REVIDERAD DATUM Plan och Riktlinjer Reglemente för hingstar i tinkerhästavel Reglemente för avelsvärdering av ston och unghästar

Transkript

1 REVIDERAD DATUM Plan och Riktlinjer Reglemente för hingstar i tinkerhästavel Reglemente för avelsvärdering av ston och unghästar

2 1 Svenska Tinkerhästsällskapet - Plan och riktlinjer Organisation STS:s säte och ekonomiska resurser Ändamål Föreningens sammansättning och styrelse Ickediskriminering och offentlighet Överklagande Rasbeskrivning Avelsmål Avelsbas/databas Avelsvärdering Stambok Registrering Identitet Hästpass Svenska Tinkerhästsällskapet Reglemente för hingstar i tinkerhäst avel Allmänt Syfte med avelsvärdering och bedömningar Avelsvärdering av hingstar Krav för deltagande Individprövning Identitet Härstamning Exteriör Prestationer Hälsotillstånd Dopingregler Avkommeprövning Metoder m.m. för fastställande av avelsvärdesklass Avelsvärderingsnämndens beslut Avelsvärderingsbevis Krav för att hingst skall få användas i avel Språngrullahantering Avelsvärderingsnämnd Sammansättning... 17

3 2 5.2 Arbetsuppgifter Avelsvärderingstillfällen Sundhetskontroll Interimistisk besiktning i landet Interimistisk besiktning utom landet Särskild om fruktsamhetskontroll Redovisning av resultat Dispens från gällande regler Överklagan av avelsvärderingsresultat Ansvar för lämnade uppgifter Underrättelse om beslut Jäv Hingstägares skyldigheter och rättigheter Defektlista Avelsvärdesklass Svenska Tinkerhästsällskapet Reglemente för avelsvärdering av ston och unghästar Allmänt Syfte med avelsvärdering och bedömningar Avelsvärderingsberättigade hästar Avelsvärdering av ston Individprövning av ston Härstamning Exteriör Prestationer Hälsotillstånd Avkommeprövning Avelsvärderingsbevis och avelsvärderingsbeslut Bedömning av hästar Krav för deltagande Bedömningar Avelsvärdesklasser/tillståndsklasser Dispensansökan Överklagan av avelsvärdes/tillståndsklass beslut Jäv Regler för officiella utställningar och andra arrangemang vars resultat är avelsvärderingsgrundande... 28

4 Utställning eller annat arrangemang Propositioner Klasser Bedömning Resultatredovisning Regler för sommarpremiering Allmänna bestämmelser Visningsberättigade hästar Bedömning Bedömning av äldre ston Tidigare godkända hingstar Mätning Prestationer Underkänt prestationsprov Kvalitetsklasser Belöningar till unghästar Ombedömning av häst Avvisning från premiering Organisation och ansvarsområden STS:s ansvarsområde Regional administratör Premieringsförrättaren Hästägaren anmälaren... 31

5 4 Svenska Tinkerhästsällskapet - Plan och riktlinjer 1. Organisation Svenska Tinkerhästsällskapet (nedan kallad STS) är en rikstäckande, ideell förening som år 2011 har 210 medlemmar. STS är fullvärdig dotterstambok till Het Nederlands Stamboek voor Tinkers (NSvT), som är av EU godkänd moderstambok för rasen. STS har i samarbete med NSvT verkat för en seriös import och avel av tinkerhästar. 1.1 STS:s säte och ekonomiska resurser STS har sitt säte där kassören bor. Styrelsen kan besluta om annat om man av praktiska skäl så finner lämpligt. Föreningen har sitt kansli hos den person eller organisation som har styrelsens uppdrag att ansvara för registrering, passutfärdande och avelsrapportering. Det är detta kansliet som myndigheter och andra skall kommunicera med i frågor rörande passfrågor, registrering och avelsrapporteringar. Uppdaterade kontaktuppgifter och kansliets öppettider finns på STS hemsida, samt i STS officiella tidning Tinkertankar. Föreningens ekonomi utgörs av medlemsavgifter, avgifter för registreringar, stambokföringar, avelsvärderingar, premieringar och utställningar. 1.2 Ändamål STS skall ansvara för att förvaltningen sköts i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur som används till avel m.m. (SJVFS 2010:61). STS står som ansvarig gentemot Jordbruksverket för att passutfärdande, registrering och avelsrapportering sker enligt gällande lagar och föreskrifter. Dessutom ska STS verka för att bygga upp och stimulera intresset för tinkerhästen, dess historia och användning samt att verka för en seriös import, avel och uppfödning av sunda och harmoniska hästar. 1.3 Föreningens sammansättning och styrelse STS består av de officiella utskotten styrelse, valberedning, avelskommitté (AK), registrator samt revisorer. Samtliga väljs i samband med ordinarie årsmöte. STS:s styrelse ska minst bestå av: ordföranden samt 5 ordinarie ledamöter (1 vice ordförande, 1 sekreterare, 1 kassör, 2 ledamöter) samt 3 suppleanter. Styrelsemedlem ska vara medlem i föreningen. Mandatperioden för samtliga ledamöter är 2 år med val växelvis varje år. STS:s styrelse knyter efter behov till sig extern kompetens vad gäller t ex juridiska frågor. 1.4 Ickediskriminering och offentlighet Vid allt beslutsfattande tillämpas principen om ickediskriminering av uppfödare eller ägare. Uppgifter om registrering och moment som ingår i detta skall vara offentliga. Föreningen är en öppen och demokratisk förening varför samtliga protokoll är offentliga för föreningens medlemmar. STS förbinder sig i frågor gällande stambokföring och registrering att tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor om parts rätt att få del av uppgifter, om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut. Föreningens ordförande bär huvudansvaret för att föreningens arbete undviker jävsituationer och att principen om icke diskriminering följs. Undvikandet av jävssituationer vid urval av rasrepresentant till premiering regleras genom paragraf 24 i STS stadgar. Registratur, stamboksredaktion samt kansli är öppet efter överenskommelse.

6 5 1.5 Överklagande Överklagande görs till besvärsnämnden. I skrivelsen ska klagande ange de beslut som överklagas, den ändring i beslut som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. Skrivelsen ska vara besvärsnämnden tillhanda inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut angående registrering och stambokföring kan endast överklagas till STS besvärsnämnd. Besvärsnämnden är sista instans inom STS för prövning av styrelsens beslut. Besvärsnämnden består av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutförande med minst tre av ledamöterna närvarande, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst. Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt om uppgift om vilka som deltagit i beslutet. I de fall som besvärsnämndens beslut går den klagande emot skall denne, när beslutet delges, erhålla upplysningar om följande förhållanden: att beslutet kan överklagas om klaganden anser att avelsvärderingen eller handläggningen av ärendet eller frågan ej har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan- och riktlinjer, att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med 19 lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m., samt ange vad den klagande har att iakttaga, enligt 2 lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna upptas till prövning. 2. Rasbeskrivning Storlek, typ och färgteckning följer moderföreningens ändamål och inriktning enligt nedan. Romani cob: Utseende som helhet: Robust, stadig, i allmänhet kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning. Mankhöjd: 135 cm till 156 cm. Färg: Alla färger tillåtna. Huvud: Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp Hals: Stadigt byggd hals, normal till kort. Får vara placerad lågt på bröstkorgen. Underhals är inte önskvärt. Manke: Välmarkerad. Rund manke förekommer. Bogblad: Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer.

7 6 Ben: Hårda och torra. Normalt till lite kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Kotan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar. Rygg och länd: Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten. Bringa: Normal bredd. Kors: Tillräcklig långt, något sluttande, brett och muskulöst. Hovar: Ska vara likformade, stora och hårda. Behåring och man: Normal till kraftig, passande till typen. Rörelse: Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt. Romani grai: Utseende som helhet: I motsats till Romani Cob en något lättare byggd häst. Utstrålningen är lugn och självsäker. Mankhöjd: 135 cm till 156 cm. Avvikande mått upp till 170 cm förekommer. Färg: Alla färger är tillåtna. Huvud: Uttrycksfullt, romersk nosrygg förekommer sporadiskt. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp. Hals: Normal till bra längd. Halsens ansättning tenderar till en mer vertikal ställning. Halsen får ej ha för lite muskler och skall vara väl ansatt. Underhals är inte önskvärt. Manke: Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen. Bogblad: Bra längd. Välvinklad ej brant. Ben: Hårda och torra. Benad till storleken. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot

8 7 underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Rygg och längd: Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten. Bringa: Normal bredd. Kors: Tillräcklig långt, något sluttande. Tillräckligt brett och muskulöst. Hovar: Ska vara lika formade, och hårda men inte för stora. Behåring och man: Normal. Rörelse: Kraftfull, vägvinnande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt. Romani vanner: Utseende som helhet: Robust, stadig och i allmänhet, kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning. Mankhöjd: 156 till 170 cm. Färg: Alla färger är tillåtna. Huvud: Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp. Hals: Får vara något kort. Halsen får ej vara muskelfattig och skall vara väl ansatt. Underhals är inte önskvärt. Vuxna hingstar har ofta hög mankam. Manke: Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen. Rund manke förekommer. Bogblad: Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer. Ben: Hårda och torra, kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar Rygg och länd: Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

9 8 Bringa: Muskulös och bred. Kors: Tillräcklig långt, något sluttande, brett och med stora muskler. Hovar: Ska vara lika formade, stora och hårda. Behåring och man: Normal till kraftig, passande till typen. Rörelse: Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett bra naturligt sätt. Markbundna rörelser förekommer. 3. Avelsmål STS:s mål är att bevara rasens goda dragegenskaper men även de egenskaper som "allround" häst, en häst passande för både ridning och körning. STS värnar om den traditionella tinkerhästtypen och arbetar för att fortlöpande ha god samverkan med föreningar och personer runt om i världen som värnar för tinkerhästens bevarande i framtiden. STS arbetar för att god och riktig information om dessa hästar finns att tillgå, samt att verka för att bibehålla rasens särdrag genom att delge en seriös och korrekt information om tinkerhästar, att verka för en seriös avel och uppfödning samt en seriös import av tinkerhästar. Detta för att vidmakthålla och förbättra rasens goda egenskaper och sundhet. 3.1 Avelsbas/databas Grundregistrering och passutställande sker i Sverige av tinkerhästar och tinkerpartbreed födda i Sverige. Registrering i STS databas görs även av importerade hästar med giltiga passhandlingar finns det 1000 registrerade tinkerhästar i Sverige, ca 4000 i moderstamboken i Holland samt ca 2000 i övriga europeiska dotterstamböcker till NSvT, vilket säkerställer en mycket god avelsbas. Under året görs ca stycken betäckningar av registrerade tinkerhingstar och ca 100 hästar registreras i vårt register. STS för sin databas i enlighet med EU-kommissionens förordning 504/2008. STS Registrator och biträdande registratorer utför de myndighetsutövande uppdrag som ålagts avelsorganisationen STS. 3.2 Avelsvärdering STS arrangerar årligen avelsvärderingar av tinkerhästar grundad på exteriörbedömning, utförande av bruksprov i körning eller ridning, hälsotillstånd samt avkommeprövning. Härstamning avgör om hästen tilldelas avelsvärdesklass eller tillståndsklass. Varje år kommer 2 premieringar och en riksutställning att inplaneras. Dessa arrangemang är stambokföringsgrundande för ston, samt avelsvärderingsgrundande för ston och hingstar.1-2 avelsvärderingar för hingstar kommer också att planeras. Om behov uppstår kommer externa tjänster att inköpas för att säkerställa att avelsvärdering/premiering av tinkerhästar kan ske väl fördelat över Sverige. Vidare kan extern resurs söka hos STS Avelskommitté (AK) om att få visning/utställning godkänd som avelsvärdesgrundande, AK bifaller sådan ansökan om organisationens krav på säkerhet, icke diskriminering och utförande uppfylls.

10 9 I dagsläget finns ett antal svenska domare som är godkända att döma rasen tinker. Organisationen har dessutom ett pågående program (år 2011) för utbildande av exteriördomare för rasen. STS har utöver det möjlighet att använda godkända domare från både moderstamboken NSvT samt från övriga dotterstamböcker i Europa. STS Avelskommitté utser varje år en avelsvärderingsnämnd för hingst bestående av: 1 ordförande(av organisationen godkänd exteriördomare), 2 ledamöter (av organisationen godkända exteriördomare), 1 suppleant (av organisationen godkänd exteriördomare) samt 1 rasrepresentant utsedd av organisationen. Avelsvärderingsnämnden fattar alla beslut om eventuella höjningar/sänkningar av avelsvärdesklass för hingst. Registrator och biträdande registrator ansvarar för kontroll och arkivering av de uppgifter och dokument som inkommer i samband med avelsvärderingar, premieringar samt övriga avelsvärdesgrundande arrangemang såsom tävlingsresultat och exteriörprotokoll, och tillser att dessa finns tillgängliga vid bedömning av till exempel avelsvärde. Registratorn beslutar om eventuell höjning av avelsvärdesklass för sto. En avelsvärdesklassning fastställs normalt första gången när hästen genomgått individprövning (exteriör, prestation och hälsotillstånd). Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande noggrannhet görs en ny avelsvärdesklassning. Klassningen justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till individprövning. Hästar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individen och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas. 4. Stambok I STS Huvudregister (H) finns alla hästar som är registrerade som tinkerhäst. Häst införd i Huvudregistret (H) kan ha tillträde till någon av fölböckerna (F), Grundstamboken (GS) eller Riksstamboken (RS) enligt regler för dessa. STS stambok för tinkerhästar är fortfarande under uppbyggnad och är därför tillsvidare en öppen stambok. När ett tillfredställande antal djur införts i stamboken kommer denna att stängas. Beslut om att stänga stamboken för ytterligare djur kommer att tas gemensamt med NSvT (moderstamboken). STS stambok är godkänd av moderstamboken (NSvT), och en kompletteringsregistrering av hästar mellan moderstambok och dotterstamböcker kan ske utan hinder. Vid eventuell tveksamhet om en hästs placering vid flytt mellan stamböckerna rådfrågas NSvT om lämplig placering. o Häst som är registrerad i NSvTs Allmän sektion är berättigad att registreras i STS Huvudregister. o NSvTs Allmän sektion är uppdelad i Stambok och Sidobok 1. o STS Huvudregister är uppdelat i Grundstambok och Riksstambok. o Hästar som är registrerade i NSvTs Fölbok är berättigade att registreras i STS:s motsvarande Fölbok. o NSvT har ett Tillfälligt fölregister där ännu ej chipmärkta föl registreras. Detta register finns inte i STS:s stambok utan dessa föl blir registrerade i STS:s Fölbok då de är id-kontrollerade och chipmärkta (id-kontroll skall ske vid moderns sida), eller via DNA-analys har en bekräftad stam. o Hästar registrerade i NSvTs Sidosektion är berättigade till att registreras i STS Sidoregister. Införande eller kompletteringsregistrering i ovan nämnda stambok och register sker efter att ägaren ingett skriftlig ansökan till föreningens stambokförare. För hästar med otypade alt okänd förälder/föräldrar är rasen obekräftad fram till godkänd inspektion

11 10 utförd av någon av STS utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT (Netherland Studbook voor Tinkers). För utfärdande av pass ska individen vara rastypsgodkänd enligt ovan. Stambokförd hästs avelsvärderingsklass kan endast ändras genom avkommors premierings- och utställningsmeriter. Stambok och register indelas i följande kategorier: Huvudregister (H) Grundstambok (GS) Avd I, II, III Riksstambok (RS) Sidoregister (X) Fölbok (FIII) Avd III Fölbok (FII) Avd II Fölbok (FI) Avd I Riksstambok Fölbok (RSF) Fölbok Regler för införande i Sidoregister (X) Till sidoregistret äger häst tillträde som är känd korsning mellan tinkerhäst och häst av annan ras. Undantag är korsning mellan tinkerhäst och någon av de raser som nämns i Regler för införande i Huvudregister (H) sista stycket. Regler för införande i Huvudregister (H) Tinkerhäst med verifierad stamtavla äger tillträde till Huvudregistret (H). För häst med en eller två okända föräldradjur, är rasen bekräftad först efter godkänd inspektion utförd av någon av STS:s utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT tidigast när djuret är 3 år gammalt, hästen äger då tillträde till Huvudregistret. Hästar införda i moder- eller övriga dotterföreningars motsvarighet till STS Huvudregister och dess samböcker äger tillträde till STS Huvudregister med dess stamböcker enligt ovan upprättade principer, grundade på föräldradjurens registrerade status i moder- eller dotterföreningen. Häst införd i Huvudregistret (H) kan ha tillträde till någon av fölböckerna (F), Grundstamboken (GS) eller Riksstamboken (RS) enligt regler för dessa. Häst kan även vara införd i Huvudregistret utan att ha tillträde till någon av stambokens delar. Häst registrerad som Irish Cob, Gypsy Vanner, Coloured Horse, Traveller Pony, Black and White och Traditional Cob, äger tillträde till Huvudregistret (H) efter godkänd inspektion enligt ovan. Sådan häst tilldelas registreringsnummer kopplat till befintligt EULN, och blir därmed tillgänglig för avel av tinkerhäst. Avkomman efter tinkerhäst och häst av någon av ovan nämnda raser äger tillträde till Huvudregistret (H) efter godkänd inspektion enligt ovan eller då båda föräldradjuren är införda i Huvudregistret (H).

12 11 Regler för införande i Grundstambokens Fölbok Avd I (FI) Föl med föräldrar i Grundstambok avd I (GSI) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Riksstambok. Avd II (FII) Föl med föräldrar i Grundstambok avd II (GSII) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd I (GSI). Avd III (FIII) Föl med föräldrar i Grundstambok avd III (GSIII) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd II (GSII). För föl med föräldradjur i olika avdelningar av stamboken är det föräldradjuret med lägst avdelning som är styrande för fölets placering i Fölbok. Regler för införande i Grundstambok Avd I (GSI) Kvalificerade för införande i Grundstambok avd I (GSI) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd II (FII) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente. Avd II (GSII) Kvalificerade för införande i Grundstambok avd II (GSII) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd III (FIII) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente. Avd III (GSIII) Kvalificerade för införande i Grundstambok avd III (GSIII) är tinkerhäst registrerad i Huvudregistret(H) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente. Grundstamboken är uppdelad i en Hingstbok och en Stobok. Regler för införande i Riksstambok (RS) Kvalificerade för införande i Riksstambok (RS) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd I (FI) och Rikstambokens fölbok och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente. Riksstamboken är uppdelad i en Hingstbok och en Stobok. Regler för införande i Riksstambokens Fölbok (RSF) Föl med föräldrar i Riksstambok (RS) med betäckning verifierad via språngrulle och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Riksstambok.

13 12 Regler för föl efter hingst godkänd i moderstambok eller övriga dotterstamböcker Föl efter sto stambokfört i STS och hingst godkänd av moderstamboken NSvT eller dotterstambok till denna äger tillträde till fölbok enligt samma principer som om hingsten vore stambokförd i STS (se Regler för införande i fölbok). Stamboksstatus på hingsten måste kunna verifieras genom stamboksbevis eller dylikt. Regler för avkomma efter hingst avelsgodkänd i annan än ovan av EU godkänd stambok för Tinker Avkomma efter sto stambokfört i STS och hingst enligt ovan äger tillträde till stambok, hingstens stambokstillhörighet måste kunna verifieras och betäckningsrapport/språngsedel måste finnas. Byte av avdelning i stambok STS har idag inte olika avdelningar inom grund- och riksstambok som är grundade på meriter annat en de meriter som hästen erhållit vid officiell utställning/premiering (individprövning). Byte av avdelning inom stamboken på annan merit är därför inte aktuell. Resultat av individprövning från 3 års ålder är meriterande för flyttning från Fölböckerna tillhörande ovan nämnda stamboksdelar. Häst i fölbok som ej individprövas, eller ej uppnår tillräckligt resultat vid individprövning för att kunna stambokföras i Grundrespektive Riksstambok kvarstår i Fölbok. Föl efter sådan häst äger tillträde till Grundstambok III efter samma princip som om föräldradjuren endast är registrerade i Huvudregistret. Se kvalificeringskrav för GSIII. 5. Registrering STS utfärdar pass, tilldelar registrerade hästar ett UELN nummer samt eventuellt annat godkänt svenskt registreringsnummer. Som uppfödare registreras, den person som äger stoet alternativt den person som kan visa upp ett avtal undertecknat av stoägaren vid tidpunkten för betäckningen. Avtalet skall visas upp senast i samband med ingivandet av registreringsansökan. Hästar som redan innehar godkänt EU-pass erhåller ett registreringsbevis med svenskt registreringsnummer som kopplas till befintligt UELN nr. Beträffande regler för hästs införande i Huvud- eller Sidoregister se punkt 4 Stambok. 5.1 Identitet För registrering i STS krävs chipmärkning. Härstamning säkras genom betäckningsrapport eller DNA-analys. Föl skall identifieras vid moderns sida av godkänd ID kontrollant, om detta inte är möjligt krävs DNA analys. I registreringsbeviset/passet finns livsnummer, registreringsnummer, chipnummer, signalementsbeskrivning samt fotografi av hästens högra och vänstra sida. Dessutom eventuell stamtavla i X led, samt uppfödare. Registrerad ägare finns på separat ägarbevis som utställs av STS registrator. 5.2 Hästpass Hästpass utfärdas i enlighet med EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. En registrator samt biträdande registratorer är utsedda av föreningen. Registratorns adress är liktydig med föreningens kansli (se punkt 1.1). Registratorn och biträdande registratorer svenskregistrerar, utfärdar pass samt sammanställer avelsrapporteringar för hästar som är registrerade i STS.

14 13 I händelse av registratorns ledighet eller sjukfrånvaro kan medlemmar i föreningen vända sig till den biträdande registratorn. En kopia av de uppgifter som finns i föreningens databas kommer att finnas tillgänglig även för ersättaren varför t ex telefontider kommer att kunna hållas även när ordinarie registrator inte är i tjänst. De hästar som får pass i STS tilldelas ett unikt UELN nummer i en svensk registerdatabas. Detta är uppbyggt av den svenska landskoden, rasens databasnummer samt ett individuellt löpnummer för varje ras, som kan vara ex. individens registreringsnummer. Som uppfödare registreras normalt sett stoägaren men det kan också till exempel vid leasing vara en annan person. Icke kompletta registreringshandlingar sparas i 3 månader från det att avsändaren informerats om behov av komplettering. Om komplettering ej är föreningen tillhanda efter 3 månader avslås ärendet med ett överklagningsbart beslut. Beslutet skickas tillsammans med de inkomna handlingarna åter till avsändaren. Förkommen passhandling hanteras i enlighet med vad som stadgas i EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. STS har, för att underlätta för hästägarna, för avsikt att införa så kallade Smart Cards i enlighet med EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur. Avgifterna för utfärdande av hästpass kommer att tas ut efter en beräkning av självkostnadspris.

15 14 Svenska Tinkerhästsällskapet Reglemente för hingstar i tinkerhäst avel 1. Allmänt Svenska Tinkerhästsällskapet utfärdar med utgångspunkt från dess antagna Plan och Riktlinjer, reglemente rörande hingstar i avel av rasen Tinkerhäst i Sverige. 2. Syfte med avelsvärdering och bedömningar Syftet med avelsvärdering är att främja kvalitet och utveckling av svensk hästavel samt att förebygga ärftliga sjukdomar hos djur. Avelsvärdering genomförs med hjälp av individbedömning och avkommeprövning. Avelsvärderingen ger möjlighet till urval av hingstar satt i relation till av STS uppsatta avelsmål. Resultat från bedömningarna skapar dessutom underlag för planering och rådgivning. 3. Avelsvärdering av hingstar Avelsvärdering utförs av STS godkända extriördomare. Dessa skall ha goda kunskaper om avelsvärdering och om tinkerhästen. 3.1 Krav för deltagande En hingst, 3 år och äldre, som inte enbart är avsedd för avel inom annan avelsorganisation kan avelsvärderas enligt dessa regler under förutsättning att hingstens identitet är fastställd på sätt som framgår av Jordbruksverks föreskrift (SJVFS 2005:71) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur samt registrerad hos STS. Hingsten ska vara anmäld till avelsvärdering enligt STS:s anvisningar. 3.2 Individprövning Individprövning av hingstar omfattar exteriör, hälsotillstånd och i förekommande fall prestationer Identitet Vid individbedömningen skall hingstens identitet kontrolleras mot åberopad identitetshandling/pass. Om tveksamhet föreligger om en hingsts identitet skall nämnden begära DNA-undersökning eller annan metod även om sådan tidigare utförts Härstamning Hingst ska vara införd i huvudregister. Hingst med känd härstamning erhåller avelsvärdesklass och avelsvärderingsbevis. Hingst utan känd stam skall vara rastypsgodkänd av antingen STS, moderstamboken NSvT eller dotterstambok till denna. Sådan hingst erhåller ett protokoll från avelsvärderingen och tillståndsklass Exteriör Hingstens konstitution och rörelser skall bedömas och beskrivas i förhållande till dess ålder, avelsmål och användningsområde för rasen fastställda rasstandarden. Exteriört bedöms följande moment: - Typ - Huvud, hals och bål - Extremiteter - Skritt - Trav

16 15 En 50 poängskala tillämpas där maximalt 10 poäng per delmoment kan ges. Bedömningar som inte genomförts av en avelsvärderingsnämnd, men som skett vid utställningar och visningar som är avelsvärderingsgrundande, ska ingå i den samlade bedömningen av en hingsts exteriör. Hingsten ska vid avelsvärderingstillfället mätas avseende mankhöjd och skenbensomfång. Hingstar som mäter under 135 cm eller över 170 cm i mankhöjd kan ej erhålla högre typpoäng än 7. Färg: Alla färger är tillåtna. Tinkerhäst bör visas i sin naturliga behåring, oklippt utan flätor och andra man- och svansuppsättningar Prestationer Godkänt bruksprov krävs för avelsgodkännande. Ridprov kan genomföras tidigast vid 4 års ålder. Som godkänt bruksprov räknas också placering i officiell tävling i någon gren där hästen är under ryttare eller kusk. Tävlingar och prov arrangerade och sanktionerade av föreningar anslutna till SH, JUF, Svenska Ridsportförbundet och Svenska Travsportens Centralförbund är officiella. Även motsvarande internationella meriter skall tillgodoräknas. Följande moment skall bedömas: a. Anspänning och ifrån spänning alt uppsittning/avsittning (en medhjälpare får anlitas). b. Igångsättning samt dragteknik och dragvilja vid körning. c. Halter. d. Ryggning (endast vid ridprov). e. Temperament, samarbetsvilja och lydnad. Avelsvärderingsnämnden utför bedömning av hingstarnas bruksprov. Domaren värdesätter respektive bedömningsmoment a - e med poäng mellan Totala poängen läggs ihop och divideras antal bedömningspunkter. Erhållen genomsnittspoäng skall (för godkännande) bli lägst 5. Ridprov: Ridprov genomförs enligt domarens anvisningar på plats Körprov: Provet skall utföras på en m lång bana. Fyrhjulig vagn skall användas, inget krav på last. Hingsten skall köras efter domarens anvisningar. Den skall göra halt och förbli stillastående i 10 sekunder Försök till anspänning får ej pågå mer än 5 minuter om detta misslyckas kan nytt försök ske senare samma dag Hälsotillstånd Bedömning av hälsotillståndet skall omfatta allmän sundhet. Samt: - att importerade hingstar genomgått CEM-test med negativt resultat, - hållbarhet i förhållande till ålder och användningsområde, - frihet från ärftliga defekter, observera särskilt anvisningar avseende osteochondros, man och svansskorv med kroniskt förlopp under punkt 17. Vid misstanke om smittsam sjukdom, dålig hållbarhet eller ärftlig defekt kan hästen remitteras till veterinär. Alla hingstar skall kontrolleras och bedömas avseende defekter såsom anges i DFS 2004:22 (saknr. L115), om djurskyddskrav vid avelsarbete. I samband med veterinärens bedömning av hälsotillståndet gör denna även en bedömning av hingstens temperament, som betygssätts med Hingst skall för godkännande vara veterinärbesiktigad utan anmärkning.

17 Dopingregler Hingstar som deltar i avelsvärdering får inte utsättas för doping eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar hingstens prestationsförmåga eller temperament. Hingstägare är skyldig att meddela ev. behandling eller medicinering inför avelsvärdering. 3.3 Avkommeprövning Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet, är avelsvärderingsnämnden skyldig att verkställa en sådan. I normalfallet skall resultat från ett minimiantal av 15 avkommor av lägst 3 års ålder ligga till grund för fastställande av en hingsts avelsvärdesklass. Endast officiella resultat från premieringar/utställningar som är avelsvärderingsgrundande skall räknas. Dessa skall vara arrangerade av STS eller sanktionerade av STS. Även andra organisationers arrangemang kan vara officiella efter godkännande av STS. Även motsvarande internationella meriter skall tillgodoräknas. Avkommeprövning skall genomföras på grundval av avkommornas officiella resultat från något eller några av följande moment: - premieringar - bruksprov - officiella tävlingar - dragprov för brukshästar - utställningar För att resultat från dessa prövningsmoment skall kunna tillgodoräknas ska dessa vara avelsvärderingsgrundande. Uppgifter om avkommor som exporterats skall så långt som möjligt ingå i bedömningsunderlaget. Detsamma gäller uppgifter om avkommor i utlandet, till importerade hingstar eller hingstar vars sperma importerats, vars resultat dokumenterats av en utländsk avelsorganisation eller stambokförande förening. För att en bedömning skall tillgodoräknas hingsten, skall prövningstillfället vara godkänt av avelsvärderingsnämnden. I avkommeprövningen skall ingå en kontroll och bedömning av om avkommorna är bärare av sådana defekter som medför lidande (DFS 2004:22, saknr. L115). 3.4 Metoder m.m. för fastställande av avelsvärdesklass Ett avelsvärde fastställs normalt första gången när hingsten genomgått individprövning (exteriör, prestation och hälsotillstånd). Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande noggrannhet kan hingsten tilldelas en ny avelsvärdesklass. I normalfallet skall resultat från ett minimiantal av 15 avkommor av lägst 3 års ålder ligga till grund för fastställande av en hingsts avelsvärdesklass. Denna justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till individprövning. Hingstar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individen och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas. Hingst utan känd stam (men rastypsgodkänd) erhåller ett protokoll från avelsvärderingen och tillståndsklass. 3.5 Avelsvärderingsnämndens beslut Avelsvärderingsnämnden kan lämna ett muntligt beslut om resultatet av individprövningen eller avkommeprövningen när sista prövningsmomentet är slutfört. Ett skriftligt beslut med resultat från individprövningen och/eller avkommeprövningen samt avelsvärderingsbeviset i original skall tillsändas berörd hingstägare omgående efternämndens beslut. Beslutet skall innehålla en motivering, datum för beslutet samt besked om hur överklagande till STS:s besvärsnämnd kan ske. Ovan gäller även när nytt beslut om avelsvärdering har fattats.

18 Avelsvärderingsbevis Avelsvärderingsbevis utfärdas av avelsvärderingsnämnden och tilldelas hingsten när denne genomgått fullständig individprövning eller avkommeprövning. För hingstar som ej genomfört alla moment i avelsvärderingen utfärdas ett protokoll vid påbörjad avelsvärdering. Avelsvärderingsbeviset skall grunda sig på senaste meddelade beslut om avelsvärdering och skall innehålla följande uppgifter om hingsten: - identitetsnummer - namn - ras - härstamning - signalement - uppfödare - nuvarande ägare - resultat av exteriörbedömning - mått - prestationer - hälsotillstånd - nedärvning av defekter i förekommande fall - resultat från avkommeprövning i förekommande fall - sammanfattande avelsvärdesklass - samt uppgifter om utfärdare och plats och datum för beslut. Kopior av avelsvärderingsbeviset skall arkiveras på STS:s kansli. 4. Krav för att hingst skall få användas i avel För att hingst skall få användas för avel krävs: - att hingsten är blodtypad/dna-testad, - att tidigare års betäckningsrapporter och fölredovisningar (språngrulla) redovisats, - att hingst ej nedärver defekt enligt DFS 2004:22 (saknr. L115), - att för hingsten av avelsorganisationen beslutad betäckningslicens/avgift är erlagd. För hingst i seminverksamhet gäller dessutom att dessa omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter för semin. 4.1 Språngrullahantering Hingstens samtliga betäckningar ska rapporteras enligt STS:s anvisningar. Fullständigt ifyllda betäckningsrapporter och språngrullor måste redovisas till STS senast den 30 september. 5. Avelsvärderingsnämnd Avelsvärderingsnämnden ansvarar för avelsvärdering av hingstar. 5.1 Sammansättning Avelsvärdering av hingstar utförs av en nämnd som utses av STS avelskommitté, och består av 1 ordförande(av organisationen godkänd exteriördomare), 2 ledamöter (av organisationen godkända exteriördomare) 1 suppleant (av organisationen godkänd exteriördomare) samt 1 rasrepresentant utsedd av organisationen. 5.2 Arbetsuppgifter Avelsvärderingsnämnden tilldelar och beslutar om avelsvärdes-/tillståndsklass. Nämnden äger rätt att ta särskild hänsyn till härstamning eller för rasen särskilt värdefull egenskap vid individprövning. Varje sådant beslut skall i förekommande fall med angivande av motiv meddelas avelsorganisationen. Beslut rörande enskilda hingstars bedömningsresultat uppförs på avelsvärderingsbevis eller exteriör-bedömningsprotokoll. Nämnden kan ansöka hos STS om dispens från gällande bestämmelser då nämnden finner detta särskilt motiverat.

19 18 Det åligger avelsvärderingsnämnden att årligen gå igenom hela hingstbeståndet med avseende på fertilitet, resultat från avkommeprövning och andra omständigheter som rör hingstars avelsvärderingsstatus. Dokumentation för detta skall av avelsorganisationen ställas till avelsvärderingsnämndens förfogande. Avelsvärderingsnämnd kan i fråga rörande defekt remittera frågan till av STS utsedd veterinär och vid behov besluta om avkommeundersökning för ställningstagande. Avelsvärderingsnämnd kan härutöver vara remissinstans i olika ärenden. Det åligger nämnden att noga följa utvecklingen av tinkerhästens användning och resultat. Minst en gång årligen bör avelsvärderingsnämnd sammanträda med STS för genomgång av aktuella frågor. 6. Avelsvärderingstillfällen STS anordnar minst ett tillfälle för avelsvärdering av alla därtill berättigade hingstar. Till ordinarie avelsvärdering kan i tillämpliga fall även hänföras bruksprov och utställning. Till avelsvärdering kan även tidigare avelsvärderade hingstar kallas för prövning. 7. Sundhetskontroll För att hingst skall behålla erhållen avelsvärdesklass gäller att de skall visas vart 3:e år på sommarpremiering eller riksutställning för kontroll av allmän sundhet och hudkvalité. Denna besiktning utförs av ordinarie premieringsförrättare. Vid eventuella anmärkningar skall hingsten visas för förnyat tillstånd vid nästkommande ordinarie avelsvärdering. Hingst som omfattas av denna bestämmelse men som uteblir från sundhetskontroll måste visas vid ordinarie avelsvärdering för nytt godkännande. 8. Interimistisk besiktning i landet Efter ansökan från hingstägare eller importör och på dennes bekostnad kan avelsorganisationen i samråd med ordförande i avelsvärderingsnämnden föranstalta om interimistisk avelsvärdering av hingst med stamboksberättigad härstamning och som i övrigt uppfyller alla för enligt rasvisa bestämmelser erforderliga krav som berättigar till visning för avelsvärdering i de fall då hingsten p.g.a. force majeure eller skada/sjukdom styrkt av veterinärintyg ej kunnat visas på ordinarie avelsvärdering eller importerats till landet efter senaste ordinarie avelsvärdering inför aktuell betäckningssäsong. Interimistisk avelsvärdering verkställs på överenskommen tid och plats och på delegation av avelsvärderingsnämnden. Före besiktning skall avelsvärderingsnämndens ordförande tillsammans med STS representant gå igenom hingstens formella meriter. Övriga nämndmedlemmar delges beslut om interimistisk besiktning. Nämnden skall efter genomförd interimistisk besiktning tillställas kopia av avelsvärderingsbevis och beslut. I samband med detta utses en besiktningsnämnd med uppgift att besiktiga hingsten. Denna nämnd skall bestå av tre personer, varav en veterinär. Vid nästkommande ordinarie avelsvärdering beräknas hingstens avelsvärdesklass. Interimistiskt tillstånd är giltigt till nästkommande ordinarie avelsvärdering. 8.1 Interimistisk besiktning utom landet I samband med import av hingst kan avelsorganisationen i enlighet med förfarandet beträffande interimistisk besiktning inom landet och efter ansökan från blivande importör, på dennes bekostnad låta besiktiga och avelsvärdera hingst i utlandet och därigenom lämna bindande förhandsbesked inför ordinarie avelsvärdering i de avseenden besiktningen omfattat.

20 19 9. Särskild om fruktsamhetskontroll Enligt punkt 4.1 Språngrullahantering i detta reglemente skall hingstägare senast 30 september varje år för varje hingst redovisa vilka ston som betäckts under året samt resultatet av betäckningarna året innan. Sammanställda resultat skall granskas av STS:s avelskommitté och ordförande i avelsvärderingsnämnden, samt konsulterad veterinär. I enlighet med defektlistan föranleder lägre fölningsprocent än 40 särskild kontroll av språngrulla och beslut om spermaundersökning eller eventuell annan undersökning. Även hingstar med årligen upprepad fölningsprocent under 50 kan föranleda beslut om särskildundersökning eller utredning. Erhållna undersökningsresultat redovisas för avelsvärderingsnämnden i sin helhet, vilken har att fatta beslut om ytterligare åtgärder i form av vidare undersökningar, begränsningar i användningen eller tagande ur avel. 10. Redovisning av resultat STS skall för officiell publicering av hingstars kvalitetsklasser årligen på organisationens hemsida tillkännage samtliga för avel godkända hingstar med resultat både vad avser enskilda hingstars avkommeresultat och övergripande rasstatistik. 11. Dispens från gällande regler Avelsvärderingsnämnden, eller hingstägare kan ansöka om dispens från gällande krav om särskilda skäl föreligger. Ansökan behandlas av STS styrelse. 12. Överklagan av avelsvärderingsresultat Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som han begär och de omständigheter han åberopar till stöd för sin begäran om ändring. Skrivelsen skall vara STS tillhanda inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. STS remitterar skrivelsen till avelsvärderingsnämnd som bedömt hingsten och till Avelskommittén. Även yttrande från veterinär kan begäras inom ärendet så kräver. STS:s besvärsnämnds beslut skall grunda sig på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt framkommit i ärendet. STS:s besvärsnämnd är sista beslutande instans i överklagningsärenden. Eventuellt beslut om bedömning verkställs efter anvisningar från STS:s kansli. Klaganden eller annan berörd skall underrättas om innehållet i nämndens beslut och om hur han kan överklaga det. Besvärsnämndens handlingar skall omfatta själva överklagan samt alla inkomna remissyttranden. 13. Ansvar för lämnade uppgifter STS ansvarar inte för att uppgifter i skriftliga handlingar, som har lämnats in till STS, är riktiga, fullständiga och stämmer överens med verkligheten. 14. Underrättelse om beslut En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut var igenom besvärsnämnden avgör ärendet. Parten behöver dock inte underrättas om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det

21 Jäv Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 11 och 12 tillämpas vid avelsvärdering av hingstar. Förvaltningslagens regler beträffande jäv: 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Exempelvis föreligger jäv då: - Domare, dennes make/maka/sambo eller dennes nära släkting (föräldrar, barn eller syskon) ägt, tränat eller under längre tid haft aktuell häst uppstallad. - Domare under de senaste 5 åren varit ägare till aktuell hästs far eller mor. - Domare anser sig själv jävig. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. 16. Hingstägares skyldigheter och rättigheter Hingstägare har rätt att på de grunder som anges i momentet Överklagan av avelsvärderingsresultat överklaga beslut eller enligt momentet Dispens från gällande regler söka dispens. Hingstägare kan däremot ej ställa ekonomiska anspråk på STS föranledda av resultat i avelsvärderingen eller eventuella felaktigheter i den samma. Det är varje hingstägares skyldighet att känna till och följa de föreskrifter och regler som utfärdats av Jordbruksverket och STS som reglerar avelsvärdering av hingstar om vederbörande hingstägare önskar deltaga i avelsvärdering anordnad eller sanktionerad av STS. Det är hingstägares skyldighet att i samband med anmälan av hingst för avelsvärdering inklusive utlandsbesiktningar lämna så fullständiga och riktiga uppgifter som möjligt. Ej utelämna någon information som kan påverka bedömningen av aktuell hingst såsom dolda fel, pågående medicinering, utförd operation eller behandling. Hingstägare har skyldighet att rapportera till STS:s avelskommitté, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel. I samband med hästägarförsäkran skall hingstägare intyga att otillbörlig medicinering eller behandling inte har skett.

22 21 Det är varje hingstägares skyldighet att till STS rapportera ev förändringar i ägarskap eller ort för utstationering av hingst under betäckningssäsong. En hingstägare skall så snart stoägaren fullgjort sina skyldigheter, enligt det mellan parterna ingångna avtal om betäckning av stoet, till stoägaren överlämna språngsedel i undertecknat skick. Innehavare av hingst som inte följer bestämmelser i detta reglemente eller ej erlägger de eventuella avgifter som STS:s styrelse beslutat om kan vägras en rättighet, som följer av detta reglemente, eller drabbas av återkallelse av sådan rättighet för viss tid eller tills vidare (uteslutning). Beslut om uteslutning fattas av STS:s styrelse efter det att berörd hingstägare underrättats av STS om förhållandet och givits möjlighet att förklara aktuella omständigheter samt fullgöra sina skyldigheter. Resultaten för avkommorna till de hingstar som inte uppfyller reglerna i detta reglemente är inte avelsvärderingsgrundande. Alla hingstar skall visas i träns av person över 16 år. 17. Defektlista Fynd vid veterinärbesiktning av hingstar vid avelsvärdering och hur dessa bör påverka avelsvärderingsresultatet. Beteckningar: kass. för avel = kasserad för allmän avel, enl. gällande djurskyddsregler dvs. upptagen som defekt i DFS 2004:22 (saknr. L115) kass. = medför kassation 1 = fel av betydelse men som kan vägas upp av andra förtjänster, rapporteras 2 = saknar veterinärmedicinsk betydelse rapp = skall meddelas i kritiken och antecknas på avelsvärderingsbeviset. (Fel som medför kassation samt fel av betydelse skall alltid rapporteras). Fynd Beteckning Glosöga 2, rapp Bettfel (över-, underbett) kass. för avel. Dock accepteras mindre över- /underbett, dvs. då framtändernas tuggytor möts till en del. Flera undersökningstillfällen erfordras vid gränsfall. Fång, ponny kass. Fång, stor häst 1 Stora exteriöra avvikelser i benaxlar kass. Överben 2. Vid överben på skenben-griffelben och ej lednära Uppdrivna kotor utan några Ledförändringar 2 Ledgallor vid behov utredning med bl a röntgen av aktuell led Osteochondros kass. för avel. Röntgenavseende osteochondros i has- och knäleder (bakben) krävs för avelsgodkännande. Röntgen skall göras av

23 22 Strålbenshälta Spatt veterinär med specialkompetens inom området. Om osteochondros eller annan defekt misstänks ska adekvat utredning genomföras och redovisas vid avelsvärderingstillfället så att ingen osäkerhet längre föreligger. kass. för avel. kass. för avel. För äldre hingstar med tävlingsprestationer men med röntgen diagnosticerad spatt: rapp kass. - verifierad med röntgen. kass. för avel. kass. för avel. Ringkota Patellaupphakning Patellaluxation Cervical vertebral malformation (CVM) kass. för avel Subluxation i kronled 2 Tuppspatt kass. Påtagligt små trånga hovar kass. Hovbroskförbening grav/tidig kass. för avel Bockhov kass. vid nygodkännande 1 vid förlängt tillstånd. Påtagligt dålig horn kvalitet kass. Man och svansskorv med kroniskt förlopp Mugg Rasp Klapphingst/kryptorchism Testiklar med avvikande storlek Testikel med läges fel i pungen Båda testiklarna med lägesfel För godkännande krävs intyg på att hingsten är fri rån man och svansskorv samt alla andra tendenser och tecken på sommareksem eller liknande eksemliknande förlopp. Intyget måste vara utfärdat av veterinär under perioden 15 juli 1 oktober samt vara maximalt 1 år gammalt vid avelsvärderingens genomförande. rapp. Vid påtaglig Mugg rekommenderas att en skabbutredning genomförs på hingsten. rapp. Vid påtaglig rasp rekommenderas att en skabbutredning genomförs på hingsten. kass. vid kraftigt avvikande storlek (>50%):kass. för avel. storlek mer än 25 %, spermaprov: rapp. rapp. kass. om testiklarna ej går att lägesrätta och förblir i rätt läge. Testiklar med kraftiga konsistensavvikelser kass. Testiklar med traumatiska skador/inflammation rapp, spermaprov. Pungbråck kass. för avel. Pungbråck, traumatisk rapp - utredning och rapportering, uppföljning av operationsberättelse (ruptur av tunica vaginalis). Navelbråck Kass. för avel Luftsnappning 1 Kvickdrag kass. för avel Struppipning kass. för avel. Biljud vid bruksprov skall utredas på klinik. Krubbitning 1 Vävning 1 Lynnes fel kass. Hingstägare har skyldighet att rapportera till STS:s avelskommitté, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel.