Traditionen. lever vidare. no

Transkript

1 no Barbro säger tack och hej sidan 2 Galafest med landstingets veteraner sidorna 3 5 Katastrofövning: larmet går i Kiruna sidorna 8 9 Julbestyren är i full gång. Varje dag fram till julafton spelar Kjell Morin tomtefar i Stadsparken i Luleå. Tomterollen axlar han från teaterprofilen Harry Nyman, som avled tidigare i höst. Det är viktigt att traditionen får leva vidare, säger han. Traditionen Foto: anders alm lever vidare sidan 16

2 När jag kom in på Sunderby sjukhus klädd i dammiga ridbyxor visste jag inte om jag hade kommit ridande på min häst eller åkt ambulans till akuten. Jag hade hoppat hinder med min häst och ramlat av. Ordet häst har en magisk inverkan på vårdpersonal. 650 kilo häst kan orsaka allvarliga skador när olyckan är framme. På akutmottagningen blev det full aktion. Jag fick en stödkrage runt halsen, stränga order om att inte vrida på huvudet innan jag kördes till röntgen där de tog bilder på min nacke och rygg. Inga skador syntes men jag blev inlagd för observation. Jag såg allt som hände som i ett töcken. Personalen såg ut som änglar som kom och gick genom svängdörrarna till den stora salen där jag låg. Varje gång de kom in närmade de sig min säng och lyste i mina ögon med en liten lampa. Efter två dygn, då jag hämtat mig från det som visade sig vara en kraftig hjärnskakning, fick jag åka hem. senare samma år år 2001 blev jag erbjuden den lediga tjänsten som redaktör och ansvarig utgivare för Landstingstidningen. Jag är glad att jag tackade ja till jobbet. I färskt minne hade jag änglarna på Sunderby sjukhus. Jag känner i dag samma ödmjukhet för änglar i vitt som när jag började som redaktör för Landstingstidningen. Vi har otroligt yrkesskickliga och kompetenta människor som arbetar i vårt landsting. Jag har också under åren upplevt ett starkt förtroende för Landstingstidningen. Vi har alltid varit välkomna att ta bilder till tidningen och göra intervjuer med vår personal i olika arbetssituationer. Utan protester. Det har tvärtom känts som om det varit angeläget att få vara med i den egna personaltidningen och berätta om den vård och forskning som bedrivs eller om de förbättringsarbeten som hela tiden pågår. Vi har även bjudits in till operationssalarna. Visserligen har vi vid dessa tillfällen fått klä oss som varelser från yttre rymden. Men vi fick ta de bilder vi behövt för att göra reportagen kompletta. vid årsskiftet är det dags för mig att säga adjö för att ägna mig åt frilansverksamhet under vinter och höst. Jag har också nått den ålder då jag kan välja vad jag vill göra. Jag har en älskad familj, ett barnbarn som behöver träffa sin mormor lite oftare, en häst som behöver komma ut i skogen medan det är ljust ute, en hund som älskar promenader och ett par katter som jag får efterlysa varje sommar men som alltid kommer hem innan annonsen hinner gå i tryck. Vi har ett hus utanför Göteborg där vi ska bo några månader om året. I vår ska vi plantera äppelträd och buskar på gården och bygga en liten skrivarstuga. min efterträdare är utsedd. Hon heter Ulrika Englund. Många av er har träffat henne som frilansskribent i Landstingstidningen. Jag gratulerar Ulrika till det nya jobbet. Jag vill också passa på att tacka alla er som medverkar i tidningen. Utan er hade inte Landstingstidningen blivit utsedd barbro lindbergh, redaktör nr 2 till en av Sveriges mest meriterade personaltidningar. Redaktör och ansvarig utgivare: Barbro Lindbergh Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen NLL Luleå E-post: barbro.lindbergh@nll.se Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 11 dec nov 2008 Årgång 37 Alla prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 19 feb 09 Kerstin Hamre, landstinget, talade om kultur och hälsa inför folkhälsogruppen: Kultur ska på sikt fungera som ett verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering. Folkhälsa för hela regionen Folkhälsogruppen i Norrlandstingens regionförbund har haft sin årliga träff för att byta erfarenheter om arbeten som främjar hälsan i de fyra norrlandstingen. Sammanlagt kom 45 personer till träffen. Folkhälsogruppen i Norrlandstingens regionförbund träffas årligen för att byta erfarenheter inom vård- och hälsa och andra landstingsverksamheter. I år var det Norrbottens läns landstings tur att stå som arrangör. Åsa Sjöström, chef för sekretariatet i landstinget beskriver folkhälsogruppens arbete: Vi är en arbetsgrupp med en deltagare från varje landsting i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Vårt uppdrag Åsa Sjöström är att utveckla och följa upp hälso- och sjukvård inom norra regionen. Det finns en nationell nivå och det här är mål sex av elva nationella målområden inom folkhälsoområdet. Åsa Sjöström kände att folkhälsogruppen i Norrlandstingens regionförbund uppnått sina mål att sprida goda exempel vid fjolårets träff i Umeå. Då deltog en vårdcentralchef som hade haft planer att börja med fysisk aktivitet på recept. Hon upplevde att det var en stor och komplicerad uppgift. Men under det här erfarenhetsutbytet fick hon tips och idéer som gjorde henne motiverad att åka hem till sin vårdcentral och sätta igång. Det folkhälsogruppen jobbar med nu är Tobaksfri duo. Det innebär i korthet att en vuxen skriver ett avtal med en ungdom att de ska vara tobaksfria tillsammans. Det här jobbar Västerbotten mycket med och har fått ett gott resultat. Norrbottens landstings kondomkampanj, är ett exempel på projekt som har inspirerat andra landsting i arbetet med att begränsa sexuellt överförbara sjukdomar genom olika satsningar. Vi har också bestämt att alla våra nordliga landsting ska använda sig av metoden skolsköterskornas hälsosamtal. Resultatet läggs ut på webben och landstinget samlar in data och gör en länsrapport av det. Tack vare det stora material vi får in får vi en bra bild av hur barn- och ungdomar mår, säger Åsa Sjöström. Det finns i dag mycket forskning och många studier som visar på kulturens hälsofrämjande egenskaper. Kulturaktiviteter och kulturupplevelser stärker människor både fysiskt och psykiskt. Till exempel visar forskningen på ett förbättrat immunförsvar samt att risk för depressioner minskar. Mot bakgrund av detta arbetar division kultur och utbildning, projekt Kultur och hälsa sedan 2006 med målet att kultur på sikt ska fungera som ett verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering. Cirka 30-talet olika projekt inom Kulturoch hälsa har genomförts. Vi initierar egna pilotprojekt och samverkar mycket med kommuner, studieförbund och andra aktörer, berättar Kerstin Hamre som föreläste om Kultur och hälsa vid Folkhälsogruppens träff i Luleå. Syftet med projekten har varit att undersöka om kultur under ledning av professionella kulturarbetare kunde fungera som ett verktyg för att skapa aktiviteter och höja livskvaliteten för våra deltagare. I Norrbotten administreras Socialstyrelsens stimulansmedel genom projektet Vital i Norr. Kultur och Utbildning/projekt Kultur och Hälsa sökte och fick under 2007 stimulansmedel för verksamhet som rör det sociala innehållet. Det är pengar som är öronmärkta för de äldre. I de sex projekt som genomfördes deltog totalt 352 personer. Av dessa var 219 kvinnor och 133 män. Även i år har man fått stimulansmedel för några projekt och man kommer även under 2009 att driva ett antal projekt i samverkan med några av länets kommuner. Under nästa år kommer vi också att arbeta med att utveckla dialogen med kultur- och socialförvaltningarna i kommunerna. Det ska vi göra för att skapa hållbarhet även för framtiden. Vi vill ju att aktiviteterna ska kunna fortsätta även efter det att projekten avslutats. Eva-Britt Carlsten talade om Värsta sexet en film för Västerbottens skolor i kampen mot könssjukdomar. Foto: ANDERS ALM BaRBRo LinDBERGh Projekt inom folkhälsan Exempel på projekt som har genomförts från starten är bland annat: Norrbottens läns landsting: E Berättande i Övertorneå i samverkan med kommunen och Tornedalens folkhögskola. E Musik och rörelse i Arvidsjaur i samverkan med kommunen och Dans i Nord. E Konst och bild vid Björkskatans vårdcentral i Luleå. Skapande konst vid Garnis Rehabcenter i Boden, Bilder i taket vid Gällivare sjukhus samt projekt Skaparkraft som från 2008 är ett treårigt projekt med stöd av Allmänna arvsfonden. E Kultur och hälsa, Kerstin Hamre. E Interventionsprogram inom psykiatrin, Harald Segerstedt, Tove Antonisen, Ann-Charlott Lidfors E Förebyggande arbete av tandvården, Eva Fors, Elisabeth Persson. E Hopprojektet, Viola Nilsson, Sara Hedström. E På stadiga ben, Gunhild Glanberg- Persson. Västerbottens läns landsting: E Eva-Britt Carlsten, Värsta sexet, gratis kondomer med mera. Kompetenscentrum HIV/STI. E Salutprojektet, Magdalena Sundqvist. E Vårdprogram våld mot kvinnor och barn, Lena Sjöquist. Jämtlands läns landsting: E Alkohol medarbetare, Christer Toft. E Fallprojekt, Kristina Bertner. E Livsstilsmottagning i Östersund, Ronny Weylandt. E Ambassadörer för skyddsmedel, Karin Wåhlén Götzman. Landstinget i Västernorrland: E Farmottagning, Hanna Magnusson. E Föräldrasamtal i Kramfors, Johannes Dock. E Folkhälsoplanernas bevakningsområden, Iwona Jacobsson. 7 DEcEMBER 2008

3 landstingets veteraner Glitter och glamour. Bra underhållning och sorl i glada arbetskamraters lag. Det var glädje och fest när årets pensionärer och 25-åringar firades på Pite havsbad. Vid jubileet vid Pite havsbad deltog cirka 250 personer. Det sammanlagda antalet år som våra jubilarer arbetat i landstinget överstiger år. Foto: AnderS ALM glädjen och feststämningen stod högt i tak när festklädda människor trädde in i det tilltänkta casinot på Pite Havsbad. Kvällens konferencier var Helena Jönsson, före detta informatör på division vuxenpsykiatri. Hon såg till att alla 315 personer som firades trivdes. Kvällens program genomfördes med stil och elegans. Artisterna Caroline Jönsson och Gregor Michaj och estradpoeten Solja Krappu varvade kvällens musik med rolig underhållning. Sångerna inleddes med Sonja Aldéns För att du finns och Andreas Jonssons Just a little bit. Kanonbra. Och vid en lång kavalkad med massor av sånger fick publiken gissa antalet. Många gissade, men gissade fel. Det gjorde däremot inte Karin Wikström, folktandvården i Piteå som vann två cd-skivor och en kryssning mellan Stockholm och Mariehamn på Åland. Jo, det var trevligt, tyckte vinnaren som åker till Stockholm när det blir dags. Efter en god middag var det dags för utdelningen av orkidéer. Varje divisionschef och andra företrädare för olika verksamheter i landstinget tackade sina medarbetare för lång och Glitter och glamour på Pite Havsbad Nog skulle jag fara till jobbet om de behöver min hjälp. Ibland har det känts som om jag ville vänta med att gå i pension ett par år. trogen tjänst och önskade de som nu lämnar landstinget lycka till i fortsättningen. Publiken stod upp och applåderade varandra. Landstingsdirektören Elisabeth Holmgren hyllade alla dem som avslutade sitt långa yrkesliv med denna fest som guldkant. Hon uttryckte sin ödmjukhet och sin respekt för alla de duktiga människor som denna kväll hade samlats för en härlig fest. Margareta Nyman, undersköterska på Grytnäs vårdcentral i Kalix hade en hedersplats intill divisionschefen Bo Westerlund, division primärvård, den här speciella kvällen. Hon har arbetat 47 år i landstinget. Jag började redan som 16-åring att Margareta Nyman var hedersgäst med 47 år i landstinget. Hon önskas allt gott i framtiden av Bo Westerlund, divisionschef i primärvården. springvikariera på Kalix sjukhus. Efter det har jag arbetat många år på operation och sterilisering på sjukhuset. Under 22 år har Margareta Nyman arbetat natt på BB. De senaste nio åren har hon dock arbetat på Grytnäs vårdcentral. Nu är det slut med tidiga morgnar, sena kvällar och långa nätter. Det känns konstigt. Min inre klocka säger när det är dags att göra sig i ordning för jobbet. Margareta Nyman funderar ett tag innan hon säger: Nog skulle jag fara till jobbet om de behöver min hjälp. Ibland har det känts som om jag ville vänta med att gå i pension ett par år. Men jag Selen komplement aidsmediciner Ny metod mot Crohns sjukdom Tänker högt med digital röstsynt Selen bromsar hivvirus och kan bli ett billigt och effektivt komplement till aidsmediciner. En grupp amerikanska forskare har lyckats ta reda på vad som gör att selen minskar tillväxten av hiv-virus. En cellstudie visar att vissa selenrika proteiner i blodet angriper hivproteinet Tat som spelar en nyckelroll när viruset förökar sig. När selenet ökades bromsades hiv-virusets förökning med 90 procent för att sedan fyrfaldigas när halten selenprotein minskades. Anders Sönnerborg, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge säger till Sven ska Dagbladet att han tror att upptäckten kan få stor betydelse i tredje världen som en billig behandlingsmetod i kombination med andra behandlingar. De amerikanska forskarnas rön publiceras i Journal of Biological Chemistry. Personer som har drabbats av den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom har fått ett nytt hopp om lindring. Södersjukhuset i Stockholm utvärderar en okonventionell behandlingsmetod som givit goda resultat. Metoden, som kallas aferesbehandling, började användas på Södersjukhuset i Stockholm för fem år sedan. Mellan 2002 och 2006 har 453 behandlingar utförts på 40 patienter. I 85 procent av behandlingarna har patienterna reagerat positivt och i 65 procent har de blivit helt besvärsfria. Utan några andra biverkningar än lite huvudvärk, sade läkaren Per Karlén, chef för sektionen gastroenterologi och hepatologi på Södersjukhuset, till Dagens Nyheter. Behandlingen går ut på att man manipulerar immunförsvaret genom att köra patientens blod genom ett rör där de sjuka vita blodkropparna fångas upp. Forskare vid Boston University i Massa chusetts i USA har jobbat med en manlig patient som lider av så kallat locked-in syndrome. Det är ett tillstånd där patienten är fullt medveten om omvärlden, men oförmögen att kommunicera. Mannens hjärna röntgades med funktionell magnetisk resonanstomografi, fmri, medan han försökte uttala olika vokaler. Signalerna som sändes ut från hjärnans språkcentrum var samma som hos en frisk person. En elektrod implanterades i hjärnbarken och kopplades till ett datasystem som producerar ljud beroende på vilka signaler hjärnan skickar ut. Hittills har patienten lyckats producera tre vokalljud lika snabbt som vid normalt tal. Inom fem år ska man kunna använda hjärn-datorgränssnittet för att uttala ord, säger Frank Guenther, en av läkarna i forskarteamet, till Nature News. 3

4 landstingets veteraner Karin Wikström, folktandvården Piteå vann en kryssning mellan Stockholm och Mariehamn. Karin Öqvist, pedagogiska hörselvården höjer glaset för den frihet pensionen ger. Kerstin Wallin, Grans Naturbruksskola firar 25 år i landstinget. Elisabeth Holmgren firade sin sekreterare Christina Svensson som lämnar landstinget i årsskiftet efter ett långt och trivsamt yrkesliv. bestämde mig för att sluta. Maken är också pensionär. Någon annan kan behöva mitt arbete bättre än jag. Jag var så ung när jag började. Men jag har fått lära mig mycket. Jag har varit med om alla förändringar och i dag har utvecklingen gjort att jobbet inte är så tungt. Vid samma bord sitter Gudrun Landin, Kalix vårdcentral. Hon har arbetat 46 år i landstinget. Gudrun Lundin ser som sin kollega tillbaka på sitt yrkesliv med glädje och stolthet. De har båda varit med om en fantastisk resa genom åren i sitt yrke från en tid då sprutspetsar destillerades, trasiga gummihandskar lagades och kompresser veks till att i dag medverka i internationella forskningsprojekt på sin arbetsplats. Gudrun Lundin tycker att det är härligt att vara ledig även om hon saknar patienterna och arbetskamraterna. Jag har två barn och fem barnbarn som bor i Skåne och Halland. Maken är pensionär. Jag vill sluta medan jag fortfarande är frisk och orkar dansa, renovera huset, ha ett friluftsliv och orkar spela golf. Vid division opererande specialiteters bord sitter Grethel Kroon, 43 år i landstinget och nu pensionär. Hon har arbetat som operationssköterska, på vårdhögskolan och på Doctum och som processutvecklare inom landstinget, mest inom division opererande specialiteter. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fantastiska arbetskamrater och chefer. Vilken förändring jag har varit med om under mina arbetsår. Jag har sett en otrolig teknisk utveckling. Under dessa år har jag aldrig haft tråkigt på jobbet. Jag har däremot inte köpt alla beslut som jag inte gillat. Det som varit hennes kamp är att alla ska synas. I en vårdkedja är alla viktiga. Att alltid försöka framhålla alla yrkesgrupper har varit viktigt för mig Helena Jönsson, konferencier, var i bästa Kurtanstil och dök fram överallt med mikrofonen i högsta hugg. Här har hon fångat Inger Nilsson och Anna-Maria Persson som får frågor om hur det känns att fylla 25 år i landstinget. Grethel Kroon säger att när vården går snabbare och snabbare skulle hon vilja sätta upp en varningstriangel. Tekniken blir bara bättre. Men för patienterna är tekniken unik. De måste få information genom hela vårdprocessen. Hennes tre ledord i arbetet har varit hjärna, hjärta och händer. Jag har försökt jobba med hjärnan, hjärtat och händerna. Alla dessa kroppsdelar behövs i arbetet. Men allra farligaste är det om inte hjärtat är med. Grethel Kroon har många idéer om vad hon ska göra nu när hon slutar sitt jobb i landstinget. Jag har länge velat arbeta internationellt med hjälparbete i kyrkan. Och så ska jag umgås med mina vuxna barn Johanna, Jesper och Jakob och med alla mina vänner. Karin Öqvist, kurator vid pedagogiska hörselvården är pensionär och avslutar sitt yrkesliv med denna fest. Jag trivs och njuter över att kunna bestämma över min dag. Men visst saknar jag mina arbetskamrater och mitt yrkesliv ibland. Men det här är en ny fas 4 Stig Norgren har arbetat 31 år distriktsläkare ochglesbygdsdoktor i Arvidsjaur. Elisabeth Ling distriktssköterska i Råneå har arbetat i landstinget i 46 år. Med 43 år i Landstinget går Grethel Kroon i pension. i mitt liv som jag går in i med hela min själ. Kerstin Wallin vid Grans Naturbruksskola, har arbetat i 25 år som lokalvårdare. Hon har varit sjukskriven i fem år på grund av reumatism. Jag trivs med mitt arbete. Och längtar tillbaka. Visst har tiderna förändrats. Vi har vi städmaskiner i dag som gör arbetet lättare. Jag har varit med och svabbat idrottshallens golv på Grans med en vanlig golvmopp. Det var tungt. Det Kerstin Wallin gillar med sitt jobb är friheten och kamratandan. Jag tycker om att städa och hålla rent. Så jag bryr mig inte om att det ibland kan vara lite otacksamt att städa. Vid samma bord nr 35, kultur och utbildning, sitter också Erland Johansson, Naturbruksskolans gymnasium i Kalix. I kväll firar han 25 år i tjänst och att han nu är pensionär. Yrket som lärare med undervisning i skogsavverkning och skogsmaskiner har varit ett bra val eftersom det är så meningsfullt att jobba tillsammans med motiverade ungdomar. Men han säger att det heller inte är så dumt att han nu kan ägna sig åt det som intresserar honom mest av allt skogsliv och älgjakt på hösten. service har tagit plats vid bord nummer 20. Här vilade inga ledsamheter. Stämningen var i topp. Anna Sundén firar 25 år i landstinget men går vidare till Norrlands universitetssjukhus i Umeå och ett chefsjobb inom IT.

