Klimatrapport Destination Sigtuna. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Transkript

1 Klimatrapport 216 Destination Sigtuna Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

2 Under 29 inleddes ett unikt samarbete mellan hotell- och konferensanläggningarna i Sigtuna kommun och Stockholm Arlanda Airport (fd LFV Stockholm Arlanda) för att beräkna sin klimatpåverkan, upprätta en handlingsplan för att minska klimatpåverkan och kompensera för den del som inte går att förändra på kort sikt. Sigtuna Arlanda blev därmed den första destination i Sverige som upprättade ett gemensamt klimatarbete. Under 216 ingick 13 (13) hotell- och konferensanläggningar, som tillsammans hade över 66 (65 ) besökare, samt destinationsbolaget i samarbetet som utvidgats med att innefatta hållbarhetsfrågor generellt. Totalt blir klimatpåverkan 1 78 (1 92) ton CO2e inklusive extern tvätt. Extern tvätt inkluderas sedan 212 i beräkningarna. För DSAB inkluderas istället för extern tvätt påverkan från pappersåtgång och tryck av Destination Sigtuna besöksguide. Under 216 har Fortum, som står för fjärrvärmeleveranserna till ett flertal aktörer, kompenserat för sin användning av kol och olja. Detta är förstås glädjande för samarbetet då vi i möten med Fortum Värme tagit upp saken. Fortum Värme invigde dessutom en biobränsleeldad anläggning i Värtan under våren 216. Detta gör att kompensation redan skett för motsvarande 159 ton CO2e. Clarion Hotel Arlanda kompenserar för sin påverkan separat genom skydd av regnskog. För andra gången har vi också beräknat klimatpåverkan från den mat som serveras på anläggningarna med fokus på proteinerna. Detta är dock inte inkluderat i totalsiffrorna detta år. 2 (8)

3 Klimatpåverkan Destination Sigtuna Totalt år (1 92) ton CO 2 e , , ,8 121, ,4 83,3 62,8 5,5 43,9 48, ,7 15,5 1,3 1,2 3 (8)

4 8 7 7,1 Klimatpåverkan per gäst 7, ,1 4,2 4,1 4,3 4,6 3 2,2 2 1,5,7 1,3,4,5 1,6 215 Per gäst (kg) 216 Per gäst (kg) De medverkande hotellen har en klimatpåverkan på cirka 1,6 kg CO2e per gästnatt i snitt (inklusive extern tvätt men exklusive mat) vilket är betydligt under ett europeiskt och internationellt snitt som snarare ligger på 1-3 kg per gästnatt. Föregående år var siffran 1,6 kg CO2e per gästnatt i snitt. 4 (8)

5 När det gäller extern tvätt har påverkan fortsatt minska trots en ökning av mängden tvätt. Detta är glädjande då ett av samarbetets syften är att påverka underleverantörer. Vid första beräkningen var klimatpåverkan i kg CO2e per kg tvätt,34 och för 216 var siffran,13. Totalt - mängd tvätt (1 215) ton och klimatpåverkan 174 (19) ton CO 2 e Mängd (ton) Total Klimatpåverkan (ton (CO2e) 5 (8)

6 ton CO2e/ton tvätt,3,28,28,28,25,2,15,13,13,13,13,13,12,13,1,1,1,9,1,5 - Mat (proteiner) Maten står för en relativt stor del av svenskarnas klimatpåverkan och då framförallt från proteinerna. För att få en uppfattning om storleken av klimatpåverkan från den mat som serveras på destinationens anläggningar så har vi beräknat klimatpåverkan från följande: Skaldjur, Fisk, Nötkött, Lammkött, Fläskkött & Chark, Kyckling & Kalkon, Vilt, Mjölkprodukter och Ägg. Den totala klimatpåverkan var över 2 1 ton CO2e dvs nästan dubbelt så stor som den totala övriga påverkan. Beroende på typ av anläggning (mest övernattning eller mest konferens) och vilka proteiner som serveras varierade klimatpåverkan per gäst för protein som serverades mellan 2,4 och 2,4 kg CO2e. Det högsta värdet beror dock på att daggäster inte rapporterats för Sigtuna Stadshotell. 6 (8)

7 7 6 Klimatpåverkan från mat (utvalda proteiner) 216. Totalt (2 61) ton CO 2 e , , Kg CO2e per gäst från protein 216 2, 2,3 15, 1, 6,3 7,2 7,6 7,2 9,2 8,2 5, 2,4 2,6 4, 2,7 4, 2,5-7 (8)

8 Om beräkningarna Klimatpåverkan för 216 har beräknats inom följande områden: Energianvändning: elektricitet, värme, egna bilar samt gasol Eventuell förbrukning av köldmedia Tjänsteresor: flyg & marktransporter Extern tvätt Beräkningarna följer Greenhouse Gas Protocol, en standard för klimatberäkningar utvecklad av World Business Council for Sustainable Development. Emissionsfaktorer är hämtade från erkända källor såsom Naturvårdsverket, DEFRA (Brittiska Naturvårdsverket) och NTM, Nätverket för Transporter och Miljö samt från de energibolag som är relevanta. För matberäkningarna har klimatfaktorer tagits från SLU s sammanställning Mat- Klimat listan. 8 (8)