Utvärdering av utskottens och EU-nämndens utrikesresor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av utskottens och EU-nämndens utrikesresor 2010 2013"

Transkript

1 UTSKOTTSAVDELNINGEN Utvärderings- och forskningssekretariatet Peter Strand Dnr /13 Utvärdering av utskottens och EU-nämndens utrikesresor Stundom kan utskott vinna information genom omedelbara iakttagelser Herbert Tingsten 1934 Till riksdagsdirektören, Riksdagsdirektören beslutade den 17 december 2012 (dnr /13) om ett uppdrag att utvärdera de utrikesresor utskotten och EU-nämnden genomfört från och med valet Utvärderingen överlämnas härmed och uppdraget är därmed avslutat. Stockholm den 13 juni 2013 Peter Strand

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAGET METOD OCH GENOMFÖRANDE KORT HISTORIK TIDIGARE UTREDNINGAR MOTIONER OM UTSKOTTENS UTRIKESRESOR REGELVERKET GÄLLANDE BESTÄMMELSER TIDIGARE BESTÄMMELSER KARTLÄGGNING AV UTSKOTTENS UTRIKESRESOR UTSKOTTENS UTRIKESRESOR SEDAN UTSKOTTENS UTRIKESRESOR IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR PLANERING OCH BESLUT OM RESOR PLANERINGSPROCESSEN FÖRANMÄLAN OCH SAMRÅD MED RIKSDAGSSTYRELSEN IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR RESORNAS SYFTE UTGÅNGSPUNKTER RESORNAS SYFTE FÖRANMÄLAN RESORNAS SYFTE INTERVJUER SYFTE OCH VAL AV RESMÅL IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR RESORNAS RESULTAT RESERAPPORTERNAS VARA ELLER INTE VARA RESORNAS RESULTAT SOM DET BESKRIVS I RESERAPPORTERNA RESORNAS RESULTAT SYNPUNKTER I INTERVJUER IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR DELTAGANDE OCH DELEGATIONER PRINCIPER FÖR DELTAGANDE HELA UTSKOTTET ELLER DELEGATION? DELEGATIONSLEDNING IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR SAMARBETET MED DE SVENSKA AMBASSADERNA PLANERING GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING NÅGRA ENSTAKA PROBLEM KOSTNADSFÖRDELNING

3 8.6 IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR UTSKOTTSKANSLIERNAS ARBETE MED RESORNA PLANERING OCH FÖRBEREDELSER GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING ÖVRIGT RESEBYRÅN IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR NÅGRA ÖVRIGA FRÅGOR EKONOMISKA RAMAR, KOSTNADER OCH KOSTNADSANSVAR TOLKNING MASSMEDIEFRÅGOR VETT OCH ETIKETT, GÅVOR M.M IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR SAMMANFATTANDE SLUTSATSER...47 BILAGA 1: INTERVJUADE PERSONER...48 BILAGA 2: UTSKOTTENS UTRIKESRESOR : RESMÅL, SYFTE, TID OCH DELTAGARE...50 BILAGA 3: TIDPUNKTER FÖR UTSKOTTSRESOR OCH ARBETSPLENUM M.M. I KAMMAREN...63 BILAGA 4: RFS 2012: BILAGA 5: RFS 2001: BILAGA 6: BAKGRUNDSPROMEMORIA TILL RIKSDAGSSTYRELSENS BESLUT DEN 28 MARS 2012 OM NYA REGLER FÖR UTSKOTTENS UTRIKESRESOR...69 BILAGA 7: UTSKOTTENS UTRIKESRESOR

4 Sammanfattning Uppdrag och genomförande På uppdrag av riksdagsdirektören har en utvärdering gjorts av de utrikesresor som utskotten och EU nämnden genomfört sedan valet Utvärderingen syftar till att vidareutveckla och förbättra verksamheten. Uppdraget har varit att undersöka hur resorna fördelats på olika resmål, om resornas syfte har uppnåtts, om delegationernas storlek varit ändamålsenliga, hur samarbetet med svenska ambassader har utfallit samt hur ledamöterna ser på utskottskansliernas arbete med planering och genomförande av resorna. Under utredningsarbetets gång har dessutom ett antal frågor uppmärksammats som inte ingår i uppdraget men som berör utskottens utrikesresor. Totalt har 36 riksdagsledamöter, samtliga kanslichefer och andra tjänstemän vid utskottskanslierna och EU-nämnden samt några övriga tjänstemän inom Riksdagsförvaltningen intervjuats. Kartläggning av resmål och tid Mot bakgrund av det stora antalet utskottsresor som hittills genomförts under valperioden, koncentrationen på vissa resmål och den begränsade tid som står till förfogande för utskottsresor, visar utvärderingen att val av resmål och tidpunkt för resorna fungerat bra med några få undantag. Möjligheterna att få till stånd en bättre spridning av utskottsresorna i tid och rum och därmed minska belastningen på vissa ambassader skulle kunna uppnås genom en tidigare planering på utskottsnivå, en övergripande samordning inom utskottsorganisationen och ett närmare samarbete mellan riksdagen och Utrikesdepartementet. Planering Beträffande planeringsprocessen visar utvärderingen att det är viktigt att synpunkter från alla partier kommer fram innan utskottet fattar beslut om en resa. Utvärderingen visar även att en tidig planering av resorna i valperioden är en fördel i flera avseenden och att denna bör vara en naturlig och integrerad del av utskottets ärendeplanering. Resornas syfte Utskottens utrikesresor ska röra frågor som har hög relevans för utskottens arbete. Hög relevans kan definieras som aktuella, större ärenden och frågor som utskottet ska behandla under valperioden. Utvärderingen visar att utskottens redogörelser för syftet med utskottsresorna inte alltid innehåller en tydlig beskrivning av de aktuella sakfrågor som ska behandlas under resan och varför det valda resmålet är särskilt lämpligt i sammanhanget. Enligt vad som framkommit i utvärderingen är det viktigt med en tydlig beskrivning av syftet med resan och kopplingen till resmålet, dels för att utskottet ska ha ett välmotiverat underlag som öppet kan redovisas för allmänhet och massmedier, dels för att det ska vara möjligt att följa upp resan i efterhand för att se om syftet med resan uppfyllts. Dessutom får riksdagsstyrelsen ett bättre underlag för sin bedömning av resans lämplighet inför samrådet med utskottet. I de fall syftet med en utskottsresa är diffust eller oklart borde utskottet överväga om resan överhuvudtaget ska genomföras. 4

5 Resornas resultat Av ledamotsintervjuerna framgår att nästan alla anser att resultatet av utrikesresorna under den innevarande valperioden väl motsvarat syftet och förväntningarna. Detta bekräftas även i de reserapporter som finns tillgängliga och som redovisar utfallet av resorna. Mot den bakgrunden kan man dra slutsatsen att utskottsresorna i huvudsak har uppfyllt de syften och den inriktning som utskotten beslutat om. Utvärderingen visar att under innevarande valperiod har utskotten och EUnämnden t.o.m. april 2013 genomfört eller planerat 84 resor och lämnat sammanlagt 40 reserapporter varav de flesta som redogörelser till riksdagsstyrelsen. Fem utskott har inte lämnat reserapporter till styrelsen för resor som genomförts före den 2 maj 2012 då den gamla föreskriften om krav på redogörelse fortfarande gällde. Två utskott har inte lämnat någon reserapport alls under valperioden. Att följa upp och utvärdera utskottsresorna när det inte finns reserapporter som dokumenterar utfallet innebär väsentliga svårigheter. Av de intervjuer som genomförts framgår att de flesta ledamöterna vill att utskottsresorna ska dokumenteras i någon form av reserapport. De flesta ledamöterna och utskottskanslierna vill dock inte ha den typ av redogörelser för resorna som tidigare skulle lämnas till riksdagsstyrelsen. De skäl som framkommit för att skriva någon form av reserapport kan sammanfattas i följande punkter. - Resultatet av resorna och den kunskap som hämtats in bör dokumenteras för att användas i utskottets ärendeberedning och för information till övriga ledamöter och utskott. - Resultatet av resorna bör redovisas för allmänhet, massmedier och andra intresserade för att öka öppenheten och stärka legitimiteten kring utskottsresorna. - Resultatet av resorna bör dokumenteras för att revisionen ska kunna göra en bedömning av om budgetmedlen använts på ett kostnadseffektivt sätt. En ny typ av reserapporter skulle t.ex. kunna innehålla en redogörelse för syftet med resan och fokusera på en sammanfattande analys av de mest väsentliga lärdomarna och erfarenheterna. En kort sammanfattning av genomförda programpunkter, kontaktuppgifter om personer, institutioner, etc. skulle kunna läggas i en bilaga. Utifrån analysen skulle det vara möjligt att även svara på frågan om syftet med resan infriats. Ett offentliggörande av reserapporterna skulle i väsentlig grad öka öppenheten och stärka legitimiteten kring utskottsresorna. Beträffande strategin för riksdagens internationella kontaktverksamhet har denna inte uttryckligen nämnts i vare sig reserapporter eller intervjuer. De flesta utskotts- och EU-nämndsresor som hittills genomförts under valperioden ligger dock i linje med strategin utan att detta direkt påtalas. Deltagande och delegationer Utvärderingen visar att principen om att deltagarna i utskottsresorna antingen ska vara ordinarie ledamöter eller arbetande suppleanter i utskottet före- 5

6 faller allmänt accepterad i alla utskott. Problemet med att vissa arbetande suppleanter inte får delta i utskottsresorna skulle kunna lösas genom att utöka budgetunderlaget med ett antal arbetande suppleanter per utskott. Enligt vad utvärderingen visar finns det ett flertal för- och nackdelar i frågan om att resa i delegation eller med hela utskottet. Olika syften med resorna, varierande resmål samt utskottets inriktning gör att formerna för utskottsresorna bör vara så öppna och flexibla som möjligt. Det bör som hittills vara upp till varje utskott att besluta om i vilken form man vill resa. Delegationsledarens roll som arbetsledare är viktig särskilt när det gäller att ta ansvar i olika konfliktsituationer. Det är angeläget att rollfördelning och ansvarsområden tydligt klaras ut mellan delegationsledaren, övriga ledamöter och medföljande tjänstemän innan resan påbörjas. Samarbetet med ambassaderna Utvärderingen visar att nästan alla ledamöter och kanslier anser att samarbetet med ambassaderna i allmänhet fungerar mycket bra och att ambassadpersonalen är professionell, serviceinriktad och lyhörd. De enstaka problem som framkommit i utredningen beträffande planering och utarbetande av program skulle kunna förebyggas genom en tidigare planering och en öppnare och tydligare kommunikation mellan utskotten och ambassaderna. Den extra arbetsbelastning som kan drabba en del ambassader till följd av flera utskottsbesök under kort tid skulle kunna undvikas genom en mer samordnad planeringsprocess i riksdagen och ett mer utvecklat samarbete mellan riksdagen och UD. Utskottskansliernas arbete Enligt vad som framkommit i utvärderingen är riksdagsledamöterna genomgående mycket positiva till utskottskansliernas arbete med resorna. Vidare har synpunkter om att utskotten på ett bättre sätt bör tillgodogöra sig resultaten av utskottsresorna lagts fram. Dels föreslås att delegationen eller utskottet avslutar varje dag under resan med en kort, organiserad summering av de besök och resultat som uppnåtts. Dels att delegationen eller hela utskottet systematiskt följer upp resans resultat efter hemkomsten för att kunna dokumentera kunskaper och erfarenheter som kan användas i ärendeberedningen. En uppföljning med hela utskottet kan vara särskilt värdefull i de fall utskottet rest i delegationer med olika uppgifter och till olika resmål. Flera ledamöter och kanslier framhåller att reseprogrammen ska vara täta och intensiva men att det också måste finnas visst utrymme för återhämtning, särskilt i samband med jetlag vid långa resor. Några övriga frågor Utgifterna för utrikesresorna har, räknat i fast penningvärde (mars 2013), uppgått till miljoner kronor per valperiod sedan med undantag för perioden då utgifterna minskade. Frågan om tolkning från engelska till svenska vid utskottsresor hanteras olika från utskott till utskott. Utvärderingen visar att många ledamöter känner sig obekväma med engelska och kan ha svårt att förstå och prata språket vilket inte alltid klart kommer till uttryck. Frågan bör därför uppmärksammas 6

7 och hanteras med känsla och respekt och lösas i god tid av delegationsledningen och kansliet innan resan påbörjas. Enligt vad som framkommit i utvärderingen är ledamöter och utskottskanslier positiva till att riksdagen öppet och aktivt informerar allmänhet och medier om utskottsresorna. Det är viktigt att förmedla en öppen, saklig och tydlig redovisning av fakta kring utskottsresorna och att förklara deras betydelse för ledamöternas kunskapsinhämtning samt resornas roll i utskottens ärendehantering. I de fall massmedierna ger en skev och osaklig bild av utskottsresorna är det viktigt att ledningen i riksdagen agerar snabbt och kraftfullt med faktainformation. En annan åtgärd som visat sig betydelsefull är de enskilda ledamöternas initiativ och informationsspridning om utskottsresorna via sociala medier. Resultatet av utvärderingen visar att hanteringen av mediefrågorna i samband med utskottsresorna har stor betydelse för förtroendet för riksdagen, utskotten och de enskilda ledamöternas arbete. Sammanfattande slutsatser För att stärka öppenheten, förtroendet för och legitimiteten kring utskottsresorna pekar utvärderingen mot följande sammanfattande slutsatser. - Utskottsresorna ska vara väl motiverade och ha ett tydligt syfte knutet till resmålet och till aktuell ärendeberedning i utskottet. - Utskottsresorna ska vara väl dokumenterade i föranmälningar, program och reserapporter för att ge öppen information till allmänhet och medier och för att möjliggöra uppföljning och revision. - Informationen om utskottsresorna ska vara saklig och tydlig och bedrivas på ett aktivt och öppet sätt. 1 Inledning 1.1 Uppdraget Den 17 december 2012 beslutade riksdagsdirektören att ge utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen i uppdrag att utvärdera de utrikes resor som utskotten och EU nämnden genomfört sedan valet Uppdraget har varit att undersöka hur resorna fördelats på olika resmål, om resornas syfte har uppnåtts, om delegationernas storlek varit ändamålsenliga, hur samarbetet med svenska ambassader har utfallit samt hur ledamöterna ser på utskottskansliernas arbete med planering och genomförande av resorna. Utvärderingen omfattar de s.k. studieresor som utskotten och EU-nämnden eller delegationer från dessa genomför samt resor för s.k. EU-ändamål. Resor för deltagande i EU-konferenser, regeringsdelegationer eller internationella konferenser, ledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor och ledamöternas resor på uppdrag av partigrupperna berörs inte i utvärderingen. Syftet med utredningen är att vidareutveckla och förbättra utskottens och EU-nämndens reseverksamhet. 1.2 Metod och genomförande I utredningsarbetet har bl.a. ingått att kartlägga och analysera dokumentationen kring resorna som exempelvis riksdagsstyrelsens beslut, föranmälningar, 7

8 reseprogram, deltagarförteckningar, presentationsfoldrar, reserapporter m.m. Totalt har 36 riksdagsledamöter från samtliga partier och utskott samt EUnämnden intervjuats. Ledamöterna har valts ut utifrån kriterier om parti- och utskottstillhörighet, kön och antal år i riksdagen samt om de varit delegationsledare. Samtliga kanslichefer och andra tjänstemän vid utskottskanslierna och EU-nämnden har intervjuats och besvarat e-post-förfrågningar. Även tjänstemän inom andra enheter vid Riksdagsförvaltningen har intervjuats. En förteckning över samtliga intervjuade återfinns i bilaga 1. Under utredningsarbetets gång, bl.a. genom de intervjuer som genomförts, har ett antal frågor uppmärksammats som inte ingår i uppdraget men som sammanhänger med utskottens utrikesresor. Dessa frågor behandlas kortfattat i avsnittet Några övriga frågor. Till framställningen hör ett antal bilagor som är bärande för resonemangen i rapporten och som är relativt omfattande. Framställningen i avsnitten 3, 5 och 7 bygger till stora delar på bilaga 2 som är en sammanställning av uppgifter om samtliga utskotts och EU-nämndens utrikesresor under valperioden. Bilaga 3 utgör grunden för redogörelsen och diskussionen i avsnitt och Kort historik Stundom kan utskott vinna information genom omedelbara iakttagelser; när det t.ex. är fråga om att bestämma platsen för en anläggnings uppförande eller att undersöka behovet av nyanskaffningar och nya anläggningar kunna besök på ort och ställe vara av betydelse. Så skrev Herbert Tingsten i mitten av 1930-talet om en del av utskottens beredning av den tidens riksdagsärenden. 1 Riksdagens dåvarande detaljstyrning av statsbudgeten och statens investeringar, som enligt Tingsten kunde motivera ett besök på ort och ställe, är sedan länge ett minne blott. Men utskottens inhämtning av information genom omedelbara iakttagelser är betydligt vanligare idag än på den tiden. I dagens globaliserade värld är dock syftet med resorna ett helt annat. Enligt Tingsten blev det i mitten av 1930-talet allt vanligare att utskotten företog resor i informationssyfte, framförallt statsutskottet. Han fortsätter: under de senaste årtiondena, ha vid så gott som varje riksdag, en eller flera resor företagits, och dessa ha utsträckts till alla delar av landet. Oftast reste endast den del av utskottet (utskottsavdelning) som hade ansvar för beredningen av det ärende som resan skulle belysa. Resor med hela utskottet förekom mera sällan. Att utskotten reste utrikes för att inhämta information blev mer vanligt först med enkammarriksdagens införande Innan dess förekom enstaka resor. Exempelvis besökte konstitutionsutskottets studiedelegation för riksdagsfrågor Folketinget, Stortinget och den finländska riksdagen i början av 1960-talet 1 Sveriges riksdag, senare avdelningen, Riksdagen från 1866, elfte bandet : utskottsväsendet, 1934, s

9 och statsutskottets första avdelning, som beredde biståndsfrågor, reste hösten 1965 till Afrika. År 1966 till hundraårsjubileet av tvåkammarriksdagen skriver statsvetaren och professorn Nils Stjernquist apropå utskottens utrikesresor. Att den information, som förvärvas på detta sätt, är värdefull, torde numera endast undantagsvis bestridas Tidigare utredningar Inför enkammarriksdagens införande tillsatte talmanskonferensen en kommitté för översyn av riksdagens förvaltnings- och personalorganisation, benämnd 1969 års organisationsutredning. 3 Utredningen behandlade bl.a. utskottens studieresor som tidigare varit föremål för uttalanden av bl.a års organisationsutredning och bankoutskottet. Utredningen anförde följande beträffande prövningen av utrikesresorna. Även 1969 års organisationsutredning anser att det skulle vara av värde, att talmanskonferensen yttrade sig över utskottens planer att företaga studieresor. Sådana planer bör enligt utredningens mening bedömas inte bara med tanke på det värde de kan ha som hjälpmedel i utskottens beredningsarbete utan också från mer allmänna utgångspunkter. Olika utskotts och avdelningars resor bör samplaneras så att i regel inte olika riksdagsorgan besöker samma land samtidigt eller med kort mellanrum. Det bör också tillses att ett utskott inte företar en resa som är svår att förena med vårt lands utrikespolitik. Kostnaderna för resan bör komma under bedömning, dels med hänsyn till riksdagens budget, dels mera allmänt. Utredningen anser härvidlag att syftet med en resa att skaffa utredning för något ärende hos utskottet eller eljest i något ämne inom utskottets kompetensområde ofta kan nås, om ett begränsat antal av utskottets ledamöter jämte någon tjänsteman deltar i resan. Utredningen drog även upp riktlinjer för vad som skulle regleras om resorna i den dåvarande riksdagsstadgan 4. Mot bakgrund av erfarenheterna från utskottens utrikesresor under 1970-talet tillsatte talmanskonferensen i december 1980 en arbetsgrupp med uppdrag att se över reglerna om utskottens studieresor. 5 Arbetsgruppen lämnade i januari 1982 ett förslag till nya regler för utskottsresor och stipendieresor. 6 Arbetsgruppen föreslog bl.a. att kostnadskontrollen skulle skärpas och att talmanskonferensen borde ta ställning till vad resorna totalt borde få kosta under en treårsperiod vilket vid denna tid motsvarade valperiodens längd. Arbetsgruppen menade att beloppet borde anpassas så att utskotten, liksom dittills, skulle ha möjlighet att genomföra en utomnordisk studieresa under varje valperiod. Någon begränsning av antalet resor inom Norden fanns inte. Ar- 2 Nils Stjernquist i Samhälle och riksdag, band IV, s I kommittén ingick talmännen Erik Boheman och Henry Allard samt fem övriga riksdagsledamöter. 4 Riksdagsstadgan ersattes senare av riksdagsordningen. 5 Arbetsgruppen bestod av förste vice talman Ingegerd Troedsson, tredje vice talman Karl Erik Eriksson och ledamöterna Iris Mårtensson (s), Martin Olsson (c) och Bertil Måbrink (vpk). Sekreterare var bitr. kammarsekreteraren Bengt Törnell. 6 Regler för resor. 9

