2/2012. Sötare än vanligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2/2012. Sötare än vanligt"

Transkript

1 2/2012 Sötare än vanligt

2 Det är förstås jätteviktigt att ta ansvar för naturen när man bedriver skogsbruk. Och det gör vi. Ungefär så skriver Ikea i sin marknadsföring. Men i det låga priset för bokhyllan Billy som någon köper på ett av Ikeas 280 varuhus runtom i världen ingår det att taigan blivit ännu en bit urskog fattigare. För när Ikeas dotterbolag Swedwood hugger skog i ryska Karelen är det inte ett misstag att en 500-årig tall lastas på timmerbilen som ska till fabriken för tillverkning av limfogskivor. Det är uthålligt skogsbruk enligt den svenska modellen. På skyddaskogen.se/ikea kan du ladda ner hela vår verklighetsbaserade prislapp. Kopiera dubbelsidigt. Klipp papperet i två delar. Vik dem så att du får en smal dubbelvikt remsa med informationen om oss inuti. Ta med en bunt och smyg in sanningen på ditt närmaste Ikea. Mer om aktionen mot Ikea finns på sidan 6.

3 innehåll De flitiga flygarna 10 Men det är strejkvarsel i bisamhället Honungsproduktion 15 En bisyssla med sting Korsord 18 Sommarnöje för hela familjen Surr i stadsbruset 20 Även i betongen växer det blommor Humlor är också bin 22 Håva in kryssen Sagan om den söta betan 24 Hur sockerbetan erövrade Europa Sockerdricka 25 Konservera med finess Alltid i Fältbiologen: Tips och notiser 4 Sländor från förr och andra rovdjur Aktionsbild 6 Talla inte på urskogen Hotspot 8 Paddling en nära-bad-upplevelse Minifältis 26 Den söta sommaren Kultur 28 Konstverken bland träden Krönika 30 När bränslet är slut Experten 30 Skogen som kolsänka Internt 31 Fåglar, fåglar, fåglar, och så lite kamp FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan beställa prenumeration för 250 kr/år. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. Texter och bilder som publiceras i tidningen publiceras även på Fältbiologens hemsida För icke beställt material ansvaras ej. Prenumeration eller adressändring: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson OMSLAG Framsida: Humla och humleblomster. Foto: Magnus Bjelkefelt Sidan 2: Jennie Wadman, Skydda skogen och Fältbiologerna, foto: Robert Svensson Baksida: Redaktionen REDAKTIONEN Lisa Behrenfeldt, Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Axelsson, Jenny Luukkonen, Alva Anderberg, Svante Hansson. Mejl till redaktionen: tack för er medverkan Kleo Bartilsson, Salomon Abresparr, Leo Rudholm, Göran Andersson. TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: exemplar Fältbiologen 2/2012 3

4 ledare och notiser Alltid total sockerchock Den som besöker en matbutik har möjlighet att erfara något om den egna kroppens begär. Inte nog med att mjölken alltid står längst bort från entrén vilket tvingar oss att passera allehanda varor som vi kan få för oss att vi behöver. I de varuhyllor vi passerar i brådrasket regerar sockerprincipen. Apelsiner och druvor är utan undantag mer exponerade än rovor och potatis, man får alltid leta mer efter knäckebröd än efter bullar och fikabröd. Detta når givetvis sitt crescendo vid kassaapparaterna, detta nålsöga som varje kund måste passera. Där möts vi av en aldrig sinande flod av glass och läsk samt den mur av lösgodis där jag faller till föga. Min annars så exemplariska matkorg, full av råvaror och mjölkprodukter, får allt för ofta en skamfläck av färgämnen och gelatin. Det jag i och för sig uppskattar med lösgodis är att ingen kan göra sig några illusioner om dess innehåll. Skulle jag till äventyrs köpa en sirapslimpa känner jag mig dragen vid näsan. Det som vid en hastig anblick ser ut som ett bröd är i själva verket en hårdprocessad industriprodukt, som jäst kortare tid än vad ett riktigt bröd ska knådas. Bedrägeriet fullbordas med ett aptitretande varunamn såsom Skördeglädje eller Lingongrova som ger intryck av att det rör sig om en fiberrik naturprodukt. I själva verket är bröd ett lysande exempel på hur sötningsmedel smugit sig in i våra dagligvaror vilket förmodligen inte gjort att de säljer sämre. Det korta svaret på vad som spökar när vi ger vika för sötsuget stavas Tas1r2 och Tas1r3, så betecknas de gener som gör att våra smakreceptorer kan känna söt smak. Funktionen är givetvis att uppmuntra till att äta mer av det näringsrika sockret. Men alla som haft saftkalas ute i det gröna vet att vi är långtifrån ensamma om att åtrå den söta smaken. Oftast är det insekter som är snabbast med att anmäla intresse. Deras sötsug utnyttjas av blommorna för att dra till sig pollinerare. Så strövar även vi mellan snabbköpets färggranna dekaler, vissa på vällustig jakt efter sötma, andra i våndorna av att försöka förneka sitt begär. Nog känns det alltid bättre att ge sig hän vid fruktdisken än vid godishyllan. Eller än bättre: i en prunkande sommarträdgård. Svante Hansson redaktionen Plasthavet Skräpbältet i Stilla Havet har sagts vara lika stort som Texas. Nu beräknas plastmängderna täcka ett område som är två gånger så stort som Texas. Se filmen om plastkatastrofen här. miljoaktuellt.idg. se/2.1845/ /sex-gangermer-plast-an-plankton-i-stillahavet Det finns mat på Internet skogsskafferiet.se Här hittar du ätliga vilda växter sorterade efter skördetid och bra beskrivna med både bilder och användningsområden. gatsmart.eu En inspirerande sida om stadsodling. Här står till exempel om Statsjord, som odlar i gamla plåtburkar, plastsäckar och alla möjliga kärl som de kommer över, på en öde industritomt i Göteborg. Och visste du att alla pelargoner är ätliga? Mångfald längs med vägen Sveriges alléer utgör ett viktigt, och ofta förbisett, bidrag till den biologiska mångfalden. Inte minst i det annars öppna slättlandskapet kan de gamla träden längsmed vägarna vara en oas för lavar, mossor, insekter och fåglar. Men många alléer är hotade av exploatering, eftersatt skötsel och den farsot som drabbar många almar. Att motverka den utvecklingen är också viktigt ur kulturminnesvårdande synpunkt då alléerna utgör viktiga element i det kulturhistoriska landskapet. Med sin stora artrikedom kan de givetvis också bli ett smultronställe för artjägare. 4 Fältbiologen 2/2012

