Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse. Rapport 2018:100 Arkeologisk utredning etapp 1

Transkript

1 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse Rapport 2018:100 Arkeologisk utredning etapp 1 Östergötland, Motala kommun, Motala socken, Bråstorp 1:37, 1:39 samt del av Bråstorp 1:38 och 1:50 Dnr Annika Helander

2 Den uppdragsarkeologiska processen Arkeologisk inventering Arkeologisk utredning Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en arkeologisk undersökning. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning. Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida: ( den-uppdragsarkeologiska-processen/). Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.

3 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse Rapport 2018:100 Arkeologisk utredning etapp 1 Östergötland, Motala kommun, Motala socken, Bråstorp 1:37, 1:39 samt del av Bråstorp 1:38 och 1:50 Dnr Annika Helander

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:100 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering och layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Östra delen av området som är rikt på sten och block samt mindre mossar. Foto: Annika Helander. Tryck/utskrift: Åtta.45 Tryckeri AB, 2018

5 Innehåll Sammanfattning 5 Uppdrag, avgränsning och målsättning 5 Metod och genomförande 7 Landskap, topografi, forn- och kulturlämningar 7 Platsens historia 7 Redovisning av utredningens resultat 8 Tolkning av lämningarna 8 Sammanfattande tolkning 12 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 16 Anläggningstabell 16 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse 500 m Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Terrängkartan (skala 1:50 000), och Sverigekartan.

7 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse 5 Sammanfattning Den arkeologiska utredningen, etapp 1, har resulterat i att inga indikationer på lagskyddade fornlämningar iakttagits inom planområdet. Lämningar efter den rivna torpbebyggelsen Östertorpet påträffades, som finns markerat på Ekonomiska kartan från både och tal. Lämningarna utgörs av en utfylld husgrund och en mindre del av en syllstensrad, samt tegelstenar och andra raseringsmassor. Byggnadslämningarna har anmälts till FMIS som övrig kulturhistorisk lämning och saknar skydd enligt Kulturmiljölagen. På samma tomt fanns backstugan Österlund markerad på Häradskartan från Österlund, och Östertorpet, har tillhört gården Torvsätter som legat direkt utanför planområdet i väster. Inom planområdets västra delar finns fossil åkermark som bedöms ha tillkommit under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Lämningarna utgör inte fornlämningar och har därmed inget lagskydd enligt Kulturmiljölagen. Ett inslag i miljön som påminner om platsens historia är de rödfärgade ekonomibyggnaderna som står utmed Sandstensvägen, direkt väster om planområdet. De har tillhört gården Torvsätter som idag är riven, men som har givit namn åt en vägsträckning och ett mindre industriområde. Uppdrag, avgränsning och målsättning Motala kommun, Samhällsbyggnadsenheten, arbetar med att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse inom Norra Bråstorp i nordvästra delen av Motala. I anslutning till bostäderna kommer även strukturer för trafikförsörjning och utbyggnad av fjärrvärme, el och VA att ordnas. Den preliminära avgränsningen för planområdet, som kan komma att rymma bostäder, omfattar fastigheterna Bråstorp 1:37, 1:39 samt del av Bråstorp 1:50 och 1:38. Planområdet omfattar cirka 24 hektar. Arkeologerna, Statens historiska museer (SHM), har utfört en arkeologisk utredning, etapp 1, inom området med målsättning att utreda fornlämningsbilden och att fastställa om den planerade exploateringen kommer att beröra någon forn- eller kulturlämning. Resultatet från utredningen avser att utgöra ett fullgott planerings- och beslutsunderlag för Motala kommun, och för Länsstyrelsens fortsatta handläggning enligt 2 kap kulturmiljölagen (KML).

8 6 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse la 151:1 Motala 152:1 ala 6:1 ala 149:2 ala 149:3 Motala 149:4 Grustag Torvsättersvägen Motala 95:1 Motala 190 Motala 153:1 Motala 191 Motala 298 Motala 137:1 Motala 179:1 Motala 141:1 500 m Utredningsområde Bevakningsobjekt Fornlämning Undersökt och borttagen Övrig kulturhistorisk lämning Figur 2. Utredningsområdet (lila markering) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) på utdrag ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:

9 Metod och genomförande Utredningen inleddes med kunskapsinhämtning genom kart-, arkivoch litteraturstudier från följande källor: Historiskt kartmaterial (LMV) Skog & historia (Lst geoportal) Torpkommittén (Motala musei- och hembygdsförening) Jordartskartan (SGU) Ortnamnsregistret (SOFI) Fornminnesregistret (FMIS) Relevant litteratur Med inhämtad bakgrundskunskap utfördes därefter en fältinventering , efter Länsstyrelsens beslut ( ). Resultaten har bearbetats och bedömts i enlighet med Kulturmiljölagens ändringar år Landskap, topografi, forn- och kulturlämningar Planområdet ligger i Torvsätter, mellan Smedsby och Västra Bråstorp, i Motalas nordvästra del. Inga forn- eller kulturlämningar finns registrerade inom planområdet. Området är idag obebyggt och utgörs i huvudsak av planterad skog på underlag av sandig morän och torv (SGU). Ett flertal stigar och ridvägar genomkorsar områdets västra delar. Terrängen i områdets östra delar är rik på block, större sten och ett flertal mindre våtmarker (se figur 2). Genom området leder Torvsättersvägen i nordost sydvästlig riktning, och i områdets västra del finns grustag på norra sidan av vägen. Mitt emot, på södra sidan av vägen, finns hag- och ängsmark som utgör en mindre del av planområdet. Höjden över havet är drygt 100 meter, och området uppvisar inte några större höjdskillnader. Genom planområdet rinner en uträtad bäck, parallellt med Torvsättersvägen. Bäcken avvattnar bland annat de mossar och våtmarker som finns inom planområdets östra del. Området är i ett något större perspektiv beläget i södra utkanten av Tylöskogen. I denna skogsbygd som breder ut sig norr om Motala förekommer lämningskategorier efter skogsbruk så som kolmilor och kolningsgropar, men även torplämningar och fossil åkermark. Platsens historia Historiskt sett breder planområdets västra delar ut sig på Torvsätters marker. Torvsätter var en gård, vars byggnader legat direkt väster om planområdets gräns. Idag vittnar ett par rödfärgade ekonomibyggnader om den rivna gårdsbyggnaden och platsens historia. Torvsätter karterades i samband med en skatteläggningsberedning år 1711 (D71-68:1). Gårdsnamnet kan inte härledas längre tillbaka i tiden (SOFI; LMV). Kartbilden från 1711 visar gårdens placering direkt utanför planområdets västra sida. Den tillhörande, brukade marken breder ut sig öster om gården, i planområdets sydvästra del. Öster där om utgörs Torvsätters ägor av utmark med torv- och våt-

10 8 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse marker (se figur 3). Som gårdsnamnet antyder bedrevs här torvbrytning, vilket förekom på flera andra platser i bygden (Johansson 2017 s 31). Öster om gårdens utmark fanns ett område som betecknades som allmänning (D71-68:1). Torvsätter återfinns därefter på Häradsekonomiska kartan från åren (J ). Den brukade marken öster om gården var nu mer sammanhängande, och ny mark hade börjat odlas norr om bäcken. Allmänningen i öster ligger kvar, om än med lite andra gränser. På kartan återges nu en backstuga, med namnet Österlund, på Torvsätters marker. Backstugan ligger i östra utkanten av ägorna, på gränsen till allmänningen. Backstugan tycks ha en mindre åkerplätt, och ligger utmed den vägsträckning som återges redan på 1711 års karta som än idag finns kvar med namnet Torvsättersvägen (se figur 4). På Ekonomiska kartorna från och 1980-talen (J133-8F8a50, J133-8f8a83) finns en tomt med två mindre bostadshus och en ekonomibyggnad på samma plats, nu med namnet Östertorpet (se figur 5). På vår nutida Fastighetskarta finns fortfarande tomten och namnet Östertorpet kvar, men inga byggnader. Redovisning av utredningens resultat Vid fältinventeringen kunde inga indikationer på fornlämningar dolda under markytan lokaliseras. Av de synliga lämningarna ovan mark inom området kan ingen bedömas som fornlämning. Lämningarna är av den karaktären att de bedöms ha tillkommit under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Det rör sig om gärdesgårdar och stenmurar som följer administrativa gränser som återfinns på Häradskartan, samt röjda ytor där enstaka röjningsrösen finns i åkerkanterna. De röjda ytorna är förhållandevis omfångsrika och avgränsas bitvis med diken. Röjningsrösena är upp till 0,60 meter höga, består av större stenstorlekar och ligger i åkermark som redovisas på Häradskartan. Marken var odlad så sent som på 1940-talets Ekonomiska karta. Efter att åkermarken övergivits har området planterats med barrträd, eller vuxit igen av slyvegetation. Den odlade marken som på det historiska kartmaterialet ligger söder om Torvsättersvägen används dock idag som hagmark, och en mindre del som ängsmark. Inom dessa partier finns inga röjningsrösen inom planområdet. Planområdets östra del innehåller blockrik mark, mossar, våtmarker och bär spår av mindre torvtäkter. Marken, inom det som på äldre kartor benämnts som allmänning, har i övrigt varit obrukbar under förhistorisk och historisk. Idag växer planterad barrskog i området (se figur 6). Tolkning av lämningarna Kartstudierna visar att det på Torvsätters ägor fanns en backstuga, Österlund, då Häradskartan upprättades mellan åren Den karta som upprättades dess för innan, år 1711, saknar dock markering för byggnaden. Under åtminstone åren fanns två boningshus och en ekonomibyggnad på tomten. Namnet var utbytt till Östertorpet. Vid inventeringen återfanns en utfylld husgrund från

11 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse 9 Gården Torvsätter Utredningsområde 250 m Figur 3. Utdrag ur 1711 års karta över Torvsätter (D71-68:1). Gårdsbyggnaden låg direkt utanför planområdet. Skala 1:5000.

12 Backstugan Österlund Gården Torvsätter Figur 4. Utdrag ur Häradsekonomiska kartan (J ) från En backstuga, Österlund, finns nu på Torvsätters mark. Skala 1: m Utredningsområde

13 Utredningsområde 250 m Figur 5. Utdrag ur 1948 års Ekonomiska karta (J133-8F8a50). På tomten finns nu Östertorpet med markeringar för två boningshus och en ekonomibyggnad. Skala 1:5000.

14 12 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse ett av husen och en mindre del av en syllstensrad (A211 och 221), som troligen tillhört ekonomibyggnaden. I anslutning till byggnadslämningarna fanns tegelstenar, cementrör, fönsterbleck och andra sentida byggnadsrester. Numera finns inga stående byggnader kvar och tomten är igenvuxen. Backstugan Österlund har etablerats någon gång före I Kulturmiljölagen har vissa ändringar gjorts sedan 1 januari 2014, bland annat har årtalsgränsen år 1850 lagts till som ett rekvisit. För att en lämning ska klassificeras som fornlämning krävs att lämningen är spår efter människors verksamhet under forna tider, har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen ska också ha tillkommit år 1850 eller tidigare. I det här fallet kan backstugan inte härledas längre tillbaka än till tiden då Häradskartan upprättades. Bebyggelselämningarna från 1900-talet har anmälts som övrig kulturhistorisk lämning till FMIS. Eftersom bebyggelselämningarna inte utgör fornlämning saknar de skydd genom Kulturmiljölagen. Sammanfattande tolkning Den arkeologiska utredningen, etapp 1, har resulterat i att inga indikationer på lagskyddade fornlämningar iakttagits inom planområdet. Inom planområdets västra delar finns fossil åkermark som bedöms ha tillkommit under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Röjningsrösena och de röjda ytorna har tillhört gården Torvsätter. Backstugan Österlund, som tillhört Torvsätter, kan inte följas längre tillbaka i tiden än till Häradskartan, d.v.s åren De kulturhistoriska lämningarna inom planområdet har inget lagskydd enligt Kulturmiljölagen. Ett inslag i miljön som påminner om platsens historia är de rödfärgade ekonomibyggnaderna som står utmed Sandstensvägen, strax väster om planområdet. De har tillhört gården Torvsätter som idag är riven, men som har givit namn åt en vägsträckning och ett mindre industriområde.

15 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse 13 A221 A211 Torvsättersvägen 250 m Röjningsröse Gärdesgård/stenmur Syllstenar Husgrund Utredningsområde Figur 6. Utdrag ur Fastighetskartans blad 8F, med utredningsområdet och de kulturhistoriska lämningarna markerade. Skala 1:5000.

16 14 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse Figur 7. Stenröjd åkeryta, delvis avgränsad av diken. Foto: Annika Helander. Figur 8. Ett av röjningsrösena. Foto: Annika Helander.

17 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse 15 Figur 9. Tidigare åkermark, numera hagmark. Foto: Annika Helander. Figur 10. En av stengärdesgårdarna vid gården Torvsätter. Foto: Annika Helander.

18 16 Norra Bråstorp planerad bostadsbebyggelse Referenser Johansson, M Boken om Varamon. En återblick i ord och bild. Fornminnesregistret FMIS Ortnamnsregistret SOFI Jordartskarta SGU Kartarkiv LMV Lantmäteristyrelsens arkiv Motala socken Torvsätter nr 1 Skatteläggningsberedning år Akt D71-68:1 Rikets allmänna kartverks arkiv Ekonomiska kartans blad J133-8F8a50, Varamobaden, 1948 Ekonomiska kartans blad J133-8f8a83, Varamobaden, 1981 Häradsekonomiska kartan Motala, J , Administrativa uppgifter SHMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMs projektnr: Intrasisprojekt: A2018:101. Utredningstid: 16 augusti Projektgrupp: Annika Helander. Utredningsyta: cirka 24 hektar. Läge: Fastighetskartan, blad 8F. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH Dokumentationshandlingar: Digitala dokumentationshandlingar lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Bilaga Anläggningstabell Anl nr A 211 A 221 Beskrivning En husgrund från ett av de mindre boningshus som funnits på tomten under tal. Fyllnadsmassor har placerats i grunden och bildat en jordvall. Storlek ca 15 6,5 meter. I och omkring finns tegelstenar, cementrör, fönsterbleck m m. Mindre syllstenar, ca 0,4 meter stora, till en ekonominbyggnad/uthus. Bildar ett hörn med 90 graders vinkel. Cirka 1,5 + 1,5 meter. A 213, 214, 217 Stengärdesgårdar, delvis utrasade. Stenstorlek 0,2 1,0 meter. Höjd 0,5 1,0 meter, bredd 1,0 1,5 meter. A 215, 216, 218, 219 Röjningsrösen, stenstorlekar 0,3 0,8 meter, höjd 0,5 0,6 meter

19

20 Norra Bråstorp Arkeologerna (SHM) har utfört en arkeologisk utredning, etapp 1, i Norra Bråstorp i nordvästra Motala. Inga indikationer på fornlämningar dolda under mark kunde iakttas. Fossil åker tillhörande gården Torvsätter och backstugan Österlund bedöms härröra från tiden efter 1850.