert märkt med levande bin. I kuvertet, som inte var större än ett vanligt A5-brev, kom den nya drottningen i en bur av mat. Sedan gällde det bara att hitta den gamla drottningen som skulle bytas ut, bland de andra cirka bina i kupan. Johans uppdrag låter nästintill omöjligt Dunderhonungen När biodlaren puffar med rökpusten börjar bina instinktivt att äta. Deras ursprungliga boplatser var i träd i skogen, och provianterandet är troligen en förberedelse till flykt inför en annalkande skogsbrand. Foto: Alva Anderberg. Honung kallas det då nektarn blir omhändertagen. Den blir till i det ögonblick som nektarn lämnar vaxkakorna under slungningen. När nektarn blandas med enzymerna i biets honungsblåsa på magen bryts rörsockret i den ned till druvsocker och fruktsocker. Dessa sockerarter utgör alltså beståndsdelarna i honung. En hög halt av fruktsocker ger honungen en flytande konsistens medan en högre halt av druvsocker gör den hårdare. På grund av enzymerna har honung antibakteriella egenskaper och det har använts i många kulturers naturmedicin i århundraden. De nyttiga enzymerna förstörs vid upphettning till varmare än fingervarmt. Honung kan förhindra pollenallergi genom att den som äter honung från sina egna trakter får i sig små doser av växternas pollen. Olika blommors nektar ger honungen olika karaktär och smak. 16 Fältbiologen 2/2012

17 När arbetsbiet har hittat bra blommor flyger det tillbaka till samhället och visar med hjälp av en dans riktningen till nektarn. Foto: Magnus Bjelkefelt. Drottningen markeras med en prick för att hon ska vara lätt att hitta bland de tusentals bin som finns i samhället. Foto: Alva Anderberg. men han skyndar sig att tillägga att drottningen är ganska mycket större än arbetsbina, som utgör majoriteten i samhället, så det är bara de drönarna man kan råka ta fel på Johan hittade i alla fall den gamla drottningen, dödade henne och lät arbetsbina äta sig fram till den nya drottningen. Det innebar att hon hann bli accepterad av samhället, till skillnad från om han bara hade stoppat ner henne i kupan direkt utan matbur runt omkring. Nu har han lärt sig knepet att märka drottningarna med färg på ryggen då hittar man dem nästan direkt. Att odla bin och få dem att överleva vintern är ett modernt påfund, berättar Irene Rösth. Förr i tiden trummade man bina ur kupan ner i en burk varje höst för att komma åt honungen, eller så dödade man dem med rök för att kunna plocka ut vaxkakorna. Sedan fick man leta reda på ett nytt samhälle nästa år. Idag ger vi dem en fin lyxvåning, tar hand om dem, städar ur kuporna och försöker se till att de inte får sjukdomar. Det blir ett utbyte helt enkelt. Irene berättar att bin älskar socker, vilket gör att de är totalt ointresserade av människomat. Ett bi skulle aldrig sätta sig på ett saftglas eller en bulle så som getingar kan göra, det är helt enkelt inte tillräckligt sött för bina. Men det finns en sorts mänsklig föda som bina äter rent socker. Som ett led i binas övervintring matas de med sockerlösning I kuvertet, som inte var större än ett vanligt A5-brev, kom den nya drottningen i en bur av mat. johan efter att man tagit ut honungen ur kupan sista gången på hösten. Detta eftersom de har blivit av med det matförråd som de annars skulle levt av under vintern. Under taket i varje kupa finns det en tom låda, i vilken man häller det kokta sockervattnet. Bina klättrar ner i lådan, suger i sig lösningen och fyller de tomma hålen i vaxkakorna med ersättningen för blommornas nektar. När samhällets speciella spanarbin upptäcker blommor med ett bra drag flyger de tillbaka in i kupan och talar om för de övriga bina i samhället var nektarn finns genom att röra sig i en figur av en åtta genom hålrummen inuti vaxkakan. Biet kan dessutom tala om vilket avstånd det är till blommorna genom att dansa olika fort eller göra speciella darrningar med bakkroppen. Ju snabbare biet flyger desto närmare är det. Johan berättar: När jag var på studieresa i Frankrike under gymnasiet träffade jag en äldre man som sa sig kunna tyda binas språk och se till vilken blomma de skulle flyga härnäst och hämta mat. När bina kom tillbaka in i kupan sa han att han utifrån deras rörelsemönster kunde avgöra vilken blomma som skulle ge nästa drag. Bins beteende är fascinerande, berättar Irene. Det är inte konstigt att man använder uttrycket flitig som ett bi när man vill beskriva någon som är duktig. Men deras beteende innebär också att de är känsliga för stora monokulturer. Ta födan till exempel, har du ett gigantiskt fält med en sorts gröda så får du ett stort drag veckan då blomningen sker, sedan svälter bina ihjäl om inget annat i närheten blommar direkt efteråt. Det är intressant att höra hur lätt de båda verkar ha haft det när de bestämde sig för att prova på att bli biodlare. Även Irene berättar att hon fick sina första bin gratis. Jag träffade en man från den lokala biodlarföreningen på en mässa i stan och han skjutsade hem mig med ett helt bisamhälle gratis! Dessutom fick jag låna alla prylar av honom, så det enda jag behövde köpa var en dräkt. Både Irene och Johan beskriver att attityden hos de äldre biodlarna har varit väldigt positiv och att de fort har kommit in i gemenskapen. Jag kan prata med vem som helst om bin oavsett ålder så säger alla Oj, vad spännande! när jag talar om att jag är biodlare, säger Irene. Johan berättar att han gärna lyfter fram sitt biodlande när han pratar med folk. Som biodlare har jag alltid ett roligt sätt att presentera mig. Det är roligare att tala om att jag odlar bin än att säga jag spelar innebandy. Fältbiologen 2/

18 GA SKU JAPANSK KAMP- SPORT JAPANSK FIL NÄR 1+1=2 FINT SPEL HÖGTID SOM TOGS BORT KÖ NÖT SVÄRS NAMN- GIVELSE BESTÅR HAJENS SKELETT AV BRODER DANIEL STOR ILSKA TILL VARJE PRIS ENAR EUROPA SLINGRAR GÅR MJÖLKEN TILL NÄR DEN TAPPAS TOMTE- HJÄLP STÖRANDE TUGGLJUD GAMMAL VARS INLÄG- GNINGAR PÅ MIDSOMMAR ÄR VARI- ERANDE EFTER ETT, INNAN TRE HAFSIGT UPPSATT HÅRKNUT SUCKULENT- VÄXT KORT ENG: INTE ÄNNU PRESEN- TERAT HONUNGS- GÖRAT SVÅR NÖT ATT KNÄCKA KOD TILL MOBILEN LAMPGLOB DEN LILLA TJEJEN 22 JUNI OM BILDLIGT UTTRYCK TIDS & GRE FÖR FÅR FISKE HAR FRU GÖRA FRAMSTEG JAG-FORM HAR DU KANSKE FREDAGEN 13:E SAGOVÄSEN TIDNING- ARNAS TELEGRAM- BYRÅ DU OCH JAG ÖNSKA MED BRA SMAK SPORT, BIL, VIND OCH BUKT HOTADE STJÄRT- GRODDJUR BÅT GÖRA RÄDD GUINNESS OCH BALDWIN VAR TVÅ KÄNDIS GÖR RÄVEN DISIGA VAR DET INNAN 1990 HÖGTOPPIG NATIONAL- PARK TILLVERKAR BELYSNING MED MUN ATT GÖRA HAR LJUST HÅR SMÖRA ORGANISKT PROCESS MED SYRE 10 BLIR EN LITER SPELADES NYSS I UKRAINA EXTREMT SNABB RACERBIL VAN FIN EFT NA LIKGILTIG GRÄS FÖR TAKBRUK IFALL TERMEN FÖR OFÖRMÅGAN ATT GÅ HELT OCH HÅLLET OBSERVERA POLSK HAMNSTAD SPELTILL- VERKARE MED PONG KÄRN SLE- SPEKT SÖ KON TID FÖR FÅGEL- SKÅDNING BIOTOP MED SUMPTRÄD SAMLING AV ÄDELLÖV VÄRLDSLIG TRUBADUR- SÅNG WEST, KOMIKER OBSERVA- TORIUM PÅ HAWAII ÄR KUT OCH LAMM SITTER STJÄRTEN JOBBAR LYRIKERN MED MAGE ÄR HÖGTALARE MED DÅLIGT LJUD GLIDER TYST I VATTNET FRAM TAD