5 En gång var jättetrollsländan För hundratals miljoner år sedan hade jättesländorna sin storhetsperiod. De tillhör de största kända insekter som någonsin har levt på jorden. De liknade trollsländor men hade ett vingspann på upp till 70 centimeter. En starkt bidragande orsak till att så stora insekter kunde utvecklas var den höga syrehalten i atmosfären. Den låg på omkring 30 procent, att jämföra med dagens 21. Det gjorde att trakéerna, insektslungorna, var tillräckligt bra för att förse även så stora djur med syre. Enligt en studie gjord av amerikanska forskare gick sländornas storlek hand i hand med syrenivån i atmosfären under nästan 200 miljoner år. För omkring 150 miljoner år sedan bröts trenden. Trots att syrehalten steg blev sländorna mindre och mindre. Det var under den här perioden som fåglarna utvecklades. De gav sig på jättesländorna, som var svagare och för stora för att klara att manövrera undan attackerna. Utvecklingen av fladdermöss och massutrotningen på jorden för 65 miljoner år sedan var troligen det som gav jättesländorna dödsstöten. tips och notiser En gammal tall? Naturskyddsföreningens skogsnätverk har sammanställt en enkel guide till att åldersbestämma träd! skogsnätverket.se/2012/03/en-finhandledning-for-alderbestamning-avtrad-skriven-av-patrik-nygren/ Istället för socker Ät krom: Med ett högt kromvärde kan du minska sötsuget. Krom är ett metalliskt grundämne som underlättar sockrets transport till cellerna och därmed kan det dämpa sockerbegäret. Ämnet finns som kosttillskott men förekommer även till exempel i ostron, vetegroddar, potatis och svamp. Gå ut i solen: För lite solljus kan bidra till ett ökat sockersug. Solljus påverkar nivån av hormonet serotonin som i sin tur reglerar hypotalamus som påverkar mättnadskänslan. Käka mellis: Att äta ofta och regelbundet istället för vid ett fåtal tillfällen om dagen håller blodsockret på en jämn nivå vilket håller sötsuget i schack. Metoden bygger givetvis på att man då äter nyttig mat mellan måltiderna. Sötsaker är inget för rovdjur Många rovdjur kan inte känna smaken av sött. Att kattdjur saknar de nödvändiga smakreceptorerna har varit känt sedan länge. Nu har det visat sig gälla även bland annat fläckiga hyenor, sälar och sjölejon. Hos dessa djur har genen Tas1r2, som kodar för smakreceptorer för sött, blivit defekt genom en mutation. Gemensamt för alla dessa arter är också att de är extrema kött- eller fiskätare. Det sockerbehov de eventuellt har tillgodoses genom det som bytesdjuren har lagrat i musklerna. Alla rovdjur som har en mer blandad diet med inslag av växter, till exempel hundar, björnar och pandor, har dock kvar sötsuget. Frukt är inte godis, men det kan vara en god ersättning. Som bekant innehåller frukt en måttlig dos socker som kan hjälpa till med att hålla tassarna borta från det mer koncentrerade, raffinerade sockret. bilder på sidan: Kleo Bartilsson, Lisa Behrenfeldt, Jennie Wadman och Magnus Bjelkefelt Fältbiologen 2/2012 5

6 aktionsbild Skicka in dina bästa aktionsbilder till Förgiftade Högt pris för billiga möbler text: Lisa Behrenfeldt foto: Robert Svensson 6 Fältbiologen 2/2012

7 Ikea i Kungens kurva är en gigantisk koloss i svenska flaggans färger. Det är världens största Ikea-varuhus och när vi går in för att reka hittar vi knappt ut. Pilarna på golvet som pekar mot utgången leder i kringelkrokar runt alla hyllor med prylar till orimligt låga priser. Lågt pris, men inte till vilket pris som helst är Ikea:s slogan för tillfället. Den är som gjord för att rätta till. Hos Ikea får du lågt pris till vilket pris som helst har vi målat på de banderoller som den 28 april vecklas ut på åtta Ikea-varuhus runtom i Sverige. I Malmö, Linköping, Karlstad, Örebro, Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall byts samtidigt närmare av Ikeas prislappar ut mot våra snarlika, med information om vad varorna verkligen innehåller: Skövlad urskog cirka 500 år. Ovärderligt pris. Utanför ingången drar Daniel igång motorsågen och vi faller, en efter en, som symboler för de respektingivande tallarna och granarna som ligger uppstaplade i timmertravar intill vägen in i den ryska taigan. Uppskattningsvis finns 10 procent gammal naturskog kvar i ryska Karelen. I stora sammanhängande områden som hela tiden krymper till följd av skogsbruket. Aktionen går av stapeln samma vecka som SVT:s Uppdrag Granskning sänt ett program om hur Ikea:s helägda dotterbolag Swedwood bedriver skogsbruk i Ryssland. Ett skogsbruk helt enligt den svenska modellen. Det vill säga den modell som ligger bakom att hela Sverige är rutigt av kalhyggen och ungskogar och att vi bara har spillror av riktigt gammal skog kvar. Ikea försvarar sig med att deras skogsbruk är certifierat enligt FSC. Alltså den miljöcertifiering som Fältbiologerna slutade att stå bakom för flera år sedan, i protest mot att reglerna varken efterlevs eller skärps med tiden, och att skogsbolagen som fortsätter att avverka nyckelbiotoper och köra sönder bäckar hela tiden kommer undan utan några kännbara straff. Trä är ett helt fantastiskt material när det gäller både kvalitet och miljöhänsyn, så länge som det produceras lagligt och kommer från skogar med ansvarsfullt skogsbruk. Ikea accepterar inte illegalt avverkat trä. Ikea accepterar inte trä från orörda naturskogar, om de inte har certifierats som ansvarsfullt skogsbruk. Vårt långsiktiga mål är att allt trä som används i Ikea-produkter ska komma från certifierade skogar med ett ansvarsfullt skogsbruk. Den här texten är hämtad från Ikeas hemsida. Visst låter det bra? När svenskarnas förtroende för olika institutioner mättes i en Sifo-undersökning i början av året hamnade Ikea som vanligt i topp bland storföretagen. 64 % av svenska folket har förtroende för Ikea enligt opinionsundersökningarna (en snabb jämförelse: 14 % har förtroende för SJ, 48 % för riksdagen). Det är greenwashing så det stänker om det, och att Ikea ska börja säga sanningen om sitt skogsbruk i Ryssland istället för att grönmåla sig själva, är ett av kraven i föreningen Skydda skogens kampanj mot Ikea. Sluta omedelbart att avverka skogar med höga naturvärden är nästa krav. Genomslaget för de åtta aktionerna var stort. Vi fick ett inslag i Rapport, artiklar i de flesta större tidningarna och i stort sett i alla lokaltidningar runt om vid de olika varuhusen. Vi uppmärksammades i radio både inför och efter aktionen och ringde själva och snackade i radioprogrammet Ring P1. På Fältbiologernas Facebook har 700 personer gillat och spridit vidare foton från aktionen och personer nåtts av vad vi har gjort. Även i Ryssland, Tyskland och Storbritannien har kampanjen uppmärksammats och närmare personer har i dagsläget undertecknat brevet från Skydda skogen med kraven som vi riktar till Ikea. Det ska bli många fler. I maj skickade vi en trissa från en 400 år gammal tall, som Swedwood avverkat, till Ikeas huvudkontor. Med trissan följde också en intervju med Alexander Markovsky, från den karelska miljöorganisationen SPOK, där han bekräftar det föreningen Skydda skogen hävdar och Ikea förnekar: att Ikea/Swedwood avverkar skyddsvärd skog med månghundraåriga träd i Karelen. I brevet fanns också Skydda skogens fem krav mot Ikea. Igen. För innan Ikea/Swedwood slutat att avverka skogar med höga naturvärden i Karelen, eller någon annanstans, kommer vi inte att ge oss. Läs mer: I Fältbiologen 3/08 finns en artikel om Fältbiologernas besök i Karelen På skyddaskogen.se/ikea kan du skriva under protestbrevet till Ikea På sidan 2: Utför en egen aktion på ditt närmsta Ikea. Fältbiologen 2/2012 7