5 landstingets veteraner Erland Johansson, lärare på Naturbruksskolans gymnasium i Kalix firar dubbelt, 25 år och pension. Skogsmaskinerna byter han nu mot skogsvandringar. Stefan Perdahl, verksamhetschef vid service i Boden, ledde underhållningen vid bord 20 tillsammans med artisterna på scenen. Han hade ett mål den kvällen. Ingen fick ha tråkigt utan kvällen skulle bli ett minne för livet för dem som lämnar festen med pension. Skratten från alla runt bord 20 ville aldrig tystna så han lyckades säkert. Så var den då slut den vackra vinterkvällen när snöflingorna utanför skapade julstämning. För många festen ett avsked och för andra ett avstamp för ett fortsatt långt yrkesliv. Barbro Lindbergh fotnot: Läs mer om Elisabeth Holmgrens tankar om jubilarerna i hennes krönika på sid årsjubilarer Landstingsdirektörens stab Rose-Marie Isaksson Kerstin Nordin Gunnar Persson Siv Rönnberg Christina Svensson Primärvård Eva Andersson Solveig Eriksson Susanne Forsling Karin Granbom Lars Grundström Hannu Hakulinen Marianne Johansson Siv Johansson Lil Johansson Cetty Jonsson SivJönsson Tuula Kankaaranta Ingrid Lindgren Christina Lindgren Barbro Mattsson Ingrid Nes Lena Nilsson Margot Norman Ulla Nylander Carina Olofsson Anette Pekkari Tarja Pekkari Larsson Christina Resin Åsa Siljelöf-Jonsson Jörgen Skov Rauni Snäll Eija Strand-Ruuth Carina Sundberg Johansson Gertrud Söderström Stefan Wahlström Pensionärer Landstingsdirektörens stab Christina Hermansson Barbro Lindbergh Christina Svensson Primärvård Lisa Andersson Sigbritt Andersson Torbjörn Arnold Anita Bergman Ingegerd Edholm Kerstin Flinkfelt Maud Flodén Marianne Granberg Örjan Hedström Britt-Marie Hellgren May-Inger Johansson Anita Johansson Inger Karlsson Else-Maj Kyrö Gudrun Landin Kerstin Lidström Gerd Westerlund Gunvor Viklund UllaLena Vinberg Anett Wunsch opererande specialiteter Per Esko Viveka Forsberg Maria Granlund Ronny Groth Inger Gustavsson Viveka Gustavsson Görel Hammar Ann-Kristin Hedberg Karin Hedlund Margareta Isaksson Drugge Christina Jansen Christina Jonsson Vivianne Karlsson Kristina Kjellberg Karin Lundmark Carin Lundström Tommy Mattsson Ann-Katrin Nilsson Annika Renberg Anna-Britta Rikko Marianne Rosang Mikael Sandström Margareta Seldahl Siw Stoltz Pia-Marie Stålnacke Maria Thorneus Jan Vestlund Lena Vikberg Seija Wikström Ewa Åhl Annica Öman Kerstin Lind Elisabeth Ling Maria Lundmark Stig Norgren Margita Nygren Gunilla Ogestad Christina Oscarsson Vivan Ovefalk Hansson Elisabeth Paulin Marianne Rova Mikko Alice Simonsson Margareta Tieva Britt-Marie Wennberg Gunvor Viklund Margaretha Nyman opererande specialiteter Gertrud Axelsson Louise Bergfeldt Yvonne Bergman Lisbeth Bergström Anita Boström-Karlsson Här är det glada gänget som arbetat med att Jubileet 2008 skulle bli en minnesvärd fest. Inga-Britt Åkerlund, Agneta Spaton-Norqvist, Birgitta Johansson, Eva-Britt Sundgren, Carina Rönnbäck, Annie Berglund, Gudrun Ferdén och Stina Hortlund och Kristina Eriksson. medicinska specialiteter Birgit Asplund Siw Bryggman Moa Bylund Annelie Colliander Karin Dahlin Terttu Drugge Carina Drugge Anette Duvmo Mats Eliasson Ann-Kristin Eriksson Marita Eriksson MonaMarie Flygare Elisabeth Hagald Dagny Harila Lisbeth Henriksson Åsa Hällström Marie Isaksson Hjördis Karlsson Carina Karlsson Ann-Catrin Larsson Berith Larsson Brita Lestander-Dorsch Siv Lindberg Eva Lindgren Inger Lindmark Barbro Lindström-Larsson Viviann Lundqvist Amanda Malmberg Birgitta Nilsson Jörgen Nilsson Ann-Catrin Nilsson Pirjo Nordberg Majvor Nordling Anna-Maria Persson Carina Rosengren Britt Ruthström Ann-Sofie Schäufele Sten Dahlström Ulla-Britt Englund Ann-Christine Eriksson Gösta Granberg Monika Hedman Kerstin Hubinette Louise Hylander Ebba Johansson Birgith Johansson Britt-Marie Jonsson Grethel Kroon Thorun Kuoppala Gun Malmqvist Viveca Martin Monica Nilsson-Tervahauta Inga Norberg Ingrid Norberg Kristina Roslin Ulla Rönngren TadeuszTyszkiewicz Laila Westin Leif Välitalo Karin Öqvist medicinska specialiteter Monica Behm Lisbeth Berglund Margot Berglund Inger Björkman Elsa Björnström Anita Engman Kerstin Eriksson Siv Hansson Inga Hellberg Ragnhild Isaksen Barbro Johansson Ulla Johansson Gudrun Jonsson Anna-Lisa Karlsson Inga Lill Kurkkio Lennart Landby Siv Lindberg Karin Springare Lena Stafström AnnChristin Stenlund Inger Sävlind Lisbeth Söderlund Carina Thornéus Maria Wik Wennberg Gun Wiklund Tuovi Wilminko Arne Zingmark Karin Åhl Carina Åhman Marie Åhman Lena Åström Vuxenpsykiatri Yvonne Drugge Ingvar Henriksson Lena-Britt Häggström Anna-Karin Lindqvist Helene Stedmon Christer Wahlberg Ann-Catrin Vennström Madelene Westin Diagnostik Ingrid Englund Marie-Louise Engström Tony Eriksson Barbro Bjälmsjö-Hökfors Pirjo Johansson Katarina Johansson Hannele Juuso Lena Lindström-Bjernestig Yvonne Norberg Ingela Ruthström Gunilla Sipola Kerstin Stenberg Valdis Lindgren-Lundberg Britt-Inger Lundström Torbjörn Messner Gun-Britt Nilsson Stig-Björn Nilsson Margaretha Norén Agneta Norström Elin Olausson Lilian Persson Barbro Persson Ingegerd Ranneberg Elli-Karin Rosfjäll May-Britt Ruthström Vivan Sköld Gullan Thomas Bert Törmä Gerd Wimander Marianne Ögren Margaret Öryd Vuxenpsykiatri Ann-Britt Axelsson Tyttie Bergman Ann Cederstrand Morgan Fyhr Irene Hedkvist Annemai Hietala Lena-Britt Häggström Anita Johansson Tommy Lundin Sture Oscarsson Leif Rodén Inger Sjöström Helge Söderberg Birgit Öhlund Eva Ömlén-Fredriksson Diagnostik Gun Bergdahl Elisabet Bäckman Ingrid Hollsten Karin Melander Barbro Nordmark Ylva Sundvist Agneta Ynglöv Folktandvård Birger Billeman Maria Hermansson Barbro Häggström Astrid Johansson Lena Jonsson Agneta Jonsson Olle Kauppi Maj Nilsson Tyra Nilsson Eva Söderberg Inger Taavoniku Karin Wikström Kultur och Utbildning Erland Johansson Kerstin Wallin Service Per Björkman Berit Bäckström Ann-Katrin Gählman Aira Kutuniva Ewy Lindskog Karin Lundström Gun Rörland Stig Röshagen Lena Sandman Eva Stenberg Anna Sundén Kerstin Pettersson Birgitta Rombe Elsie T-Strand Ingrid Wikström Marianne Ökvist Folktandvård Clary Eriksson Karin Fredriksson Eva Jonsson Liz-Kerstin Kero Maj Nilsson Barbro Renström Karl Ludvig Schröder Anders Sjöblom Denny Öhman Kultur och Utbildning Erland Johansson Karin Markström Kerstin Nelje Berit Nordlund Service Inga-Britt Björkman Vivecka Dahlin Carin Isaksson Hedvig Isaksson Aira Kutuniva Bruno Lindström Margit Malmhäll Eivor Marsja Ulla Palmér Eva Sandström Lilian Sjöström Britt-Marie Stenberg Dagny Strålind Birgit Svedberg Gun-Britt Öhlund 5

6 Förbättringsarbete 1: På Öron-näsa hals finns inga köer kvar Mätning och uppföljning gav personalen vid länskliniken Öron-näsa-hals kontroll över verksamheten. Köerna till mottagning och operation är borta, men jäm förelserna fortsätter. Det är ett sätt för oss att vara på alerten och tidigt upptäcka signaler och trender som gör att vi måste agera, säger vårdchef Eva Barrelöv. Före 2005 och den utvidgade vårdgarantin fick oprioriterade patienter som remitterades till öron-näsa-hals-kliniken vänta i mellan åtta och tolv månader på ett mottagningsbesök. I dag får alla en tid inom tre månader och ofta redan inom tre till sju dagar. Först gjordes en total översyn av verksamheten, där allt som gick att mäta mättes. Man måste mäta för att få fram faktisk kunskap. Det man inte vet kan man inte styra. Vi behövde få reda på hur efterfrågan såg ut, säger Eva Barrelöv, vårdchef för de tre öron-näsa-halsmottagningarna i länet. Sedan köer, konsumtionsmönster och remissflöden kartlagts följde en genomgång av verksamhetens strukturer. Enligt Eva Barrelöv handlade det om att För att kunna få till en hållbar tillgänglighet krävs djup kunskap och omvärldsbevakning, säger Eva Barrelöv, vårdchef för länets öronnäsa-hals-mottagningar. hitta ett strukturellt handlingsutrymme, inom de befintliga ramarna. Vi kunde inte börja med att fråga efter pengar, utan försökte se vad vi kunde göra utifrån de förutsättningar som fanns. För att arbeta bort den stora köryggsäcken fick Öron-näsa-hals förvisso extra anslag. Ett vårdavtal med en privat vårdgivare gav och ger fortfarande ett något minskat patienttryck. Men för att förbättra situationen över tid krävdes flera och parallella insatser. Ett viktigt steg var länsgemensamma rutiner. Med likadana rutiner och samma utrustning kan teamen runt patienten jobba effektivt, oavsett om de befinner sig vid mottagningen i Gällivare, Piteå eller Sunderbyn. Ett standardiserat arbetssätt gör dessutom att personal kan sköta telefonrådgivning, tidbokning och journalinskrivning från alla tre orter. Är det mycket att skriva ut kan de 13 läkarsekreterarna göra en samordnad extrainsats, vilket förhindrar att diktat samlas på hög på ett enskilt skrivbord. Tele Q och digital diktering ger de tekniska förutsättningarna. BRA mottagning-modellen har också införts, med mål att förbättra tillgängligheten för både nya och gamla patienter. Resultatet mäts kontinuerligt även här handlar det om vetande i stället för tro. Vid Öron-näsa-hals arbetar man med måttstocken TTT, den tredje tillgängliga tiden. Vi kontrollerar var den tredje lediga tiden ligger. Den första lediga tiden kan vara ett återbud och speglar inte verkligheten, säger Eva Barrelöv. Hon ser det länsövergripande arbetssättet som nödvändigt för att få ut så mycket som möjligt av de befintliga resurserna. Öron-näsa-hals är en länsklinik som fungerar i praktiken, inte bara på papper. Vi har valt att använda alla tre mottagningar för att klara vårt gemensamma uppdrag. Ett exempel på helhetstänkandet är styrningen av patientflödet till olika orter, beroende på hur det ser ut på läkarsidan. En patient i Piteå kan erbjudas tid i Gällivare eller Sunderbyn, och vice versa. En del nappar på erbjudandet, andra väljer att vänta. I vilket fall klarar vi alltid vårdgarantin. Genom att hjälpas åt elimineras icke värdeskapande tid för patienterna. Vare sig vi arbetar med kärnprocesser, alltså patientens väg genom systemet, eller med stödprocesser, det som krävs för att kärnprocesserna ska fungera, måste vi skapa värde för patienterna. Väntetider och dubbelarbete är definitivt inte värdeskapande, säger hon. Vad är viktigt för att människor ska vilja förändra sitt gamla sätt att arbeta? Som chef ska man lyssna in de eventuella rädslor som kan finnas. Man måste vara lyhörd och få människor att känna sig trygga i förändringsarbetet. Det är också viktigt att ha kännedom om och förhålla sig till både gruppdynamik och de arbetskulturer som finns på olika arbetsplatser, på olika orter och i olika yrkesgrupper. ULRIKA ENGLUND Att arbeta med länets tre mottagningar som en helhet minskar sårbarheten vid sjukdom, utbildning, semester och annan frånvaro. Underläkare Anna Dapefrid och sjuksköterskan Katarina Larsson undersöker en patient. Foto: AnderS ALM Fakta Öron-näsa-hals E Verksamhetsområdet Öron-näsa-hals består av två basenheter. Dels öron-näsa-hals-mottagningarna och synoch hörselenheten, dels käk- och munsjukdomar. E Dde tre mottagningar som utgör länkliniken Öron-näsa-hals finns vid Gällivare sjukhus (mottagning, öppenvård, slutenvård, ingen jour), Piteå älvdals sjukhus (mottagning, öppenvård, ingen jour) och Sunderby sjukhus (mottagning, öppenvård, slutenvård och jour). E Varje år har kliniken telefonledes cirka patientkontakter. E personer, varav läkare, arbetar vid Öron-näsa-hals. Apoteket belönas med internationellt miljöpris Apoteket AB har tilldelats miljöpriset Recipharm International Environmental Award. Det är första gången priset delas ut och syftet är att stimulera miljöarbetet inom läkemedelsindustrin, inspirera till innovation och belöna goda exempel. Apoteket driver ett miljöarbete som är i världsklass, det finns få andra exempel på företag och organisationer inom läkemedelsbranschen som lyckats lika bra, säger Lars Backsell, vd på Recipharm. 6 Motiveringen till priset var bland annat att Apoteket genom att långsiktigt fokusera på saklig information kring läkemedel och miljö i kombination med handgripliga kriterier inspirerat till stort intresse och stolthet bland medarbetare, ökad medvetenhet hos kunder och tydliga krav på leverantörer. Ett exempel är bland annat arbetet med att samla in överblivna läkemedel. Kalorivarning ska få kvinnor att dricka mindre Britterna dricker för mycket, enligt den brittiska regeringen. Nu tar de krafttag mot supandet, och lägger fram en rad förslag för att få folk att festa mindre. Ett förslag är att synliggöra hur fettbildande alkohol är, genom att märka alla öl- och vinflaskor med en varningstext med kaloriinnehållet, samt visa vad en flaska motsvarar i snabbmat eller sötsaker. Budskapet spås gå bäst hem hos unga konsumenter och kvinnor. Förslaget, som redan har skickats till det brittiska hälsodepartementet, sågas av alkoholindustrin, som hävdar att det snarare kan få motsatt effekt att folk skulle välja alkohol framför mat. Två andra förslag som lagts fram för att minska drickandet är förbud mot lockpriser, och högre skatt på starksprit. I dagsläget är många av de öl- och cidersorter med högst alkoholinnehåll också de billigaste.

7 Förbättringsarbete 2: Patienterna är betydligt gladare när de möter överläkaren Marie Edfast och undersköterskan Monica Lindberg på hudmottagningen sedan kötiden har kortats från 15 till tre månader. Foto: Anders Alm Ett års kötid försvann Tack vare projektet Bra mottagning har hudmottagningen vid Sunderby sjukhus minskat sin kötid från 15 till vårdgarantins tre månader. Förut blev vi ofta uppringda av arga och oroliga patienter som fick vänta länge. I dag är arbetsmiljön på mottagningen mycket bättre, säger enhetschef Inger Gustafsson. De senaste tre åren har remisserna till hudmottagningen ökat med 40 procent från cirka 2000 per år till drygt 3000 per år. Det har lett till en hög arbetsbelastning och patienterna har fått vänta allt längre för att få komma till mottagningen. När väntetiden var uppe i 15 månader insåg personalen att något måste göras och enhetschefen Inger Gustafsson drog i gång projektet Bra mottagning som finns på fler håll på Sunderby sjukhus. Bland annat har kvinnokliniken och ortopeden ökat tillgängligheten och minskat väntetiderna för patienterna tack vare arbetsmodellen. Inger Gustafsson, enhetschef på hudmottagningen, drog i gång projektet Bra mottagning för att förbättra servicen för patienterna. Vi började för ett år sedan med att identifiera våra problem. Det största var givetvis att vi hade för få läkartider samtidigt som remissinflödet från vårdcentralerna ökade, berättar Inger Gustafsson. För att få fram fler mottagningstider ändrades läkarnas schema så att de fick mindre administrativ tid och färre jourtider. Det gav tio nya mottagningstider i veckan. Vi märkte att jourtiderna inte utnyttjades. Nu har vi en jourtid på förmiddagen och en på eftermiddagen och det räcker gott. Vi har också fått mer plats för nya patienter eftersom vi inte längre rutinmässigt sätter upp patienterna för ett återbesök. De får i stället höra av sig om besvären återkommer, säger sjuksköterskan Eva-Mari Isaksson. För att mottagningstiderna ska utnyttjas maximalt har hudmottagningen gjort en lista med patienter som kan komma med kort varsel om det blir avbokningar. Vi har ju patienter från hela länet och det gör att vi ofta får avbokningar för att det är svårt för dem att ta sig till Sunderbyn. Därför har vi satt upp de som bor nära och kan komma med två timmars förvarning på en särskild lista. Det gör att vi inte längre får några tomma luckor, påpekar undersköterskan Monica Lindberg. För att det ska bli färre återbud kommer patienterna nästa år att själva få ringa och boka en tid som passar i stället för att få en kallelse till mottagningen. Människor är uppbokade i dag. Om de får en tid händer det ofta att den inte passar och då tar det resurser när de ska ringa och ändra den och vi ska skicka ut en ny kallelse. Därför är det bättre att patienterna bara får en remissbekräftelse och sedan själva tar kontakt med oss för tidsbokning, säger Inger Gustafsson. Tack vare telefonsystemet Call Me har det blivit lättare för patienterna att komma fram på telefon. De kan ringa när som helst och lämna sitt Nu står 160 personer i kö och det kommer att bli fler. Vi har inte tillräckligt med resurser. telefonnummer och bli uppringda mellan klockan 8.00 och på förmiddagen och klockan till på eftermiddagen. Det är en utökning av telefontiden med åtta timmar i veckan. Numera kan också patienterna avboka tider och förnya recept på Internet, vilket har minskat antalet telefonsamtal. I framtiden finns det fler planer för att effektivisera arbetet på hudmottagningen. Bland annat ska vårdcentraler kunna koppla upp sig mot mottagningen så att en hudspecialist via webkamera kan bedöma om en patient ska komma till Sunderbyn eller behandlas på plats. Det gäller framför allt inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis och eksem. Tumörer kan vara svåra att bedöma via en bild eller kamera, men vi kan se utbredning och ge råd om distriktsläkaren ska ta ett prov som skickas i väg för analys innan patienten remitteras till Sunderbyn, berättar Marie Edfast, överläkare på hudmottagningen. Alla åtgärder gör att hudmottagningen nu klarar vårdgarantin på högst tre månaders väntetid. ANN-KatRIN ÖhmAN Äter du allergimedicin i onödan? Vi lägger mer pengar än någonsin på allergimediciner i västvärlden idag och många tar medicin för lindriga allergisymtom. Det borde undvikas, tycker den finländske professorn Tari Haahtela. Mellan åtta till 11 miljarder kronor läggs på det varje år. Tari Haahtela, professor och överläkare på Allergisjukhuset i Helsingfors, anser att Sverige borde följa den finländska modellen som innebär större satsningar på svåra allergier, med ett mindre fokus på lindriga allergier. Vi måste använda pengarna inom allergiforskningen där de verkligen behövs och göra prioriteringar, säger Tari Haahtela. Monica Arvidsson, vuxenallergolog vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, håller med Tari Haahtela och tycker att Sverige borde använda sina resurser bättre vad gäller astmaoch allergi problem. Hon tycker framför allt att bristen på allergispecialister, allergologer, är ett stort problem idag som inte tas på allvar. Vi behöver fler specialister för att minska på allergierna. Okunnighet om allergier inom sjukvården kan vara farligt. Därför måste politikerna bli mer medvetna om detta folkhälsoproblem. Läkare fortsatt kritiska till VAS Efter Arbetsmiljöverkets inspektion av det nya sättet att hantera patientjournalerna inom sjukvården i Halland, hävdar landstinget att motståndet från läkarna i Åsa inneburit att systemet förbättrats, och att man i dag mycket tydligare kan se fördelarna med systemet. Distriktläkarföreningen, som gjorde anmälan till Arbetsmiljöverket, står dock enligt Sveriges Radio P4 Halland fast vid sin kritik. Landstinget har nu framfört till Arbetsmiljöverket att det var problem när VAS infördes i Åsa. Men att erfarenheterna från Åsa har varit vägledande när systemet nu tas i drift. Vad Arbetsmiljöverket anser om VAS återstår att se. 7

8 kl 05.26: Larmet går p Ambulans och räddningstjänst är på plats efter elva minuter och räddningstjänsten sätter snabbt upp sitt sjukvårdstält. De skadade tas om hand i väntan på transport till sjukhuset. Olycksplatsen. En buss med 26 människor har krockat med en lastbil på LKAB:s industriområde. Det råder hårt väder och sikten är dålig. Klockan går larmet. En buss med 26 personer ombord har kolliderat med en lastbil på LKAB:s industriområde i Kiruna. Bussen brinner och man befarar flera döda och svårt skadade. Det var inledningsscenariot när landstinget i samarbete med räddningstjänsten, polisen, LKAB och Svenska Nationella Ambulansflyget genomförde en fullskalig katastrof övning. I Kiruna finns två ordinarie dygnsambulanser. Det är alldeles för få och sjukvårdspersonalen måste prioritera hårt i väntan på att ambulanser från andra håll i länet kan bistå. Vad gör man när en stor olycka inträffar och de lokala resurserna inte räcker till? Det var utgångspunkten i en katastrofövning som genomfördes en tidig lördagsmorgon i Kiruna. Runt 150 personer deltog övningen som inte bara omfattade sjukvården, räddningstjänsten och polisen i Kiruna. Även ambulanser från andra orter deltog liksom Uppsala akademiska sjukhus och Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM. Så vitt jag vet har det aldrig genomförts en så stor övning i Norrbotten, och när vi i våras fick frågan från SNAM om vi var intresserade, så sa vi ja direkt. Det är en otrolig möjlighet att samöva våra lokala resurser med de nationella, säger Göran Millebrand, platschef på Kiruna sjukhus, som också var övningsansvarig. Scenariot var alltså att en buss krockat med en lastbil på LKAB:s industriområde. Bussen hade fattat eld och utgångarna hade spärrats av lastbilen. Klockan 05.37, elva minuter efter att larmet gått var ambulanspersonal från Kiruna sjukhus och räddningstjänsten på plats. Ytterligare elva minuter senare var branden släckt och sjukvårdspersonalen kunde ta sig in i bussen. Av de 26 ombord var två redan döda. Sjukvårdspersonalen kunde också konstatera att fem personer hade omfattande brännskador och ytterligare sex var mycket svårt skadade en situation som Kirunas sjukvård inte klarar med egna resurser. Sjukvårdsledaren på Kiruna sjukhus ringer SOS alarm och begär att få tala med TIB, tjänsteman i beredskap på regional nivå inom landstinget och man kommer fram till att Svenska Nationella Ambulansflyget måste kallas in för att få de brännskadade till Uppsala. Även Karolinska sjukhuset kopplas in för att ta hand om övriga svårt skadade. De ambulanshelikoptrar som finns i länet kan nämligen inte flyga till Kiruna på grund av vädret. Däremot är fler ambulanser på väg till Kiruna, från Vittangi, Pajala och Jokkmokk ett par timmar senare kör totalt sju ambulanser i skytteltrafik mellan olycksplatsen och sjukhuset där två av de skadade som har blodansamlingar i huvudet omedelbart opereras. All tillgänglig sjukvårdspersonal har kallats in för att hjälpa till i arbetet med att ta emot de skadade, stabilisera dem och göra dem klara för vidare transport allt medan oroliga anhöriga och media ringer oupphörligt. Det är ett dramatiskt skådespel med många detaljer och landstingets säkerhetschef, Gunnar Pettersson, är på plats tillsammans med en rad observatörer från bland annat Socialstyrelsen, försvarsmakten, LKAB och Esrange. Huvudorsaken till övningen är att se hur vår planläggning inför sådana här situationer fungerar, och att träna logistik från skadeplats till det sjukhus patienterna slutligen ska omhändertas. Vi vill upptäcka svaga länkar där vi måste bli bättre, säger Gunnar Pettersson och tillägger: En av flaskhalsarna vet vi är transporterna. Därför har vi för första gången också hyrt in transportföretag med budbilar som ska transportera skadade. Det ska bli intressant att följa upp hur det går. Vi vill se hur vår planläggning i sådana här situationer fungerar, och att träna logistik från skadeplats till det sjukhus patienterna slutligen ska omhändertas. Vi vill upptäcka svaga länkar där vi måste bli bättre. All tillgänglig personal har kallats in och febril verksamhet råder på intensivvårdsavdelningen, där läkare och sjuksköterskor försöker stabilisera de svårt skadade patienternas tillstånd i väntan på Svenska Nationella Ambulansflyget. Vi vill upptäcka om det finns svaga länkar där vi måste bli bättre, säger Gunnar Pettersson, säkerhetschef på landstinget som fanns på plats för att följa katastrofövningen i Kiruna. Efter de första intensiva timmarna börjar situationen på sjukhuset lugna sig. Desto större är aktiviteten då på Kiruna flygplats, där ett till synes vanligt passagerarplan av modellen Boeing landat. Men det är inget vanligt plan. På sex timmar har det byggts om till ett ambulansflyg bemannat med åtta specialistläkare av olika slag samt elva sjuksköterskor och en medicintekniker. Ombord finns plats för 12 svårt skadade på bårar, varav sex intensivvårdsplatser, samt 23 sittande. Intensivårdsbårarna är tekniskt avancerade enheter med bland annat egen strömförsörjning, mätutrustning och syrgas för fyra timmars behov. Det Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, har Luftfartsstyrelsen som huvudman i ett samarbete där även Socialstyrelsen, Västerbottens läns landsting och SAS ingår. Helge Brändström, IVA-läkare i Umeå och medicinskt an svarig inom SNAM, berättar att projektet startade för att kunna hjälpa svenska De första skadade har transporterats till Kiruna flygplats där ett SAS-plan ombyggt till ett flygande sjukhus har landat. sju ambulanser från Kiruna, Jokkmokk, Vittangi och Pajala deltog i katastrofövningen i Kiruna. Det var vad övningsledningen bedömde som realistiskt att man skulle kunna få fram i ett skarpt läge. Så vitt jag vet är det den största övning som genomförts i Norrbotten, säger Göran Millebrand, platschef på Kiruna sjukhus, som efter övningen var mycket nöjd med de lärdomar man dragit.

9 å LKAB i Kiruna Halland straffar slösande läkare Under förra året ökade användningen av antibiotika kraftigt i Halland. Sedan dess har landstinget vidtagit flera åtgärder för att vända utvecklingen. Nu införs hårdare tag för förskrivande läkare. Det nya systemet kommer att sjösättas nästa år. Det handlar om kvoter. Landstinget gör mätningar på den vanliga förskrivningen och sätter gränser som på sikt kommer att leda till att straffavgifter tas ut för den som överskrider tillåtna kvoter enligt Dagens Medicin. Hud på burk snart här Inom bara ett par år kommer svensk öppenvård att kunna behandla svårläkta bensår med hjälp av hudceller på burk. Så långt har vi kommit nu att vi faktiskt vågar tro på det här, säger professor Gunnar Kratz. Han är verksam i Linköping och en av deltagarna vid ett symposium om bensår vid läkarnas Riksstämma i Göteborg. Vården av bensår har gått framåt det senaste årtiondet. Metoder med fluglarver som håller såret rent, olika omslag, kompresser och tryckbehandlingar gör att många bensår faktiskt läker, till synes mot alla odds. Lik förbaskat är det ändå en del som inte gör det, säger Gunnar Kratz. Orsaken är ofta att såret helt enkelt är för stort. De nya friska hudcellerna måste in över sårytan från kanterna, och är sårdiametern större än fyra sex centimeter blir sträckan oöverstigligt lång. Transplantation blir då lösningen, och förutsatt att den underliggande vävnaden är i tillräckligt god form inte infekterad, exempelvis är resultatet ofta gott. Odlade hudceller som sprayas över sårytan håller på att utvecklats som alternativ. En rad studier har gett lovande resultat. Jag tror att den här behandlingsformen kommer att finnas i öppenvården inom ett par år, säger Kratz. Svårläkta sår på fötter och underben beror ofta på dålig blodcirkulation, antingen i venerna eller artärerna eller i båda systemen samtidigt. Det ökade trycket gör att kärlen så småningom går sönder och inflammeras. Källa: TT medborgare som råkat ut för katastrofer utomlands, men även inom landet när de lokala sjukvårdsresurserna inte räcker till, som vid denna övning. På plats finns också Johan Alm, sjuksköterska på brännskadeavdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala, som med hjälp av en ny bärbar videkonferensutrustning och mobilnätet har direktkontakt med plastikkirurgerna Morten Kildal och Aili Low på sjukhuset i Uppsala. Våra läkare kan på videoskärm se hur patienterna ser ut, bedöma vilka som måste opereras direkt eller vilket sjukhus de ska transporteras till. Vi vinner fruktansvärt med tid, berättar han. Jättehangaren Arena Arctica dit SAS-planet dragits in fylls snart med ambulanser som har med sig skadade På eftermiddagen är planet fyllt och ambulansflyget lämnar Kiruna med destination Arlanda där väntande ambulanser ska ta emot innan övningen sent på eftermiddagen slutligen blåses av. Göran Millebrand konstaterar efter övningen att han är mycket nöjd, både med genomförandet och utfallet: Det har varit ett fantastiskt tillfälle att öva hela vårdkedjan och sjukhusets inre organisation. Alla har löst uppgifterna på ett bra sätt, samtidigt som vi hittat detaljer som kan finslipas, både ledningsmässigt och ute på fältet. En upptäckt var till exempel att sjukvårdens personal inte har kunskaper om alla resurser som finns i räddningstjänstens tält, som sätts upp på skadeplatser. Något som man därför ska öva på. Göran Millebrand konstaterar dock att sammantaget har allt gått över förväntan. Jag är otroligt stolt över det sätt vår personal agerat på och det intresse de visat, inte bara i Kiruna utan även i Jokkmokk, Vittangi och Pajala som deltog med sina ambulanser. Text och foto: Kjell Törmä Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, har ett avtal med SAS som på sex timmar från beställning kan förvandla ett vanligt passagerarplan till ett flygande sjukhus som kan ta tolv svårt skadade och ytterligare dryga 20-talet sittande patienter. På snamflyget finns sex stycken 85 kilo tunga bårar som helt enkelt är mobila intensivvårdsplatser. Pacemakers kan störas av hörlurar till Hörlurar som används till MP3-spelare kan störa pacemakers. Nu varnas patienter för att ha hörlurarna nära hjärtat. Att använda hörlurarna normalt på huvudet ska enligt forskarna gå bra, och själva MP3-spelarna är i sig inte farliga. Men batterierna som används i hörlurarna bör inte komma närmare en pacemaker än 3 centimeter. Det visar en ny studie som utförts av forskare vid Medical Device Safety Institute i Boston, USA, rapporterar Reuters. nr 7 DEcEMBEr 2008

10 på jobbet Namn: Rigmor Flodmark. ÅLDer: 62 år. Bor: I Luleå. FamILj: Två vuxna barn, fem barnbarn och en pigg mamma. Intressen: Musik, böcker, teater, konst, kost och matlagning. Gör: Marknadsförare, Norrbottensmusiken. Rigmor Flodmark, marknadsförare på Norrbottensmusiken, tycker om att höra musik som hon aldrig hört förut. Jag brukar också uppmana andra att våga prova något nytt. Rigmor satsar på det okända Rigmor Flodmark håller sig i bakgrunden när Nordnytts reporter Maria Sjölund och tevefotografen Calle Pettersson intervjuar jazzartisten Deborah Brown som nyss landat med flyget på Kallax. Att locka media att skriva om olika arrangemang är en av marknadsföraren Rigmor Flodmarks arbetsuppgifter.. Foto: anders ALm Det är en vanlig, men lite stressig förmiddag på Rigmor Flodmarks kontor. Norrbottensmusiken hyr lokaler i Kulturens hus i Luleå och här trivs hon. Det som framför allt är bra jämfört med när vi höll till i Norra hamn är att våra musiker har tillgång till en scen i samma hus. Hon har mycket att göra för ikväll kommer världsartisten Deborah Brown till Luleå. Rigmor Flodmark har sammankallat till en presskonferens klockan sex. Hon har dessutom lovat Nordnytts reporter och fotograf att få följa med ut till Kallax flygplats för att möta jazzstjärnan på eftermiddagen. Annars hinner de inte få med någonting till kvällens sändning, förklarar hon. Rigmor Flodmark började sin yrkesbana som kartritare på länsstyrelsen, men gick snart över till mer informationsinriktat arbete, som till exempel att producera utställningar och trycksaker. I slutet av 1980-talet gick hon en informationsutbildning och en videoproduktionsutbildning på Kalix folkhögskola och efter det började hon ett vikariat på Norrbottensmusiken, där hon snart fick en fast anställning. Hennes första utmaning var att bygga upp ett bra samarbete med alla de föreningar, skolor och kommuner som köper Norrbottensmusikens konserter. Innan jag började fanns det ofta bara ett namn och en adress på ett papper. Så det jag gjorde var att resa ut i länet och skapa personliga relationer med alla våra arrangörer. 10 Det är viktigt, tycker hon, att vara medveten om att olika arrangörer har olika förutsättningar, men att försöka lösa det så att alla ändå kan ta emot de föreställningar de önskar oavsett om det är Stockholms konserthus eller en liten bygdegård i glesbygden. Norrbottensmusikens ensembler består av Norrbotten Big Band, Norrbotten Neo, Norrbottens kammarorkester och Piteå kammaropera, ungdomsorkestrarna Arctic Youth Jazz Orchestra och Norrbottens ungdomssymfoniker samt flickkören Artic Light. Dessutom köper Norrbottensmusiken varje år in och säljer ett stort antal skol- och familjeproduktioner från hela landet. Som marknadsförare är hon involverad i det mesta som händer på Norrbottensmusiken. Förutom att hålla kontakt med arrangörerna är hon med och planerar alltifrån vilken färg och vilket typsnitt det ska vara på trycksakerna de gör till hur de på bästa sätt ska locka media att uppmärksamma deras arrangemang. Hon försöker också gå på konserterna så Jag brukar alltid försöka uppmana arrangörerna att då och då satsa på någonting helt okänt. Vågar man aldrig prova något nytt växer man inte som människa. ofta som möjligt för att se hur de tas emot. En föreställning kan ju väcka olika känslor beroende på var den sätts upp. En av höjdpunkterna i marknadsföringsarbetet inträffar varje år i september då alla arrangörer bjuds in för att få ta del av den nya katalogen med kommande års program. Alla 14 kommuner i länet och även flera kommuner i Västerbotten brukar vara representerade. Några föreställningar får de se live, andra presenteras på en DVD. De får också träffa producenterna, vilket jag tycker är väldigt värdefullt. Inför varje ny konsert är det sedan mycket arbete med affischer, annonsering och pressmeddelanden. Själv tar hon varje tillfälle i akt att hämta in information om de olika föreställningarna, som hon kan förmedla till media och arrangörer. Det kan handla om alltifrån ett kort samtal i korridoren till långa möten med producenter som med glöd berättar om sina uppsättningar. Ibland får hon tillfälle att lyssna på en repetition eller en CD. Många artister de bjuder in är visserligen berömda utomlands, men ändå inte så välkända i Sverige och Norrbotten. Eftersom Norrbottensmusiken finansieras med skattemedel är det viktigt att de lyfter fram musik och artister som annars inte skulle komma till länet och ur alla typer av musikaliska genrer, berättar hon. Vi jobbar ju mycket med ganska smal musik. Att till exempel locka publik till modern opera är inte helt lätt. Men jag brukar alltid försöka uppmana arrangörerna att då och då satsa på någonting helt okänt. Vågar man aldrig prova något nytt växer man inte som människa. När hon började på Norrbottensmusiken hade hon tänkt stanna sex eller sju år. Nu har det blivit 22. Här får jag arbeta med det jag gillar människor och musik. Dessutom är det flexibelt och det finns hela tiden nya utvecklingsmöjligheter. Den enda nackdelen, tycker hon, är att det är lätt att arbeta för mycket. Klockan halv fyra på eftermiddagen är det dags för henne och projektledaren Peter Hauptmann att möta Deborah Brown på flygplatsen. Det känns speciellt. Både glädjande och stort, säger Rigmor Flodmark. Ute på Kallax tar hon av pappret på blombuketten som hon köpt tidigare idag och ger den till Peter Hauptmann, så att han kan överlämna den till Deborah Brown när hon kommer. Beredda nedanför rulltrappan står också Nordnytts reporter och fotograf. Medan de väntar på att planet ska landa går Rigmor Flodmark fram och pratar med taxichaufförerna och busschauffören som står vid utgången. Skulle ni kunna tänka er att lägga en bunt med programblad i er bil? Det går de gärna med på. Och så kommer ni väl själva också! ULRIKA VALLGÅRDA

11 It-klagomur i Östergötland Sedan våren 2008 har det varit möjligt för patienter att lämna klagomål via webben i Landstinget i Östergötland. Åtminstone vad gäller fyra kliniker som är testpiloter i projektet. Sedan i våras har ett 50-tal klagomål lämnats in via klagomålsmodulen som gör det möjligt att vara anonym och lämna sin synpunkt direkt till landstingets avvikelsesystem Synergi. Nu införs systemet på bred front och ska gälla alla verksamheter i landstinget, enligt ett pressmeddelande. Budskapet är enkelt: Använd kondom! Har lägre risk för prostatacancer Män som har invandrat till Sverige har generellt lägre risk att få diagnosen prostatacancer än svenskfödda män, visar en studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att både miljömässiga och genetiska skillnader samt skillnader i tillgång till sjukvård ligger bakom variationen. Män födda utomlands med kortare vistelse i Sverige kan ha sämre tillgång till sjukvården och mindre kunskap om möjligheter till diagnostisering än män födda i Sverige och i de baltiska staterna, vilket är den grupp som har vistats längst i Sverige. Men det är inte hela förklaringen, resultaten återspeglar sannolikt också genetiska skillnader samt skillnader i miljö eller livsstil, säger docent Tahereh Moradi som har lett studien. Ny databas i kampen mot hiv Anders Sönnerborg, professor och överläkare vid hiv-centrum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har med italienska och tyska kollegor byggt upp Euresist världens största databas med information om över hivsmittade patienter. Där finns avidentifierad information om patienternas kön, ålder, virusnivåer och immunförsvar. Men framför allt: deras virussekvenser och behandlingar. Läkaren kan knappa in motsvarande information om sin patient och sedan jämförs patientens virussekvens med alla andra virussekvenser som finns samlade i databasen. Sedan identifieras alla behandlingar som fungerat mot just den sekvensen. Målet nu är att få databasen att expandera. Flera länder i Europa och en region i Indien är redan på väg in och diskussioner förs med Tanzania och Etiopien i Afrika samt Vietnam. 16 punkter för bättre ung psykisk hälsa För att främja barns och ungas psykiska hälsa krävs gemensamma ansträngningar av kommuner, landsting och staten. Utan samverkan hjälper inte storslagna satsningar, säger Henrik Hammar, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting. Det nya dokumentet, ett positionspapper som förbundets styrelse enats om, sätter upp 16 punkter som formar en helhetssyn på psykiatriområdet. Det omfattar hälsofrämjande aktiviteter, tidiga insatser till riskgrupper och rätt vård och hjälp till dem som drabbas av psykisk ohälsa. Henrik Hammar understryker att bara ord på ett papper inte får någon effekt. Sveriges Kommuner och Landsting kommer därför att stödja ett arbete där kommuner och landsting på åtta platser i landet ska samordna socialtjänst, elevhälsa, primärvård och specialistvård. Inget sex utan kondom är det enkla budskapet i landstingets annonskampanj med Luleå Hockeys Robin Lindqvist. Med snabba skridskoskär i bästa kostymen tvärnitar hockeyspelaren Robin Lindqvist framför teve- och biopubliken. Han är skjutjärnsreportern som ställer de tuffa frågorna i kampanjen No action without protection använd kondom. Det är fart och fläkt över landstingets kondomkampanj, No action without protection använd kondom, som marknadsförs bland annat som teve- och bioreklam i Norrbotten. Robin Lindqvist är ung, 21 år, och beundras av sina hockeyfans. Det budskap han levererar i reklamen i rutan till ungdomar är kort och gott inget sex utan kondom. Ett budskap som kan rädda både liv och hälsa på människor som väljer att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. I reklamen uppmanas ungdomarna att gå in och titta på filmerna på landstingets webb som visar hur viktigt det är att använda kondom. Och vad som kan hända om man inte gör det. I filmerna agerar Robin Lindqvist skjutjärnsreportern som vågar ställa de tuffa frågorna. SmittskyDDSläkaren Anders Österlund säger att man i målgruppen för kampanjen, ungdomar mellan 15 till 25 år hittar de flesta fallen av klamydia. Fria kondomer i samband med konsultation på ungdomsmottagningen upp till 25 år och förenklade provtagningar och effektivare smittspårning kan hjälpa till att nå bra resultat även Anders Österlund, i fortsättningen. smittskyddsläkare. Österlund poängterar att alla sjukdomar som är allmänfarliga är man i lag skyldig att smittspåra. Klamydia, som kan orsaka sterilitet hos båda könen kan ligga latent i kroppen i flera år utan att bäraren vet om det. Vid 2007 års ungdomsmässa i Piteå gjordes en enkät bland besökarna. Enkäten visade att 75 procent av Robin Lindqvist är ishockeyspelaren som uppträder som skjutjärnsreporter i landstingets kampanj No action with out protetion använd kondom. Foto: cay Hedberg ungdomarna hade uppmärksammat landstingets kondomkampanj. Cay Hedberg, informatör i landstinget, är projektsamordnare för kampanjen No action without protection använd kondom. Kampanjens första del startade för ett par år sedan. Då var målsättningen att göra budskapet allmänt känt. Vi marknadsförde kampanjen via teve- och filmreklam och affischerade på busshållplatser, på ungdomsmottagningar och på andra ställen för att nå ut till ungdomarna. Detta är klamydia E Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige och förekommer främst bland unga. Allt fler får sjukdomen, och ökningen beror troligen på att det har blivit mindre vanligt att använda kondom. Många vet inte om att de har klamydia, eftersom alla inte får några symtom. E Sjukdomen orsakas av en bakterie och smittar framför allt genom samlag. Klamydia är allvarligt eftersom det kan leda till sterilitet, framför allt hos kvinnor. Därför är det viktigt att man får behandling tidigt. En klamydiainfektion går alltid att bota. E Enligt smittskyddslagen måste alla som har eller kan ha smittats av klamydia undersökas, och de som har smittats måste anmälas till smittskyddsläkare. Om man smittats måste man därför ange vilka man har haft sex med det senaste halvåret, men man får vara anonym. Klamydia behandlas med antibiotika. Undersökningen och behandlingen är alltid kostnadsfri. Källa: Cay Hedberg hade inte räknat med att mottagandet av kampanjen skulle bli så positivt som det blev, inte bara i länet, utan också i andra delar av landet. Socialstyrelsen har bland annat använt sig av landstingets kondomkampanj som ett lysande exempel på hur man kan nå ut till ungdomar på deras egen spelhalva med livsviktig information. Många andra landsting och regioner har också nappat på idén att ta upp kampen mot oskyddat sex för att motverka sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, HIV och Hepatit B. Förfrågningar om kampanjen och önskemål om affischer har kommit från landsting, kommuner och andra offentliga myndigheter i hela landet, berättar Cay Hedberg. I årets upplaga av No action without proctection använd kondom är också målgruppen i första hand unga grabbar. Unga killar är en svår grupp att nå. De besöker exempelvis inte ungdomsmottagningarna i samma utsträckning som flickor. Grabbar har inte kunskaperna och är inte lika upplysta som flickor om sexuellt överförbara sjukdomar, säger Anders Österlund. Sedan mitten av 90-talet har spridningen av klamydia ökat i Sverige. I Norrbotten däremot sjönk antalet fall i fjol och den sänkningen verkar hålla i sig även i år. Barbro Lindbergh 11

12 Luleå, 9 december 2008 Högtid och fest som tack Tänk så snabbt åren går. För några dagar sedan var det femte gången jag hade förmånen att få tacka de medarbetare som under året slutat sin tjänst i landstinget med pension och de som firar 25 års anställning. Det är högtid och fest vid detta tillfälle då våra jubilarer står i fokus. Medarbetare som i sin vardag hjälper andra på olika sätt, där många kunder och patienter är i rätt utsatta situationer. I år var det 315 jubilarer. Av dem har 147 blivit pensionärer under året och 168 har arbetat i landstinget i 25 år. Vid jubileet vid Piteå havsbad deltog cirka 250 personer. Alla dessa år av kunskap och engagemang är alltid lika imponerande. Det sammanlagda antalet år som våra jubilarer arbetat i landstinget överstiger år. Jag är också alltid lika imponerad av våra trotjänare. Av dem som slutar med pension i år har 102 personer arbetat mer än 30 år. I den gruppen har 42 arbetat mer än 40 år. Margareta Nyman, primärvården Kalix har arbetat allra längst, 47 år. Jag blir djupt ödmjuk av att stå inför alla våra fantastiska medarbetare som glada och stolta berättar om sin yrkesresa då jag frågar. Ett långt arbetsliv, 25 år och mer, har förstås inte alltid varit bara enkelt. Dock är det engagemanget för patienter och andra kunder och arbetsgemenskapen som alla lyfter fram i sina berättelser. Det är ju också det som driver utvecklingen framåt och som gör att vi är där vi är, med en mycket bra verksamhet inom områden som betyder så mycket i det verkligt viktiga skeendena i livet. Att arbeta med landstingets verksamheter är att bygga de allra viktigaste välfärdstjänsterna i samhället. Då ett år som detta närmar sig slutet, med annalkande lågkonjunktur och internationell finanskris, som ökar trycket i vår verksamhet kan det ibland vara tufft. Det är dock viktigt att komma ihåg att de grundstenar som vår verksamhet vilar på är den del i samhällsbygget som alla värnar om allra mest. Det kommer alltid fram då vi frågar. I mitt anförande vid jubileet pekade jag också på detta och att en stor organisation trots allt har rätt mycket resurser att röra sig med i det läget. Då strategin i vårt arbete handlar om ständiga förbättringar är det lätt att fokusera på det som behöver förbättras. Det är förstås mycket i en så dynamisk verksamhet som vår och med de ambitioner vi har. Men för att få perspektiv tycker jag det är viktigt att ibland blicka bakåt för att se hur det var förr. Jämföra vad vi hade kunskap att göra för 5, 10 eller varför inte 47 år sedan. Det är ingen tillfällighet att vi idag lever allt längre och är friskare än vad som gällde för norrbottningen ett antal år bakåt i tiden. Här bidrar både samhällsutvecklingen och våra insatser inom landstingets verksamheter. Tänk att få vara med och bygga den framtiden. Det får vi som är med nu göra och det har våra nyblivna pensionärer gjort under många år, liksom årets 25-åringar. Jag hoppas du ser din insats i det välfärdsbygget och att det inspirerar till fortsättning. En som sett mycket av detta och skrivit om det är denna tidnings redaktör, Barbro Lindbergh. Det har blivit sju år och 54 nummer av Landstingstidningen då Barbro nu lämnar detta uppdrag efter att i början av 2009 nå mogen ålder och fortsätter som frilans. Under Barbros tid som redaktör har Landstingstidningen fått många utmärkelser och varit en uppskattad kanal att nå alla medarbetare och även de som arbetat i landstinget tidigare. Jag vet att det bland dem som slutat hos oss med pension kommer frågor då adressändringarna inte hängt med så att tidningen inte kommit som den ska. Det engagemanget tycker jag också är ett tecken på engagemang för vår verksamhet. Det är också alltid lika trevligt att höra Barbro berätta om hur väl mottagen hon och medarbetarna i tidningen blivit då de kommit till olika arbetsplatser för att göra reportage. Varmt tack, Barbro, för ditt engagemang för att ständigt förbättra och göra Landstingstidningen läsvärd och lättillgänglig. Jag önskar dig allt gott framöver med kanske lite mer tid för både hästar och barnbarn. Tack för ett gott samarbete genom åren. Jag riktar ett varmt tack till alla medarbetare för alla goda insatser och engagemang under året. God jul och gott nytt år Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör Markus Wargh, musik, Boden Kerstin Hedström, konst, Luleå Joar Tiberg, litteratur, Hägersten Markus Wargh är sedan flera år verksam i Norrbotten som Kerstin Hedström tar tid på sig med sin konst. Hon låter Som författare är det lätt att bli trygg och hemtam i sin konsertorganist. Han tillhör den absoluta eliten när det idéerna och materialen och tiden ha sin gilla gång. Kerstin genre. Joar Tiberg vill gå längre i sitt skrivande och värjer gäller musikalisk improvisation och har gett konserter Hedström väjer inte för experiment och att prova sig fram. inte för att bryta konventioner. Han nyttjar gärna den i flera länder både i Europa och i Usa. Ofta arbetar hon med platsspecifik konst, speciellt utformad spänning och kraft som finns i överraskningens moment. för en viss miljö och en viss plats. Alltid framåt, aldrig stelna skulle kunna vara hans motto. Sex stipendiater För fjortonde året i rad har landstinget delat ut sina kulturstipendier Rubus Arcticus, Heders- och förtjänststipendium samt Idrottsstipendium. Rubus Arcticus gick till konstnären Kerstin Hedström, organisten Markus Wargh, samt författarna Joar Tiberg och Ann-Helen Laestadius som alla fick kronor var medan Heders och förtjänst-stipendiet på kronor gick till Jarl Lindblad och idrottsstipendiet på kronor gick till brottaren Sofia Mattsson. Här följer juryns motiveringar. Landstingets kulturstipendiater Från vänster: Jarl Lindblad, Markus Wargh, Joar Tiberg, Ann-Helén Laestadius, Sofia Mattsson och Kerstin Hedström. Foto: KJEll Öberg Ann-Helén Laestadius, litteratur, Solna Ann-Helén Laestadius berättelse startar med ett sms i boken sms från Soppero. Det skrivna får hennes välartikulerade meningar att växa, orden flyger fram och bildar många, långa och berättande sättningar. 12 Heders- och förtjänststipendium Jarl LindBLad, teater, Luleå Jarl Lindblad, med sina erfarenheter från Finland, blev banbrytande i den folkliga teatern i Norrbotten genom Seskaröspelen. Han har varit såväl scenograf, regissör som skådespelare på Norrbottensteatern. Han har ständigt provat nya vägar att utveckla teatern som konstform. Kulturstipendium Idrott Sofia Mattsson, Gällivare Sportklubb Sofia Mattsson är en 18-årig ung dam med starkt fokus på sin idrott brottning. Hon är en jättetalang som de senaste åren vunnit allt som överhuvudtaget går att vinna; först som ungdom och sedan som junior både nationellt och internationellt.

13 Tack, kära publik för det gångna teateråret! Norrbottens museum Utställningar Biljettförsäljning pågår till: gästspel FullBokat med Morgan alling Mån 19 och tis 20 jan tant BloMMa av kristina lugn PreMiär tis 3 feb. scen 3. alla HJärtan av katarina kieri urpremiär lör 14 feb. scen 1. Man Ska Ju Vara två av erik norberg urpremiär lör 28 feb. scen 3. k+m+r+l av Mattias andersson upremiär lör 7 mars. scen 2. T.o.m. 18 jan 2009 Hemligheter Lena Sundbom, måleri & Martin Johansson, text En utställning kring temat hemligheter och ordets ursprungsbetydelse: något som hör till huset T.o.m. 11 jan 2009 Erik Holmstedt: Inte längre mitt hem En fotografisk skildring från Malmberget åren och Erik Holmstedts skildring av Malmberget är en dokumentation av ett samhälle som, liksom Kiruna, befinner sig mitt uppe i en brytningstid, när gruvan utvidgas under samhället. T.o.m. 8 mars 2009 Bland takskägg och små hus! Årets utställning för barn handlar om hus T.o.m. 11 jan 2009 Sápmi förr och nu Samiskt liv under 50 år skildrat i fotografier av Bert Persson. Välkommen igen 2009 biljetter TeaTerns kassa må-fre 9-17 t.o.m 19 dec. Öppnar åter 8 jan kl 12. Tel kulturens Hus må-to 10-19, fr 10-18, lö 10-15, sö Mer information: T.o.m Hedersrelaterat våld: En fråga för de andra En utställning producerad av Diskrimineringsbyrån, bilder av Elisabeth Olsson. Den visas i samarbete med Röda Korsets byrå mot diskriminering T.o.m. 18 jan 2009 Julpynt Föremål från förr och nu i en liten utställning producerad i samarbete med Norrbottens Läns Hemslöjdsförening 24 jan 1 mars Nycklar och lås Ur museets samlingar 24 jan 22 feb Jan Berg Måleri 31 jan 1 mars Folkhögskolornas vår salong 31 jan 15 mars Staffan Pihl Måleri 7 mars 3 maj Retrospektiv: Hans Andersson Program M a t t e i f e s t i v a l e n foto Mats Bäcker Mångfaldigt Grammynominerade KURT ELLING möter NORRBOTTEN BIG BAND under ledning av TIM HAGANS LULEÅ Kulturens Hus fre 9 jan MÄSTARKURS MED KURT ELLING Kulturens Hus Lilla salen lör 10 jan Du som deltagare följer mästarkursen från publikplats då pedagogen Elling arbetar med två sångerskor från Norrbotten. Malena Ernman mezzosopran och Norrbotten NEO under ledning av Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch Operaarior av Händel. Instrumentalmusik på barockinstrument LULEÅ Kulturens Hus lör 10 jan Norrbottens Kammarorkester Håvard Gimse piano Petter Sundkvist dirigent LULEÅ 5 feb UMEÅ 6 feb BODEN 7 feb PITEÅ 8 feb BANG I LULEÅ NORRBOTTEN BIG BAND MED GÄSTER LULEÅ Kulturens hus 23 jan, 27 feb, 27 mars F A M I L J E - K O N S E R T E R Söndag 14 dec kl Ärt- & böndockor Gör figurer till julkrubban. Slöjd för barn med Eva Öhrling Torsdag 1 jan kl Nyårsdagen 2009 Bodens spelemän underhåller i Kafé Nittonhundra kl Kl Nyårstal av landstingets kulturchef Majlis Granström Barnens Söndag 11 jan kl 14 och 15 Vi dansar ut julen Niklas & Börje spelar och sjunger Onsdag 14 jan kl För mångfald mot diskriminering Ulrica Åström/Jan-Olov Madeleine Ågren. Kvällsföreläsning i anslutning till utställningen HEDERS RELATERAT VÅLD? EN FRÅGA FÖR DOM ANDRA? I samarbete med Röda Korsets byrå mot diskriminering God Jul & GottNyttÅr BANG! Musik av Stravinsky, Mendelssohn och Beethoven Listigt och lustigt med Alfons Åberg GÄLLIVARE 17 jan PAJALA 18 jan ÖVERTORNEÅ 23 jan LULEÅ 25 jan BODEN 31 jan GLOMMERSTRÄSK 3 feb samt 30 skolkonserter ute i länet Saxofon äventyr i westernmiljö GÄLLIVARE 8 feb samt 20 skolkonserter ute i länet Rörelse av vikt med Smultron & Sång på turné i länet 9-22 mars Jag gillar Stig musikteater på turné i länet 4-17 maj BANG PÅ TURNÉ NORRBOTTEN BIG BAND & DOGGE DOGGELITO Geir Draugsvoll accordeon och Norrbotten NEO Tangomusik av Stalheim, Stravinsky och Piazzolla. Kammarmusik av Bach och Chini. PITEÅ Studio Acusticum 26 feb Fler konserter tillkommer i Haparanda m.fl. En resa i Charles Mingus värld med NORRBOTTEN BIG BAND Conductor STEVE SLAGLE på turné 8-14 mars Norrbottens Kammarorkesters stråkar Terje Tønnesen violin & dirigent Christian Svarfvar violin Mårten Landström piano Musik av Lutosławski, Mendelssohn och Beethoven PAJALA 18 mars LULEÅ 19 mars ARJEPLOG 20 mars ÄLVSBYN 21 mars PITEÅ 22 mars Museet håller stängt 24, 25 och 31 december samt 6 januari JUL- KLAPPS- TIPS Årets julklapp en upplevelse Biljetter till konserter och mästarkurs Kulturens Hus eller ticnet.se UNDER LEDNING AV TAPIO MAUNUVAARA JOKKMOKK 7 feb, ARJEPLOG 8 feb, ARVIDS JAUR 9 feb, KIRUNA 10 feb, GÄLLIVARE 11 feb, PAJALA 12 feb, ÖVERKALIX 13 feb, BODEN 14 feb, LULEÅ 15 feb, PITEÅ 17 feb, HAPARANDA 18 feb, ÄLVSBYN 19 feb Tel norrbottensmusiken.se P.S. Den 17 och 18 dec i Studio Acusticum kl ger Musikhögskolans körer och instrumentalister en julkonsert med Barbara Hendricks. Medverkar gör Norrbotten NEO. Dirigenter är Erik Westberg och Petter Sundkvist. Tis-fre Lör- sön Mån stängt Museiparken, Storgat 2, Luleå

14 KÄR- LEKS- MEDEL UPPMANA PUH S VÄN DUMBOM DVÄRG- VÄXT * * * * * ALLAN POE ANVÄNDS FÖR RÖKNING IDKAR HÄST- AVEL FÅTAL BOND- DOKTOR BOK KRANS- KÄRL ANTILOP HUVUD- STAD CIVIL- STÅND FINNS VASS- BÅT 500 GULD- KUNG GER AMMA SJUKDOM NAZIST- IDEAL FÖRST TUT! KVÄVE PRÄST- DRÄKT D.Ä. VID ÅSKA SVAVEL FYLLA JA I SYD KÖTT VOM KRAV BLOMMA MEN DAM TUSEN FÖR BAK HÄNDA VARG I BOK MÅS KÄRN- VAPEN JOD VÄNLIGA FÖRE S STRATEG SPEL TYCKER TRÄD MÖNSTER NORNA MOZART DEL AV FINLAND EJ VÅR BUSKE SLUT NOLL MIA ELD TRÄNAR URAN ÄR VISS BANDIT UNDER INTE VÅR I OST ÄR VIGA BÄST FÖRR APA TRÖSK- NINGS- AVFALL DAM GÖR MINER TRÄD STOL KOD ADELS- MÄRKE MAN BLOMMOR SÖTSAK SNABB- MAT NR 1 FOND FLOD STINKA EFTER Q LUGN AV- VÄPNA PÅ FÖRHAND BÄR DNA BOMBI BITTS KOMPIS SKATT FÖRR RAR SVÄRS JUNG- FRU MISS- TÄNKA FÖRST ÖVER- KURS FISK SNUBBLA ILSKEN ÄNDA- LYKTEN EJ TAM OST- ORT FEM- HUNDRA RINNER EJ VI STOR- MAKT LJUS- ENHET SLIPAS 100 M 2 ORT RÖNTGEN VÄTE HAR TÅR GENAST LÅS- FÖRETAG STYR YTA KNÄ LUAS KRÄK DIET- MAT? FÖRE H TYSK- LAND JOULE TALANG FÖRE V I OST AMPERE FÖR BAD FÖDA Ingrid Nordin Kiruna 14 Kryss nr 7 Senast 9 januari 2009 vill vi ha ditt kryss. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 07. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... H I P A A L I V S F A R L I G T E F E M Ä R F O R O G I N I S A O B F I D A N S K A N E S T E E L E A S C O T I L L E R N S A M E O M K R Å K A C E F B A S T T S T I A N C H A R L E S T O N S T R A N D O R I G A M I I P A R A D E O N A G E O L O G I A B E R W A L D N E R M A R A K O N R E S A E J K J A P A N M E L E G O E L G I G A N T E R I D N U B O K G I N O D A V E S T A A V N A T U R A F A R R E C I D J Ä G A R E Ö A K T E R R E G E R A R R U B E L E R E M E M A M P E R E N N A O O N A I F Å H P S I N H Ä L S A A N D E N Lösning på kryss nr Kryssvinnare Christina Älfstrand Björck Kvistvägen 42, Boden Märta-Greta Guth Centrumvägen 35, Kalix Maj Britt Hckzell Skogsvägen 17, Kiruna Berit Isaksson Västra Varvsgatan 24 D, Luleå Sonja Persson Drivhusvägen 4, Gällivare Vinnarna får trisslotter med posten. Grattis och lycka till!

15 konstverk berättar Julen är en av kristendomens viktigaste högtider. Av den anledningen har jag valt att visa denna bild ur Landstingets konstsamling. Konstnären är okänd. Den skänktes, som det står på baksidan, av Troende patienter år Huvudmotivet är Jesus. I dunklet på höger sida ser man tre ihopkrupna figurer. För att få en tolkning av motivet och vilket skeende det gäller, så visade jag bilden för Gunnar Olsson och Roland Wälivaara, sjukhuspräster i Sunderbyn. Dom var snabbt överens om vad det möjligen kunde vara. Vår första tanke gick till Getsemane, Markus 14,32f. Men vi blir mer övertygade om att det rör sig om Kristi förklaring, Markus 9,1f.samt Lukas 9,28f., där det talas om att lärjungarna somnade. I Getsemane hade Jesus ångest och svettades blod. Inget av detta syns på bilden. Däremot tycker vi oss se ljuset på förklaringsberget. Även där fanns tre lärjungar med. Bilden fanns ursprungligen i Sandträskgårdens andaktsrum. Ett litet rum längst upp bakom samlingssalen som präglades av en lugn och fridfull atmosfär. Speciellt under sanatorietiden kan man tänka sig att många patienter sökte tröst i sin svåra tillvaro. Många år kunde gå innan sjukdomen var under kontroll. Långt bort från sina anhöriga vände man sig kanske till den vänliga kristusgestalten. Kristusbilden är nog en av världens mest förekommande. Alla tänkbara konsttekniker har använts. I ett tidigt skede skiftade bilden av honom ganska mycket beroende på var verket utfördes. Även idag finns det skillnader i form av, exempelvis kinesiska träreliefer, målningar från Filipinerna, Etiopien och andra länder. Bilderna utgår naturligtvis ifrån landets invånares egna karaktärsdrag. Den klassiska kristusgestalt som vi har i västvärlden, är relativt oförändrad genom de senaste ettusen åren. Beträffande klädseln så vet man ganska säkert hur den såg ut på den tiden. Skägg och långt hår var vanligt förekommande. Den Bysantinska konsten producerades i Öst-Rom och det Bysantinska riket mellan c:a 550 och till Konstantinopels fall Även områdena omkring påverkades av Bysans kulturella sfär utan att vara en del av det. Med sin kristna etik växte den fram ur den grekiska konsten med sin klassiska och humanistiska anda. I den klassiska konsten hyllades människan och människokroppen. Den bysantinska konsten riktade sig mot Gud och i synnerhet Jesus. Kristendomens sexuella konservatism fick den effekten att nakenhet totalt försvann. Bysantinernas konst kom att präglas av Gud, Jesus, Jungfru Maria och ett stort antal helgon. Konsten fick alltså i huvudsak kristen inriktning. Vår Kristusgestalt har sitt ursprung från 1100-talet. Exempel på det är ett par mosaiker från den tiden. En finns väl bevarad i Haga Sofia i Istanbul. En annan kan beskådas i klosterkyrkan i Baphni, Grekland. Kristusbilden kommer att finnas bland oss en mycket lång tid framöver. Inget tyder på något annat. torsten wikström Inte ett stjärnfall God kväll i decembermörkret alla hysteriska hypokondriker och sinnessvaga sjukdomssimulanter. Varmt välkomna till mitt program Udda Ohälsor här i P1, där vi talar om Sånt som doktorn aldrig hört talas om. Och ikväll ska vi minsann ta upp två spännande syndrom bägge aktuella för årstiden. För nog är det väl så att det inte finns något mer underhållande, inget vi längtar mer efter i december, än att få se en ståtlig luciatärna, som vakat av nervositet hela decembernatten, stå mitt i de tunga fjätens soprana crescendon och plötsligt svimma till golvet som en blöt cigarrstump, fast med en betydligt ljudligare duns. För de fåtal av er lyssnare som inte upplevt detta vill jag bara säga att det är en metafysisk upplevelse. På den plats där tärnan nyss gol i skyn syns bara en strimma vit rök från ett utblåst stearinljus. Man hoppas förstås att de inte slår sig så mycket. Men det är något gulligt över det hela. Det säger så mycket om oss människor. Till exempel att sextonåriga luciatärnor inte alls har så stora hjärtan som de själva vill tro. Inte hjärnor heller för den delen. Hur som haver barnen kär, är detta sjukdomsrelaterade luciascenario känt under namnet Den Luciferianska Ortostaten DLO. Förr i tiden väckte nämligen den svimmande luciatärnan en hel del funderingar kring Guds närvaro. Men också, och framför allt, väcktes rädslan för att Lucifer djävulen själv i avundsjukt raseri lagt sin förbannelse över det himmelska skådespelet. Ett forna tiders luciatåg där en tärna till vänster, från byns rådhus sett, svimmade och föll baklänges mot gatstenarna, betydde vanligen att det skulle bli en god skörd till hösten, men att vetet skulle smaka fan. Om tärnan föll till höger, sett från klockstapeln, skulle skörden bli skitdålig. Vad värre var, eftersom man på den tiden var ganska avmätt på skrala skördar, var att det lilla vete man faktiskt kunde ta reda på skulle smaka geléhallon, irriterande nog. Om det däremot föll två tärnor, på bägge sidor av kören, sett precis varsomhelst ifrån, så skulle Tomten knyta in sig i sin egen säck och inte komma ut förrän nästa skottår. Barn som var med om en sådan händelse blev sig aldrig lika igen. Dåtidens ignoranter trodde att man fick önska sig något vid varje tärnfall. Den fallande tärnan var också den egentliga orsaken till att man gav upp den ursprungliga ceremonin att föra hela luciatåget upp på byns högsta berg. En enda liten skruttig svimtärna kunde näm- Söndag 7 dec 2008 Patrik WarG kåseriet ligen utlösa en lavin som ödelade en hel by. En sådan händelse dokumenterades en vinternatt 1317, då en vacker livstidsvald Lucia vid namn Kastrulla Lichtkopf föll från Matterhorn ner mot byn Snofendruberlutz och landade rakt på borgmästarens hatt. Efter snabba första-hjälpeninsatser av schweiziska fällknivssoldater kunde man till slut rekonstruera hatten. Dock inte borgmästaren. Men det gjorde inget tyckte folk, för han var en skitstövel ändå; som nyss infört parkeringsavgift för snögubbar. Kastrulla överlevde, till sin släkts förbannelse, och blev degraderad till pepparkaksgumma under påföljande års luciafirande. Än i dag sitter skammen hårt i senare generationer av familjen Lichtkopf, som dock gjort sig en förmögenhet på att tillverka stormhattar med inbyggda lavinsändare åt IKEA:s sportavdelning. Men låt oss lämna teologin för det mer vetenskapliga. I dag vet man förstås mer och bättre om orsakerna bakom DLO. Att en luciatärna ramlar över gympabänkarna faller ofta under kategorin Ortostatism; vilket enkelt översatt betyder Trötthet och billigt rödvin (håll i era flickor under luciahelgen). Det betyder inte att alla vinglande gubbar och gummor där ute är lucior, utbrunna cigarrer eller berusade. Inte heller att Hin Håle har ett svimningsfinger med i spelet alla gånger. Den vanligaste orsaken till att vanligt folk svimmar i stående beror på blodtrycksmedicin. På plussidan finns då förstås att man slipper högt blodtryck, vilket förstås är bra men tråkigt. En av våra vanligaste åkommor och bot. Ett desto mer intressant tillstånd tätt besläktat med DLO, även det kopplat till en högtid, går under namnet Tomtefarus Promillitus. Symptom på detta obehagliga tillstånd hos en vanlig vitskäggig villatomte är: vinglig gång, rytande röst, konjakdoftande rapar och att de julklappar man önskat sig ligger utströdda längs gatan. Om detta inträffar ska man snabbt dra fram en stol och låta gubbstrutten få sluddra ur sig sina hälsningar från nissarna baki Dundret. En varning är dock på sin plats: dra aldrig tomten i skägget om han somnar på stolen. Närvarande barn kan få en mycket obehaglig överraskning. Bäst för alla inblandade är att ta julklappssäcken ifrån honom, sparka ut honom i snön med en termos starkt kaffe. Lås sedan dörren ett par timmar. Det är inte minst en självförsvarsåtgärd som är viktig för kvinnor att behärska, då det pinsamma förloppet oftast inträffar samtidigt som far i huset är ute och köper kvällstidningen. Foto: staffan nygren, Norrbottens museum 15

16 Hemma har Kjell Morin, 54 år, både häst, hund och katt, och trivs med djur. Här har han fått sällskap av skådespelarkollegan Hakims huskymixvalpar Foto: anders alm Kjell Morin en levande jultomte i Stadsparken Livet som sågverksarbetare låg utstakat, men han valde en annan väg. Efter elva år sade han upp sig för att ge teatern en chans. Ibland måste du släppa tryggheten för att få se något annat, säger Kjell Morin, ny jultomte i den levande julkalendern. Snön faller långsamt och ger en idealisk inramning åt repetitionen av årets julkalender i Stadsparken i Luleå. Det är några få dagar kvar till premiären. Repliker och rörelser börjar sitta där de ska för de fyra skådespelarna från Lule Stassteater. Kjell Morin spelar en stressad tomte som får problem med kärleken: misstanken att tomtemor träffat en annan gör honom svartsjuk och ilsken. Inte blir det bättre av att Balthazar från Österlandet, en av de tre vise männen, dyker upp. Det här är en modern julhistoria, konstaterar Kjell Morin på vägen mellan parken och Lule Stassteaters lokaler på Stationsgatan. När han tvättat av sig sminket tomteskägget är på lagning, det har han fått klara sig utan den här dagen och bytt om till sina vanliga kläder sjunker han ner i soffan. Han är uppspelt på sitt bullriga vis, men går långsamt ner i varv. Det som syns på scenen är bara en sida av hans personlighet, den energiska och utåtriktade. Den andra sidan är mer stillsam, ibland till och med melankolisk. Jag kan nog vara lite tråkig; lugn och tyst. Bland det bästa som finns är att dricka en pilsner i bastun med en kompis, titta på stjärnorna och fundera på vem som står bakom allt. Eller åka skidor på vårisen med vår welsh springer spaniel Säpo. Det får jag ny energi av. Den lilla orten Sangis, mellan Kalix och Haparanda, utgör navet i hans liv. Där finns hustrun Eini, huset från 1930-talet och en fin utsikt ner mot älven. I hagen går den 30-åriga nordsvensken Hallali, som han tidigare red ut i skogarna med. Där finns också kajaken, med vilken han färdas efter älven, ut mot havet. Jag kan nog vara lite tråkig; lugn och tyst. Bland det bästa som finns är att dricka en pilsner i bastun med en kompis, titta på stjärnorna Men teatern har vidgat perspektiven. Jag tror att jag lätt hade kunnat fastna i den lilla världen, innanför 70-skyltarna i byn. Det är inte fel att leva där, men för att förstå hur det hela, och en själv, fungerar måste man också ta reda på hur annat hänger ihop. Allt började med de roliga timmarna i skolan. Där fick Kjell Morin utlopp för sin kreativitet och sin sceniska talang. I gengäld fick han uppskattning från kamraterna: han blev tidigt klassens clown. Roliga timmen blev mitt andningshål, min räddning. Jag hade ingen motivation att plugga. Tack vare roliga timmen fick jag ändå vara bäst på något. När Sangisrevyn drog igång på hösten 1979 blev Kjell Morin tillfrågad att vara med. Han satt hemma och våndades svårt, och tog till sist mod till sig. Söndagarnas träffar med revygänget blev snabbt en viktig del i hans liv. Jag började längta till söndagarna. Jag märkte att mina idéer och tankar räknades. Att som amatörer samlas kring en idé eller ett stycke och arbeta mot ett gemensamt mål ger otroligt häftiga effekter. Det är en kraft som kan förändra allt, säger han. En rad uppsättningar med Sangisrevyn följde. Han var också engagerad i de uppmärksammade arbetarspelen på Seskarö sade han upp sig från sitt jobb vid sågen i Karlsborg för att turnera runt hela Sverige med ungdomspjäsen Hockey. Över hundra föreställningar blev det. Många tyckte att det var märkligt att lämna en fast anställning. Pappa hade själv jobbat som sågverksarbetare i hela sitt yrkesverksamma liv. För mig kändes det bra och nödvändigt att byta spår i livet. Namn: Kjell Morin ÅLDER: 54 år YRKE: Kulturarbetare AktUELL: Spelar tomtefar i Stadsparken i Luleå. FamILj: Hustrun Eini Kemi och de vuxna döttrarna Hanna, 25 år, och Minna, 31 år. Tre barnbarn. Bor: I hus i Sangis. IntREssEN: Tycker om att färdas till fots i naturen. Paddlar kajak, läser en del böcker, skriver sketcher och lyssnar på musik. Badar mycket bastu. okänd sida: Förrättar vigslar. Jag har gjort det fyra gånger hittills, bland annat i somras när en kompis gifte sig i Abiskofjällen. Till sommaren ska jag viga min dotter. LivsFILosoFI: Lyckan står inte att finna efter vägen, lyckan är själva vägen. Den finns här och nu, det gäller bara att lära sig se den. Sedan dess har han arbetat med teater i olika former. Med flottar- och lustspel i teaterföreningen Bröt, med julvandringar i Rudträskbacken och med grupper via studieförbunden och Kalix folkhögskola, för att nämna några av många sammanhang fick han landstingets Rubus Arcticus-stipendium och med det ära och kronor. I motiveringen beskrivs han som en oförtröttlig eldsjäl med ett gediget teaterkunnande. Dessutom omnämns hans sociala engagemang som får saker att hända, både i människor och i en hel bygd. Han blev mycket, mycket glad över utmärkelsen. Det var roligt att få den uppskattningen efter alla år. Det var också viktigt att amatörteatern lyftes fram. Den ger människan en chans att få en ny syn på sig själv. Det senaste halvåret har varit tungt. När dottern Hanna, 25 år, i juli födde sitt första barn tillstötte komplikationer. Det blev transport för både henne och nyfödde Herman till först Umeå och sedan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. En akut hjärtmuskelinflammation hade slagit ut hennes hjärta och när de andra organen började svikta, trots medicinering, återstod bara transplantation. Både jag, min hustru och Hannas man var med henne i Göteborg i väntan på en donator. Operationen gick bra och hon har fått åka hem, men det har varit chockartat för omgivningen. Kjell Morin försöker att inte oroa sig för sin dotter. Tankarna fokuserar han i stället på julkalendern. Tomterollen axlar han från teaterprofilen Harry Nyman, som avled tidigare i höst. Det här är en annan jultomte, jag gör den på mitt sätt. En del vuxna blir kanske besvikna, men jag tror att barnen köper det. ULRIKA ENGLUND