19 KRIFT KISKA SYN DU N PÅ MLA TOR LIGT SKT ER- MN BRÄN- PRO- ERING KER TAKT GÖR DET VID STEKNING JA I RYSSLAND BIFOGAD TILL SKRIFT LILJEVÄX- TERNA MED BLÅ FRUKTER SÄGS VID KAMERA- AVTRYCK ENAR STATER DIT LJUS INTE NÅR PERIOD UTAN REGN SOPAS UPP DUMT MOT FOLKGRUPP I ANSIKTET FÖR HÄLSAN BESTULEN PÅ ALLT INTE FÅ HAR NÄSTAN MJÖLK- MONOPOL SIDA AV HUS OCH SÄNG ÄR MILNE- ÅSNANS BEKYMMER ÄR GRUS- GÅNGEN FRI FRÅN SINA BOJOR DANS FRÅN LATIN- AMERIKA ÄR FÄLTBI- OLOGERNA FÖR DEN SOM ÄR TRYCKLUFTS- TEKNIK KAN BARBEQUE SÄGAS VARA KAN DU VÄL NÖTEN RISHÖG SLAPPT UNDER BICEPS ASKASK PRISFEST FÖR SJUKA UPPREPAS VID MEDITA- TION VAKEN FRISKT ÄR HÄLFTEN VUNNET DOPPAS I VATTEN TAR DIG UPP EN VÅNING SÄGS I KYRKAN CANDIDES STORA KÄRLEK VIMSIG HAR DÅLIG SHOW UT SPÖKORD UNDERKÄNT GER SIG KARIUS PÅ REGN AV DENNA TYP ÄR TRIST FYLLS MED BADGÄSTER HETER SAMMA GALNING VÅRD MATAD MEDICINKUR (DEN) RÖRDE TILL SJUKDOMS- SYNDROM SOM DELAR I TVÅ EFTER DO VÄLDIGT LÅNG TIDSPERIOD EN SAK DU HAR JEANS MED FINNAR GENBANK AAA REGN AV DENNA TYP KAN IBLAND VARA TREVLIGT ÄR STALL & STÄMSKRUV EXEMPEL PÅ KLASSISK DANS ÄR OFTA ÄPPLELÄSK NORR OM USA ÄR KORTEN PÅ BORDET MÄTER TID SÄTT ATT SPE- LA COUNTRY I SJÄLVA VERKET MÅSTE MAN HÅLLA KROPPEN I HITTAS I HÖSTACK EUROPEISK STOR-BEN- SINMACK SÄGER STRÄNGT ÅT ÄR VÄRL- DENS LÖN HOPP- FLICKA, 8/4 SÄGER DU FÖR ATT TYSTA VÄXTDELAR SOM INTE BRUTITS NER OLYCKAN HEMLIGT DOKUMENT SAT- KÄRRINGEN VARDAGLIGT IFRÅN SISTA ÅRSKURSEN PÅ RIKTIGT GÖRA MÅL FÖRFATTAR- KIILPI SKOGENS KUNGAR I SIN EGEN VÄRLD LITEN PÅ FOTEN EN GÅNG TILL SKITER MAN I INTE VÅR LÄNGST UT PÅ KNIV HAR HAS- SELN EN LITEN FYLLS VID EVENEMANG FOLK GJORDE MATSÄCKEN JORDSNURR NORGEBERGET DÄR SÄLJS SAKER UT BUSKE MED BLÅ BÄR SOM DU INTE TROTT EXTERN ENHET SÅ SOM FOLK GÖR ÄR FÅRÖ & GOTLAND EXEMPEL PÅ VILL FRÖET TRÄD MED SMÅ KOTTAR ÄLV GENOM BOLLNÄS TÄNKER PÅ SIG SJÄLVA SAKNAS AV SVAG HJÄLPER TILL I KÖKET RISTA IN DEN DATAVÄRLD VI LEVER I TAR BORT SLY STYR FIRMAN KORSORDET MED DE GÖMDA ORDEN GER SMÖRJ KU KLUX KLAN HÄRDA RYMD- STATION TILLTALAS MED FRU LÄPPFISK PRATA MED ANGÅENDE ANGELÄ- GENHET LIGGER MÅNGA DJUR I UNDER VINTERN KOM- MER FRÅN UNDER YTAN MOT TOPPEN PÅ GRUND AV ELLER TACK VARE GÖR EN GOD MÅLTID GÄRNA MÄTER EN MANO- METER ÄMNAR BÄR SIN KUDDE I BARNVISAN SUR ELLER ORAK ÄR MOSSEN FISK SOM HÖR TILL SJÄLVA TINGET RYKTE KOMMER GULDET VID VASKNING GRUVLIGT FÖRETAG KOLVÄTE- GRUPP STÅR PÅ TUR ÄR LIKADAN SOM EN ANNAN BÅT ÄR DEN SOM INTE GÅR MIRAKEL- DRYCK RAKT BREDVID FLYGER SVENSKEN I KRIG BAKOM HALS SKÄR INSEKTSDEL PÅSDRYCK HUNDRA HEKTAR GÖR DU FÖR ATT BETALA IN MINDRE SAGT ÄR SILLGRISSLA EN SOM MÅTTET EN NYPA LYSER, SKÄR OCH PEKAR LÄGGER TILL GÖR TRANORNA OM VÅREN VILL DU VÄL TILL NY DAG SJÖNG BORO BORO FÖRKNIPPAS MED MARABOU DRUVA FÖR VIN DJUR MED TOFS ÖRA SKINNA PÅ PENGAR IRLAND PÅ IRLAND LITEN Ö UTANFÖR SKÅNE TYSK MATAFFÄR SVENSK SKANDAL- AFFÄR KAN SNÖRE SIG SIDA UPP OCH SIDA NER BLIR MÅNGA SÅDANA TILLTALAS ADELSMAN SÄTTES CYKELN OCH CD:N I ANDRA DAGEN KORT FÖR MYCKET VANDRAR PÅ FJÄLLET KASK-FÖR- NAMN, 27 NOVEMBER HOPPSAN EN AV BACHS KÄNDA ENSAM, MANLIGT ÄR VÄL ÄGODELAR FÖRGIFTAR LUFTEN I NORDEN TYSK ARTIKEL FÖRE VERB VARA UTAN SATTE IHOP TÄNDERNA MÄRKES- GLASÖGON LEVERERAR OLJE- BRÄNSLE GER DÄGG- DJURSMOR MÅSTE MAN FÖR PLYWOOD KILLING POJKNAMN FÖRSTA DECEMBER SATT RUNT DET RUNDA BORDET GJORDE VÄL BOMBEN FÖRHOPP- NINGSVIS INTE MÄKTIG SVART KATT ÅTERGÅNG EJ I NORR LÄKAR- TJÄNST HÄFT- KLAMMER FLERA I TENNIS GÖR SAKERS VÄSEN SIG VID DENNA GÅR MAN NER UNDER MARKEN I STHLM ARBE- PLAN GÖR NARR AV DET MESTA STÅR FÖRST ENHET FÖR ENERGI JAGAS I RACE PÅ ÖLAND