10 betsgruppens genomgång visade att talmanskonferensen medgivit ett flertal undantag från reglerna, främst beträffande antalet utomnordiska resor per utskott men även för resor under pågående riksmöte. Arbetsgruppen ansåg vidare att kraven på ändamålet för studieresorna borde skärpas. Utöver det grundläggande kravet i riksdagsordningen om att inhämta upplysningar inom utskottets beredningsområde, borde resorna även gälla frågor som har stor aktualitet för utskottet. Utskotten borde också kunna visa att förhållandena i det land, till vilket studieresa planeras, kan väntas ge särskilt värdefulla informationer eller intryck. Reglerna för utskottens utrikesresor har sedan dess genomgått mindre förändringar fram till den mer genomgripande revidering som riksdagsstyrelsen beslutade om i mars Motioner om utskottens utrikesresor Konstitutionsutskottet behandlade under våren 2013 två motioner om utskottens utrikesresor i sitt betänkande 2012/13:KU17. 8 Motionärerna tog upp olika frågor som rör utskottsresorna och yrkade bl.a. på förtydliganden av reglerna kring resorna. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden, att föreskrifterna om utskottens utrikes resor nyligen setts över och att erfarenheterna av de nya föreskrifterna var begränsade. Kammaren beslutade enligt utskottets förslag. 2 Regelverket 2.1 Gällande bestämmelser Beslut om utskottens utrikesresor fattas enligt riksdagsordningen (RO) av utskotten själva efter samråd med riksdagsstyrelsen. Styrelsen ska uttala sig om resans lämplighet och därvid ta hänsyn till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt. Riksdagsstyrelsen får också meddela närmare bestämmelser om utskottens utrikesresor. 9 I mars 2012 beslutade riksdagsstyrelsen om en ny föreskrift för utskottens utrikes resor. 10 Av föreskriften framgår att styrelsen för varje valperiod fastställer ekonomiska ramar för utskottens utrikesresor och att utskotten inom de ekonomiska ramarna och med beaktande av skyldigheten om samråd med styrelsen själva beslutar om sina resor. För det samråd med riksdagsstyrelsen som föreskrivs i RO ska utskottet lämna in en föranmälan om resa. Föranmälan ska innehålla uppgifter om resmål, syftet med och tidpunkten för resan, samt beräknade kostnader. Om föranmälan inte hinner lämnas före resan ska den lämnas till styrelsen så fort som möjligt efter resans avslutande. Samma regler tillämpas för EU-nämnden vilket inte framgår av vare sig riksdagsordningen eller riksdagsstyrelsens föreskrift. 7 Se avsnitt Motionerna 2011/12:K393 och 2012/13:K227 av Lise Nordin m.fl. (MP). 9 RO 4 kap RFS 2012:1, se bilaga 4. 10

11 2.2 Tidigare bestämmelser Den föreskrift om utskottens utrikesresor som ersattes 2012 innehöll betydligt fler och mer detaljerade bestämmelser. 11 Flera av dessa ansågs föråldrade och vissa hade blivit inaktuella genom ny praxis. Avregleringen innebar att utskotten själva fick ett större ansvar för sina utrikesresor. Eftersom några frågor kring de tidigare reglerna återkommer i intervjuer och i denna utvärderings kartläggning redovisas några av dessa kortfattat nedan samt de motiveringar som anförts för att avskaffa eller ändra dem. Vid planering av resor utomlands skall utgångspunkten vara att de skall ha hög relevans för utskottens arbete, föreskrevs det i paragraf 2 i den tidigare föreskriften. I motiveringen för att avskaffa bestämmelsen sägs att det är en självklarhet att utskottens utrikes resor ska röra frågor som har hög relevans för utskottens arbete vilket inte behöver vara föreskrivet. 12 Enligt den tidigare föreskriften skulle utskotten inom sex månader efter resans avslutande lämna en skriftlig redogörelse för resan till styrelsen (6 ). Kravet avskaffades då användningsområdet för de skriftliga redogörelserna ansågs begränsat. I motiveringen till beslutet anfördes att utskotten i stället har möjlighet att dokumentera resorna på det sätt de själva tycker är bäst. Enligt 8 i den gamla föreskriften fick endast ledamöter och suppleanter i utskottet samt tjänstemän vid utskottets kansli delta i resorna. Detta krav avskaffades med motiveringen att det kunde medföra problem för små partier (med få suppleanter) som någon gång kanske inte kunde bli representerade på grund av sjukdom eller annat åtagande. Frågan om partierna då ska bli representerade på resan är enligt motivtexten en fråga som utskottet får lösa. 3 Kartläggning av utskottens utrikesresor 3.1 Utskottens utrikesresor sedan 1971 Med enkammarriksdagens införande 1971 infördes en ny utskottsorganisation. Från att ha varit organiserade efter statsrättslig funktion delades utskotten nu in efter fackutskottsprincipen vilket innebar att varje utskott skulle behandla såväl lagstiftnings- som budgetärenden inom sitt beredningsområde. Fördelarna med en fackutskottsindelning var, enligt den dåvarande Grundlagsberedningen, både ökad samordning och ökad sakkunskap. Alla frågor inom ett visst område samlades i ett och samma utskott vilket skulle ge sakfrågorna en kompetent och grundlig beredning. Den ökade fokuseringen på specialisering och sakkunskap inom respektive utskottsområde var också en anledning till att utskotten i ökad utsträckning vände sig utrikes för att vidga perspektiven, knyta nya kontakter och få kunskap om hur man försökte lösa olika samhällsproblem i andra länder. Riksdagens internationella kontakter utvecklades och satte avtryck i allt fler utskottsresor inte bara till de nordis- 11 RFS 2001:2, senaste lydelse: RFS 2006:8, se bilaga Se bakgrundspromemoria till riksdagsstyrelsens beslut den 28 mars 2012 om nya regler för utskottens utrikesresor ( /12, bilaga 6). 11

12 ka grannländerna. Redan 1971 reste t.ex. kulturutskottet, näringsutskottet och försvarsutskottet till Frankrike, jordbruksutskottet till dåvarande Sovjetunionen och utrikesutskottet både till Afrika (Kenya, Tanzania och Zambia) och USA. Lagutskottet besökte Storbritannien och socialförsäkringsutskottet dåvarande Tjeckoslovakien medan socialutskottet reste till Nederländerna och dåvarande Västtyskland. Under hela 1970-talet reste nästan alltid hela utskottet tillsammans. Delegationsresor med deltagande av ett mindre antal utskottsledamöter blev vanliga först på 1980-talet. Utrikesutskottet introducerade delegationsresor 1983 då en delegation på åtta ledamöter besökte Tanzania, Zimbabwe och Kenya medan en annan delegation samtidigt reste till Sri Lanka, Thailand, Vietnam och Malaysia. Den tidigare nämnda utredningen ( ), om utskottens studieresor, diskuterade också möjligheten att resa i delegationer. Enligt arbetsgruppen kunde det vara motiverat att resa i delegationer av ekonomiska skäl eller när det bedömdes vara lättare att få kontakter med en mindre grupp. Utskotten skulle dock själva få avgöra om man ville resa i delegation eller med hela utskottet. Av en sammanställning som gjordes av utrikesutskottets kansli 1987 framgår att utskottens vanligaste resmål under perioden var Finland (med 30 utskottsbesök), Danmark (28), Norge (24), Frankrike (22), USA (22), Västtyskland (13), Kanada (12), Storbritannien (11) och Japan (11). Totalt besökte utskotten 60 länder under denna period och antalet utskottsbesök uppgick till totalt 330, varav två tredjedelar till Norden och övriga Europa. 13 Berlinmurens fall, slutet på Kalla kriget och Sovjetunionens sönderfall innebar en förändring i utskottens resmönster där Europa fick en alltmer framträdande roll. Det svenska EU-medlemskapet 1995 och EU:s successiva utvidgning medförde en ytterligare fokusering mot övriga Europa på bekostnad av resor till de nordiska länderna. I följande diagram och sammanställning jämförs utskottens resor till andra länder under två tidsperioder om vardera 17 år: och Uppgifterna avser antalet utskottsbesök i olika länder och inte antalet resor eftersom utskotten i många fall besöker flera länder under en och samma resa. Utskottsbesöken i våra nordiska grannländer minskade med en tredjedel och särskilt besöken i Danmark som minskade från 28 till I bilaga 7 redovisas en sammanställning över utskottsresorna Uppgifterna för har hämtats från ovan nämnda sammanställning. Uppgifterna för har hämtats ur utskottens verksamhetsberättelser, historieprojektet Riksdagsförvaltningen och från utskottskanslierna (inkl. planerade resor för 2013 status 1 april). 12

13 Diagram 1. Antal utskottsbesök i de nordiska länderna jämfört med Danmark Finland Grönland Island Norge Antal utskottsbesök Antal utskottsbesök Källor: Utrikesutskottets kansli 1987, utskottens verksamhetsberättelser, historieprojektet Riksdagsförvaltningen och respektive utskottskansli. Den mest påtagliga förändringen mellan dessa tidsperioder är ökningen av antalet utskottsbesök i europeiska länder utanför Norden som mer än fördubblades. Här är det främst resor till Bryssel, till de baltiska staterna och till övriga nya och nygamla stater i Östeuropa som står för ökningen. Antalet besök i de västeuropeiska staterna, med undantag för Belgien (Bryssel), minskade eller var oförändrat. Tabell 1. Antal utskottsbesök i olika regioner Förändring antal % Norden Övriga Europa Asien Afrika Australien/Nya Zeeland Nordamerika Latinamerika Totalt Totalt ökade antalet utskottsbesök i andra länder med nästan 40 procent jämfört med den tidigare perioden. Procentuellt ökade antalet besök mest i Afrika (främst Sydafrika) och Latinamerika (främst Brasilien), medan utskottsbesöken i Asien minskade något. Resor till Kanada ökade från 12 till 19 och resorna till USA från 22 till

14 Diagram 2. Antal utskottsbesök jämfört med Norden Övriga Europa Asien Afrika Australien-Nya Z. Nordmerika Latinamerika Antal utskottsbesök Antal utskottsbesök Utskottens vanligaste resmål under perioden är i fallande ordning Bryssel (62), USA (26), Finland (23), Norge (22), Kanada (19), Tyskland (17), Schweiz (16), Ryssland (14), Frankrike (12), Litauen (12) och Storbritannien (10). 3.2 Utskottens utrikesresor Sedan 1970-talet har utskottens utrikesresor omfattat en större studieresa per utskott och valperiod samt en kortare resa till Norden eller övriga Europa. I slutet av 1990-talet tillkom även extra budgetmedel till resor för EUändamål. För utrikesutskottet och senare EU-nämnden har delvis andra kriterier gällt. På senare år har många utskott kunnat genomföra fler resor än tidigare inom befintlig budgetram. Dessa resor har främst gått till europeiska länder och har möjliggjorts genom att utskotten reser mer kostnadseffektivt i dag jämfört med tidigare. Flygresor görs numera generellt i ekonomiklass och utskotten bor i allmänhet på hotell i medelprisklass där så är möjligt. I detta avsnitt redovisas uppgifter om samtliga utrikesresor som utskotten och EU-nämnden företagit under valperioden t.o.m. april 2013 samt de resor som planerats in för resten av valperioden vid denna tidpunkt. I bilaga 2 finns en sammanställning som redovisar resmål, syfte, tidpunkt och deltagande för samtliga utskotts- och EU-nämndsresor under valperioden som genomförts t.o.m. april 2013 eller som planerats t.o.m. denna tidpunkt. I sammanhanget bör noteras att det stora flertalet resor görs i delegationer och att antalet utskottsresor per ledamot normalt är två eller tre per valperiod Resornas fördelning på resmål Utskotten ska i sin föranmälan till riksdagsstyrelsen ange resmål för utskottsresan. I följande sammanställning redovisas resornas fördelning på resmål med uppgift om tidpunkt (i kronologisk ordning) och utskott. Av sammanställningen framgår att totalt 42 länder besökts och att sammanlagt 97 utskottsbe- 14

15 sök genomförts eller planeras. 15 Det mest frekventerade resmålet är Bryssel som kommer att ha besökts av nio utskott och av EU-nämnden vid två tillfällen. Andra vanliga resmål under valperioden är USA och Kanada med fem utskottsbesök vardera och Brasilien, Finland, Frankrike och Tyskland med fyra besök vardera. Tabell 2. Utskottsresor fördelade efter resmål och tidpunkt Resmål Resmål, specifikt 16 Tid och utskott Afghanistan Kabul, Mazar-e Sharif 10 12/ UU Argentina Buenos Aires 3 9/ UU 2 7/ SoU Australien Sydney, Canberra 1 11/ KU 6 16/ SkU Belgien Bryssel 11 13/ EUN 23 25/ MJU 6 8/ UU 27/2 1/ TU 14 15/ AU 21 22/ UbU 4 5/ FöU 10 12/ SkU 29 31/ SoU 9 11/ EUN Aug sep 2013 SfU Brasilien Rio de Janeiro, Brasília, São Paulo Rio de Janeiro, Brasilia Rio de Janeiro 26/8 4/ NU 7 14/ AU 3-11/ UU 28/8 1/ SoU Chile Santiago Santiago, Valparaiso 3 9/ UU 2 7/ SoU Colombia Cartagena, Bogota 4-10/ UU Cypern Nicosia 28 30/ EUN Danmark Köpenhamn 30 31/ EUN 19 20/ SkU Estland Tallinn 20 21/ UU 4 5/ FiU Finland Helsingfors Åland 8 9/ FöU 4 5/ FiU maj 2013 UbU sep KU Frankrike Paris Strasbourg Paris 23 24/ UbU 10 12/ CU Årligen på våren (OECD) FiU, SkU Grekland Aten mfl. Aten 23 27/ SfU Vår 2014 EUN 15 Finansutskottets och skatteutskottets årliga delegationsresor till OECD i Paris har endast räknats med en gång. 16 Uppgifter om besökta orter har hämtats från utskottskanslierna, ur reseprogram eller ur utskottens reseberättelser. 15

16 Indien Delhi, Chennai, Bangalore Delhi 4 12/ MJU 4 8/ FöU Irland Dublin 4 5/ EUN Island Reykjavik 22 24/ FiU 22 24/ EUN Italien Sicilien 1/ FöU Japan Tokyo, Kyoto Tokyo 4 11/ KrU 8 13/ FöU Kanada Ottawa, Toronto Vancouver, Ottawa Vancouver, Ottawa, Montreal Ottawa, Toronto Ottawa, Kingston, Toronto 3 11/ SkU 3 12/ CU 4 14/ TU 27/10 3/ SfU 2 9/ JuU Kina Peking, Chongqing, Chengdu Peking, Shanghai Peking, Shanghai, Hangzhou 27/8 4/ NU 3 11/ FiU 5 13/ UbU Lettland Riga 12 17/ FöU 8 9/ UU Litauen Vilnius 12 17/ FöU 24 25/ UU 17 19/ AU Höst 2013 EUN Luxemburg Luxemburg 21 23/ KU 10 12/ SkU 5 7/ JuU Nederländerna Haag 5 7/ JuU 24 28/ KU Sep UbU Norge Kristiansand, Oslo Oslo 23 25/ KrU 6 8/ CU 17 19/ AU Nya Zeeland Wellington, Nelson, Auckland 3 13/ MJU Polen Warszawa 5 6/ EUN 24 28/ KU 9 12/ MJU Portugal Lissabon 9 11/ FiU Rumänien 9 12/ MJU Ryssland Moskva 13 15/ UU 10 13/ NU 3 6/ KU Singapore 5 6/ TU Spanien Madrid 21 23/ TU Storbritannien London 20 22/ FiU Sydafrika Kapstaden, Pretoria 2 9/ KU Sydkorea Seoul, Busan 7 13/ TU Tanzania Dar es Salaam, Zanzibar, 4-12/ KrU Bagamoyo Turkiet Ankara, Istanbul 30/10 3/ FiU 16

17 Tyskland Berlin München Berlin 11 13/ NU 24 28/ KU 21 24/ TU 6 8/ KrU Ungern Budapest 20 22/ EUN USA Atlanta, Washington, New York Washington, New York Los Angeles, San Diego Washington, New York Washington 3 12/ FiU 4 13/ CU 2 9/ JuU 7 13/ FöU Okt 2013 UU Venezuela Caracas 4 10/ UU Österrike Wien 21 24/ TU Resornas förläggning i tiden Enligt föreskriften om utskottens utrikesresor (RFS 2012:1) ska föranmälan om resa bl.a. innehålla uppgift om tidpunkten för resan (4 ). I den tidigare gällande föreskriften fastslogs att resa skall om inte särskilda skäl föreligger företas under tid då uppehåll görs i riksdagsarbetet. Eftersom tidpunkten för resan är föremål för samråd mellan utskottet och riksdagsstyrelsen ansågs det inte nödvändigt att närmare reglera denna, enligt bakgrundspromemorian till ändringsbeslutet. 17 Enligt den praxis som tillämpats på senare tid förutsätts dock att utskotten och nämnden så långt det är möjligt planerar sina resor så att de inte sammanfaller med arbetsplenum, votering eller andra större ärenden i kammaren. Utredningen har kartlagt tidpunkterna för samtliga utskotts- och nämndresor under innevarande valperiod t.o.m. april 2013 och jämfört dessa med tiderna för arbetsplenum och större debatter i kammaren. Med större debatt menas i detta sammanhang partiledardebatt, budgetdebatt, utrikespolitisk debatt, aktuell debatt eller återrapportering från Europeiska rådet. Interpellationsdebatter och bordläggningsplenum har således inte tagits med. Kartläggningen redovisas i kalenderform i bilaga Iakttagelser och bedömningar Sammanställningen över utskottsresornas resmål i tabell 2 visar bl.a. att inga utskottsbesök kolliderat på samma plats och vid samma tid i något fall under valperioden. Näringsutskottet och finansutskottet var visserligen i Kina samtidigt någon dag men på skilda orter - näringsutskottet i Chongqing och finansutskottet i Pekingområdet vilket inte förefaller ha orsakat något problem för ambassaden. Ett resmål där svenska ambassaden haft svårt att tillmötesgå utskottens önskemål p.g.a. arbetsbelastning är USA. Socialutskottet fick ändra resmål 2012 efter att svenska ambassaden i Washington avrått från besök vid den planerade tidpunkten p.g.a. partikonvent och presidentval. Även kulturutskottet tvingades ändra målet för sin resa från Kenya till Tanzania p.g.a. säkerhetsläget i Kenya. Förändringarna ledde till omprioriteringar av resornas syfte, in- 17 Se bilaga 6. 17

18 nehåll och inriktning samt ett betydande merarbete för utskottskanslierna. Svenska ambassaden i Ottawa kunde inte bistå civilutskottet och trafikutskottet i planeringen av besöksprogram inför utskottens resor till Kanada i september-oktober Enligt uppgift från kanslierna berodde detta på arbetsbelastningen vid ambassaden. Anhopningen av resor till Bryssel under våren 2011, då EU-nämnden och åtta utskott besökte EU-institutionerna, verkar inte heller ha vållat några större problem enligt uppgifter från ledamöter och utskottskanslier. Enligt riksdagens representant vid EU:s institutioner innebär det stora antalet utskottsbesök under en begränsad period en stor belastning på den svenska EUrepresentationen i Bryssel. Men representationen prioriterar utskottsbesöken och tycker det är viktigt att riksdagsledamöterna besöker Bryssel. Representationen har ca 120 medarbetare med kompetenser inom olika politikområden. Eftersom representationens arbete med besöken vanligtvis fördelas mellan olika medarbetare beroende på utskottets beredningsområde belastas inte alla funktioner inom representationen lika tungt hela tiden. Kartläggningen av tidpunkterna för utskottsresorna i bilaga 3 visar att två resor sammanfallit med arbetsplenum och votering i kammaren då ledamöterna inte kunnat delta. Det gäller försvarsutskottets delegation till Sicilien den 1 juni 2012 och utrikesutskottets delegation till Afghanistan den december Försvarsutskottets delegation bestod av nio ledamöter inga tjänstemän deltog resan. Resan omfattade ett besök vid det svenska flygförbandet (FL01) i Sigonella på Sicilien. 18 Delegationen reste fram och tillbaka på samma dag och resan arrangerades av Försvarsmakten. Utrikesutskottets delegationsresa till Afghanistan omgärdades av särskilda säkerhetsåtgärder. Delegationen bestod av fem ledamöter inga tjänstemän deltog. Båda dessa resor företogs under speciella förhållanden och kunde inte genomföras vid en annan tidpunkt. Kartläggningen visar också att flera utskott har rest på dagar då det varit arbetsplenum i kammaren men anpassat tidpunkten för avresa eller hemkomst så att ledamöterna kunnat delta i debatten och voteringen. Fem utskottsresor har sammanfallit med en aktuell debatt eller återrapportering från Europeiska rådet. Ämnet för de aktuella debatterna har inte i något fall sammanfallit med det resande utskottets beredningsområde. Mot bakgrund av det stora antalet utskottsresor som hittills genomförts under valperioden, koncentrationen på vissa resmål och den begränsade tid som står till förfogande för utskottsresor, är den samlade bilden att utskottens val av resmål och tidpunkt för resorna fungerat bra med några få undantag. Möjligheterna att få till stånd en bättre spridning av utskottsresorna i tid och rum och därmed minska belastningen på vissa ambassader skulle kunna uppnås genom en tidigare planering på utskottsnivå, en övergripande samordning inom utskottsorganisationen och ett närmare samarbete mellan riksdagen och Utrikesdepartementet. 18 Flygförbandet deltog i den internationella militära insatsen i Libyen. 18

19 4 Planering och beslut om resor 4.1 Planeringsprocessen Utskottens och EU-nämndens planering av utrikesresorna skiljer sig åt i vissa avseenden. I de flesta utskotten inleds beslutsprocessen med en diskussion i presidiet där olika alternativ diskuteras och där kanslichefen eller annan tjänsteman tar fram underlag. Processen börjar ofta redan under hösten efter valet eller senast under påföljande vår. Resultatet av de inledande diskussionerna förs vidare till partigrupperna och utskottet där övriga partier och ledamöter kan komma med synpunkter. När utskottet är överens om syfte och inriktning av resan samt resmålet lämnas en föranmälan om resan till riksdagsstyrelsen för samråd. Därefter fattas ett formellt beslut om resan i utskottet. Av intervjuerna framgår att utskotten har olika kulturer när det gäller beslut om utskottsresor. Några ledamöter framhåller vikten av att alla utskottsledamöter får medverka i planering och beslut och att detta inte bara är förbehållet presidiet. Ett utskottskansli betonar vikten av att utskottet är överens om motiv, resmål och delegationens omfattning innan beslut fattas om resan. Några kanslier pekar på fördelarna med att planera och besluta utskottets reseprogram redan i början av valperioden och att samtidigt fastställa budgeten för detta. Det ger, enligt kansliet, ett bra underlag för verksamheten och för information på webben och till massmedier. En delegationsledare framhåller att resorna måste kunna planeras efter relevans för respektive utskott t.ex. är EU-resor inte lika viktiga för de utskott vars beredningsområde huvudsakligen ligger utanför EU:s reglering. I en del utskott har ledamöterna framfört önskemål om att lägga utrikesresorna tidigt i valperioden, dels för att inte konkurrera med andra utskott om resmål och tidpunkter, dels för att resorna kan bidra till att ledamöterna lär känna varandra och därigenom lägga en god grund för umgänget i utskottsarbetet under resten av valperioden. Några ledamöter anser att det i planeringen av utskottsresor inom Europa bör tas hänsyn till möjligheten att resa mer miljövänligt med t.ex. tåg. Andra påpekar vikten av att resorna genomförs tidseffektivt för att inte inkräkta alltför mycket på andra uppdrag eller familjelivet. Utrikesutskottet och EU-nämnden har en delvis annorlunda planeringsprocess beroende på skillnader i uppgifter. Utrikesutskottet har genom sitt beredningsområde en särställning i förhållande till de övriga utskotten när det gäller utrikesresorna. 19 Utskottet tillämpar en särskild process för planeringen av resor och utskottets övriga verksamhet. Vanligtvis i januari året efter riksdagsval har utskottet en konferens där resor, studiebesök och andra ärenden som griper över hela valperioden planeras. Under den innevarande valperioden fokuserade ledamöterna tidigt på frågor med koppling till Latinamerika. 19 Bland annat ska utrikesutskottet bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, om bistånd till andra länders utveckling samt om utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete (RO 4.6.6). 19

20 För att kartlägga ledamöternas synpunkter genomförde kansliet under våren 2011 en enkät där ledamöterna fick ange önskemål om tematiska frågor, geografiska mål och specifika möten med institutioner, organisationer och fältbesök. Enkätsvaren gav ett underlag för utskottets fortsatta planering och beslut om resorna. EU-nämnden har, utifrån sina uppgifter, ett relativt fast reglerat resmönster som skiljer sig från utskotten. Nämndens resor följer i stort sett EU:s ordförandeskapsordning och studieresor genomförs till ansökarländer och till Bryssel. Planeringen gäller därför främst tidpunkten för resorna. Nämndens återkommande Brysselresa förläggs alltid tidigt under valperioden för att ge nyvalda ledamöter kunskap om EU-institutionernas arbete. Resan genomförs efter presidiebeslut med utökad nämnd, ca 20 ledamöter, som åtföljs av tjänstemän från kansliet. Nämndens resor till de stater som innehar EUordförandeskapet genomförs vanligen genom att ordförande och vice ordförande reser till Cosac-möte 20 i respektive land i början av ordförandeperioden medan sex ledamöter från nämnden deltar i Cosac:s plenarmöte i landet i slutet av perioden. 4.2 Föranmälan och samråd med riksdagsstyrelsen Enligt riksdagsordningen ska utskotten samråda med riksdagsstyrelsen vid beslut om utrikesresa. Samrådet sker genom att utskottens föranmälan om resa föredras i styrelsen. Föranmälan ska innehålla uppgifter om resmål, syftet med och tidpunkten för resan samt beräknade kostnader per ledamot. Om föranmälan inte hinner lämnas före resan ska den lämnas till styrelsen så fort som möjligt efter resans avslutande. Enligt den senaste versionen av kanslihandboken ska även eventuella hotbilder tas med i underlaget. 21 I samband med att den nya föreskriften om utskottens utrikesresor trädde i kraft i maj 2012 renodlades och förenklades såväl formerna för som innehållet i föranmälningarna. Numera är föranmälningarna ofta kortfattade och formaliserade i enlighet med en särskild mall som tagits fram. I några enstaka fall har, under innevarande valperiod, föranmälan lämnats först efter att resan genomförts. Detta har skett på grund av säkerhetsskäl eller hastigt påkomna resplaner. I de flesta utskotten är det kanslichefen som skriver och undertecknar föranmälningarna på uppdrag av utskottet. I några utskott är det ordförande eller både ordförande och vice ordförande som undertecknar föranmälan. Vem som undertecknat föranmälningarna under innevarande valperiod framgår av uppgifterna om syftet med respektive resa i bilaga 2. Utskottens utrikesresor är vanligtvis ingen stor fråga i riksdagsstyrelsen och föranleder sällan någon diskussion. Vid de tillfällen styrelsen under de senaste valperioderna diskuterat föranmälningarna om resor har det föranletts antingen av att flera utskott planerat att besöka samma resmål samtidigt eller att resorna sammanfallit i tiden med arbetsplenum. 20 Cosac= Conference of Community and European Affairs Committees of Parliaments of the European Union är en konferens mellan organen för EU-frågor vid de nationella parlamenten i EU. Även representanter från Europaparlamentet deltar i Cosac:s möten. 21 Handbok för utskottskanslierna

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift

Utskottens uppföljning och utvärdering. en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift 3 Utskottens uppföljning och utvärdering en grundlagsreglerad uppgift

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 86/03) utfärdat den 16.12.

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 86/03) utfärdat den 16.12. AVDELNING Administrativa avdelningen FÖRESKRIFT ANVISNING NR 96 MÅLGRUPP DATUM 22.6.2004 GILTIGHETSTID 1.7.2004 - tillsvidare BEFOGENHET 11 förordningen om ersättningar på grund av de lokala särförhållandena

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING INLANS ÖRATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 mars 2011 Utrikesministeriets förordning om ändring av utrikesministeriets förordning om ersättningar inom utrikesrepresentationen Given i Helsingfors

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 96/04) utfärdat den 22.6.

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 96/04) utfärdat den 22.6. AVDELNING Administrativa avdelningen FÖRESKRIFT ANVISNING NR 102 MÅLGRUPP DATUM 20.12.2004 GILTIGHETSTID 1.1.2005 - tillsvidare BEFOGENHET 11 förordningen om ersättningar på grund av de lokala särförhållandena

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 februari 2012 95/2012 Utrikesministeriets förordning om ändring av utrikesministeriets förordning om ersättningar inom utrikesrepresentationen

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 augusti 2014 693/2014 Utrikesministeriets förordning om ändring av utrikesministeriets förordning om ersättningar inom utrikesrepresentationen

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5 SPRÅKKURSER MED CD-SKIVOR BERLITZ Engelska för nybörjare 9789174252958 190 25% Franska för nybörjare 9789174252965 190 25% Italienska för nybörjare 9789174252972 190 25% Spanska för nybörjare 9789174252989

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Riksdagens protokoll 2000/01:49. Fredagen den 15 december. Protokoll 2000/01:49. Kl

Riksdagens protokoll 2000/01:49. Fredagen den 15 december. Protokoll 2000/01:49. Kl Riksdagens protokoll 2000/01:49 Fredagen den Protokoll 2000/01:49 Kl. 14.45 14.55 1 Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen, m.m. Talmannen anmälde att följande faktapromemoria

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

DYRORTSKLASSERNA FÖR UTRIKESREPRESENTATIONENS STATIONE- RINGSORTER OCH KOEFFICIENTERNA 1.4.2008

DYRORTSKLASSERNA FÖR UTRIKESREPRESENTATIONENS STATIONE- RINGSORTER OCH KOEFFICIENTERNA 1.4.2008 Nr 161 407 YRORTSKLASSRNA ÖR UTRIKSRPRSNTATIONNS STATION- RINGSORTR OH KOIINTRNA 1.4.2008 Stationeringsort Koefficient Oslo 1,400 Moskva 1,350 Köpenhamn 1,300 Reykjavik Söul Tokyo 1,250 Abuja 1,200 ern

Läs mer

Riksdagens protokoll 1994/95:39. Fredagen den 9 december. Protokoll 1994/95:39. Kl Hänvisning av ärenden till utskott

Riksdagens protokoll 1994/95:39. Fredagen den 9 december. Protokoll 1994/95:39. Kl Hänvisning av ärenden till utskott Riksdagens protokoll 1994/95:39 Fredagen den Protokoll 1994/95:39 Kl. 14.00 14.04 1 Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 1994/95:45 till lagutskottet 1994/95:115 till

Läs mer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING INLANS ÖRATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 31 augusti 2009 Nr 662 664 INNHÅLL Nr Sidan 662 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om privat hälso- och sjukvård... 4181 663 Utrikesministeriets

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 1998:734 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Nr 1048. Bilaga 1. Chef för diplomatisk beskickning eller generalkonsulat (kravnivå 1 3) (kravnivå 4 6)

Nr 1048. Bilaga 1. Chef för diplomatisk beskickning eller generalkonsulat (kravnivå 1 3) (kravnivå 4 6) 3320 Bilaga 1 Ortstilläggens grundvärden Tjänstebenämning eller uppgift Grundvärde euro per år hef för diplomatisk beskickning eller generalkonsulat (kravnivå 1 3) 33 100 hef för diplomatisk beskickning

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 1999:1040 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:176 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Civilutskottets betänkande 2013/14:CU5 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2012/13: 178 En tydligare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information.

Kursinbjudan och kursanmälan bifogas. Anmälan kan även göras på Arbetsgivarverkets hemsida under rubrikerna Utbildningar, Praktisk information. ARBETSGIVARVERKET INFORMERAR 2002-09-16 Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44 Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 STOCKHOLM (besöksadress

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Att kunna inför Kartgeografin

Att kunna inför Kartgeografin Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest.

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest. Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest. Stockholm Arlanda - Amsterdam, Europa, PE Y S B P 10,0%

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2006

Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2006 tullvärdet år 2006 december 2006 november 2006, ändring fr.o.m. 22.11.2006 oktober 2006, ändring fr.o.m. 11.10.2006, ändring fr.o.m. 25.10.2006 september 2006 augusti 2006, ändring fr.o.m. 16.8.2006 juli

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken (prop. 2004/05:162)

Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken (prop. 2004/05:162) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU15 Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken (prop. 2004/05:162) Sammanfattning Den 11 februari 2004 träffades en överenskommelse mellan de

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Riksdagen i en ny tid

Riksdagen i en ny tid Socialförsäkringsutskottets yttrande 2005/06:SfU3y Riksdagen i en ny tid Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över Riksdagsstyrelsens

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Rapport om myndigheters informationsförfrågningar

Rapport om myndigheters informationsförfrågningar Rapport om myndigheters informationsförfrågningar juli december Apple tar skyddet av din information på största allvar och vi gör vårt yttersta för att erbjuda säkraste möjliga hårdvara, mjukvara och tjänster.

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer