Klockstapeln i Sigtuna

Transkript

1 Klockstapeln i Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning, i samband med återuppbyggande av klockstapel inom fornlämningarna RAÄ 36:1 och 195:1 i kommun, Stockholms län Åsa Berger Rapporter från Arkeologikonsult 2018:3091

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Omslagsbild: Den återuppbyggda klockstapeln fotograferad från Stora gatan i april Foto från söder. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: _ Arkeologikonsult 2018 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor finns tillgänglig på

3 Klockstapeln i Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning, i samband med återuppbyggande av klockstapel inom fornlämningarna RAÄ 36:1 och 195:1 i kommun, Stockholms län Åsa Berger Rapporter från Arkeologikonsult 2018:3091 Norrtälje Märsta Vallentuna Upplands Väsby Täby Sollentuna Åkersberga Lidingö Stockholm Södertälje Tumba Nynäshamn

4 ARKEOLOGISK PERIODINDELNING 8000 f.kr. STENÅLDER Mesolitikum jägarstenålder) 4000 f.kr f.kr. Neolitikum bondestenålder) f.kr. Tidigneolitikum f.kr. Mellanneolitikum f.kr. Senneolitikum f.kr f.kr. 500 f.kr. BRONSÅLDER Äldre bronsålder f.kr. Period 1 3 Yngre bronsålder f.kr. Period 4 6 JÄRNÅLDER Äldre järnålder 500 f.kr. 500 e.kr. Förromersk järnålder 500 f.kr. Kr.f. Romersk järnålder Kr.f. 400 e.kr. 500 e.kr. Yngre järnålder e.kr. Folkvandringstid Vendeltid e.kr e.kr e.kr. Vikingatid e.kr. HISTORISK TID Medeltid e.kr. Tidigmedeltid Högmedeltid e.kr. Nyare tid 1520 nutid Modern tid, efterreformatorisk tid) Senmedeltid Tidigmodern tid ANTIKVARISK BEDÖMNING Antikvarisk bedömning anger hur man enligt kulturmiljölagen 1988:950), och till viss del även skogsvårdslagen 1979:429), bedömt lämningen och dess eventuella lagskydd vid registreringstillfället. Den slutgiltiga bedömningen görs alltid av Länsstyrelsen och föregås av en besiktning, undersökning eller utredning. Fornlämning är en lämning som vid registreringstillfället bedömts omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen. För att en lämning ska kunna bedömas som fornlämning krävs att den tillkommit före 1850 genom äldre tiders bruk och att den är varaktigt övergiven. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Bevakningsobjekt innebär att man vid registreringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fornlämning eller inte. Övrig kulturhistorisk lämning används för kulturhistoriska lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas även till denna typ av lämningar. Bedömningen används även för vissa lämningar som inte uppvisar fysiska spår, t.ex. fyndplats eller plats med tradition. Uppgift om innebär att lämningen endast är känd via kartmaterial, skriftlig eller muntlig källa. Lämningen har inte eftersökts eller kunnat återfinnas i fält. Undersökt och borttagen betyder att lämningen blivit arkeologiskt undersökt och helt borttagen. Inget skydd enligt kulturmiljölagen kvarstår. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...7 INLEDNING...7 Syfte...7 KLOCKSTAPELN...8 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...10 Analyser...13 Fynd...13 REFERENSER...14 Otryckta källor...14 Äldre kartor...14 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...15 BILAGOR...16 Bilaga 1. Schaktbeskrivning

6 ± Kilometer Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan, skala 1:

7 SAMMANFATTNING Efter att klockstapeln i förstördes av en brand 2016 uppfördes en ny på samma plats. I samband med grundarbetena utförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid undersökningen dokumenterades grundstenarna och vissa av dem avlägsnades. En av stenarna var en huggen sandsten som sannolikt ingått i en av s äldre kyrkobyggnader. Ytan under den förstörda byggnaden bestod delvis av påförda massor som bör ha tillkommit under talet. I juni 2016 totalförstördes klockstapeln i genom en brand. Då den skulle återuppbyggas under hösten 2017 beslutade Länsstyrelsen om en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Lst dnr: ) eftersom arbetet berörde ett gravfält 36:1) och delar av s stadslager 195:1) figur 1 och 2). Det arkeologiska arbetet omfattade även en arkeologisk kontroll i samband med etablering för bygget och fraktandet av byggmaterial till byggplatsen för att undvika skador på övriga delar av gravfältet. 240:5 240:1-4 2:1 3:1 278:1 INLEDNING Syfte 6:1-3 7:1 Syftet med undersökningen var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera den/de fornlämningar som framkom vid markåtgärder för grunden till nya klockstapeln men också att säkerställa att byggtransporter inte skadade gravfältet 36: :1 241:1 29:1 28:1-3 30:5 29:2 35:1 27:1 23:1 10:1-2 30:1-4 11:1-3 40:1-2 Undersökningområde 30: : :1-2 36:1 247:1 8:1 11:2 24:1 13:1 22: :1 195:1 ± 1:1 21: : Meter Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Undersökt och borttagen Figur 2. Undersökningsområdet med fornlämningar markerade på Fastighetskartan, skala 1: Fornlämning Uppgift om Undersökningsområde 7

8 KLOCKSTAPELN Enligt bebyggelseregistret var klockstapeln byggd I det äldre kartmaterialet redovisas den först Den är då avbildad relativt realistiskt med röd panel och spira på taket figur 3). Innan branden hade den panelade, rödfärgade fasader för- utom den snett utställda sockeln som var svarttjärad. Taket täcktes av en svängd, spåntäckt huv. Någon egentlig grund fanns inte utan byggnaden vilade på glest lagda stenar. Den nya klockstapeln har i stort sett samma utseende som den tidigare figur 4). ± Klockstapeln Meter Figur 3. Karta över från 1810 med den rödmålade klockstapeln, skala 1: Figur 4. Den återuppbyggda klockstapeln i april Foto från nordväst. GENOMFÖRANDE Inför arbetets utförande byggdes en träramp upp från gångstigen från Prästgatan för att undvika markskador på gravfältet 36:1. Delar av berget och flera av stenarna i klockstapelns grund var kraftigt brandskadade figur 5). Vissa av stenarna kunde återanvändas i befintligt läge, vissa avlägsnades och ersattes av gjutna betongplintar. På de platser där betongplintarna skulle gjutas grävdes schakt där träformar för gjutningen placerades figur 6). Stenar som låg i vägen för byggnationen avlägsnades också. I södra och östra kanten av den aktuella ytan grävdes ett schakt för en elledning. Ytorna mellan stenarna rensades delvis för hand för att undersöka om underlaget var påfört eller naturligt. Samtliga stenar, konstruktioner och schakt mättes in med gps och dokumenterades i text och bild. Påträffade fynd fotograferades men tillvaratogs inte. 8

9 Figur 5. Stenarna i grunden hade spruckit sönder av hettan under branden. Foto från sydväst. Figur 6. Träformar för gjutning av betongplintar i norra delen. Foto från sydväst. 9

10 RESULTAT Hela ytan där klockstapeln legat var kraftigt påverkad av branden, överallt låg spik och olika järnföremål från byggnaden figur 7). Resterna av byggnaden hade rensats bort och endast grundstenarna återstod. Fem linjer med glest lagda stenar kunde iakttas 100), två i norr respektive söder samt en i mitten figur 8). Den mittersta raden var längre än de andra. I norr bestod stenraderna bara av ett skift medan man i söder hade lagt stenarna i två skift eftersom marken lutade mot söder. I söder var några av stenarna mycket stora 1x1,5 meter) och låg djupt. Det var inte möjligt att avgöra om de grävts ned eller var naturliga. De tre längst i norr var helt förstörda av branden och ersattes med betongplintar. I söder kompletterades stenarna med tre betongplintar. Figur 7. Järnföremål från den nedbrunna klockstapeln i form av spikar, beslag och en krok som sannolikt använts för att öppna luckorna vid klockringning längst ned i bild). Vid östra kortsidan fanns ett ca 0,5 meter högt, 1,8x1,7 meter stort stenfundament 101) lagt i två skift med 0,35x0,35 till 0,5x0,7 meter stora stenar figur 9). De översta stenarna hade lagts med flatsidan upp och var täckta av tjära, sot och kol från branden. Vilken funktion fundamentet haft är oklart. Möjligen kan det ha utgjort en trappa. Efter återuppbyggnaden är fundamentet delvis synligt på klockstapelns östra långsida figur 10). På västra sidan fanns ett motsvarande, mindre fundament 102), 1,3x1,0 meter stort, och inte lika vällagt. Eftersom inga arbeten krävdes på denna del av ytan rensades det inte fram och dess höjd kunde därför inte avgöras. 102 Huggen sten ± Figur 8. Plan över klockstapelns grundstenar 100) och de två stenfundamenten 101 och 102) vars funktion inte kunnat fastställas. Mot bakgrund av fastighetsgräns och hus övrigt från Fastighetskartan. Skala 1: Meter Brandskadad sten, ligger kvar 100) Sten, ligger kvar 100) Sten, borttagen 100) Konstruktion 10

11 Figur 9. Stenfundamentet 101) i byggnadens östra del. Foto från söder. Figur 10. Stenfundamentet 101) är delvis synligt under den nya klockstapeln. Foto från öster. 11

12 36:1 ± 195: ,5 5 Meter Brandskadad sten, ligger kvar 100) Sten, ligger kvar 100) Sten, borttagen 100) Sten, övrig 100) Sten i konstruktion 101) Konstruktion Schakt för elledning Figur 11. Plan över schakten inom den aktuella ytan. Mot bakgrund av fastighetsgräns och hus övrigt från Fastighetskartan, skala 1:200. Översikt med Fastighetskartan, skala 1: Schakt Schakt för betongplint Undersökningsområde Fornlämning 12

13 Figur 12. En av grundstenarna utgjordes av en huggen sandsten som sannolikt ingått i en av stadens äldre kyrkobyggnader. Vid schaktningen för elledningen kunde inget av antikvariskt intresse iakttas i de delar av schaktet som löpte utanför klockstapelns grund. Mitt under den tidigare byggnaden fanns dock ett påfört lager med jord, sand och sten figur 11). I detta påträffades yngre rödgods, tegel, spik och ett fragment av en kritpipa. Lagret kunde inte dateras närmare men närvaron av kritpipan talar för att lagret tillkommit under 1700-talet. En av stenarna i den långa, mittersta raden var en huggen sandsten, 0,35x0,35x0,47 meter stor, som uppenbart måste ha återanvänts figur 12). Kanske har den ingått i en äldre kyrkobyggnad i staden. Vid schaktkontrollen föreslog ansvarig arkeolog att stenen skulle läggas åt sidan och sedan placeras på lämplig plats i anslutning till klockstapeln. Analyser Inga analyser utfördes i samband med undersökningen. Fynd Inga fynd tillvaratogs i samband med undersökningen. 13

14 REFERENSER Otryckta källor Hemsida, bebyggelseregistret, Mariakyrkan, : visahistorik.raa?anlaggningid= &- page=historik&visahistorik=true hämtad ) Äldre kartor LMS A88-1:5 Stockholms län, stad stad Ägodelning, 1810 LMS = Lantmäteristyrelsens arkiv 14

15 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienr: Arkeologikonsults projektnr: 3091 Beställare: församling Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Utförande fältarbete: Oktober 2017 Berörda fornlämningar: 36:1 och 195:1 Undersökningsområdets storlek: Ca 450 m 2 Län: Landskap: Kommun: Socken: Koordinatsystem: Höjdsystem: Projektledare: Fältarkeologer: Rapportansvarig: Planer och layout: Kvalitetssäkring: Fynd: Stockholm Uppland SWEREF99 TM RH2000 Åsa Berger Åsa Berger Åsa Berger Ida Söderström Johan Blidmo Inga fynd tillvaratogs i samband med undersökningen 15

16 BILAGA 1. SCHAKTBESKRIVNING Schaktnr Storlek m) Djup m) Beskrivning ,0x0,5 1,0 0,5 0,7 0,1 m grästorv, därunder sandig mylla ovan morän i större delen av schaktet. I området där den nedbrunna byggnaden stått var övre lagret sotigt och bitvis rödbränt. I schaktets mitt ett parti med påförda massor med enstaka yngre rödgods, järnspik, tegel och ett kritpipsfragment ,4x0,55 0,50 Morän ned till berg 502 1,5x0,5 0,75 0,40 Morän ned till berg 503 1,3x0,5 0,75 0,30 Morän ned till berg 504 1,7x1,4 1,00 Morän ned till berg 505 1,7x1,4 0,80 Morän 506 1,8x1,2 0,70 Morän 16

17

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2018:3091