8 hotspot Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller bli ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva häftig natur! Fältbiologen tipsar här om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. 8 Fältbiologen 2/2012

9 Ytspänning text: Alma Bågefalk foto: Adrian Gustafsson Har du aldrig upplevt din hemstad sedd från vattenytan eller längtar du efter att följa de naturliga färdvägar som våra vattendrag utgör? För den ovane kan kanotturen upplevas som en nära-bad-upplevelse men efterhand kan landskapet avnjutas ur ett annat perspektiv. Utanför vårt köksfönster flyter Umeälven förbi. Jag flyttade hit i januari och i veckor och månader blickade jag ut och funderade på hur stark strömmen kunde tänkas vara, om det gick att paddla motströms och hur lång tid det skulle ta att paddla ut till havet. Jag tittade på gamla färdbilder och klappade och luktade då och då på min tjärade träkanadensare som jag själv byggt. Jag mindes soliga, myggiga höstdagar på Dalälven, med nervkittlande forsar och fantastiska morgnar då dimman lättade över vattnet. Jag mindes nyårspaddlingen i Västergötland och den tunna ishinnan som sprack när vi paddlade ut på morgonen. Hur isflaken nästan sjöng av de små vågorna invid land. Jag mindes bäverhyddorna och enkelbeckasinernas brummande läte på Storån i Jämtland och blöta härliga dagar då vi vadade motströms upp i Öjån. På Björnån i nordligaste Dalarna var det fullt av bäverdammar och gott om vacker gammelskog. När vi kommit ut på Vänern fick vi närkontakt med en bäver som simmade under kanoten. Mars passerade, det blev april. Dagarna blev längre och mildare, snön smälte och kom igen, bara för att smälta bort. Till sist öppnade sig en fåra nedströms. Varje morgon hoppade jag ur sängen för att kolla om fåran växt. Det gick några dagar, någon vecka. Fåran växte uppströms. Långsamt. En solig kväll var den uppe vid vårt hus. Iskanterna vid stranden blev smalare. Jag behövde plugga. Men... längtan ut på vattnet var för stark. Det riktigt spratt i hela kroppen! Jag ringde min kanotvän på andra sidan älven i ren iver. Någon halvtimma senare, med flytvästar, ylleunderställ och isdubbar kring halsen, traskade vi ner till älven i den halvmeterhöga snön, med min kanot på axlarna. Balanserade ut på den sista iskanten. Ett oplanerat dopp hade det lätt varit värt! Men vi slapp och gled ut i vattnet. Strömmen var inte alls stark och vi paddlade uppströms i kvällssolen. Parerade de isflak som flöt förbi. Skrämde upp några skrattmåsar som skränande samlats en bit upp och vid konsthögskolan hade fler än vi fått vårkänning och premiärbadade i det kalla vattnet. Vi kände paddeltagens kraft i kroppen och lyssnade till kluckandet när paddlarna lyftes och sänktes. Helt fantastiskt! För mig är paddling det perfekta sättet att färdas i naturen. Hela vårt land är fyllt av älvar och sjöar att upptäcka och uppleva. Även i stadsnära miljöer känns vattnet som en liten fristad av vildhet. Man kan uppleva änder och trollsländor, fiskar som hoppar och vinden som susar i träd och vass. Låtsas att man är långt borta. Eller varför inte gå i land och köpa glass? Mest av allt gillar jag ändå att vara ute länge och långt borta från stadens larm. Leva enkelt och gott, som kontrast till vår ohållbara inveckling. I vårt land finns oändliga möjligheter! Vi har fjällälvar, skogsforsar, små och stora sjöar. Med kanoten kan man ta sig fram nästan överallt. Är det för forsigt, kan man bära eller lina ner kanoten förbi forsen. Man kan bära den mellan sjöar och älvsystem. På sommaren har man alltid nära till bad. Kanoten erbjuder gott om lastutrymme och man kan unna sig att lyxa. Ta vara på sommaren med en vattenburen natur- och frihetsupplevelse. Härlig paddling Sitt på knä i kanoten, med rumpan på sitsen. Detta gör att kanoten blir betydligt stabilare och att du använder hela kroppen i stället för bara armarna när du paddlar. Sy fast kardborre på axlarna på flytvästen och på bitar av liggunderlag som du kan fästa uppepå, det är väldigt skönt om du måste bära kanoten. Ta alltid det säkra före det osäkra. Paddla inte forsar du känner dig osäker på. Ge dig inte ut i för stora vågor. Håll dig nära stranden. Ta gärna med en extra paddel. Vattenpacka din utrustning. Speciellt det som är känsligt eller svårtorkat. Plastpåsar funkar fint bara man försluter dem väl och tar med några i reserv. Vill du köpa utrustning, satsa på de tjocka, plastiga packsäckarna. Lättviktspåsarna håller för regn men inte för tryck och slitage. Snåla inte med packning. Med kanot har du verkligen chansen att lyxa! Glöm inte gitarr, färska matvaror och annat som berikar tillvaron. Fältbiologen 2/2012 9

10 Bin till vår tjänst 10 Fältbiologen 2/2012

11 Det är brist på pollinatörer. Tama bin ansätts hårt av sjukdomar och skadedjur. Ibland försvinner de spårlöst från en koloni för att aldrig återvända. Även för vilda bin är situationen svår. Så många som en tredjedel av arterna i Sverige är rödlistade. Vår djupdykning för att finna orsakerna till binas kris börjar i historien. text: Sofie Karlsson foto: Magnus Bjelkefelt Honungsbiet är kanske världens mest kända insektsart, och också en av få insektsarter som människan håller som husdjur. Innan honungsbiet domesticerades, för ungefär år sedan, levde det i skogarna i Asien, Afrika och Europa. Honungsbiet anses stamma från Asien, där dess tre närmsta släktingar, det indiska biet, jättebiet och dvärgbiet, finns. Efter den senaste istiden då alla bin norr om Pyrenéerna och Alperna dog ut fanns det troligtvis bara ett bibestånd kvar i Europa, vid medelhavet. Ur detta har sedan de olika typerna av det europeiska honungsbiet (Apis mellifera) utvecklats. Den moderna biaveln har lett till en minskande genetisk variation inom både bisamhällen och populationer. Aveln har varit koncentrerad på vissa anlag, vilket kan ha lett till att andra viktiga egenskaper har förlorats på vägen. Avelsverksamheten är också centrerad till ett fåtal aktörer, vilket är en form av inavel. Liten genetisk variation ger bisamhällen sämre motståndskraft mot sjukdomar och parasiter. Forskning har visat att avel som sker med avsikten att öka binas genetiska variation ger samhällen som bättre motstår sjukdomar och parasiter. Barbara Locke är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, i Sveriges enda forskargrupp som arbetar med bin och deras sjukdomar. Hon är själv biodlare och beskriver sitt första möte med bina som kärlek vid första ögonkastet. Det är som en slags kommunikation. För att inte bli stucken är det helt nödvändigt att kommunicera och interagera med bina och uppfatta deras behov och humör, säger hon om arbetet med bisamhället. Barbara menar att den största utmaningen inom dagens biodling är de sjukdomar som sprids bland bina. Det stora problemet för tambin är sjukdomarna. De slår ut hela bisamhällen och gör de det svårare för biodlare att fortsätta med biodlingen, säger hon. Både binas yngel och de vuxna bina kan drabbas av olika slags sjukdomar och skadedjur i form av bakterier, svampar, virus, encelliga djur och kvalster. En del sjukdomar är så allvarliga att det är reglerat i lag att de måste bekämpas för att sjukdomen inte ska spridas. Amerikansk yngelröta och varroakvalstret är två exempel på sådana bisjukdomar. Amerikansk yngelröta anses vara en av de värsta bisjukdomarna och drabbade bisamhällen måste förstöras. Sjukdomen orsakas av en bakterie som dödar larverna. En död larv kan innehålla 2,5 miljarder bakteriesporer och sporerna har visat sig kunna överleva i honung, vax och gamla bikupor så länge som 80 år. Varroakvalstret, med det skräckinjagande vetenskapliga namnet Varroa destructor, kan bära på flera olika virus och har spridit sig explosionsartat de senaste decennierna. Spridningen har skett bland annat genom handel med drottningar och långväga transporter av bin och varroakvalstret finns idag på alla kontinenter där det odlas bin, undantaget Australien. Till Sverige kom kvalstret i slutet av talet och har nu spridit sig så långt norrut som till Dalarna. Det har även kommit österifrån till Haparanda och Övertorneå. Problemet med sjukdomar och massförluster av bin är komplext. Exempelvis fungerar varroakvalstret som vektor för flera olika virus. Kvalstren och virusen kan finnas var för sig i ett bisamhälle utan att göra någon skada, men när de verkar tillsammans kan de orsaka stor skada på bina. Barbara berättar att i USA och Europa är problemen med sjukdomar inom biodlingen större än i andra delar av världen. I till exempel Afrika och Latinamerika används oftare mindre intensiva biodlingsmetoder och där finns också större naturlig resistens mot varroakvalstret. Fältbiologen 2/

12 Ett arbetande samhälle Honungsbiet hör till insektsordningen steklar. I ordningen steklar ryms bland annat också myror och getingar. Honungsbiet hör till underordningen gaddsteklar och familjen Apidae. Det finns ungefär 290 arter av bin i Sverige och honungsbiet, Apis mellifera, är en av dem. De flesta biarterna är solitära, det vill säga de lever som individer utan att samordna sig i samhällen. Det finns också halvsociala bin som lever delvis i små samhällen, delvis solitärt. Hit hör till exempel humlor. Honungsbiet är emellertid en av de mest sociala insekterna och lever i stora samhällen året om. Bisamhället är en superorganism. Man skulle kunna se det som att denna superorganism förökar sig genom att samhället delas vid svärmning. De allra flesta individerna i bisamhället, arbetarna, är infertila honor som sköter om avkomman. Ett bi som sticker tappar sin gadd och dör, en typisk egenskap som är till gagn för samhället snarare än individen. Bisamhällen verkar till och med ha ett slags kollektivt minne som gör att ett bisamhälle som genomlidit en svår vinter samlar vinterförråd som om det vore svåra tider, flera år efter att alla de individer som var med om nöden har gått ur tiden. Arbetsbina har olika uppgifter under olika perioder av sitt liv. De första dagarna i sitt liv arbetar de med att städa celler (cellputsningsbin). Efter några dagar med den uppgiften övergår de till att mata larver (ambin). Därefter bygger de vaxceller (vaxavsöndrings- och cellbyggnadsbin). Sedan är de vaktbin vid flustret, ingången till kupan. Slutligen avancerar de till att samla pollen och nektar (dragbin). Det jobbet har de kvar tills de dör, bina arbetar helt enkelt ihjäl sig. Ett bi måste flyga motsvarande två varv runt jorden och besöka mer än tre miljoner blommor för att samla ihop tillräckligt med nektar för att kunna göra ett halvt kilo honung. En varm och stilla sommardag med gott drag, det vill säga många nektarrika blommor i närheten, kan bina i ett samhälle föra hem flera kilo nektar. Några som inte jobbar ihjäl sig är däremot hannarna i bisamhället, de så kallade drönarna. Av bikupans ungefär bin är endast några hundra drönare. De föds ur obefruktade ägg och befruktar drottningen så att hon i sin tur kan lägga befruktade ägg som utvecklas till arbetsbin. En bidrottning parar sig en gång i sitt liv med flera olika drönare. Sedan kan hon lägga ägg resten av sitt ungefär fyra år långa liv, uppemot ägg på ett dygn. De larver som matas med ett särskilt proteinrikt foder, så kallad drottninggelé, utvecklas till drottningar. Den drottninglarv som kläcks först sticker sedan ihjäl alla de andra drottningkandidaterna. Om två drottninglarver råkar kläckas samtidigt blir det slagsmål, ett battle royal där den överlevande blir drottning. Drottningen i en bikupa utsöndrar ett feromon som håller alla arbetsbina igång. Om drottningen börjar bli för gammal för att lägga ägg förlorar hon också sin förmåga att utsöndra feromonet. Det märker arbetsbina direkt och gör sig redo att skaffa en ny drottning. En annan del av binas avancerade och välutvecklade kommunikationssystem är dansen! Med hjälp av olika dansrörelser kan de tala om för varandra att de har hittat mat, i vilken riktning maten finns, vilken kvalitet det är på maten och hur lång bort den är. De navigerar efter solen och även om det är molnigt så dansar och flyger de efter hur solen står på himlen. I Afrika och Latinamerika finns fortfarande mest vilda samhällen av honungsbin och en mindre andel odlade bin, men i Europa och USA är det tvärtom. Idag finns det inga vilda bisamhällen kvar i Europa på grund av varroa, bara enstaka förvildade samhällen av tidigare tama honungsbin som svärmat och sedan förvildats. Europeiska och nordamerikanska biodlare är ofta beroende av att behandla bisamhällena med mediciner och medel mot olika sjukdomar för att hålla dem vid liv. Bina blir beroende av behandlingarna och om de plötsligt skulle upphöra skulle kolonin dö. Det finns en stor skillnad i resistens mot sjukdomar i de här olika världsdelarna som beror på sättet att sköta bina, säger Barbara. Hösten 2006 drabbades många nordamerikanska biodlare av ett fenomen som i USA fått namnet colony collapse disorder, CCD, som innebär att bina i ett samhälle försvinner och inte kommer tillbaka. Drottningen och kanske ett fåtal bin finns kvar, men nästan alla arbetsbin är borta och larverna har övergivits, vilket är onormalt för sociala insekter som honungsbin. Vid en normal massdöd i ett bisamhälle, till exempel efter en hård vinter, hittar man de döda bina i botten av kupan men i dessa fall har bina försvunnit spårlöst. Säsongen 2007/2008 dog en tredjedel av alla bisamhällen i USA, och många klassades som fall av CCD. Många teorier om orsaken har debatterats, allt ifrån påverkan av mobilstrålning till genmodifierade grödor, men det finns inga belägg för sådana kopplingar. Studier har emellertid visat att stress i form av sjukdomar, parasiter och bekämpningsmedel har förekommit i större utsträckning i samhällen som drabbats av CCD än i dem som inte drabbats. Barbara Locke tror inte att det finns någon enskild orsak till CCD och tycker att det är viktigt att inte blanda ihop CCD med andra stora förluster av bisamhällen som sker exempelvis på grund av sjukdomar. Så fort bisamhällen dör och folk inte vet varför så kallas det för CCD det är fel, säger hon och påpekar att CCD, i ordets rätta bemärkelse, aldrig har rapporterats i Europa. Att se till att bina är friska och mår bra är inte bara viktigt för binas egen skull. Bin och andra insekter utför en mycket viktig ekosystemtjänst genom att de pollinerar de grödor som vi äter. Ungefär en tredjedel av våra livsmedel är beroende av att bli pollinerade av olika insekter. Om ingen pollinering sker bildas heller inga frukter eller frön. Att se till att grödan blir pollinerad är 12 Fältbiologen 2/2012

13 Bi med varroakvalstret. Foto: Barbara Locke, SLU. Barbara Locke forskar på bin och bisjukdomar vid SLU i Uppsala. Foto: Gabriele Ridolfi. En vaxkaka har mellan sextusen och åttatusen celler och trots att bina börjar bygga den på flera olika ställen på en ram så passar cellerna ihop perfekt på slutet. Foto: Sofie Karlsson. Lina Herbertsson forskar om vilda växters pollinering vid Lunds universitet. Foto: Jimmy Hertzman. av yttersta vikt även om odlingsmetoden inte är optimal för pollinatörerna, och på vissa platser läggs stora resurser på att se till att pollinering kan ske. I Kalifornien finns gigantiska mandelodlingar som tidigt på våren behöver pollineras. Över en miljon bikupor körs då dit från sydligare stater där bina redan har vaknat. Sådana slags transporter utgör också en del i spridningen av sjukdomar. Mer än hälften av alla bikupor som finns i hela USA behövs för att räcka till mandelpollineringen. På många platser i Kina pollineras fruktträden sedan slutet av 1980-talet för hand av odlarna själva, och över 80 procent av alla äpplen och päron som säljs i Kina är resultatet av handpollinering. En av orsakerna till handpollineringen är att man använder så mycket bekämpningsmedel att pollinatörerna inte kan leva där. Ändå anses det mer effektivt att fortsätta den intensiva fruktodlingen än att försöka gynna de naturliga pollinatörerna. De biodlare som verkar i närheten av fruktodlingarna flyttar sina kupor innan träden börjar blomma för att bina inte ska lockas in i fruktodlingarna och utsättas för gifterna. Många av de professionella biodlarna i Sverige har en form av pollineringstjänst där de hyr ut bikupor till lantbrukare som vill få sina grödor pollinerade av honungsbin för att få större skörd. Den största insatsen för pollinering av våra grödor tillskrivs ofta honungsbina, en vanlig siffra är ungefär 80 procent. Nya studier från England visar dock att antalet honungsbin som finns omöjligt kan göra ett så stort jobb som faktiskt utförs och att effekten av honungsbinas pollinering verkar ha överdrivits. Slutsatsen som dras är att mycket mer av pollineringen än vad man tidigare har trott utförs av vilda pollinatörer. Men samtidigt som förekomsten av sjukdomar hos tambin har ökat har också situationen för de vilda pollinatörerna försämrats på många håll i världen. Av de cirka 290 arter vilda bin som förekommer i Sverige är ungefär en tredjedel, närmare bestämt 103 arter, upptagna på rödlistan, vilket innebär att de är missgynnade eller till och med hotade av utrotning. Lina Herbertsson är gammal fältbiolog och forskar vid Lunds universitet. I sin forskning försöker hon att ta reda på hur pollineringen av vilda växter i jordbrukslandskapet kan öka. Dagens intensiva jordbruk har lett till minskad biologisk mångfald, både bland pollinerande insekter och blommande växter. Eftersom dessa organismgrupper är beroende av varandra är jag rädd att vi befinner oss i en nedåtgående spiral där brist på den ena leder till brist på den andra. Men det är osäkert om det är födobrist bland pollinatörerna eller pollinatörsbrist hos väx- Fältbiologen 2/

14 De långtungade humlorna gör ett mycket viktigt jobb som pollinerare av djupa blommor som tambin inte når ner i. Under en bra sommardag är alla bisamhällets arbetsbin ute och samlar nektar. Det innebär cirka pollinerare. terna, eller helt andra faktorer, som driver utvecklingen, säger Lina. Det är i vilket fall klart att det i dagens jordbrukslandskap ofta råder brist på både mat och boplatser för de vilda pollinatörerna. Att betesmarker och ängar försvinner och att odlingsfälten ökar i storlek är landskapsförändringar som slagit hårt mot pollinatörerna. Många ängar och naturbetesmarker växer igen, och i de intensivt brukade jordbruksområdena finns få blommande grödor. Mycket av den klöver som odlas skördas redan innan blomningen. Ett annat problem är att de blommande grödor som förekommer i större slättlandskap finns i ofantliga mängder, men bara under en kort period. När rapsfältet har blommat över finns få andra blommor i närheten. Många bin måste ha allt de behöver för att överleva inom en radie av 500 meter, längre flyger de inte. Då blir det viktigt med ett varierat landskap en normalstor åker i slättbygd uppfattas av biet som ren öken. Lina berättar att allteftersom ängarna har minskat i areal har vägkanter blivit ett viktigare habitat för många insekter. Men vägkanterna i Sverige klipps regelbundet, vilket gör att blommande örter är betydligt mer sällsynta i vägkanterna än de en gång var. I vissa områden är trädgårdar de viktigaste födokällorna för humlor. Jag hoppas att vi uppvärderar pollinatörernas betydelse och att man kan låta åtminstone vissa blomrika vägkanter förbli oklippta till slutet av sommaren, säger hon. På ekologiska gårdar har man ofta mer ärtväxter i växtföljden och de är en bra näringskälla för bina. Att djuren går ute och betar gynnar pollinatörerna eftersom det kan skapa öppen mark och fler örter. Att man dessutom odlar utan gifter skulle också kunna ha en positiv effekt, tror Lina Herbertsson. Nyligen visade det sig att vissa gifter inte dödar bina direkt. Däremot påverkar de koloniernas långsiktiga beständighet. Det är nästan läskigare tycker jag, för sådana effekter är svårare att upptäcka, säger Lina Herbertsson och fortsätter: Och vad man kanske inte tänker på är att även herbicider, alltså ogräsbekämpningsmedel, har negativ påverkan på humlor och andra bin, eftersom de utplånar pollinatörernas mat. När det gäller pollinering av grödor är mängden pollinatörer ofta inte lika viktig som diversiteten, eftersom olika pollinatörer har olika beteende, utseende och storlek. En varierad pollinatörsfauna har visat sig öka både kvalitet och kvantitet hos många grödor, exempelvis pumpor, vattenmelon, jordgubbar och kaffe. Tambin förekommer ofta i stora antal, men de utgör bara en enda art, så i många fall kan de inte ersätta de vilda pollinatörerna. Det finns dessutom forskare som är oroliga för att honungsbin konkurrerar ut vildbin, men än så länge saknas säkra belägg för detta, säger Lina. Vissa växter är för djupa för att kunna pollineras av honungsbin och andra är för djupa för att honungsbina ska göra ett effektivt jobb. Så utan till exempel långtungade humlor kan inte alla växter pollineras. Humlor är också bättre anpassade för lägre temperaturer och kan pollinera även om det är sämre väder som gör att honungsbina inte vill ut och flyga. Lina understryker att det är viktigt att komma ihåg att också de vilda pollinatörerna gör stor nytta. Allvarliga sjukdomar hos honungsbin blir allt vanligare, så vem vet, om några decennier kanske de inte ens finns kvar. Vem ska då pollinera vilda och odlade växter, om vi tagit död på alla humlor och solitärbin? Men Barbara Locke och Lina Herbertsson är ändå hoppfulla inför framtiden. Barbara forskar på några halvvilda bisamhällen i Avignon i Frankrike och på Gotland för att hitta orsaken till deras naturliga motståndskraft mot varroakvalstret och det ser lovande ut. Dessa till synes resistenta samhällen kan förhoppningsvis ge oss en ledtråd om hur vi kan rädda honungsbina, säger hon. Lina tror att det finns hopp också för de vilda pollinatörerna: Jag är en obotlig optimist, jag har svårt att tänka mig att vi inte skulle ta oss i kragen innan det är för sent. Dumt uttryck förresten, eftersom för vissa är det redan för sent. Men många andra vilda pollinatörer finns kvar och de flesta av dem tror jag att vi kan rädda. 14 Fältbiologen 2/2012

15 Smak för honung text och bild: Jennie Wadman Honung har en nästintill mytomspunnen kraft att förebygga infektioner och pollenallergi, samt lindra alltifrån halsont till självsprickor och brännskador. Fältbiologen har träffat två entusiaster som ägnar sin fritid åt att ta hand om de små krypen som framställer denna dunderhonung. Fältbiologen 2/

16 Första gången Johan Daniels hörde talas om biodling var han femton år och lyssnade till ett reportage om bin på radio. När han skaffade sina första kupor var han helt inne på att tjäna pengar på honungsförsäljning, men med tiden har hans intresse mer och mer övergått till en fascination för bin och deras sätt att leva. Det har blivit roligare och roligare, säger han. Bin är nämligen rätt luriga, jag vet aldrig vad de hittar på och det är det som gör det hela så fascinerande. Honungen är nu mer av en bonus. Idag, sex år efter den första sommaren med bin, är Johan 21 år och har hand om fem bisamhällen på familjegården utanför Orsa. Just nu har jag många andra projekt på gång men det är så spännande med biodlingen att jag gärna skulle vilja skaffa några fler samhällen och så småningom bygga upp det till en sommarinkomst. Johan är fortfarande övertygad om att det går att ha biodling som ett deltidsjobb även om han nuförtiden mer intresserar sig för hur bina lever än hur mycket honung han får såld. Det finns de som har 500 samhällen och har bin som heltidsarbete och så finns det sådana som mig som bara har ett fåtal samhällen som hobby. Det går att satsa precis hur mycket man vill, det är bara att dela på ett samhälle och utöka antalet kupor när man vill öka honungsproduktionen, och kupor kan man ju bygga själv till och med. Jag har precis lyft upp vaxkakan ur kupan och honungen, den ljuva nektarn, glittrar där i cellerna när den träffas av solens strålar. irene En person med ett större intresse för själva honungen är Irene Rösth, som bor utanför Östersund. För mig är biodling en solig sommardag. Jag har precis lyft upp vaxkakan ur kupan och honungen, den ljuva nektarn, glittrar där i cellerna när den träffas av solens strålar och så en mustigt sötaktig doft på det det fångar mig! När Irene började med bin för sex år sedan var hon 15 år och drog ned medelåldern rejält i den lokala biföreningen. Jag tror att de flesta unga tycker att det är svårt att börja med biodling därför att det är ett så stort ansvar. På somrarna, när det är fint väder, behöver biodlaren vara som mest aktiv och då vill de flesta vara ute och ha kul med kompisar och inte klä sig i en stor vit overall och pilla med bin. Irene ser ett problem i att Biodlarnas riksförbund inte marknadsför sig mot yngre då hon tror att många upplever biodling som ett tungt och svårt arbete som mest äldre gubbar sysslar med, något som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Johan Daniels berättar att han tog kontakt med en biodlande granne efter att han hört reportaget på radion och att han fick två samhällen helt gratis av grannen samma dag. Det enda jag behövde göra var att köpa själva utrustningen med kupor och lite socker att mata bina med. Dock dog de båda samhällena direkt den första sommaren så det var rätt kärvt i början. Andra sommaren gick åt till att få igång ett nytt samhälle och det var inte förrän den tredje sommaren som det blev ordentlig fart på odlingen och jag kunde börja sälja honung i vår gårdsbutik som planerat. Fast då hade jag för länge sedan börjat intressera mig mer för bina än för honungen, säger han och skrattar. Jag kom fram till att jag hade en dålig drottning i början, som bara var ett hopkok av traktens andra bin, och eftersom hon är kärnan i samhället var jag tvungen att byta ut henne. Johan berättar att han köpte en genetiskt bra drottning via internet och att hon kom i ett kuvert märkt med levande bin. I kuvertet, som inte var större än ett vanligt A5-brev, kom den nya drottningen i en bur av mat. Sedan gällde det bara att hitta den gamla drottningen som skulle bytas ut, bland de andra cirka bina i kupan. Johans uppdrag låter nästintill omöjligt Dunderhonungen När biodlaren puffar med rökpusten börjar bina instinktivt att äta. Deras ursprungliga boplatser var i träd i skogen, och provianterandet är troligen en förberedelse till flykt inför en annalkande skogsbrand. Foto: Alva Anderberg. Honung kallas det då nektarn blir omhändertagen. Den blir till i det ögonblick som nektarn lämnar vaxkakorna under slungningen. När nektarn blandas med enzymerna i biets honungsblåsa på magen bryts rörsockret i den ned till druvsocker och fruktsocker. Dessa sockerarter utgör alltså beståndsdelarna i honung. En hög halt av fruktsocker ger honungen en flytande konsistens medan en högre halt av druvsocker gör den hårdare. På grund av enzymerna har honung antibakteriella egenskaper och det har använts i många kulturers naturmedicin i århundraden. De nyttiga enzymerna förstörs vid upphettning till varmare än fingervarmt. Honung kan förhindra pollenallergi genom att den som äter honung från sina egna trakter får i sig små doser av växternas pollen. Olika blommors nektar ger honungen olika karaktär och smak. 16 Fältbiologen 2/2012

17 När arbetsbiet har hittat bra blommor flyger det tillbaka till samhället och visar med hjälp av en dans riktningen till nektarn. Foto: Magnus Bjelkefelt. Drottningen markeras med en prick för att hon ska vara lätt att hitta bland de tusentals bin som finns i samhället. Foto: Alva Anderberg. men han skyndar sig att tillägga att drottningen är ganska mycket större än arbetsbina, som utgör majoriteten i samhället, så det är bara de drönarna man kan råka ta fel på Johan hittade i alla fall den gamla drottningen, dödade henne och lät arbetsbina äta sig fram till den nya drottningen. Det innebar att hon hann bli accepterad av samhället, till skillnad från om han bara hade stoppat ner henne i kupan direkt utan matbur runt omkring. Nu har han lärt sig knepet att märka drottningarna med färg på ryggen då hittar man dem nästan direkt. Att odla bin och få dem att överleva vintern är ett modernt påfund, berättar Irene Rösth. Förr i tiden trummade man bina ur kupan ner i en burk varje höst för att komma åt honungen, eller så dödade man dem med rök för att kunna plocka ut vaxkakorna. Sedan fick man leta reda på ett nytt samhälle nästa år. Idag ger vi dem en fin lyxvåning, tar hand om dem, städar ur kuporna och försöker se till att de inte får sjukdomar. Det blir ett utbyte helt enkelt. Irene berättar att bin älskar socker, vilket gör att de är totalt ointresserade av människomat. Ett bi skulle aldrig sätta sig på ett saftglas eller en bulle så som getingar kan göra, det är helt enkelt inte tillräckligt sött för bina. Men det finns en sorts mänsklig föda som bina äter rent socker. Som ett led i binas övervintring matas de med sockerlösning I kuvertet, som inte var större än ett vanligt A5-brev, kom den nya drottningen i en bur av mat. johan efter att man tagit ut honungen ur kupan sista gången på hösten. Detta eftersom de har blivit av med det matförråd som de annars skulle levt av under vintern. Under taket i varje kupa finns det en tom låda, i vilken man häller det kokta sockervattnet. Bina klättrar ner i lådan, suger i sig lösningen och fyller de tomma hålen i vaxkakorna med ersättningen för blommornas nektar. När samhällets speciella spanarbin upptäcker blommor med ett bra drag flyger de tillbaka in i kupan och talar om för de övriga bina i samhället var nektarn finns genom att röra sig i en figur av en åtta genom hålrummen inuti vaxkakan. Biet kan dessutom tala om vilket avstånd det är till blommorna genom att dansa olika fort eller göra speciella darrningar med bakkroppen. Ju snabbare biet flyger desto närmare är det. Johan berättar: När jag var på studieresa i Frankrike under gymnasiet träffade jag en äldre man som sa sig kunna tyda binas språk och se till vilken blomma de skulle flyga härnäst och hämta mat. När bina kom tillbaka in i kupan sa han att han utifrån deras rörelsemönster kunde avgöra vilken blomma som skulle ge nästa drag. Bins beteende är fascinerande, berättar Irene. Det är inte konstigt att man använder uttrycket flitig som ett bi när man vill beskriva någon som är duktig. Men deras beteende innebär också att de är känsliga för stora monokulturer. Ta födan till exempel, har du ett gigantiskt fält med en sorts gröda så får du ett stort drag veckan då blomningen sker, sedan svälter bina ihjäl om inget annat i närheten blommar direkt efteråt. Det är intressant att höra hur lätt de båda verkar ha haft det när de bestämde sig för att prova på att bli biodlare. Även Irene berättar att hon fick sina första bin gratis. Jag träffade en man från den lokala biodlarföreningen på en mässa i stan och han skjutsade hem mig med ett helt bisamhälle gratis! Dessutom fick jag låna alla prylar av honom, så det enda jag behövde köpa var en dräkt. Både Irene och Johan beskriver att attityden hos de äldre biodlarna har varit väldigt positiv och att de fort har kommit in i gemenskapen. Jag kan prata med vem som helst om bin oavsett ålder så säger alla Oj, vad spännande! när jag talar om att jag är biodlare, säger Irene. Johan berättar att han gärna lyfter fram sitt biodlande när han pratar med folk. Som biodlare har jag alltid ett roligt sätt att presentera mig. Det är roligare att tala om att jag odlar bin än att säga jag spelar innebandy. Fältbiologen 2/

18 GA SKU JAPANSK KAMP- SPORT JAPANSK FIL NÄR 1+1=2 FINT SPEL HÖGTID SOM TOGS BORT KÖ NÖT SVÄRS NAMN- GIVELSE BESTÅR HAJENS SKELETT AV BRODER DANIEL STOR ILSKA TILL VARJE PRIS ENAR EUROPA SLINGRAR GÅR MJÖLKEN TILL NÄR DEN TAPPAS TOMTE- HJÄLP STÖRANDE TUGGLJUD GAMMAL VARS INLÄG- GNINGAR PÅ MIDSOMMAR ÄR VARI- ERANDE EFTER ETT, INNAN TRE HAFSIGT UPPSATT HÅRKNUT SUCKULENT- VÄXT KORT ENG: INTE ÄNNU PRESEN- TERAT HONUNGS- GÖRAT SVÅR NÖT ATT KNÄCKA KOD TILL MOBILEN LAMPGLOB DEN LILLA TJEJEN 22 JUNI OM BILDLIGT UTTRYCK TIDS & GRE FÖR FÅR FISKE HAR FRU GÖRA FRAMSTEG JAG-FORM HAR DU KANSKE FREDAGEN 13:E SAGOVÄSEN TIDNING- ARNAS TELEGRAM- BYRÅ DU OCH JAG ÖNSKA MED BRA SMAK SPORT, BIL, VIND OCH BUKT HOTADE STJÄRT- GRODDJUR BÅT GÖRA RÄDD GUINNESS OCH BALDWIN VAR TVÅ KÄNDIS GÖR RÄVEN DISIGA VAR DET INNAN 1990 HÖGTOPPIG NATIONAL- PARK TILLVERKAR BELYSNING MED MUN ATT GÖRA HAR LJUST HÅR SMÖRA ORGANISKT PROCESS MED SYRE 10 BLIR EN LITER SPELADES NYSS I UKRAINA EXTREMT SNABB RACERBIL VAN FIN EFT NA LIKGILTIG GRÄS FÖR TAKBRUK IFALL TERMEN FÖR OFÖRMÅGAN ATT GÅ HELT OCH HÅLLET OBSERVERA POLSK HAMNSTAD SPELTILL- VERKARE MED PONG KÄRN SLE- SPEKT SÖ KON TID FÖR FÅGEL- SKÅDNING BIOTOP MED SUMPTRÄD SAMLING AV ÄDELLÖV VÄRLDSLIG TRUBADUR- SÅNG WEST, KOMIKER OBSERVA- TORIUM PÅ HAWAII ÄR KUT OCH LAMM SITTER STJÄRTEN JOBBAR LYRIKERN MED MAGE ÄR HÖGTALARE MED DÅLIGT LJUD GLIDER TYST I VATTNET FRAM TAD

19 KRIFT KISKA SYN DU N PÅ MLA TOR LIGT SKT ER- MN BRÄN- PRO- ERING KER TAKT GÖR DET VID STEKNING JA I RYSSLAND BIFOGAD TILL SKRIFT LILJEVÄX- TERNA MED BLÅ FRUKTER SÄGS VID KAMERA- AVTRYCK ENAR STATER DIT LJUS INTE NÅR PERIOD UTAN REGN SOPAS UPP DUMT MOT FOLKGRUPP I ANSIKTET FÖR HÄLSAN BESTULEN PÅ ALLT INTE FÅ HAR NÄSTAN MJÖLK- MONOPOL SIDA AV HUS OCH SÄNG ÄR MILNE- ÅSNANS BEKYMMER ÄR GRUS- GÅNGEN FRI FRÅN SINA BOJOR DANS FRÅN LATIN- AMERIKA ÄR FÄLTBI- OLOGERNA FÖR DEN SOM ÄR TRYCKLUFTS- TEKNIK KAN BARBEQUE SÄGAS VARA KAN DU VÄL NÖTEN RISHÖG SLAPPT UNDER BICEPS ASKASK PRISFEST FÖR SJUKA UPPREPAS VID MEDITA- TION VAKEN FRISKT ÄR HÄLFTEN VUNNET DOPPAS I VATTEN TAR DIG UPP EN VÅNING SÄGS I KYRKAN CANDIDES STORA KÄRLEK VIMSIG HAR DÅLIG SHOW UT SPÖKORD UNDERKÄNT GER SIG KARIUS PÅ REGN AV DENNA TYP ÄR TRIST FYLLS MED BADGÄSTER HETER SAMMA GALNING VÅRD MATAD MEDICINKUR (DEN) RÖRDE TILL SJUKDOMS- SYNDROM SOM DELAR I TVÅ EFTER DO VÄLDIGT LÅNG TIDSPERIOD EN SAK DU HAR JEANS MED FINNAR GENBANK AAA REGN AV DENNA TYP KAN IBLAND VARA TREVLIGT ÄR STALL & STÄMSKRUV EXEMPEL PÅ KLASSISK DANS ÄR OFTA ÄPPLELÄSK NORR OM USA ÄR KORTEN PÅ BORDET MÄTER TID SÄTT ATT SPE- LA COUNTRY I SJÄLVA VERKET MÅSTE MAN HÅLLA KROPPEN I HITTAS I HÖSTACK EUROPEISK STOR-BEN- SINMACK SÄGER STRÄNGT ÅT ÄR VÄRL- DENS LÖN HOPP- FLICKA, 8/4 SÄGER DU FÖR ATT TYSTA VÄXTDELAR SOM INTE BRUTITS NER OLYCKAN HEMLIGT DOKUMENT SAT- KÄRRINGEN VARDAGLIGT IFRÅN SISTA ÅRSKURSEN PÅ RIKTIGT GÖRA MÅL FÖRFATTAR- KIILPI SKOGENS KUNGAR I SIN EGEN VÄRLD LITEN PÅ FOTEN EN GÅNG TILL SKITER MAN I INTE VÅR LÄNGST UT PÅ KNIV HAR HAS- SELN EN LITEN FYLLS VID EVENEMANG FOLK GJORDE MATSÄCKEN JORDSNURR NORGEBERGET DÄR SÄLJS SAKER UT BUSKE MED BLÅ BÄR SOM DU INTE TROTT EXTERN ENHET SÅ SOM FOLK GÖR ÄR FÅRÖ & GOTLAND EXEMPEL PÅ VILL FRÖET TRÄD MED SMÅ KOTTAR ÄLV GENOM BOLLNÄS TÄNKER PÅ SIG SJÄLVA SAKNAS AV SVAG HJÄLPER TILL I KÖKET RISTA IN DEN DATAVÄRLD VI LEVER I TAR BORT SLY STYR FIRMAN KORSORDET MED DE GÖMDA ORDEN GER SMÖRJ KU KLUX KLAN HÄRDA RYMD- STATION TILLTALAS MED FRU LÄPPFISK PRATA MED ANGÅENDE ANGELÄ- GENHET LIGGER MÅNGA DJUR I UNDER VINTERN KOM- MER FRÅN UNDER YTAN MOT TOPPEN PÅ GRUND AV ELLER TACK VARE GÖR EN GOD MÅLTID GÄRNA MÄTER EN MANO- METER ÄMNAR BÄR SIN KUDDE I BARNVISAN SUR ELLER ORAK ÄR MOSSEN FISK SOM HÖR TILL SJÄLVA TINGET RYKTE KOMMER GULDET VID VASKNING GRUVLIGT FÖRETAG KOLVÄTE- GRUPP STÅR PÅ TUR ÄR LIKADAN SOM EN ANNAN BÅT ÄR DEN SOM INTE GÅR MIRAKEL- DRYCK RAKT BREDVID FLYGER SVENSKEN I KRIG BAKOM HALS SKÄR INSEKTSDEL PÅSDRYCK HUNDRA HEKTAR GÖR DU FÖR ATT BETALA IN MINDRE SAGT ÄR SILLGRISSLA EN SOM MÅTTET EN NYPA LYSER, SKÄR OCH PEKAR LÄGGER TILL GÖR TRANORNA OM VÅREN VILL DU VÄL TILL NY DAG SJÖNG BORO BORO FÖRKNIPPAS MED MARABOU DRUVA FÖR VIN DJUR MED TOFS ÖRA SKINNA PÅ PENGAR IRLAND PÅ IRLAND LITEN Ö UTANFÖR SKÅNE TYSK MATAFFÄR SVENSK SKANDAL- AFFÄR KAN SNÖRE SIG SIDA UPP OCH SIDA NER BLIR MÅNGA SÅDANA TILLTALAS ADELSMAN SÄTTES CYKELN OCH CD:N I ANDRA DAGEN KORT FÖR MYCKET VANDRAR PÅ FJÄLLET KASK-FÖR- NAMN, 27 NOVEMBER HOPPSAN EN AV BACHS KÄNDA ENSAM, MANLIGT ÄR VÄL ÄGODELAR FÖRGIFTAR LUFTEN I NORDEN TYSK ARTIKEL FÖRE VERB VARA UTAN SATTE IHOP TÄNDERNA MÄRKES- GLASÖGON LEVERERAR OLJE- BRÄNSLE GER DÄGG- DJURSMOR MÅSTE MAN FÖR PLYWOOD KILLING POJKNAMN FÖRSTA DECEMBER SATT RUNT DET RUNDA BORDET GJORDE VÄL BOMBEN FÖRHOPP- NINGSVIS INTE MÄKTIG SVART KATT ÅTERGÅNG EJ I NORR LÄKAR- TJÄNST HÄFT- KLAMMER FLERA I TENNIS GÖR SAKERS VÄSEN SIG VID DENNA GÅR MAN NER UNDER MARKEN I STHLM ARBE- PLAN GÖR NARR AV DET MESTA STÅR FÖRST ENHET FÖR ENERGI JAGAS I RACE PÅ ÖLAND

20 Samhällsbyggarna Vill du att ditt miljöintresse ska sätta konkreta spår i din närhet? Ditt ekologiska fotavtryck kan vara positivt, även om du råkar bo i en storstad. Att odla bin är en genväg till nya bekantskaper och fördjupade kunskaper om vårt ekosystem. text och foto: Jenny Luukkonen Om du av en händelse skulle befinna dig i en liten park vid Stigbergstorget inne i Göteborg en måndagskväll har du möjligheten att se något lite speciellt människor i vita dräkter och med stora svarta nät framför ansiktet som långsamt rör sig kring två stora lådor. Majornas bikooperativ har sina bikupor här i parken och en gång i veckan går de igenom varje samhälle för att se hur de mår och sprida kunskap om biodling till förbipasserande. Att bikooperativet startades handlade främst om att det var många som hyste en stor oro över den ökade bidöden. I och med att man tar hand om ett bisamhälle så vet man att man ökar mängden pollinerare med ungefär under dragtiden. Det är ett konkret bidrag till miljöarbetet till skillnad från mycket annat och jag tror att många känner det, säger Alice Bulukin och förklarar på så sätt varför det är så många som är intresserade av att vara med i bikooperativet. Nu är de cirka 23 personer som hjälper till att sköta de två kuporna, ordnar studiecirklar och utvecklar föreningen. 20 Fältbiologen 2/2012

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström

Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Författare:Julia Ahola och Thea Kjellström Hela klass 5A har samlat in pengar till en klassresa.evelina har samlat in mest av alla.dom ska åka till Karibien och dom ska bo på en kryssning på havet.det

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 2

Läxa nummer 1 klass 2 Läxa nummer 1 klass 2 Rita hur det ser ut när du gör matteläxan! Skriv ditt namn också. Det här är din läxbok för klass 2. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Skriv vilket tal som är X

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer