2015 Uppdaterade siffror. Fler i studier, fler i arbete. Utökade sommarstudier för ökad genomströmning, trygghet och sysselsättning

Transkript

1 Uppdaterade siffror Fler i studier, fler i arbete Utökade sommarstudier för ökad genomströmning, trygghet och sysselsättning

2 Fler i studier, fler i arbete Utökade sommarstudier för ökad genomströmning, trygghet och sysselsättning Axel Cronert och Johannes Danielsson samt Saco Studentråd 2013 Citera gärna ur skriften, men ange källa. Ny utgåva med uppdaterade siffror

3 Rapportsammanfattning Juni Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning - Rapportsammanfattning med uppdaterade siffror för Saco Studentråd släppte i juni 2013 rapporten Fler i studier, fler i arbete. Där beskrivs tre problem som orsakas av högskolans sommaruppehåll: Försämrad genomströmning, otrygghet bland studenterna och ökad ungdomsarbetslöshet. Rapporten föreslår en satsning på relevanta sommarkurser, tillsammans med justeringar i studiemedlet till en kostnad på 420 miljoner kr. Läsåret 2012/2013 bedrev drygt personer heltidsstudier på svenska högskolor och universitet (UKÄ, ). Omkring tog grundlån från CSN och fick sin huvudsakliga försörjning genom studier (CSN, 2013). Förra sommaren fick enbart 8118 personer studiemedel för studier under sommarmånaderna (CSN, ). När studenter sätter studierna på paus under tre av årets tolv månader får minst av dem söka andra försörjningskällor. 1. Det omfattande sommaruppehållet skapar tre problem Genomströmningen i högskolan hämmas av att mycket studietid går till spillo. Fyra sommaruppehåll motsvarar ett års senare inträde på arbetsmarknaden, något som uppskattats kosta studenten kr i lägre livslön (Holmlund m.fl., 2008). För samhället har kostnaden skattats till det dubbla. Sverige har idag bland de högsta examensåldrarna i OECD. Flera tunga forskningsrapporter lyfter detta som ett problem i relationen till välfärdsstatens framtida försörjning (se t.ex. SOU 2011:11; Sonnerby, 2012; Uusitalo, 2011; Ds 2013:8). Sommaruppehållets 12 veckor om året borde vara lågt hängande frukt för den som vill korta examenstiderna. Sammanfattning av rapporten Fler i Studier, fler i arbete utökade sommarstudier för ökad genomströmning, stärkt trygghet och minskad arbetslöshet. Den ursprungliga rapporten skrevs av Axel Cronert (huvudförfattare) och Johannes Danielsson Saco studentråd Box Stockholm Besök: Lilla Nygatan 14 Tel växel: Bristen på säker försörjning leder till otrygghet bland studenterna. Av studenter med studiemedel, fråntas drygt sin ordinarie försörjning i och med studieuppehållet. Två av tre studenter är oroliga för sin sommarekonomi och 15 procent vet i maj inte vilken sysselsättning som väntar dem under sommaren, enligt Unionen (2012). Oron för sommaren riskerar att påverka studenternas psykiska hälsa och studieresultat under vårterminen. Ungdomsarbetslösheten stiger varje sommar. Då fler än

4 2/6 studenter är tvungna att söka arbete för sin försörjning sker en markant ökning i konkurrensen om jobben. Av statistiken nedan framgår tydligt att det är bland de yngre i arbetskraften som konkurrensen hårdnar sommartid. I snitt har den öppna ungdomsarbetslösheten ökat med 64 % mellan maj och juli de två senaste åren. Figur 1: Sommartoppar i arbetslösheten Andel av registerbaserad arbetskraft 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Inskrivna hos Arbetsförmedlingen över tid Ungdomar: Samtliga inskrivna Icke-Ungdomar: Samtliga inskrivna Ungdomar: Öppet arbetslösa Icke-Ungdomar: Öppet arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen (b). Antalet inskrivna arbetssökande, år Avser riket. Majoriteten av sommarjobben kräver högst gymnasieutbildning. I genomsnitt 85 % av de nyanmälda sommarjobben under sommaren krävde högst gymnasiekompetens. Samma siffra är 57 % för övriga året (Arbetsförmedlingen, b). Detta indikerar att studenter tränger undan personer med lägre utbildning från sommarjobben. Gruppen som drabbas unga med låg utbildning pekas dessutom ut som särskilt prioriterad i arbetsmarknadspolitiken. Studenter behöver naturligtvis också arbetsmarknadserfarenhet. Men en tredjedel av de nya studenterna på universiteten är 21 år eller äldre, vilket talar för att många redan innan de går in i studierna har fått sådan erfarenhet (UKÄ, ). Väl inne i studierna är en god arbetsanknytning viktigt, vilket Saco Studentråd ofta påpekar.

5 3/6 2. Utbudet av sommarkurser är idag begränsat och kan stimuleras Lärosätena bestämmer själva hur undervisningen ska förläggas under året, och det finns inget formellt hinder emot att anordna sommarkurser. Sommarkursutbudet är dock begränsat. Sedan 2010 har antalet sökbara sommarkurser motsvarat mellan 2,8 och 4,3% av kurserna på vårterminen. Utbudet steg i samband med en tillfällig resursökning , men har 2010 mer än halverats från 775 till 381 (UHR, ). Figuren nedan visar att antalet sökande växer samtidigt som platserna minskat. I år sökte personer, 30 % fler än år 2010 då sökte. Antalet sökande överstiger 2013 antalet intagna. Figur 2: Sökande och antagna till sommarkurser Antagna Sökande Källa: Universitets- och högskolerådet (). Antagningsstatistik Antalet sökande avser antalet förstahandssökningar till samtliga kurser. Efterfrågan på sommarstudier har historiskt sett följt utbudet av relevanta kurser. Detta har konstaterats av Högskoleverket (2005), som tidigare utrett konsekvenserna av ett utökat studieår. Studenternas prestationsgrad är mellan 42 och 55% under sommaren (SUHF, 2003), att jämföra med 80% övriga terminer. HSV påpekar att en anledning är att det sällan är kurser ur det ordinarie kursutbudet som ges. Sedan har dock kraven på studieresultat under sommarterminen

6 4/6 skärpts 1. Numera prövar CSN studenternas studieresultat från vårterminen innan de beviljar studiemedel för sommarterminen. Det gör det svårare för studenterna att få studiemedel för sommarterminen, och innebär i praktiken att prestationskraven under sommaren skärps. Man har tidigare satsat på sommarkurser i Sverige gjordes en öronmärkt satsning på platser, som var mycket lyckad enligt en utvärdering (HSV, 1998, s.79). Även år 2002 gjordes en liknande satsning. Sommarkurser är dyrare för lärosätena, bland annat på grund av dubblerade kurser, personalbrist och studenternas lägre prestationsgrad. Problemen kan dock avhjälpas med utökad samverkan mellan lärosäten och med högre ersättningsbelopp för sommarkurser (HSV, 2005; SUHF, 2003). 3. Tre konkreta åtgärder för fler relevanta sommarkurser Med utgångspunkt i problembilden och tidigare erfarenheter föreslår Saco Studentråd en tredelad satsning på fler relevanta sommarkurser. I år kan vi glädjande konstatera att det tredje benet i satsningen redan är genomfört, sommaren. a) Särskilda medel för att stimulera utbudet av relevanta sommarkurser. Sommarkurser medför ökade kostnader som idag inte finansieras i resurstilldelningssystemet. Vi föreslår att lärosätenas anslag höjs med 15% av den totala intäkten för en helårsstudent, för sommarkurser som kan tillgodoräknas i examen. Satsningen är uttalat permanent. b) Sommaranpassning av studiemedlet. Den samhällsekonomiska vinsten bygger på att studenter väljer att studera i högre takt. Vi föreslår att studiemedlet ges för samtliga tolv veckor när studiemedel beviljats för 15 hp. Det ger studenten två veckors försörjd ledighet. Dessutom införs ett sommartillägg med 125 kr/vecka på bidraget och 250 kr/vecka på lånet. Det ger en drivkraft att välja studier framför okvalificerade sommarjobb. c) Skärpta krav på studieresultat under sommarterminen satsningen genomförd. För att sommarstudier ska vara lönsamma behöver prestationsgraden vara densamma som under övriga terminer. Sedan förra sommaren har CSN skärpt reglerna för beviljning av studiemedel för sommarterminen. Numera prövas resultatet från vårterminen. I praktiken innebär detta att kraven på studieresultat under sommarterminen skärpts. 1 Sommarterminen räknas tidigare ihop med vårterminen för studiemedelsvillkoret på 75% godkända hp. För den som fått 30 hp godkända under vårterminen återstod då 3,75 hp att klara på sommarterminen.

7 5/6 4. Ekonomiska konsekvenser av förslaget Beräkningarna bygger på att studenter, hälften av de heltidsstuderande med studielån, tar 15 högskolepoäng på sommaren. Studenterna antas vara jämnt fördelade över olika utbildningar och kostar därmed staten i genomsnitt kr/läsår 2. Prestationsgraden förväntas vara samma som under resten av året, vilket är en avsikt med förslaget. Lärosätena stimuleras med knappt 15% av kostnaden av en helårsstudent, kr per sommarstudent. Sommarterminen motsvarar 10 veckors studier av 40 veckors helårsstudier kr betalas därför ut för studenter. Det resulterar i en årlig utgiftsökning på drygt 192 miljoner kr studenter ges ökade studiebidrag (125 kr/vecka) och lån (250 kr/vecka) under 10 veckor, samt två veckors ytterligare studiemedel på sommaren (1664 kr kr). Det motsvarar utbetalningar på 224 miljoner kr i bidrag, och 470 miljoner kr i lån. CSN subventionerar låntagarens räntebetalningar med 30% av den ränta som betalas till Riksgäldskontoret. Givet en räntesats på 2,7% medför det utökade grundlånet subventionskostnader på 3,8 miljoner. Sammanlagt innebär detta utgiftsökningar på 420 miljoner kronor för studenter, eller knappt 5500 kr per förväntad sommarstudent. För 420 miljoner kronor skulle studenter få möjligheten att studera även under sommaren. De skulle bli klara snabbare med sin examen, samtidigt som de fick sin ekonomi tryggad året om. Det tidigare arbetsmarknadsinträdet som detta skulle medföra förväntas ge intäkter till statskassan i form av ökade skatteintäkter. Studenternas frånvaro från arbetsmarknaden under sommaren skulle också lätta trycket på sommarjobben, vilket innebär uteblivna utgifter för åtgärder riktade till unga arbetslösa. 2 Detta antagande medför sannolikt en högre kostnad än vad som i själva verket skulle uppstå, eftersom att många av de studenter som läser dyrare utbildningar inom vården har goda möjligheter till sommarjobb.

8 6/6 Referenser Arbetsförmedlingen. Beställd statistik: Antalet inskrivna arbetssökande år Avser riket. (a) Arbetsförmedlingen. Beställd statistik: Antalet nyamnälda lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet -. (b) Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Studiestödsstatistiken (2013) Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Beställd statistik: Antal studerande med studiemedel från CSN på sommarkurser på högskolor och universitet () Cronert, A och Danielsson, J: Fler i studier, fler i arbete utökade sommarstudier för ökad genomströmning, stärkt trygghet och minskad ungdomsarbetslöshet. Saco Studentråd, Ds 2013:8. Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen: delutredning från Framtidskommissionen. Stockholm: Norstedts Juridik AB (2013). Holmlund, B., Liu, Q., Nordström Skans, O. Mind the gap? Estimating the Effects of Postponing Higher Education, Oxford Economic Papers, 60: (2008). Högskoleverket. Särskilda utbildningssatsningar vad blev det av dem? (1998). Högskoleverket. Konsekvenser av ett utökat studieår (2005). Högskoleverket. Årsrapport 2012 (2012). SO U 2011:11. Långtidsutredningen Stockholm: Fritzes (2011). Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. För- och nackdelar med ett utökat studieår (2003). Unionen. Studenters sommarekonomi (2012). Universitets- och högskolerådet. Utdrag ur Antagningsstatistik () Universitetskanslersämbetet. Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2013). Universitetskanslersämbetet. Årsrapport (). Uusitalo, R. Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder? Bilaga 3 till Långtidsutredningen LU2011 (2011).

9

10 Saco studentråd Statistik över ungdomsarbetslöshet under sommaren, utbud av sommarkurser samt ansökningar till sommarkurser Län Blekinge län Utlysta sommarjobb Jobb utan krav på högre kompetens än gymnasium Öppen ungdomsarbetslöshet under somrarna Snitt av juli 2013 och juli (%- enheter) (%) Lärosäte Kurser Sommaren sommarkursutbud kursutbud på våren Ansökning ar till sommarkur ser Antagna till sommarkurser Studenter Studenter med studiemedel sommaren 2013 Blekinge tekniska högskola 5-80% +633% % % % Totalt 93% 10% + 5% + 105% 5-80% +633% % Dalarnas län Högskolan Dalarna 4-20% +0% % % % Totalt 84% 7% + 2% + 39% 4-20% +0% % Gotlands län Campus Gotland * Numer del av Uppsala universitet Totalt 91% 3% + 0% + 6% Gävleborgs län Högskolan i Gävle % -2% % % 82-89% Totalt 85% 11% + 5% + 78% % -2% 82-89% Hallands län Högskolan i Halmstad 2-33% -23% 87-20% 60-20% 33-79% Totalt 87% 6% + 2% + 57% 2-33% -23% 33-79% Mittuniversitetet, Jämtlands län Östersund* Totalt 75% 7% + 3% + 76% Jönköpings län Högskolan i Jönköping 4-20% -4% % % 86-9% Totalt 89% 6% + 2% + 56% 4-20% -4% 86-9% Kalmar län Linnéuniversitetet* Totalt 89% 6% + 2% + 58% Kronobergs län Linnéuniversitetet* Totalt 96% 7% + 3% + 61% Norrbottens län Luleå tekniska universitet 10-9% +9% 155-4% % 18-82% Totalt 91% 6% + 2% + 44% 10-9% +9% 18-82%

11 Saco studentråd Statistik över ungdomsarbetslöshet under sommaren, utbud av sommarkurser samt ansökningar till sommarkurser Län Utlysta sommarjobb Jobb utan krav på högre kompetens än gymnasium Öppen ungdomsarbetslöshet under somrarna Snitt av juli 2013 och juli (%- enheter) (%) Lärosäte Kurser Sommaren sommarkursutbud kursutbud på våren Ansökning ar till sommarkur ser Antagna till sommarkurser Studenter Studenter med studiemedel sommaren 2013 Skåne län Högskolan Kristianstad 7-30% +1% % % % Lunds universitet 20-26% -4% % % % Malmö högskola 5 +25% +2% % % 54-82% Totalt 73% 10% + 4% + 79% 32-22% -2% % Stockholms län Teologiska Högskolan Södertörns högskola 1-50% +4% % 0-100% 22 0% Beckmans Designhögskola % Ersta Sköndal högskola % Gymnastik- och idrottshögskolan % Handelshögskolan Karolinska Institutet 0-100% +0% 0-100% 0-100% 42-22% Konstfack 1 0% +167% % 40-11% 5-38% Kungliga Konsthögskolan % Kungliga musikhögskolan % Kungliga Tekniska Högskolan 17 +6% +8% % % 593-6% Röda Korsets Högskola % Stockholms dramatiska högskola % Stockholms universitet 47-8% -8% % % % Teaterhögskolan/Sth lms Dramatiska högskola % Totalt 78% 6% + 2% + 44% 66-7% +4% %

12 Saco studentråd Statistik över ungdomsarbetslöshet under sommaren, utbud av sommarkurser samt ansökningar till sommarkurser Län Södermanlands län Utlysta sommarjobb Jobb utan krav på högre kompetens än gymnasium Öppen ungdomsarbetslöshet under somrarna Snitt av juli 2013 och juli (%- enheter) (%) Lärosäte Inget lärosäte i länet Kurser Sommaren sommarkursutbud kursutbud på våren Ansökning ar till sommarkur ser Antagna till sommarkurser Studenter Studenter med studiemedel sommaren 2013 Totalt 93% 10% + 3% + 56% Uppsala län Johannelunds teologiska högskola % Newmaninstitutet % SLU, Uppsala* Uppsala universitet 34-28% +1% % % 816-3% Totalt 77% 7% +3% +78% 34-28% +1% 916-3% Värmlands län Karlstads universitet 8 +14% +3% % 330-4% % Totalt 83% 9% +4% +89% 8 +14% +3% % Västerbottens län SLU, Umeå* Umeå Universitet % -1% % % % Totalt 80% 7% +3% +60% % -1% % Västernorrlands län Mittuniversitetet* Sundsvall/Härnösan Totalt 91% 10% +4% +71% Västmanlands län Mälardalens Högskola 4 0% -16% % % % Skogsmästarskolan/S LU* Totalt 86% 10% +4% +67% 4 0% -16% % Västra Götalands län Högskolan i Borås 2-60% -17% % 114 7% 77-13% Chalmers tekniska högskola % % Göteborgs universitet % 0% % % % SLU, Skara* Högskolan i Skövde % -5% % 554-4% % Högskolan Väst 0-100% -7% 0-100% 0-100% % Totalt 86% 8% +3% +61% % -2% %

13 Saco studentråd Statistik över ungdomsarbetslöshet under sommaren, utbud av sommarkurser samt ansökningar till sommarkurser Län Utlysta sommarjobb Jobb utan krav på högre kompetens än gymnasium Öppen ungdomsarbetslöshet under somrarna Snitt av juli 2013 och juli (%- enheter) (%) Lärosäte Kurser Sommaren sommarkursutbud kursutbud på våren Ansökning ar till sommarkur ser Antagna till sommarkurser Studenter Studenter med studiemedel sommaren 2013 Örebro län Örebro universitet 5-55% +9% % 95-57% 37-46% Totalt 91% 9% +4% +96% 5-55% +9% 37-46% Östergötlands län Linköpings Universitet 10 11% -9% % % % Totalt 77% 9% +4% +86% 10 11% -9% % Riket 85% 8% +3% +64% Samtliga lärosäten 381-8% -2% ( st) +3% (1%) ( st) +8% % * Länsöverskridande lärosäten, redovisade separat Jämtland + Västernorrland Kronoberg + Kalmar (Linné fr.o.m. VT10) Skåne län, Upplands län, Västerbottens län, Västmanlands län och Västra Götalands län Mittuniversitetet 43 0% -23% % % % Linnéuniversitetet % -3% % % % Sveriges Lantbruksuniversitet 31 +7% +3% 644-5% 488-5% % Källor: Utlysta sommarjobb: Arbetsförmedlingen (c). Nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet, sept aug Öppen ungdomsarbetslöshet: Arbetsförmedlingen (b). Inskrivna arbetssökande, år Kurser och studenter: UHR (). Antagningsstatistik 2013-, sökbara kurser under vårtermin och sommartermin samt CSN (b). Studerande med något studiemedel från CSN på sommarkurser på högskolor och universitet 2013

14 Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi samlar framtida akademiker inom de flesta utbildningsområden. Tillsammans är vi omkring medlemmar av Sacos medlemmar. Saco Studentråd vill påverka utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra studenters och nyexaminerades situation. Saco Studentråd är ett partipolitiskt obundet rådgivande organ till Sacos styrelse. Vi drivs för studenter, av studenter. Saco Studentråd, Box 2206, Stockholm Tel: ,