20 Samhällsbyggarna Vill du att ditt miljöintresse ska sätta konkreta spår i din närhet? Ditt ekologiska fotavtryck kan vara positivt, även om du råkar bo i en storstad. Att odla bin är en genväg till nya bekantskaper och fördjupade kunskaper om vårt ekosystem. text och foto: Jenny Luukkonen Om du av en händelse skulle befinna dig i en liten park vid Stigbergstorget inne i Göteborg en måndagskväll har du möjligheten att se något lite speciellt människor i vita dräkter och med stora svarta nät framför ansiktet som långsamt rör sig kring två stora lådor. Majornas bikooperativ har sina bikupor här i parken och en gång i veckan går de igenom varje samhälle för att se hur de mår och sprida kunskap om biodling till förbipasserande. Att bikooperativet startades handlade främst om att det var många som hyste en stor oro över den ökade bidöden. I och med att man tar hand om ett bisamhälle så vet man att man ökar mängden pollinerare med ungefär under dragtiden. Det är ett konkret bidrag till miljöarbetet till skillnad från mycket annat och jag tror att många känner det, säger Alice Bulukin och förklarar på så sätt varför det är så många som är intresserade av att vara med i bikooperativet. Nu är de cirka 23 personer som hjälper till att sköta de två kuporna, ordnar studiecirklar och utvecklar föreningen. 20 Fältbiologen 2/2012

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Tillbaka till Sjumilaskogen

Tillbaka till Sjumilaskogen Tillbaka till Sjumilaskogen Nya äventyr med Nalle Puh Översättning Lotta Olsson Av David Benedictus som tagit vid där A. A. Milne slutade. Med illustrationer av Mark Burgess, inspirerad av E. H. Shepard.

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl )

SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl ) SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl. 09.30 (Inmarschen börjar kl. 09.15) Program 1. Välkomstord Jens Back 2. Orkestern och unison sång Den blomstertid nu kommer 1:a versen (J.O.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer