PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTERBOTTEN 2010

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om prognosen... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 5 Lediga platser... 5 Kapacitetsutnyttjande av personal... 5 Rekryteringsproblem... 6 Varselutvecklingen... 6 Sysselsättningsutvecklingen... 8 Näringsgrenar och yrken... 9 Jord- och skogsbruk 10 Tillverkningsindustri och gruvor Bygg & anläggningssektorn Privata tjänstesektorn Offentlig verksamhet Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraftens förändring Arbetslöshet och programinsatser Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshetens struktur Yrkesbarometern

3 Sammanfattning Arbetsmarknaden i Västerbotten genomgick en kraftig avmattning under 2008 där första halvåret var betydligt bättre än det andra. Antalet sysselsatta minskade betydligt under loppet av förra året med tonvikt på andra halvåret och bedöms fortsätta minska kraftigt under 2009 och Totalt beräknas antalet sysselsatta i länet ha minskat med personer till från våren 2009 fram till prognosperiodens slut vid utgången av Sysselsättningsminskningarna drabbar hela arbetsmarknaden. Inom privat sektor, främst verkstadsindustrin men även inom flera servicesektorer, har många redan slutat sina anställningar medan varslade personer med lång uppsägningstid kan räkna med att arbeta större delen av Några hundra personer som arbetar inom offentlig sektor har hittills drabbats men huvudförklaringen är att den politiska processen tar tid vilket fördröjer uppsägningar. Den enda bransch som hittills har klarat sig utan alltför stor påverkan är IT/data och företagstjänster. Omvandlingstrycket inom tillverkningsindustrin är fortsatt högt och många av de lösningar som söks för att effektivisera produktionen innebär automatisk styrning med hjälp av datorisering. Det är därför den bransch som bedöms klara sig bäst under prognosperioden. Sysselsättningen minskar 2009 och 2010 Den kraftiga högkonjunkturen kulminerade under 2007 men under våren 2008 inträffade en successiv avmattning av sysselsättningen. Under sensommaren vände konjunkturen snabbt kraftigt nedåt och sysselsättningen minskade allt snabbare samtidigt som antalet personer varslade om uppsägning ökade i en aldrig tidigare skådad omfattning och då arbetslösheten åter började stiga. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan 2006 men en avmattning pågår sedan våren Hösten 2008 uppgav 70 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar hade behövts. I vårens undersökning har denna siffra minskat till 58 procent. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 20 procent eller mer har samtidigt ökat från 15 procent i höstens undersökning till 23 procent nu i vår. Den vikande konjunkturen innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer att stiga i de flesta branscher vilket medför en ökad risk för ytterligare uppsägningar. När vart fjärde företag har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 20 procent samtidigt som efterfrågan på produktionen minskar blir risken för ytterligare personalminskningar alltmer överhängande. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med omkring personer under 2009 och ytterligare under Minskning av arbetskraften Länets befolkning i åldrarna år ökade något under 2008 och bedöms fortsätta öka även i år och under Arbetskraftsutbudet påverkas också i positiv riktning av att antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Arbetskraftsutbudet på verkas samtidigt mer och i negativ riktning genom ett ökat antal studerande. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har sjunkit kraftigt sedan hösten 2006 men har ökat kraftigt under det senaste året och väntas fortsätta öka under 2009 och Källa: Statistiska Centralbyrån, Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik som belastas av en betydande eftersläpning. Detta gäller avseende sysselsättningsangivelser i hela dokumentet. Andra källor hos samma myndighet kan ge andra nivåer. Arbetslöshetstal är genomgående hämtade från Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. 2

4 Totalt sett minskade emellertid arbetskraftsutbudet i Västerbotten redan under 2008 och bedöms fortsätta minska betydligt under 2009 och I bästa fall använder människor lågkonjunkturen till att förbättra sin kompetens och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 3

5 Arbetslösheten ökar under 2009 och 2010 Arbetslösheten bedöms öka med personer under 2009 och ytterligare under 2010 som ett resultat av den vikande konjunkturen. Antalet bristyrken på arbetsmarknaden har fortsatt att minska sedan i höstas, inte minst inom bygg- och tillverkningsindustrin, vilket är en naturlig följd av den kraftigt minskade efterfrågan. Såväl inom traditionellt manligt dominerade sektorer som bygg- och anläggning samt tillverkningsindustri, som den traditionellt kvinnligt dominerade offentliga tjänstesektorn förväntas sysselsättningen minska under perioden. Detta leder till en ökad arbetslöshet såväl bland kvinnor som bland män. Fortsatt hög arbetslöshet bedöms kvarstå för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. Den stora ungdomskull som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2009 och våren 2010 bedöms få betydande problem att komma ut på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge vilket innebär stor risk för en kraftigt ökande ungdomsarbetslöshet. Tabell 1: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring av antal personer, kvartal jämfört med kvartal och kvartal jämfört med kvartal Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 2009kv kv Utmaningar på arbetsmarknaden under 2009 och 2010 Många ytterligare varsel väntar enligt uppgifter från arbetsgivare. Arbetslösheten kommer att fortsätta öka kraftigt när lagda varsel verkställs. Allt fler arbetslösa innebär en dämpad efterfrågan på privata tjänster samt minskad konsumtion, vilket påverkar bland annat handeln som, för ungdomar, är en viktig ingång på arbetsmarknaden. Trots en dämpad efterfrågan på arbetskraft kvarstår regionalt vissa brister på nyckelkompetenser. Stora behov inom offentlig sektor, samtidigt som skatteintäkterna minskar och kostnaderna för bland annat försörjningsstöd ökar. Starkt beroende av verkstadsindustrin i länet, där efterfrågan fortsätter att minska. De största ungdomskullarna (personer födda 1990 och 1991) lämnar gymnasieskolan i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 84 procent. I Västerbottens län var näringslivsurvalet 595 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 86 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade 4

6 kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett mindre antal intervjuer. 5

7 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten 2008 kontaktade länets arbetsförmedlingar nära 600 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet som ingått i ett centralt uttaget prognosurval via en beställning hos Statistiska Centralbyrån (SCB). Den utplaning i efterfrågeutvecklingen i Västerbotten som kunde skönjas redan i våras förstärktes under hösten och ytterligare under vårvintern Efterfrågan viker nu kraftigt inom flertalet branscher inför nästa år. Utfallet i efterfrågan på varor och tjänster för föregående sexmånadersperiod motsvarade inte de förväntningar som företagen hade i höstas. Då bedömde 20 procent av företagen inom privat sektor att efterfrågan på deras produkter/tjänster skulle öka och 26 procent att den skulle minska under de kommande sex månaderna. Utfallet för det senaste halvåret visar emellertid att efterfrågan ökade för 18 procent av arbetsställena och minskade för 42 procent, alltså ett klart sämre utfall än förväntat. En klart lägre efterfrågan än förväntat noterades främst för industrin -71, bygg- och anläggningsverksamheten -36 och delar av privat tjänstesektor som handel -39, hotell och restaurang -15. Lediga platser Antalet lediga platser varierar med en väl dokumenterad regelbundenhet under årets månader. Oavsett konjunkturläge anmäls varje år flest platser under månaderna februari och/eller mars då arbetsgivarna i allmänhet har fattat beslut om i vilken omfattning semestervikarier och feriearbetare skall anställas. Under de fyra första månaderna 2009 anmäldes totalt knappt nya lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet. Detta innebär en minskning med nära platser jämfört med samma period året innan och motsvarade en knapp tredjedel av samtliga platser. Flest platser anmäldes inom området servicearbete där personalomsättningen är högre än inom andra sektorer men där antalet nya arbetstillfällen samtidigt minskade betydligt jämfört med året innan. Den mest betydande nedgången ägde, relativt sett, rum inom den sektor där inga speciella krav på utbildning ställs där bortfallet blev två av tre arbetstillfällen jämfört med Därnäst följer process- och maskintekniskt arbete som minskade med 65 procent, arbete inom jord- och skogsbruk minskade med nära 60 procent och arbete inom tillverkningsindustrin samt bygg- och anläggningssektorn där antalet nyanmälda platser mer än halverades. En dämpad minskning på 10 procent noteras för olika typer av specialister, i allmänhet inom data och telekommunikation. Vår bedömning är att minskningen av antalet lediga platser kommer att dämpas betydligt under perioden och att en uppgång kan komma först mot slutet av år 2010, detta oavsett om den ekonomiska utvecklingen vänder till det bättre tidigare än så. Arbetsmarknaden karaktäriseras av en betydande eftersläpning jämfört med den ekonomiska utvecklingen eftersom arbetsgivare i allmänhet vill känna att en förbättrad ekonomisk utveckling blir långsiktigt hållbar innan man åter vill åta sig ett arbetsgivaransvar och anställa fler. Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Kapacitetsutnyttjandet bland de tillfrågade företagen har minskat sedan höstens undersökning. I höstas uppgav 68 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen 6

8 med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. I vårens undersökning hade denna siffra sjunkit till 58 procent. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer har ökat från drygt en tredjedel i höstens undersökning till 42 procent nu i vår. Den fortsatt vikande konjunkturen innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer att öka i de flesta branscher vilket medför en ökad risk för ytterligare personalminskningar. När 42 procent av företagen har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 10 procent, samtidigt som efterfrågan på produktionen minskar, blir nu risken för ytterligare uppsägningar alltmer överhängande. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjandet möjlig produktionsökning innan nyrekrytering krävs Bransch 0 procent 1-5 procent 6-10 procent procent procent Över 30 procent Bygg 33% 15% 28% 15% 8% 0% Industri 15% 15% 16% 20% 12% 21% Privata tjänster 17% 16% 23% 20% 12% 12% Totalt 20% 16% 22% 19% 11% 12% Källa: Arbetsförmedlingen I vårens undersökning hade 23 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger en femtedel av den totala produktionskapaciteten. Det största kapacitetsöverskottet finns inom industrin där en tredjedel av industriföretagen har mer än 20 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Mot bakgrund av den kraftigt dämpade efterfrågan i just denna sektor är risken för fortsatta sysselsättningsminskningar under 2009 mycket hög. Rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen har minskat jämfört med hösten Andelen företag som uppgav sig ha rekryteringssvårigheter har sjunkit från 21 procent i höstens undersökning till 12 procent i den senaste undersökningen. I takt med kraftigt ökande efterfrågan på företagens produkter under de senaste åren, ökade också sysselsättningen och alltfler företag upplevde rekryteringsproblem. Det största antalet bristyrken fanns i byggverksamheterna och tillverkningsindustrin. Sedan i höstas har antalet bristyrken minskat betydligt och omfattar också betydligt mindre yrkesgrupper jämfört med för ett år sedan. Andelen företag som uppgav rekryteringsproblem är lägst inom industri och handeln där endast 6 procent av de tillfrågade företagen haft svårigheter att rekrytera men andelen byggföretag som haft rekryteringssvårigheter har också sjunkit kraftigt, från 40 procent i höstens undersökning till 23 procent i vår. Varselutveckling Efter den kraftiga nedgången i sysselsättning under första halvan av 1990-talet, då antalet varsel av naturliga skäl var högt, har det genomsnittliga antalet berörda personer i genomsnitt legat omkring 100, under en period nära 150, varje månad. Så var det ända fram till början av 2004 då den verkliga förbättringen i ekonomin, globalt liksom i Sverige, började märkas och många arbetsgivare såg en långsiktig bärkraft i sin verksamhet. Antalet personer som berördes av varsel minskade till att börja med sakta men minskningen gick därefter allt snabbare under en period av närmare tre år. Det lägsta antalet noterades i januari 2007 då endast fem (5) personer berördes av varsel i länet. När företagen ser ett behov av att minska personalstyrkan följer man i allmänhet ett mönster som, till att börja med, innebär att tillfälliga och tidsbegränsade anställningar inte förlängs. Därefter väljer man att avstå från planerade rekryteringar och först i tredje hand vidtar man 7

9 den, för många arbetsgivare såväl som för löntagare, sista tänkbara åtgärden nämligen varslar om uppsägning av tillsvidareanställd personal. Efter några få månader med förhöjda varseltal började mönstret framstå alltmer tydligt redan efter sommarsemestern 2007 då antalet varsel ökade betydligt för att nå över 200 personer i februari Därefter sjönk antalet varsel åter till 19 personer i mars och 13 personer i juli. Under hösten ökade sedan antalet varslade mycket snabbt. I september var antalet 650, i november 850 för att kulminera med personer, den högsta noteringen någonsin i Västerbotten, i januari i år. Under de första fyra månaderna 2009 har i genomsnitt knappt 600 personer drabbats av uppsägningsvarsel varje månad i länet. Diagram 1: Antal varslade i Västerbottens län - ackumulerat Personer berörda av varsel - anmält antal (ackumulerat) i Västerbottens län jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Här bör påpekas att antalet varslade inte säger allt om hur många personer som tvingas sluta arbeta mot sin vilja och söka nytt arbete i en tid då antalet lediga platser är lågt. Flera arbetsgivarföreträdare har berättat att man har gjort allt för att minimera antalet varslade då man så sent som just före semestern 2008 hade stora problem att rekrytera personal med önskad kompetens samtidigt som några har berättat att man varslade några personer mer än man egentligen kunde motivera av omsorg om företagets fortsatta överlevnad. Mot bakgrund av den oregelbundenhet som antalet varslade uppvisar under det senaste halvåret är det mycket svårt att uttala sig med säkerhet om hur utvecklingen kommer att bli under resten av prognosperioden. Vår bedömning är att den värsta perioden är passerad men att den ekonomiska utvecklingen fortfarande är så osäker, och aktiviteten i ekonomin så låg, att det finns en uppenbar risk att vi kommer att se relativt höga varseltal, åtminstone under större delen av 2009, i synnerhet om man väljer att se det ur ett historiskt perspektiv. Under de fyra första månaderna i år har knappt personer varit direkt berörda av uppsägningsvarsel. Av dessa har mer än 80 procent haft sin försörjning inom tillverkningsindustrin varav nära 70 procent inom verkstadsindustrin. Det innebär samtidigt att de som drabbas i första hand är män, främst yngre män. Därnäst kommer handeln där knappt tio (10) procent har arbetat och som är en kvinnodominerad bransch. Inom finans- och uppdragssektorn har 8

10 knappt fyra procent drabbats och inom transport och kommunikation 2,4 procent. I övriga branscher noteras endast låga tal. Som framgår av ovanstående har den svaga konjunkturen hittills i stort sett uteslutande drabbat företag och anställda, främst män, inom den privata sektorn. Detta är ett regelbundet återkommande mönster vid konjunkturnedgångar. En viktig konsekvens i det övergripande förloppet är att skatteintäkterna snabbt minskar, i första hand för kommuner och landsting. Här brukar berörda politiker inte vara sena att påtala statens ansvar för den allmänna välfärden vilket också har varit fallet denna gång. Ökningen av statbidragen har denna gång varit begränsad i syfte att värna statens finanser för att minimera statens lånebehov med lägre risk för höjda räntor och ökande inflation som följd. Detta innebär att ansvariga politiker kommer att tvingas fatta beslut om besparingar inom de tidigare prioriterade områdena vård, skola och omsorg som är starkt kvinnodominerade. Ett antal politiker har förvarnat om att budget för 2010 kommer att bli stram och att besparingar blir nödvändiga. Detta kommer med säkerhet att innebära att både kommuner och landsting offentliggör varsel senast när de ekonomiska ramarna för 2010 är fastställda. Då kommer främst kvinnor att drabbas och endast den ekonomiska utvecklingen styr i vilken takt en återhämtning kan ske med den ovan omtalade fördröjningen som dock inte alltid är lika uttalad inom offentlig som inom privat verksamhet. Det är av yttersta vikt att hålla i minnet att inte ens alla tillsvidareanställda som sägs upp kommer till allmänhetens kännedom i form av varsel. Skyldighet att lämna varsel till Arbetsförmedlingen gäller för arbetsmarknaden som helhet om antalet som sägs upp vid varje enskilt tillfälle uppgår till minst fem (5) personer. För bygg- och anläggningssektorn gäller att minst 20 personer måste vara berörda för att skyldighet att lämna varsel till Arbetsförmedlingen skall gälla enligt lag. Då en betydande del av antalet sysselsatta på svensk arbetsmarknad är lösare knutna till sina arbetsgivare än vid en tillsvidareanställning tvingas ett betydande antal personer sluta sina anställningar utan att det redovisas i den offentliga statistiken. Om personen inte hittar ett nytt arbete snabbt, alternativt påbörjar studier eller på annat sätt står utanför arbetskraften, märks endast att antalet arbetssökande på Arbetsförmedlingen ökar mer än förväntat. Det finns inget tillförlitligt sätt att uppskatta antalet personer som slutar sin anställning på detta sätt men ett beräkningssätt som ibland används är att, i det närmaste, lika många personer berörs som av egentliga uppsägningsvarsel. Enligt en nyligen genomförd undersökning genomförd av Arbetsförmedlingens Analysavdelning tvingades 94 procent av personer i Västerbottens län som varslats om uppsägning under september och oktober 2008 också sluta sina anställningar. Detta är den högsta siffran för samtliga 21 län i landet. Dock återfanns endast 42 procent av dessa som arbetslösa i Arbetsförmedlingens register efter uppsägningstidens slut. En möjlig tolkning av detta förhållande är att många sökte sig till utbildning eller valde att ägna sig åt annan verksamhet. Sysselsättning Antalet sysselsatta i Västerbottens län har ökat kraftigt från 1997, med låga , till första kvartalet 2008 då antalet låg omkring Därefter har utvecklingen varit dramatiskt negativ och den utvecklingen bedöms fortsätta under hela prognosperioden. Sista kvartalet 2008 var antalet sysselsatta i länet omkring personer lägre än året innan. Under 2009 beräknas en minskning med personer och under 2010 men ytterligare personer, totalt färre sysselsatta i länet under en period av två år. 9

11 Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk På lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Fortfarande arbetar dock traditionella huggare med motorsågen sida vid sida med skördare i det moderna och effektiva skogsbruket. I flera år låg den samlade sysselsättningen i branschen omkring personer men efter några goda år har antalet ökat till nära enligt senaste tillgängliga uppgift. Skogsbruket sysselsätter omkring 300 fler än jordbruket. Omkring 25 procent av de sysselsatta i jordbruket är kvinnor. Det finns en utpräglad framtidstro inom jordbruket och produktionsnivån av mjölk i södra Skellefteå och de östra delarna av Robertsfors är bland de högsta i landet. Produktionen sker idag med hjälp av högteknologisk utrustning. Konkurrensen är hård till följd av en framgångsrik effektivisering av produktionen. Många moderna jordbruksmaskiner är dyra vilket innebär att samarbete när det gäller produktionsutrustningen är vanligt. Svårigheter att hitta utbildad och kvalificerad personal rapporteras. Detta beror sannolikt på att ungdomars yrkesval idag ofta har en inriktning mot andra områden. Brist råder även när det gäller veterinärer. Trots optimismen lägger sänkningen av ersättningen till mjölkbönder sordin på stämningen. Det råder en generell brist på lönsamhet i branschen och ett antal mjölkproducenter har akuta likviditetsproblem. Vid sidan av det traditionella jordbruket görs under tre år försök till satsningar på mera okonventionella aktiviteter under rubriken Grön framtidsgård 2 som nu har pågått under halva den planerade tiden. Projektet har tre olika inriktningar nämligen energi, turism och omsorg. Den senare har som huvudsaklig inriktning att tillvarata den läkande effekt som vistelse i naturnära miljöer ger. Hittills har totalt omkring 700 företag deltagit i projektet varav 500 i vårt län. Företagen får besök av en s.k. coach som ger tips om hur verksamheten kan utvecklas och utvidgas. Helt nyligt har man, på samma basis, även startat ett projekt kallat Gröna piloter vilket innebär att man bildar kluster av företag inom områden som energi, biogas och skoglig verksamhet. Syftet är att satsningar på dessa företag ska leda till ytterligare framgång inom näringen som aldrig tidigare har satsat så stora resurser på företags- och verksamhets utveckling som man gör för närvarande. Inom skogsbruket och skogsindustrin har konjunkturen varit stark under 2007 men har efter sommaren 2008 försvagats kraftigt vilket i synnerhet gäller marknaden för sågade trävaror. Även inom pappers- och massaindustrin märks en avmattning och runt om i landet läggs enheter ner vilket inte har inträffat sedan de första åren på 1990-talet. Antalet sysselsatta i skogsbruket uppgår till omkring personer varav 12 procent är kvinnor. Tillgången på energi till rimliga priser påverkar i hög grad villkoren för skogsindustrin vilket, i kombination med priset på skogsråvara och en vikande efterfrågan, bedöms få betydande återverkningar även inom skogsbruket med minskande sysselsättning som följd. Införande av virkestullar i Ryssland höjer priset på virket från en viktig importkälla. Det är svårt att hitta lämplig arbetskraft inom båda näringsgrenarna. Ett betydande inslag av familjeföretag som koncentrerar sig på jordbruk under sommartid och skogsbruk under vintertid gör att problemen till största delen finns inom skogsbruket. Under högkonjunktur har det varit mycket svårt att hitta kvalificerade förare av skogsmaskinförare men under en tid av 2 Projektet bedrivs i samverkan med LRF i Norrbottens län med tonvikt på Västerbottens län. 10

12 lägre efterfrågan minskar också problemen. Denna tidsperiod, med ett ökande antal arbetssökande, kunde med fördel användas för arbetsmarknadsutbildning av just skogsmaskinförare som åter kommer att bli en bristyrkesgrupp när konjunkturen vänder. Prognos: Antalet sysselsatta beräknas bli oförändrat inom jordbruket medan en minskning på omkring 300 sker inom skogsbruket från våren 2009 fram till slutet av år Tillverkningsindustri och gruvor Antalet sysselsatta inom industrisektorn växte kraftigt under 2007 och 2008 och uppgår för närvarande till ungefär personer. Under de fyra första månaderna 2009 har knappt personer varit direkt berörda av uppsägningsvarsel. Av dessa har mer än 80 procent haft sin försörjning inom tillverkningsindustrin varav nära 70 procent inom verkstadsindustrin. Det innebär samtidigt att de som drabbas i första hand är män, främst yngre män. Siffran är den högsta sedan motsvarande period Därtill kommer ett betydande antal visstidsanställda som inte får sina anställningskontrakt förlängda. Verkstadsindustrin i allmänhet och transportmedelsindustrin i synnerhet står för en betydande del eller drygt av de lagda varslen i tillverkningsindustrin under de första fyra månaderna Efterfrågan på lastbilar har i stort sett avstannat helt sedan sommaren 2008 och efter ett antal år av avsevärda investeringsvolymer har den kraftigt minskade produktionen kommit att leda till en betydande överkapacitet. Var tredje industriföretag i vårens undersökning uppgav en överkapacitet på över en femtedel av det totala produktionsutrymmet. Inom verkstadsindustrin svarade 38 procent av företagen att de hade mer än 20 procent i outnyttjat produktionsutrymme. Den fortsatt svaga efterfrågan kommer sannolikt att medföra ytterligare sysselsättningsminskningar. Enligt branschföreträdare ser branschen dystert på resterande del av 2009 men en viss ljusning skymtar under hösten. Styrkan i uppgången är emellertid osäker. Flera av länets större verkstadsföretag kör för närvarande en lägre produktionstakt än planerat även med hänsyn till den svaga konjunkturen. Ett antal mindre företag i den norra regionen har akuta likviditetsproblem och ansökningar om konkurser har lämnats in. I de flesta fall är emellertid förhoppningen att tiden ska verka för dessa företag och att rekonstruktioner ska vara möjliga i de flesta fall. Företag som exporterar till Kina har fortfarande en god marknadssituation. Gruvindustrin har under de senare åren uppmärksammats mycket i länets norra delar, och numera även i inlandet, och fyndigheterna har hittills visat sig vara stora, inte minst av guld. Näringen sysselsatte direkt som mest omkring 950 personer men de stora utbyggnaderna av gruvor som planerats har till delar bromsats upp av den lägre efterfrågan och de sjunkande världsmarknadspriserna och antalet sysselsatta har minskat något. Priserna på metaller fluktuerar i allmänhet betydligt mera än på flertalet andra produkter och har under ett antal år legat mycket högt men den rådande osäkerheten har en negativ påverkan. Bilden är emellertid splittrad. Medan vissa avvaktar med planerad brytning fortsätter andra att producera, i vissa fall i lägre takt. Länets enda metallsmält- och raffineringsverk, med knappt anställda, kör för fullt och producerar bland annat koppar, silver och guld. En liten andel av de varsel som har lagts i länet sedan sommaren 2008 har hittills lagts inom dessa industrigrenar. Trävaruindustrin är inne i en besvärlig period främst till följd av att nybyggnationen av trähus i stort sett upphörde under hösten Sågade trävaror säljs till viss del på export medan hemmamarknaden för närvarande i stort sett står helt stilla. Detta påverkar också företag och personal som arbetar med skogsavverkning men en ljuspunkt i skogsarbetet är att en del virke numera används för energiproduktion vilket gör att arbetet i skogen inte står helt stilla utan 11

13 går på lågvarv. Trävaruindustrin är till betydande del förlagd till de norra delarna av länet. Antalet sysselsatta uppgår till omkring personer. Gummi- och plastindustrin lever under helt skilda villkor trots att de ofta samredovisas i statistiken. Sammanlagt sysselsätter dessa två industrigrenar drygt personer i länet våren Antalet sysselsatta har tidigare varit högre men eftersom man inom gummiindustrin redan under våren 2008 insåg att marknaden var på väg att försämras lades varsel och dessa personer har redan slutat i branschen. Antalet sysselsatta är därmed åter på samma nivå, eller något under, som vid utgången av år Plastindustrin går för närvarande på sparlåga och orderingången har minskat, i synnerhet de företag som är inriktade på produktion för bilindustrin. Inom branschen räknar man med att vissa företag kommer att slås ut på grund av den låga efterfrågan samt att det kommer att ta flera år innan man åter är uppe på vad som betraktas som en normal produktionsnivå. Den kommer då att genomföras med en modernare maskinpark och med färre anställda. Gummiindustrin har sänkt produktionstakten betydligt sedan hösten 2008 men hoppas slippa sänka takten ytterligare. Produktionen har i stort sett halverats sedan våren 2008 efter att under 2007 ha legat över den maximala produktionsnivån med ett högt övertidsuttag som följd. Företag med anknytning till fordonsindustrin ser i några fall en ljusning men man är osäker om detta beror på att lagren nu i det närmaste är tömda eller om bilindustrin av andra skäl har ett något ökat behov av gummiindustrins produkter. Gummiindustrin redovisar en liknande bild som plastindustrin men förväntar sig att en vändning uppåt kommer tidigare och då från en nivå som ligger närmare den normala än vad som är fallet för plastindustrin. Man har emellertid legat på en ovanligt hög produktionsnivå, omkring 120 procent, under Även här ligger företag med en nära anknytning till fordonsindustrin sämre till än övriga. Branschföreträdare räknar med att full produktion åter kan uppnås inom loppet av två år men att den nivå som kallas full produktion då varaktigt kommer att ligga omkring 15 procent lägre än tidigare trots redan genomförda och kommande stora investeringar i effektivare maskiner och, som en följd därav, färre sysselsatta. Man ser emellertid ännu ingen ljusning även om maj månad i år var den första under det senaste året som var i nivå med samma månad ett år tidigare. Under lågkonjunkturen investerar man i automation, i förbättringar av administrativa rutiner samt i nya maskiner. Sammantaget innebär detta att personalbehovet kommer att vara lägre än tidigare när produktionen åter börjar öka. Fortfarande har företag med inriktning mot energisektorn en god marknad, till stor del beroende på utbyggnaden av vindkraften. Därtill ska befintliga nät för eldistribution renoveras och förbättras för att klara de ökande energimängderna. Livsmedelsindustrin i länet karaktäriseras alltmer av stordrift till följd av att mindre enheter har avvecklats medan andra har slagits ihop eller köpts upp. Länets företag arbetar över ett allt större geografiskt område vilket är en viktig förutsättning för långsiktig överlevnad. Vissa mjölkföretag har det besvärligare än tidigare på grund av den tidigare förvarnade ersättningen till mjölkbönderna har minskats. Även livsmedelsindustrin är till stor del förlagd till norra länsdelen. I fjällvärlden finns viss, kraftigt nischad, företagsamhet. Stöd från samhället har haft en avgörande betydelse för att dessa företag finns kvar. Företagen har en positiv inverkan på turist- och upplevelse-branschen. Antalet sysselsatta ligger mellan och personer medan 60 personer har varslats vilket ägde rum före sommaren. Inga ytterligare personalminskningar är aktuella för närvarande. Prognos: Fram till utgången av år 2010 beräknas sysselsättningen inom den samlade tillverkningsindustrin minska med personer, eller nio procent av den totala sysselsättningen, 12

14 jämfört med De största neddragningarna sker inom verkstadsindustrin och trävarubranschen. Bygg- och anläggningsverksamhet Under en period av flera år ökade antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen i länet. Efter många år av mycket låg aktivitet med endast byggstart av omkring 250 bostäder per år i hela länet påbörjades under 2004 omkring enbart i Umeåområdet vilket är en hög siffra. Åren därefter har antalet legat mellan 900 och påbörjade bostäder varje år men nu är pessimismen påtaglig. Den höga efterfrågan bröts under 2008 och antalet sysselsatta minskar nu successivt. Bostadsbyggandet har minskat betydligt och beräknas under 2009 uppgå till omkring 500 vilket ligger klart under det långsiktiga genomsnittet. Antalet nyuppförda villor har minskat betydligt och nybyggen utanför Umeå hör för närvarande till undantagen. Trots detta är utgångspunkten att 2009 blir ett bra år totalt sett på grund av stora ingående volymer. På anläggningssidan genererar Botniabanan fortfarande värdefull sysselsättning. År 2010 som helhet uppges vara svårt att bedöma men fram till sommaren bedöms antalet projekt vara tillfredsställande. Såväl inom husbyggnad som inom anläggning är grundinställningen ljus med en positiv syn på framtiden. Flera stora infrastrukturprojekt, som det sedan länge planerade vägpaketet i och omkring Umeå samt den av många efterlängtade Norrbotniabanan, är planerade men framtiden är i flera fall oklar. Den ursprungliga tanken på att Norrbotniabanan, om den kommer att byggas, skulle ta vid direkt när Botniabanan är färdigställd kommer inte att bli verklighet. Vägpaketet har alla förutsättningar att bli en ljuspunkt i tillvaron men för delar av projektet kan frågor av juridisk karaktär fördröja genomförandet ytterligare. Förslaget att leda om E4 via Kolbäcksvägen och över den bro som leder över Umeälven till Teg vid affärscentrat Strömpilen beräknas bli verklighet men projektet genererar inte mycket sysselsättning utöver förbättringar när det gäller att hantera den avsevärt ökade trafikmängden. Behovet av sysselsättning för de berörda yrkesgrupperna kommer emellertid inom överskådlig tid att bli stort då ett antal av de projekt som är knutna till bland annat Botniabanan inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att vara färdiga att tas i bruk. Ett transportcentrum i närheten av bangården i Umeå beräknas komma till stånd vilket skulle dämpa risken för minskad sysselsättning så länge det pågår. Pessimismen i vår intervjuundersökning är, totalt sett, påtaglig under hela prognosperioden medan branschföreträdare gör en delvis mera positiv bedömning. Branschen i samverkan med berörda kommuner har begärt statligt stöd i form av beslut om infrastruktursatsningar medan det tidigare tillfälliga avdraget för reparationer, om- och tillbyggnader har permanentats vilket gynnar husbyggare i den utsträckning det används när marknaden i övrigt är svag. Inga tecken finns ännu som visar att den politiska viljan till sådana satsningar skulle finnas. Det så kallade ROT-programmet har haft god effekt främst bland mindre företag. Personer som sades upp i november och december 2008 har nu kunnat återgå i arbete till följd av detta som än så länge endast omfattar rättighet för privatpersoner att göra avdrag för upprustning av villor och bostadsrätter. För närvarande diskuteras möjligheten att programmet även skulle komma att omfatta offentligt ägda byggnader samt hyresrätter vilket väsentligt skulle öka effekterna av programmet och även komma att omfatta större byggföretag. Beslut i frågan beräknas offentliggöras under hösten I inlandet är anläggningssektorn positiv i Vilhelminaområdet på grund av de vägar som ska brytas och leda fram till vad som förhoppningsvis blir nya gruvor och därtill skall läggas de vindkraftparker av god omfattning som skall anläggas på ett antal platser i länet. Därtill skall 13

15 nämnas att byggmarknaden i Norge åter har förbättrats vilket sannolikt lockar svenska byggnadsarbetare att söka arbete där under en period. I Skellefteå-området råder stor osäkerhet för närvarande. Planerade broar, ett badhus och ett industrihus för mindre och mellanstora företag var planerade men den ekonomiska nedgången har gjort berörda aktörer mera tveksamma. Sannolikheten för att några större projekt påbörjas under prognosperioden får betraktas som låg. Liksom under större delen av de senaste 20 åren har lärlingar ett stort problem att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Detta problem gäller i stort sett hela bygg- och anläggningssektorn och det återstår ännu för parterna att hitta ett system där inte den enskilde drabbas och där det blir lättare för arbetsgivare att hitta det man ofta anför som en brist nämligen tillgången på arbetskraft med yrkeserfarenhet. Konjunkturen inom byggsektorn ligger ofta i motfas med antalet nyutbildade och för närvarande råder ett överskott på nyutbildade inom i synnerhet träarbete. Å andra sidan råder stor brist på nyutbildade inom betong- och armeringsarbete. Antalet utbildningsplatser på gymnasieskolans byggprogram utökas ofta när behovet av hantverkare och andra yrkesgrupper är stort men när ungdomarna är klara med sin utbildning har behovet av deras kompetens ofta minskat. Detta är ett stort problem ur planeringssynpunkt för samtliga inblandade, inte minst ungdomarna själva. Prognos: Antalet sysselsatta inom bygg och anläggningssektorn beräknas minska med omkring 700 personer, eller 8,5 procent av den totala sysselsättningen, från våren 2009 till slutet av Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat kraftigt de senaste tio åren och sektorn omfattade 2008 drygt personer i länet varav omkring inom handel- och kommunikation. Sysselsättningen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom sektorn är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrinäringarna koncentrerar man sina resurser på kärnverksamheten och köper in externa tjänster. På samma sätt påverkas nu sektorn av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin och sysselsättningen bedöms minska märkbart under prognosperioden. Den kraftiga nedgången i konjunkturen kommer att påverka handeln genom att hushållen ökar sin sparkvot på bekostnad av konsumtionen. När arbetslöshetsriskerna ökar i nästan samtliga branscher dämpas konsumtionen kraftigt i ekonomin. Den svaga kronkursen bör gynna handeln, besöksnäringen samt hotell och restaurang, och dessa effekter kan bli betydande under den period situationen består. Flera av de största företagen väntar sig en minskad efterfrågan vilket innebär att arbetskraften i branschen får små utsikter till heltidsanställningar under prognosperioden. Under de senaste åren har flera stora nyetableringar skett och mot bakgrund av den minskade efterfrågan inom handeln finns det risk för att viss överetablering har blivit resultatet av den senaste högkonjunkturen. När antalet sysselsatta minskar drabbas timanställda först och handeln är en bransch som av tradition har en stor andel personal med lös anknytning till arbetsgivaren. Det är i första hand bilhandeln och sällanköpshandeln som kommer att påverkas av den minskade konsumtionen men det finns också en risk för att det skett en överetablering inom dagligvaruhandeln och detaljhandeln vilket kan medföra minskad sysselsättning även i dessa delar av branschen under det kommande året. Behovet av personal inom transport- och kommunikationer bedöms minska som en följd av den kraftigt dämpade efterfrågan inom industrin, byggsektorn och handeln och högre energipriser bidrar också till en dämpad optimism inför framtiden. Eftersom industrin, byggbranschen och handeln är transportsektorns viktigaste kunder så kommer även denna bransch att 14

16 uppleva en minskad efterfrågan under perioden. Sysselsättningen bedöms minska under perioden. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst gynnats av industrins högkonjunktur och sysselsättningen har ökat kraftigt de senaste fem åren. Även om sysselsättningsutvecklingen avstannat har branschen dock ännu inte uppvisat några sysselsättningsminskningar som följd av lågkonjunkturen. Den stora osäkerhet som råder angående den ekonomiska utvecklingen innebär att många arbetsgivare väljer den flexibilitet som kommer med inhyrd personal vilket gynnar bland annat bemanningsbranschen. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad under perioden. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Högkonjunkturen ledde till en ökning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten. Den här delen av branschen är extra konjunkturkänslig och kommer troligen att påverkas kraftigt av nedgången. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till rekryteringsproblemen och det finns en fortsatt efterfrågan på kockar i branschen, trots konjunkturnedgången. Prognos: Med lågkonjunkturen följer en minskad konsumtion och efterfrågan kommer att minska ytterligare främst inom handeln, transport och hotell och restaurang. Antalet sysselsatta totalt inom privata tjänstesektorn bedöms minska med ca personer, eller ca 3,8 procent, under Offentlig verksamhet År 2008 sysselsatte den samlade vårdsektorn omkring personer i länet varav 15 procent män. Den demografiska utvecklingen leder till ett snabbt ökande vårdbehov på grund av ett snabbt ökande antal personer över 75 år. Under den senaste tioårsperioden har gruppen ökat med personer vilket motsvarar nära tio (10) procent. Antalet över 85 år har under samma period ökat med drygt personer vilket motsvarar nära 35 procent. Med hänsyn till den ekonomiska situation som för närvarande råder kommer det ökande behovet inte att kunna tillgodoses på grund av att skatteintäkterna för landstinget och länets kommuner snabbt minskar. Ansvariga politiker har redan förvarnat om att varsel om uppsägning sannolikt kommer utöver de tillfälligt anställda som redan har slutat sina anställningar. Man kan inte med säkerhet säga att ersättningsrekryteringar kommer att genomföras med hänsyn till det ekonomiska läget. Prognos: Antalet sysselsatta beräknas minska med personer i länet från våren 2009 fram till utgången av År 2008 var totalt omkring personer sysselsatta inom den offentliga utbildningssektorn i länet varav en stor majoritet kvinnor. Efterfrågan på arbetskraft inom de olika verksamheterna skiljer sig mellan åren. Fortfarande är födelsetalet relativt högt vilket gör att efterfrågan på förskoleplatser beräknas ligga på en, i det närmaste, oförändrad nivå. Stora ungdomskullar lämnar nu grundskolan men framförallt gymnasiet och antalet sjunker därefter mycket snabbt vilket innebär att behovet av grundskolelärare med inriktning mot årskurserna 7-9 samt grupper av gymnasielärare minskar. Detta leder till ett ökat överskott och det finns risk för en betydande övertalighet bland dessa yrkesgrupper. En minskning av antalet sysselsatta kommer främst att ske genom uteblivna ersättningsrekryteringar samt att man minskar antalet tim- och visstidsanställningar, men framtida varsel går inte att utesluta. Trots övertalighet kommer det att vara en fortsatt brist på 15

17 yrkeslärare samt på vissa språklärare. Gemensamt för de flesta utbildningsyrkena är svårigheten för nyutbildade att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen har minskat kraftigt de senaste åren men lyfts nu åter försiktigt fram av regering och riksdag. Den kommunala verksamheten betecknas nu även Yrkesvux vilket är ett uttryck för den politiska viljan att öka tillgången på yrkesarbetare så att brist inte riskerar att uppstå när konjunkturen åter vänder uppåt. Möjligheten att läsa upp låga betyg i teoretiska ämnen är numera begränsad. Exakt hur de utökade anslagen påverkar utbildningens olika delar samt hur detta kommer att bidra till sysselsättningen är ännu för tidigt att säga. Prognos: sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden, dels på grund av att åldersgruppen 0-18 år minskar med ungefär 350 personer under 2009 och med ytterligare 500 under 2010, dels på grund av ett minskande elevunderlag, dels på grund av minskade skatteintäkter på grund av lågkonjunkturen. Inom administrativ verksamhet i offentlig förvaltning arbetade år 2008 totalt ungefär personer. Antalet sysselsatta bedöms minska något under prognosperioden, främst genom omorganisationer och att åldersavgångar inte ersätts fullt ut. Trots den sammantaget minskande sysselsättningen i offentlig förvaltning förekommer lokalt ett fåtal flaskhalsyrken med bestående brist där rekryteringssvårigheter kan medföra störningar i verksamheten. Prognos: Antalet sysselsatta inom administrativ verksamhet bedöms minska med 100 personer under såväl 2009 som Tabell 3: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Sysselsättning Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Industri, jord & skog Stark minskning Bygg och anläggning Stark minskning Handel, kommunikation Stark minskning Finans, uppdrag Oförändrat Personliga & kulturella tjänster Minskning Utbildning, vård, offentlig förvaltning Stark minskning Totalt Stark minskning Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. År 2007 uppgick antalet personer i arbetskraften i länet till men minskade under 2008 med 700, trots den höga noteringen för kvartal som återges i vår senaste prognos, och minskningen beräknas fortsätta och uppgå till under 2009 och till under 2010 då antalet personer i arbetskraften beräknas bli Ett betydande antal förutsätts vara personer under 30 år som väljer studier som alternative till arbete. Omkring personer finns för närvarande i arbetskraften i länet. Antalet män är omkring högre än antalet kvinnor. Av samtliga i arbetskraften var under första kvartalet i år personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. 16

18 Befolkningsutveckling Under 2008 ökade totalbefolkningen i Västerbottens län med drygt 200 personer till knappt Ett födelseöverskott omfattande 150 personer noterades och även flyttnettot resulterade i ett överskott på 500 personer. Detta följer mönstret från tidigare lågkonjunkturer då framför allt Umeå ökar sin befolkning när fler söker sig till studier. För Umeå noterades en ökning på personer medan Robertsfors, Malå och Vindeln ökade med små tal. Vilhelminas folkmängd förändrades inte medan övriga kommuner minskade sin befolkning. Antalet personer i gruppen år ökade med 28 personer i länet under 2008 men förväntas sjunka under ett antal år framöver med början Vår bedömning är att antalet personer i detta åldersintervall, allt annat oförändrat, kommer att minska med omkring 100 personer 2009 och med 200 personer Om emellertid antalet studerande skulle komma att öka kraftigt kan detta gynna såväl Västerbotten som Umeå på bekostnad av de presumtiva studenternas hemorter. Sannolikt medför den ekonomiska recessionen dessutom att flyttströmmarna från inlandet till kusten åter tar fart. Flera av de projekt som skulle innebära arbete för ett antal inlandsbor vilar för närvarande i skrivbordslådan och ingen vet när, eller om, dessa projekt någonsin kommer att genomföras. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade ytterligare något höstterminen 2008 jämfört med förra året. I Västerbottens län var antalet nyfödda högst år 1991 vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har inte förändrats mer än marginellt under 2007 och Vår bedömning är att antalet kommer att öka under 2009 och 2010 jämfört med tidigare antaganden till följd av den kraftigt försämrade situationen på arbetsmarknaden. Det ökade studiedeltagandet innebär att antalet personer i arbetskraften minskar kraftigt under prognosperioden men eftersom sysselsättningsminskningarna är betydligt större än minskningen av arbetskraften innebär detta att arbetslösheten också ökar under perioden. Det kommer även att ske en kraftig ökning av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program under 2009 och Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats Sjuk- och aktivitetsersättning Ett nytt system kallat Rehabkedjan infördes av Försäkringskassan (FK) i syfte att finna nya vägar ut på arbetsmarknaden för långtidssjukskrivna och andra personer i behov av rehabilitering m.m. Såvitt känt har resultatet i form av antalet arbetsplacerade personer blivit lägre än planerat. Ett grepp har varit att Arbetsförmedlingen (Af), Försäkringskassan och Socialförvaltningen (Soc.) delar lokaler vilket förhoppningsvis ska förbättra utfallet. För den enskilde avser lösningen att minimera risken att man saknar ansvarig handläggare vilket har inträffat runt om i landet i ett antal fall. Antalet personer som överförs från FK till är inte lätt att beräkna utan att schabloner används. Utflödet från Rehabkedjan beräknas under 2009 till personer varav ett okänt antal har 3 Fortfarande gäller i Sverige åldersintervallet år som norm men den kommer sannolikt att, liksom i flertalet EU-länder, ändras till år vilket är det intervall som används enligt ILO-konventionen. 17