Fartyg 2018 svenska och utländska fartyg i svensk regi. Kvalitetsdeklaration

Transkript

1 Fartyg 2018 svenska och utländska fartyg i svensk regi

2 Adress: Rosenlundsgatan Stockholm Telefon: Fax: E-post: Webbadress: Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum:

3 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi KVALITETSDEKLARATION Fartyg svenska och utländska fartyg i svensk regi Ämnesområde Transporter och kommunikationer Statistikområde Sjöfart Produktkod TK0808 Referenstid

4 Innehåll Statistikens kvalitet Relevans Ändamål och informationsbehov Statistikens ändamål Statistikanvändares informationsbehov Statistikens innehåll Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstider Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Osäkerhetskällor Urval Ramtäckning Mätning Bortfall Bearbetning Modellantaganden Preliminär statistik jämförd med slutlig Aktualitet och punktlighet Framställningstid Frekvens Punktlighet Tillgänglighet och tydlighet Tillgång till statistiken Möjlighet till ytterligare statistik Presentation Dokumentation Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tid Jämförbarhet mellan grupper... 19

5 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Samanvändbarhet i övrigt Numerisk överensstämmelse Allmänna uppgifter A Klassificeringen Sveriges officiella statistik B Sekretess och personuppgiftsbehandling C Bevarande och gallring D Uppgiftsskyldighet E EU-reglering och internationell rapportering F Historik G Kontaktuppgifter Bilaga 1 Blankett till fartygsägare

6

7 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Statistikens kvalitet 1 Relevans 1.1 Ändamål och informationsbehov Statistikens ändamål Syftet med denna statistik är att belysa storleken på och sammansättningen av den svenskregistrerade flottan av handels- och specialfartyg och dess utveckling över tid. Statistiken beskriver även i vilken omfattning svenska sjöfartsföretag använder utländska handelsfartyg. Vidare ska statistiken ge svar på mer specifika frågor som hur fartygen används, hur personalstyrkan ombord utvecklas och hur den svenska flottan förhåller sig till den totala världshandelsflottan Statistikanvändares informationsbehov Statistikens användare finns främst bland aktörer med intresse för sjöfartens transporter, såsom Sjöfartsverket, Trafikverket, och Regeringskansliet. Rederierna, som också lämnar uppgifter till statistiken, och deras branschorganisation Svensk Sjöfart (före detta Redareföreningen), använder också statistiken. använder sig av rådgivande grupper för att diskutera olika frågor inom olika statistikområden. När behoven ändras måste vi fånga upp dessa så att vi kan utveckla våra statistikprodukter i rätt riktning. Publicering av statistiken om Sjöfart brukar uppmärksammas av Sjöfartstidningen och annan media, som då förmedlar information om hur storleken på flottan förändras. Även vid universitet och högskolor används statistiken, särskilt där sjöfartsforskning bedrivs, exempelvis Lighthouse 1 och Linnéuniversitetet 2. Resultaten används också av Nationalräkenskaperna vid SCB, för beräkning av fast realkapital och nationalförmögenheten. Frågan om handelsflottans storlek och den så kallade utregistreringen är i politiskt fokus och statistik om handelsflottans storlek är därför efterfrågad. När tonnageskatt har införts (år 2017) blir det intressant att följa hur det påverkar den svenskregistrerade fartygsflottan framöver. arbetar för att statistiken ska vara relevant för användarna, samtidigt som uppgiftslämnarbördan och kostnaden måste begränsas. Det har framförts önskemål om fler tabeller för att bättre kunna följa just de större fartygen som tilldrar sig störst kommersiellt intresse. Från och med rapporten för 2016 finns en tabell som redovisar fartyg med en bruttodräktighet större än lnu.se/utbildning/forskarutbildning/sjofartsvetenskap/ 7

8 Samverkan sker med bland annat Svensk Sjöfart om förbättring av statistiken. När fiskefartygen överfördes till Havs- och vattenmyndighetens statistik togs den frågan upp också med användarråd för godstransporter. 1.2 Statistikens innehåll Objekt och population I den del av undersökningen som avser fartygsbestånd utgör, handels- och specialfartyg i svenskt register undersöknings- och målobjekt. Registeruppgifterna hämtas från Fartygsregistret vilket Transportstyrelsen 3 ansvarar för. Undantagna från undersökningen är statsskepp (ägda av staten och avsedda för statsändamål ) samt fartyg som klassificerats som fritids-, restaurang-, logementsskepp eller liknande. Undersökningen omfattar populationen av samtliga svenskregistrerade handels- och specialfartyg som betecknas som skepp, samt när det gäller fartygens användning, utlandsregistrerade fartyg i svensk regi. Från och med 1 februari 2018 är skepp ett fartyg om skrovets största längd är längre än 24 meter. Innan dess var skepp ett fartyg som är minst 12 meter långt och 4 meter brett. Om skeppet inte är ett fartyg är det en båt och ingår då inte i statistiken. Endast skepp som är registrerade i fartygsregistret ingår i den officiella statistiken om Fartyg. Med svensk regi menas att fartyget är ägt av ett svenskt bolag eller att den kommersiella driften sköts av ett svenskt bolag registrerat i Sverige eller av ett dotterbolag till ett svenskt bolag. Fartyg som ägs av svenska företags utländska dotterbolag räknas som utländska och inhyrda. Fartyg som har både svenska och utländska delägare ingår i statistiken när det svenska ägandet är större än 50 procent. Med handelsfartyg avses skepp som används för transporter av varor och/eller passagerare. Pråmar som används för godstransporter redovisas som specialfartyg. Med specialfartyg avses skepp som används för stödtjänster inom sjöfarten eller för andra arbeten till sjöss. Som specialfartyg räknas förutom pråmar även offshoreplattformar, isbrytare, bogser- och bärgningsfartyg samt övriga specialfartyg. Den sista gruppen omfattar olika typer av arbetsfartyg, forskningsfartyg, livräddningsfartyg med mera. Även skolskepp betraktas som övriga specialfartyg. Med passagerarfärja avses ett skepp som är konstruerat för att transportera passagerare samt även i vissa fall rullande gods. Exempel på rullande gods är lastbilstrailers och andra fordon. I Transportstyrelsens Fartygsregister bär dessa skepps beteckningen passagerarmotorskepp roll-on, färja eller dylikt. Med övriga passagerarfartyg avses passagerarmotorskepp, mindre färjor ofta använda i kollektivtrafik, vägfärjor samt kryssningsfartyg. Med pråmar avses skepp utan egna framdrivningsmotorer. I begreppet världshandelsflotta ingår last- och passagerarfartyg. Där ingår inte specialfartyg såsom pråmar, offshore-fartyg, arbetsfartyg etc. 3

9 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi I den del av undersökningen som avser fartygens användning undersöks fartyg med en bruttodräktighet 4 om minst 100. Användningen redovisas både för svenskregistrerade handelsfartyg och de utländska fartyg som under året varit inhyrda av svenska rederier Variabler Bestånd den 31 december av, antalet svenska fartyg, fördelat på fartygstyp, bruttodräktighet och dödvikt på svenska fartyg, fördelat på fartygstyp, storlek och ålder på svenska fartyg, antalet inhyrda utländska fartyg, fördelat på fartygstyp, bruttodräktighet på inhyrda utländska fartyg, fördelat på fartygstyp och de största hamnarna i Sverige. Förändringar av bestånd från år till år, av den svenska handelsflottans bestånd fördelat på fartygstyp och orsaker till förändringar. Orsaker till förändringar härleds från Lloyd s Lists databas. Ett fartyg som under undersökningsåret bytt från t. ex. svensk ägare till utländsk ägare anses vara såld till utlandet. Ett fartyg som skrotades under undersökningsåret anses vara avregistrerat. Ett fartyg som gick från svenskt register till utländskt register är utregistrerat. Användning under hela året, användning av svenska handelsfartyg och användning av inhyrda utländska handelsfartyg. Sjödagar I uppgiften om ombordanställda redovisas antalet sjödagar utförda under hela kalenderåret samt det genomsnittliga antalet ombordanställda en genomsnittlig dag, det vill säga antalet sjödagar dividerat med 365 (eller 366 vid skottår). För redovisade uppgifter av antalet ombordanställda så kommer de från svenska sjömansregistret 5, vilket Transportstyrelsen ansvarar för. En utförd sjödag är en dag när sjömannen är i tjänst och fartyget är i drift, inklusive normala hamnuppehåll, om sjömannen befinner sig ombord. Antalet utförda sjödagar redovisas sedan summerat per kön, medborgarskap och yrkeskategori Statistiska mått Det vanligaste måttet i undersökningen är antal. 4 Bruttodräktighet är en enhetslös term, endast en mängd, som beskriver ett fartygs storlek. Dräktighet baseras på fartygets totala inneslutna volym. Det är den internationella skeppsmätningskonventionen som bestämmer reglerna för hur man mäter dräktigheten

10 Bruttodräktighet, brd eller brutto är ett sortlöst storleksmått och avser volymen i ett fartygs slutna rum. Bruttodräktighetsdagar, brd-dagar eller bruttodagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det disponerats under året. Dödvikt, dv, är ett storleksmått som anges i ton och som visar vikten av den last som ett fartyg maximalt kan bära inklusive vikten av fartygsbränsle, färskvatten, proviant och besättning Redovisningsgrupper Handelsfartyg Lastfartyg o Tankfartyg används för transport av flytande gods i bulkform, till exempel olja. o Bulkfartyg används för transport av oemballerad last, till exempel spannmål, malm och kol. o Torrlastfartyg används för transport av enhetslaster, såsom containers, trailers, bilar, släp med mera. Containerfartyg och roro-fartyg ingår i denna redovisningsgrupp. Passagerarfartyg o Passagerarfärjor o Övriga passagerarfartyg Specialfartyg Pråmar Övriga specialfartyg med motor o Isbrytare o Bogser- och bärgningsfartyg o Övriga specialfartyg Referenstider Statistiken är årlig och avser förhållandena den 31 december respektive år. När det gäller användningen av flottan avses användningen under hela året, det vill säga även fartyg som av någon anledning ej var med i flottan just den 31 december när uttaget sker. Uppgifterna om besättningen och dess arbete avser antalet sjödagar utförda under hela året. Om statistiken avser en period eller en tidpunkt framgår i respektive tabellrubrik.

11 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Resultaten i en statistisk undersökning påverkas av ett antal felkällor som bortfall, slumpfel, under- och övertäckning samt olika typer av andra mätfel. Detta är en totalundersökning och därför finns inga slumpmässiga fel. Primäruppgifterna är hämtade från Transportstyrelsen och Fartygsregistrets skeppsdel. Ett nytt beståndsuttag görs varje årsskifte, och det är denna information som ligger till grund för statistiken. Tillförlitligheten anses vara tillräcklig för att uppfylla statistikens syfte, men vissa osäkerhetskällor förekommer. 2.2 Osäkerhetskällor Urval Statistiken baseras på en totalundersökning och urvalsfel förekommer således ej Ramtäckning Undersökningen kan innehålla både över- och undertäckning. Övertäckning innebär att undersökningen omfattar fartyg som inte tillhör målpopulationen, exempelvis fartyg som inte är svenskregistrerade handelsfartyg den sista december enligt undersökningens definitioner. Övertäckning gäller främst utlandsregistrerat tonnage som ägs och drivs av svenska rederier. Undertäckning innebär exempelvis att undersökningen saknar svenskregistrerade handelsfartyg enligt undersökningens definitioner den sista december, vilka alltså ingår i målpopulationen. Detta kan vara fartyg för vilka registerförändringar är sent rapporterade eller sent registrerade. Risken för undertäckning gäller främst statistik över inhyrt utlandsregistrerat tonnage. Det föreligger sannolikt en viss undertäckning av inhyrda utländska fartyg eftersom ett samlat register över sådana saknas. Information om utländska inhyrda fartyg hämtas istället från Lloyd s List Intelligence ship information database och där föreligger troligtvis en viss eftersläpning i rapporteringen. Kontraktslängden på in- och uthyrda fartyg varierar kraftigt, allt ifrån ett kontrakt för en resa till uthyrning i flera år. Ju kortare kontrakt desto svårare är det att fånga upp det fartyget och det är därför troligt att undertäckningen är som störst vad gäller kortare kontrakt. Det finns en liten risk att utlandsregistrerade fartyg i svensk regi inte kommer med i statistiken då kopplingen till svenska företag ibland är mycket vag. Det finns förlista fartyg kvar i Fartygsregistret och därmed kan dessa ingå i statistiken. Målpopulationen och läsarens intressepopulation kan då skilja sig åt. Informationen i Lloyd s List Intelligence databas baseras på helt andra källor än Fartygsregistret. En jämförelse 11

12 mellan de båda informationskällorna sker alltid, för att minimera denna skillnad. Detta gäller dock endast för fartyg med ett brutto större än 100. För fartyg med ett brutto mindre än 100 är det större risk för skillnader mellan målpopulationen och intressepopulationen. Detta eftersom det inte finns samma möjlighet att jämföra och kontrollera information om de mindre fartygen. Enligt sjölagen (SFS 1994:1009) anses ett fartyg som ägs till mer än hälften av svenska medborgare eller svenska juridiska personer, vara svenskt och berättigat att föra svensk flagg 6. Ett fartyg som enligt den definitionen anses vara svenskt ska registreras i det svenska fartygsregistret som sköts av Transportstyrelsen. Endast fartyg som finns i registret ingår i statistiken över svenskregistrerade fartyg. Enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention är det förbjudet för ett fartyg att bära mer än en flagga. Däremot finns inget hinder i havsrättskonventionen mot att fartyg registreras i två staters fartygsregister samtidigt 7. Det finns inget som hindrar att fartyget senare registreras också i ett annat register, om det registret tillåter dubbelregistrering. Ett antal fartyg i undersökningen är dubbelregistrerade och dessa fartyg finns i det svenska registret då ägaren är svensk men då bär i allmänhet fartyget det andra landets flagga. Förekomsten av dubbelregistrering sker ibland vid så kallad bareboat-befraktning till en utländsk befraktare. Med bareboat-befraktning menas att ett fartyg hyrs utan besättning. Befraktaren bemannar, svarar för tillsyn och kommersiell drift och underhåller fartyget. Vanligtvis är det även befraktaren som försäkrar fartyget. Att denna undersökning innehåller dubbelregistrerade fartyg som finns i det svenska registret innebär att utregistreringen troligtvis underskattas, jämfört med om dessa fartyg skulle räknats bort. Den enda kopplingen de har till Sverige är dock just ägandet, allt annat i form av kommersiell drift, bemanning och tillsyn, sköts från det andra landet. För dessa fartyg finns i allmänhet ej några sjödagar redovisade i tabellbilagan avseende tabellerna 21a och 21b om ombordanställda, eftersom det inte finns några uppgifter om bemanning att tillgå Mätning Primäruppgifterna är hämtade från Fartygsregistrets skeppsdel. Ett nytt beståndsuttag görs varje årsskifte, och det är denna information som ligger till grund för statistiken. Uppgift om dödvikt saknas ofta i fartygsregistret. Kompletteringar av dessa har därför hämtats från Lloyd s List Intelligence ship information database. I några undantagsfall har bedömt att fartygen är av annan typ än vad som angivits på registerutdragen. Detta gäller 5 fartyg som i Fartygsregistret är registrerade som torrlastfartyg, men som bedöms vara bulkfartyg. Dessa fartyg var bulkfartyg redan när SCB gjorde statistiken. För att de inte bara ska försvinna och dyka upp som torrlastfartyg har beslutat att fortsatt klassificera dem så. De verksamheter som berörs får ett förifyllt formulär för granskning där alla deras fartyg samt information om dem finns listat (formuläret visas i Bilaga 1 Blankett till fartygsägare). Om ett rederi inte svarar på det ifyllda formuläret antas att informationen är korrekt. Verifikation av korrigeringar sker om det finns skäl, annars anses korrigeringen vara korrekt. Formuläret Information samt Sjölagen _sfs #K2 7 Ett skepp får, enligt svensk lagstiftning, inte vara registrerat i något annat lands fartygsregister om det ska kunna registreras i Sverige. Därför krävs ett avregistreringsintyg från skeppets tidigare hemland eller ett intyg som visar att det inte var infört i något fartygsregister,

13 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi ser likadant ut som föregående år är första gången Enkätfabriken AB ombesörjer utskicken. Formuläret skickades till 75 rederier, varav 35 svarade. Av dessa var det 22 rederier som angav ändringar medan övriga 13 bekräftade endast att informationen var korrekt. För de 40 rederier som inte svarade antas att materialet var korrekt. Totalt disponerade de 75 rederierna 617 fartyg. De 35 svarande rederierna hade tillsammans 196 fartyg, Totalt var det 155 fartyg där ändringar behövde göras. Några fartyg hade flera ändringar. Drygt 55 procent av ändringarna avser fartyg som inte är från det svenska fartygsregistret Bortfall För de rederier som inte svarar på enkäten antas informationen som hämtats från registren vara korrekt. I undersökningen för 2018 var det 40 av 75 rederier som inte svarade alls. Vi utgår från att utdraget ur Fartygsregistret är korrekt. Bortfall skulle kunna uppstå om utdraget ur Fartygsregistret saknar fartyg som rederier rapporterar. För att minimera denna risk görs en kontroll mot oberoende material från bland annat Delegationen för sjöfartsstöd 8 som förtecknar inregistrerade och avregistrerade fartyg. I uppgifterna om Sjödagar (Ombordanställda i tabellverket) kan det finnas bortfall, redarna skickar nämligen in uppgifter om detta under nästkommande år. Även fast beställde uppgifterna så sent som möjligt från Transportstyrelsen maj månad så kan det saknas uppgifter som i sådana fall kommer revideras till nästa årsrapport Bearbetning Detta är första året själva sammanställer hela slutprodukten. Till hjälp och indata finns tillgång till Lloyd s register som en plattform på nätet, datamaterial från Lloyds där berörda fartyg är matchade mellan fartygsregistret och Lloyds register. Sjödagarna hämtas från sjömansregistret. Bearbetningen hos har påbörjats i god tid. Redan under hösten 2018 började arbetet och risken för bearbetningsfel anses låg då det funnits mycket god tid att bekanta sig med materialet. Undersökningen genomförs under januari till april Modellantaganden Inga modellantaganden görs

14 2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig Statistiken som publiceras är slutlig, ingen preliminär statistik publiceras.

15 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Aktualitet och punktlighet 3.1 Framställningstid Framställningstiden är knappt 5 månader efter årets utgång, alltså med publicering i slutet av maj. 3.2 Frekvens Underlagen samlas in en gång per år och statistiken framställs årsvis. 3.3 Punktlighet Publicering sker enligt publiceringsplan, i maj varje år. De senaste 8 åren har den publicerats punktligt. 15

16

17 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Tillgänglighet och tydlighet 4.1 Tillgång till statistiken Statistiken publiceras av på Rapporterna kan laddas ned i PDF-format och tabellerna kan laddas ned i Excel-format för egen bearbetning. På webbplatsen återfinns statistik från år 2009 och framåt. Tidigare årens resultat finns på vissa bibliotek, i serierna SIKA Statistik och SIKA Statistiska meddelanden ( ), Statistiska centralbyråns serie Statistiska meddelanden, TK 50 ( ), T 50 ( ) och T 41 ( ). 4.2 Möjlighet till ytterligare statistik Primärmaterialet är sekretessbelagt men kan lämnas ut för vissa väl definierade ändamål, under förutsättning att sekretessen kan bevaras. Kontakta för mer information. 4.3 Presentation Statistiken redovisas i text, tabeller och diagram. 4.4 Dokumentation Delar av dokumentationen redovisas i denna kvalitetsdeklaration. Övrig dokumentation är primärmaterial. Detta material består av en databas samt Arbetsrutin för Svenska och utländska fartyg i svensk regi och Metodik för inhämtande av uppgifter avseende svenskoch utlandsregistrerade fartyg i svensk regi. 17

18

19 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Jämförbarhet och samanvändbarhet 5.1 Jämförbarhet över tid Från och med undersökningsåret 2015 används Lloyd s List Intelligence ship information database för inhämtande av uppgifter om utlandsregistrerade fartyg i svensk regi samt information om användningen. Tidigare år har källan för denna information varit IHS Register of Ships. Jämförbarheten över tiden för informationen bedöms som god. Uppgifterna om fartygens bemanning är jämförbara sedan Tidigare gjordes ett utdrag över antalet ombordanställda per den 30e september varje år. Jämförelser av handelsflottans utveckling över längre tid försvåras av att indelningen i fartygstyper varierat, liksom att den gamla nedre storleksgränsen 20 nettoton från slutet av 1950-talet i allt högre grad ersattes av 100 bruttoton. I början av 2015 upptäckte vissa fel i fartygsstatistiken från åren Ett mindre antal statsskepp och båtar hade felaktigt ingått i statistiken, trots att de enligt avgränsningarna skulle uteslutas. Kontroller visade att det bland totalt cirka fartyg handlade om en överskattning av handelsfartyg med några enstaka (främst övriga passagerarfartyg) och av specialfartyg med några tiotal, varje år. Detta korrigerades för åren Användare som ser behov av ytterligare rättelser i tidigare publicerat material uppmanas kontakta. Från och med 1 februari 2018 är skepp ett fartyg om skrovets största längd är längre än 24 meter, innan dess var skepp ett fartyg som är minst 12 meter långt och 4 meter brett. Om skeppet inte är ett fartyg är det en båt. Eftersom båtar inte ingår i undersökningen påverkar den nya definitionen statistiken. För fartyg under 100 brd påverkas inte statistiken nämnvärt men i de tre publicerade tabellerna som innehar gruppen 0-99 brd påverkas statistiken mer. Vid jämförelse med årets produkt ska hänsyn ska därför tas till nämnd definitionsändring. Denna notering finns under de tre tabeller som innehar gruppen 0-99 brd. 5.2 Jämförbarhet mellan grupper Uppgifterna om ombordanställda ska så långt det är möjligt omfatta anställda på samma fartygsindivider som förekommer i de övriga tabellerna. Eftersom dubbelregistrerade fartyg inte anmäler påmönstringar till det svenska sjömansregistret så försämras jämförbarheten. Det finns alltså svenskregistrerade fartyg med i statistiken som inte har redovisat några ombordanställda. Där användningen redovisas ingår alla fartyg som använts någon gång under året, även de som inte ingår i flottan den 31 december. Detta innebär att tabeller där användningen ingår, inte går att jämföra med tabeller där beståndet per den 31 december redovisas. 19

20 5.3 Samanvändbarhet i övrigt Statistikområdet sjöfart omfattar förutom denna publikation även Sjötrafik, i både årlig och kvartalsvis upplaga, samt den årliga statistiken Sjöfartsföretag. Förutom dessa statistikprodukter hos finns det andra källor till uppgifter om flottan. Varierande definitioner gör dock jämförelser problematiska. Svensk Sjöfart (före detta Redareföreningen) har också uppgifter om den svenska handelsflottan. Dessa är inte direkt jämförbara med statistiken om Fartyg - Svenska och utländska fartyg i svensk regi eftersom Svensk Sjöfarts uppgifter baseras på ett annat register. Dock ger Svensk Sjöfart en kompletterande bild av den svenska sjöfartens omfattning då även svenskägt/svenskkontrollerat tonnage i utländskt register ingår. 5.4 Numerisk överensstämmelse Tabeller som delar in den svenskregistrerade flottan per den 31 december i olika delgrupper ska ha samma summor. Exempelvis är summan för svenskregistrerade handelsfartyg med en bruttodräktighet större än 100 i tabell 2a densamma som summan i, tabell 5, tabell 8, tabell 13 och tabell 14. Det går däremot inte att jämföra tabellerna som redovisar flottan per den 31 december med tabellerna som redovisar användningen under hela året. I tabeller som redovisar användningen hela året ingår även fartyg som endast en del av året varit svenskregistrerade, inhyrda från utlandet eller uthyrda till utlandet, men som av någon anledning inte var svenskregistrerade eller i svensk regi den 31 december.

21 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Allmänna uppgifter A Klassificeringen Sveriges officiella statistik Denna statistik ingår i Sveriges officiella statistik, utom tabellerna 21 och 22 som ger en internationell utblick. Dessa två tabeller behandlas inte i denna dokumentation. har enligt lagen om officiell statistik (SFS 2001:99) i uppdrag att framställa och tillgängliggöra officiell statistik om sjöfart. För statistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) gäller särskilda regler för kvalitet och tillgänglighet, se lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2016:17) om kvalitet för den officiella statistiken. B Sekretess och personuppgiftsbehandling I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Vidare gäller även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (GDPR) samt Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. C Bevarande och gallring är registeransvarig myndighet och ansvarar för gallring och arkivering av underlagsmaterialet. 21

22 D Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001:99), förordningen om den officiella statistiken (SFS 2001:100) och föreskrifter (KAMFS 2012:2, TRAFAFS 2012:2 Föreskrifter om uppgifter till statistik om sjöfart m.m.). Rederier som äger fartyg i populationen har därmed skyldighet att lämna uppgifter till statistiken. För att hålla nere uppgiftslämnarbördan används i första hand uppgifter från Transportstyrelsens fartygsregister och Lloyd s List Intelligence ships information database om fartyg och de verksamheter som är förknippade med dessa fartyg. De verksamheter som berörs får ett förifyllt formulär för granskning, i vilket det hänvisas till uppgiftsskyldigheten. E EU-reglering och internationell rapportering Statistiken är inte EU-reglerad. Inget rapporteras heller till något EU-gemensamt organ. F Historik Från och med 1982 gäller nya internationella regler för skeppsmätning i Sverige (Universal Regulations No , ITC-69 9 ). Begreppet bruttoton ersattes då av bruttodräktighet. Omfattande skeppsmätningar under 1994 medförde att den totala registrerade bruttodräktigheten för torrlastfartyg och passagerarfärjor ökade avsevärt. Statistikprodukterna Den svenska handelsflottan och Svenska och utländska fartyg i svensk regi har fr.o.m. år 1998 slagits samman. Den nya statistikprodukten har fått benämningen Fartyg - Svenska och utländska fartyg i svensk regi. Uppgifter om handelsflottan redovisades redan i början av 1900-talet i Kommerskollegiums publikation Sjöfart. Här ingick även användning och bemanning. Uppgifter om inhyrda utländska fartyg har insamlats från och med I Historisk statistik för Sverige: statistiska översiktstabeller utgiven av SCB 1960, finns en tabell om handelsflottan och dess bemanning med uppgifter varje år och vissa år Verket finns digitaliserat på SCB:s webbplats ( 9 ITC-69. International convention on tonnage measurement of ships, Measurement-of-Ships.aspx

23 Fartyg 2018 Svenska och utländska fartyg i svensk regi G Kontaktuppgifter Statistikansvarig myndighet Kontaktinformation E-post Björn Tano Fredrik Söderbaum bjorn.tano@trafa.se fredrik.soderbaum@trafa.se Telefon

24 Bilaga 1 Blankett till fartygsägare

25 är en kunskapsmyndighet för transportpolitiken. Vi analyserar och utvärderar föreslagna och genomförda åtgärder inom transportpolitiken. Vi ansvarar även för officiell statistik inom områdena transporter och kommunikationer. bildades 2010 och har huvudkontor i Stockholm samt kontor i Östersund. Rosenlundsgatan Stockholm Tel Fax trafikanalys@trafa.se