FINANSIELL UTVECKLING I LINJE MED VÄGLEDNING

Transkript

1 Q FINANSIELL UTVECKLING I LINJE MED VÄGLEDNING NOVEMBER 2018 JANUARI 2019 Intäkter: (8 978) MSEK Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -724 (-385) MSEK Resultat före skatt: -576 (-285) MSEK Periodens resultat: -469 (-249) MSEK Resultat per stamaktie: -1,25 (-0,88) SEK VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET Order på tre Airbus 321 Long Range Inlösen av återstående preferensaktier VIKTIGA HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2019 Klimatkompensering infört för alla Eurobonus-medlemmar Mot bakgrund av vår tids utmaningar fortsätter SAS sin omställning mot ett hållbart flygresande. +1,7 % ENHETSINTÄKT VS FÖREGÅENDE ÅR 1 +0,8 % ENHETSKOSTNAD VS FÖREGÅENDE ÅR 2 +0,4 % PASSAGERARE VS FÖREGÅENDE ÅR Rickard Gustafson, VD och koncernchef 1) PASK, Valutajusterad 2) CASK, Valutajusterad och exklusive flygbränsle FINANSIELL SAMMANFATTNING MSEK, om inget annat anges Kv1 Kv1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Intäkter EBIT-marginal -4,8% -2,0% 5,0% 6,1% Resultat före skatt och jämförelsestörande poster Resultat före skatt Periodens resultat Kassaflöde från den löpande verksamheten jan okt jan jan 2017 Soliditet 14% 21% 27% 20% Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar 3,0x 2,7x 2,9x 3,4x Finansiell beredskap 33% 42% 38% 33% Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande 12% 14% 14% 10% Resultat per stamaktie (SEK), 12 månader rullande 3,35 3,71 3,25 2,00 Eget kapital per stamaktie, SEK 12,41 16,11 13,98 7,48 Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 27 februari 2019 kl. 08:00 CET. SAS Delårsrapport november 2018 januari

2 Koncernchefens kommentarer KONCERNCHEFENS KOMMENTARER På en konkurrensutsatt marknad med ständigt ökande kapacitet redovisar SAS en ökning av både enhetsintäkt och passageraryield. Dessutom fortsätter vi att vidta viktiga åtgärder för en hållbar framtid för flyget, som spelar en betydande roll i Skandinavien. Det första kvartalet 2019 redovisade SAS ett resultat före skatt och jämförelsestörande poster om -724 MSEK. Det första kvartalet är säsongsmässigt SAS svagaste kvartal och den högre förlusten ligger i linje med vägledningen i vår bokslutskommuniké för 2017/2018. Det lägre resultatet jämfört med föregående år drevs av högre flygbränslekostnader, en svag svensk krona och en underliggande kostnadsinflation. Men med tanke på den konkurrensutsatta marknaden med en ständigt ökande kapacitet är vi nöjda med att kunna redovisa en ökning av enhetsintäkt och passageraryield. Under kvartalet löste vi in alla utestående preferensaktier, vilket möjliggör framtida utdelning i enlighet med vår policy. SAS effektivitetsprogram bidrog med cirka 200 MSEK till resultatet under kvartalet och för 2018/2019 väntas helårseffekten nå upp till 900 MSEK. KOPPLA SAMMAN SKANDINAVIEN OCH BEDRIVA EN HÅLLBAR VERKSAMHET Flyget är en grundläggande del av Skandinaviens infrastruktur som kopplar samman regionen och möjliggör resor till, från och inom våra tre länder. SAS spelar en viktig roll i att utveckla denna infrastruktur och göra det möjligt för skandinaviska företag att nå globala marknader. Detta har bidragit till att skapa en livskraftig skandinavisk handel och industri vilket är grunden till den välfärd som vi har vant oss vid. Dessutom gör flyget att människor från olika platser och kulturer kan träffas och samverka och därmed göra världen till en bättre plats. Jag vill att skandinaviska företag även i framtiden ska få tillgång till globala marknader och att människor ska ha friheten att utforska och uppleva nya länder, platser och kulturer. Men för att det ska bli verklighet måste vi sträva efter ett mer hållbart flygresande. På SAS arbetar vi ständigt för att minimera miljöpåverkan från vår flygverksamhet. Vi delar våra kunders önskan om ett mer hållbart resande och vi är fast beslutna att minska vår miljöpåverkan. Just minskade utsläpp är vår främsta prioritet i hållbarhetsarbetet. Därför har vi satt vi satt upp mål om att minska de totala koldioxidutsläppen med 25% och använda biobränsle i en omfattning som motsvarar allt vårt inrikesflyg till För att nå våra mål arbetar vi för att minska utsläppen i hela vår värdekedja. Vår resa mot målet består av större och mindre initiativ och förbättringar. Förnyelsen av vår flotta till moderna flygplan som ger upp till 18% lägre utsläpp är ett större initiativ och en investering för framtiden. Vårt biobränslesamarbete med Preem är också ett viktigt steg för att säkra produktionen av biobaserat flygbränsle för att bli koldioxidneutrala i vårt inrikesflyg. Utöver våra större förbättringsinitiativ arbetar vi också på flera mindre men viktiga förbättringar. Exempelvis byter vi ut inredningen i våra flygplan med lättviktsmaterial och har infört förbeställning av frukost i vår GO-kabin. Dessa små men viktiga steg bidrar till att minska både avfall och vikt. Som en följd drar våra flygplan mindre bränsle och därmed minskad miljöpåverkan. Till dess att det är tekniskt möjligt att genomföra klimatneutrala flygningar vill vi minska effekten från koldioxidutsläppen. För utsläpp som inte kan undvikas är SAS medlem i EU:s utsläppshandelssystem (ETS), som är en hörnsten i EU:s politik för att bekämpa klimatförändringarna och det primära verktyget för att minska utsläppen av växthusgaser. Vi fortsätter även vårt arbete med klimatkompensering. Sedan förra året klimatkompenserar vi våra koldioxidutsläpp på alla ungdomsbiljetter samt personalresor. Från början av februari klimatkompenserar vi också alla biljetter som bokas med ett EuroBonus-nummer. Jag vill uppmuntra alla våra kunder att bli EuroBonus-medlemmar för att resa klimatkompenserat det kostar inget extra! Vi har noterat att den svenska regeringen har beslutat att inte följa riksdagens tidigare beslut att upphäva flygskatten i juli Därför kommer skatten att finnas kvar. Både skattens motståndare och förespråkare är överens om att den inte har någon miljöpåverkan, eftersom skatten inte är knuten till utsläpp. Skatten är inte heller öronmärkt till nödvändiga investeringar i infrastruktur och innovation för att främja utvecklingen mot en klimatneutral flygindustri. Jag uppmanar alla skandinaviska regeringar att ta fram incitament för att stödja, istället för att hindra, flygbranschen från att bli mer miljövänlig. På så sätt kan vi säkerställa en långsiktighet och hållbarhet i den infrastruktur som är så viktig för människor och företag i Skandinavien. INVESTERA FÖR ATT YTTERLIGARE STÄRKA VÅR OPERATIVA MODELL Även om vi erbjuder ett enhetligt kunderbjudande som ett SAS, så bygger vår operativa modell på våra tre produktionsplattformar: SAS Scandinavia, SAS Ireland och våra regionala partners som flyger mindre flygplan. Modellen ger ett attraktivt nätverk som binder samman hela Skandinavien med en tidtabell som är anpassad till variationerna i efterfrågan. Under kvartalet beslutade vi att utöka vår flotta med ytterligare tre Airbus A321 Long Range. Med start sommaren 2020 kommer denna nya flygplanstyp att göra att vi kan öka antalet interkontinentala direktlinjer från Skandinavien och bättre anpassa vår produktion till säsongsmässiga variationer i efterfrågan. För att säkra stabilitet i vår regionala verksamhet har vi infört ett standby-flygplan som är redo att sättas in i trafik för att dämpa effekterna av oförutsedda händelser i den ordinarie flottan. Detta extraplan ger oss en robustare verksamhet med syftet att ytterligare öka regulariteten och punktligheten i flygningarna för våra kunder. STÄRKA VÅRT PRODUKTERBJUDANDE Den pågående satsningen på digitalisering är viktig både som en del av att förbättra våra tjänster, effektivisera verksamheten samt minska klimatpåverkan. Vi erbjuder höghastighets-wifi ombord och kan tillhandahålla reseinformation i realtid för att göra resorna smidigare. I vår verksamhet kan vi förbättra planeringsmöjligheterna och förenkla samarbetet inom bolaget, vilket ger en bättre upplevelse för kunderna. SAS strävar alltid efter att vara banbrytande för nästa generations resor. Vår vision är att ständigt utveckla och utforska nya sätt att göra livet lättare för våra resenärer genom att erbjuda innovativa och efterlängtade tjänster. Ett exempel är att vi har infört två nya funktioner i SAS EuroBonus: möjligheten att samla och dela EuroBonus-poäng med släkt och vänner, och livstids Goldmedlemskap för att belöna de trognaste medlemmarna. Vi är också stolta över att ha ingått ett unikt gränsöverskridande samarbete med de nationella olympiska kommittéerna i Danmark, Norge och Sverige. Genom detta initiativ kommer vi att stödja de olympiska kommittéerna på deras väg mot OS i Tokyo 2020 och vinter-os i Beijing SAS Delårsrapport november 2018 januari

3 Koncernchefens kommentarer SÄKRA RÄTT KOMPETENSER FÖR ATT YTTERLIGARE STÄRKA VÅR KONKURRENSKRAFT Våra kunder sätter mycket stort värde på sina kontakter med SAS personal och vi vet att våra medarbetare verkligen gör skillnad i kundernas ögon. Engagerade och motiverade medarbetare är en förutsättning för nöjda kunder och därmed bättre verksamhet. Det var ett erkännande av vår professionella personal och vårt servicekoncept när SAS nyligen tilldelades priserna Bästa Transport Inrikes och Bästa flygbolag Europa på Grand Travel Awards i Sverige. Vi är stolta över det mottagande som vårt erbjudande får hos våra kunder och resebyråer. Priserna är resultatet av ett starkt lagarbete och jag är tacksam mot samtliga medarbetare på SAS som gör detta möjligt. Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla våra hängivna medarbetare för att de tar hand om våra passagerare på bästa sätt. Under de kommande åren behöver vi göra stora investeringar både i nya flygplan, i hållbarhet och digitalisering. För att säkerställa att investeringarna ger hög avkastning måste vi vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera rätt kompetenser för att bygga upp ett konkurrenskraftigt företag för framtiden. Det är glädjande att styrelsen som en del av det arbetet föreslog ett aktiebaserat incitamentsprogram för SAS medarbetare i kallelsen till årsstämman. Programmet är utformat för att stimulera medarbetarnas engagemang och lojalitet samt se till att medarbetarnas intressen överensstämmer med våra aktieägares. Ett kriterie för att avsätta medel till det långsiktiga incitamentsprogrammet är att utdelning lämnas till aktieägarna. UTSIKTER När vi presenterade resultatet för det fjärde kvartalet lovade vi att återkomma med en uppdatering av utsikterna inför 2018/2019. Även om flygbränslepriset har minskat från toppnoteringen i början av oktober 2018 ser vi en fortsatt volatilitet och prisrörelser under kvartalet. Dessutom är den svenska kronan fortsatt svag och vi ser en oro orsakad av ekonomiska och politiska spänningar. Vi noterar att konkurrenterna har sänkt sina förväntningar i fråga om kapacitetsökning, vilket skulle kunna leda till en förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan samt en prisstabilisering. Vi har dock ännu inte sett någon sådan utveckling på våra huvudmarknader. De rådande marknadsförutsättningarna ger ingen närmare vägledning om resultat före skatt och jämförelsestörande poster för 2018/2019. Vi bekräftar därmed utsikterna om att SAS förväntar sig kunna leverera ett positivt resultat före skatt och jämförelsestörande poster under 2018/2019. Utsikterna bygger på rådande marknadsförutsättningar, antagandena på sidan 6 och att inget oförutsett inträffar under året. Välkommen ombord! Rickard Gustafson VD och koncernchef Stockholm den 27 februari 2019 Vi fortsätter att vidta viktiga åtgärder för en hållbar framtid för flyget, som spelar en betydande roll i Skandinavien. Rickard Gustafson, VD och koncernchef SAS Delårsrapport november 2018 januari

4 Kommentarer till SAS räkenskaper KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING Kapaciteten på den skandinaviska marknaden, mätt i antal erbjudna säten, ökade med 4,4% jämfört med samma period föregående år. Samtidigt ökade det totala antalet passagerare med 2,1%. Blickar man framåt så förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden öka med cirka 1% under andra kvartalet. RESULTATANALYS - NOVEMBER JANUARI 2019 Periodens resultat Rörelseresultatet uppgick till -461 (-183) MSEK. Resultat före skatt uppgick till -576 (-285) MSEK och resultat efter skatt uppgick till -469 (-249) MSEK. Skatteintäkten uppgick till 107 (36) MSEK. Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 356 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om 518 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 162 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 7 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 169 MSEK på resultatet före skatt. Intäkter Intäkterna uppgick till (8 978) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 200 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 1,2%. Ökningen är en följd av lägre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna negativt om 42 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 49 MSEK. Intäkterna påverkades positivt om 74 MSEK till följd av högre yield. De valutajusterade intäkterna från frakt minskade med 12 MSEK. Charterintäkterna (valutajusterade) var 30 MSEK högre, främst beroende på högre volymer. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 63 MSEK, främst beroende på outnyttjade biljetter. Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 38 MSEK högre jämfört med föregående år, främst beroende på högre intäkter från EuroBonus kreditkortspartners. Operativa och finansiella kostnader Personalkostnaderna uppgick till (-2 268) MSEK. Justerat för valuta och engångsposter ökade personalkostnaderna med 52 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler anställda, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder. Övriga rörelsekostnader uppgick till (-5 871) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle, som uppgick till (-1 570) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 15,0%. Kostnaden påverkades negativt om 133 MSEK till följd av högre flygbränslepriser. Hedgeeffekterna var negativa om 123 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år och volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 19 MSEK. Tekniska underhållskostnader uppgick till -682 (-693) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 68 MSEK. Minskningen jämfört med föregående år avser främst färre motorreparationer och utköpen av Boeing 737. Wet lease-kostnader uppgick till -309 (-261) MSEK. Wet lease-kostnaderna ökade med 29 MSEK (valutajusterad) jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på högre volymer. Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om 197 MSEK. Leasingkostnaderna uppgick till -787 (-760) MSEK. Justerat för valuta minskade leasingkostnaderna med 39 MSEK. Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -115 (-102) MSEK, varav räntenetto -101 (-96) MSEK. Ökningen beror främst på en högre bruttoskuld. Jämförelsestörande poster Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 148 (100) MSEK. Av de jämförelsestörande posterna hänför sig 8 (104) MSEK till realisationsresultat från flygplansaffärer. Övriga jämförelsestörande poster hänför sig till omstruktureringskostnader för personal, en avtalsförlikning och upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter i Kina. BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med MSEK under perioden. I förändringen ingår periodens investeringar MSEK, avskrivningar -419 MSEK, avyttringar -17 MSEK samt övrigt och valutaeffekter 25 MSEK. I beloppen för investeringar ingår tre nya Airbus A320neo på finansiell leasing. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. Finansiella anläggningstillgångar minskade med 18 MSEK, vilket främst är hänförligt till en minskning av SAS långfristiga fordringar och spärrade konton, delvis motverkat av en ökning av uppskjutna skattefordringar. Kortfristiga fordringar minskade med 113 MSEK. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till lägre räntebärande fordringar, delvis motverkat av högre kundfordringar. Likvida medel uppgick till (9 251) MSEK per 31 januari Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till (2 511) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 33% (38%) av SAS fasta kostnader. Eget kapital och skulder Eget kapital minskade med MSEK. Minskningen är främst hänförlig till en inlösen av preferensaktier om MSEK, periodens resultat om -469 MSEK och ändringar i kassaflödessäkringar om -842 MSEK. För förändring i eget kapital i sammandrag se sidan 9. Långfristiga skulder ökade med 923 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 380 MSEK. Ökningen i skulder beror huvudsakligen på nya finansiella leasingavtal för flygplan. Räntebärande skulder Den 31 januari 2019 uppgick den räntebärande skulden till MSEK, en ökning med MSEK sedan den 31 oktober Nyupplåning och amorteringar under perioden var MSEK respektive 172 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2018 ingår negativ utveckling av det verkliga värdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 501 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 63 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har minskat skulden med 41 MSEK. SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som värderades till MSEK den 31 januari Obligationslånet förfaller den 1 april 2019 och ska återbetalas om inte innehavarna konverterar sina obligationer till aktier. Eventuella meddelanden om konvertering måste lämnas in senast den 11 mars 2019 av innehavarna till det konvertibla obligationslånet. SAS Delårsrapport november 2018 januari

5 Kommentarer till SAS räkenskaper Finansiell nettoskuld Den 31 januari 2019 uppgick den finansiella nettoskulden till MSEK, en ökning med MSEK sedan den 31 oktober Ökningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna, kassaflödet från den löpande verksamheten, investeringar och ändringar i finansiella derivat. Nyckeltal Per 31 januari 2019 uppgick soliditeten till 14%, en försämring med 7 procentenheter sedan 31 oktober Minskningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktierna om MSEK, en minskning av summa totalresultat om MSEK och nya finansiella leasingavtal för flygplan (vilka ökade balansomslutningen). Den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar förändrades och uppgick till 3,0x. Per 31 oktober 2018 var nyckeltalet 2,7x. Förändringen är främst hänförlig till en ökad finansiell nettoskuld. För balansräkning se sidan 9. KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödet för det första kvartalet uppgick till (415) MSEK. Likvida medel uppgick enligt balansräkningen till MSEK jämfört med MSEK per 31 oktober Finansieringsverksamheten Nyupplåningen var (1 575) MSEK medan amorteringarna uppgick till 172 (1 875) MSEK. I december genomfördes en obligatorisk inlösen av samtliga preferensaktier för en sammanlagd likvid om MSEK. För kassaflödesanalys se sidan 10. SÄSONGSVARIATIONER Efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), är säsongsmässigt låg under november april och högst under maj oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet. Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna. Eftersom trafiken är lägre under perioden november april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet. Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första kvartal till -418 (-72) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år är främst hänförlig till det lägre resultatet före skatt. Rörelsekapitalförändringarna uppgick till -264 (256). Årets förändring är mer i linje med tidigare år som brukar vara negativ under första kvartalet. Förra årets positiva förändring av rörelsekapitalet berodde till största delen på en stor ökning av trafikavräkningsskulden. Investeringsverksamheten Investeringarna uppgick till (2 022) MSEK varav (1 999) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för tre nya Airbus A320neo. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. SAS Delårsrapport november 2018 januari

6 Kommentarer till SAS räkenskaper FINANSIELLA MÅL SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet. Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål: Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar: ska vara lägre än 3 gånger (3x). Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader. Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Skuldsättningsmåttet - Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar - är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader. Målet för den finansiella beredskapen är 25% av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet. Osäkerheten i omvärlden avseende valutautvecklingen, flygbränslepriserna och förändringarna inom den europeiska flygindustrin med intensifierad konkurrens är fortsatt stor. I samband med övergången till IFRS 16 från 2019/2020, där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen, kommer SAS att se över målsättningarna för att säkerställa deras fortsatta relevans. HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2019 Klimatkompensering för alla Eurobonus-medlemmar infört SAS offentliggör kallelse till årsstämman UTSIKTER FÖR 2018/2019 Sammantaget förväntar SAS kunna leverera ett positivt resultat före skatt och engångsposter under 2018/2019. Utsikterna bygger på att inget oförutsett i övrigt inträffar. Utsikterna bygger på följande förutsättningar och antaganden: 2 3% reguljär kapacitetsökning (ASK) för SAS under 2018/2019 Volatilt men stigande flygbränslepris Ogynnsam valutakursutveckling, i synnerhet SEK/USD Förväntad resultateffekt av effektiviseringsåtgärder om 0,9 miljarder SEK Investeringarna förväntas brutto uppgå till cirka 7 miljarder SEK. AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC) SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel. JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/ EBITDAR SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar ska vara under 3x. FINANSIELL BEREDSKAP SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. ROIC, 12 MÅN RULLANDE, % JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR FINANSIELL BEREDSKAP, % ,9x 2,7x 4,0x 2,7x 2,7x 3,0x Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv SAS Delårsrapport november 2018 januari

7 Risk- och osäkerhetsfaktorer RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen. SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser. Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40 80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och takoptioner. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2018/2019, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle. För utländska valutor är policyn att säkra 40 80%. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 40% av det förväntade USDunderskottet för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 51%. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 48 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1% ger en positiv resultateffekt på 95 MSEK, exklusive säkringseffekt. Säkring av flygbränsle Säkringsnivå (maxpris) Feb apr 2019 Maj juli 2019 Aug okt 2019 Nov 2019 jan 2020 Feb apr USD/ton 99% USD/ton 96% 68% 37% USD/ton 24% LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från SAS har överklagat EU-kommissionens beslut. Överklagandet beräknas ta flera år. Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts. Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och parterna avvaktar domstolsbehandling av överklagandet. Känslighetanalys flygbränslekostnad nov 2018 okt 2019, mdr SEK 1 Växelkurs SEK/USD Marknadspris 7,0 8,0 9,0 10,0 500 USD/ton 7,3 8,1 8,8 9,6 600 USD/ton 7,5 8,3 9,1 9,9 700 USD/ton 7,7 8,6 9,4 10,2 800 USD/ton 7,9 8,7 9,6 10,4 1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång. Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Denna effekt redovisas under Övriga rörelsekostnader eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat. SAS Delårsrapport november 2018 januari

8 Räkenskaper RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT MSEK Not Kv 1 Kv 1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Intäkter Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Leasingkostnader flygplan Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Resultat vid försäljning av aktier i dotteroch intresseföretag samt rörelser Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par Rörelseresultat Resultat från andra värdepappersinnehav Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Periodens resultat Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter Kassaflödessäkringar säkringsreserv, netto efter skatt Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat Periodens resultat hänförligt till: Innehavare av aktier i moderbolaget Innehav utan bestämmande inflytande Resultat per stamaktie (SEK) 1-1,25-0,88 3,35 3,25 Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK) 1-1,25-0,88 2,95 2,84 1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare i moderbolaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till ( ) utestående stamaktier under perioden november till januari och ( ) utestående stamaktier under perioden februari till januari. SAS har inte några options- eller aktieprogram. Konvertibla obligationslån medför utspädningseffekt i de fall en konvertering till stamaktier skulle medföra ett försämrat resultat per aktie. Per balansdagen fanns ett konvertibelt obligationslån om MSEK omfattande aktier. RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER MSEK Kv 1 Kv 1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Resultat före skatt Nedskrivningar Omstruktureringskostnader Realisationsresultat Övriga jämförelsestörande poster Resultat före skatt och jämförelsestörande poster ) Nedskrivningar avser flygplan 0 (206) MSEK och IT-system 0 (208) MSEK. 2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader 8 (0) MSEK i första kvartalet. I perioden februari till januari ingår personalkostnader om 113 (51) MSEK och fastighetsrelaterade kostnader om 150 (36) MSEK. 3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 8 (104) MSEK i första kvartalet och avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. I perioden februari till januari ingår vinst från flygplansförsäljningar om 383 (337) MSEK, slots-par om 0 (678) MSEK samt avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. 4) Övriga jämförelsestörande poster avser en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 148 (0) MSEK i första kvartalet. I perioden februari till januari ingår en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 148 (0) MSEK, en avsättning om 100 (0) MSEK som ska delas ut till våra medarbetare som en gratifikation, kostnader relaterade till flygplan om 0 (180) MSEK samt en negativ resultateffekt om 0 (672) MSEK avseende bot i tredje kvartalet 2016/2017 för överträdelse av konkurrensregler inom flygfraktsområdet. SAS Delårsrapport november 2018 januari

9 Räkenskaper BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK 31 jan okt jan jan 2017 Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Eget kapital per stamaktie (SEK) 3 12,41 16,11 13,98 7,48 Räntebärande tillgångar Räntebärande skulder Rörelsekapital ) Per 31 januari 2019, inklusive fordran övriga finansiella institut 403 (1 029) MSEK. 2) Inklusive innehav utan bestämmande inflytande. 3) Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare exklusive totalt preferenskapital i relation till ( ) utestående stamaktier. SAS koncernen har inte genomfört något återköpsprogram. SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JANUARI 2019 Enligt balansräkningen Finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Finansiell nettoskuld Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till där varje delårsrapport finns publicerad. FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG MSEK Aktiekapital 1 Övrigt tillskjutet kapital 2 Varav finansiell nettoskuld Säkringsreserver Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel 3 Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS Justerat ingående eget kapital, 1 november Nyemission Totalresultat november januari Utgående balans 31 januari Inlösen av preferensaktier Utdelning på preferensaktier Totalresultat februari oktober Utgående balans 31 oktober Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9 och IFRS Justerat ingående eget kapital, 1 november Inlösen av preferensaktier Totalresultat november januari Utgående balans 31 januari ) Antal aktier i SAS AB: ( ) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 ( ) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån. 3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018. SAS Delårsrapport november 2018 januari Summa eget kapital

10 Räkenskaper KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG MSEK Kv 1 Kv 1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Resultat före skatt Avskrivningar och nedskrivningar Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m Betald skatt Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer Förvärv av dotterföretag Avyttring av dotterföretag och rörelser Försäljning av anläggningstillgångar m.m Kassaflöde före finansieringsverksamheten Nyemission Utdelning på preferensaktier Inlösen av preferensaktier Extern finansiering, netto Periodens kassaflöde Omräkningsdifferens i likvida medel Förändring av likvida medel enligt balansräkningen Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK) -1,78 0,48 9,65 8,72 FINANSIELLA NYCKELTAL Avkastning på eget kapital, 12 månader rullande 21% 22% 20% 19% Avkastning på investerat kapital (ROIC), 12 månader rullande 12% 14% 14% 10% Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar 3,0x 2,7x 2,9x 3,4x Finansiell beredskap 33% 42% 38% 33% Soliditet 14% 21% 27% 20% Justerad soliditet 9% 13% 17% 12% Finansiell nettoskuld, MSEK Skuldsättningsgrad 0,51-0,33-0,41-0,09 Justerad skuldsättningsgrad 5,2 2,70 1,97 3,17 Räntetäckningsgrad 3,8 4,4 4,7 2,8 SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på under Investor relations. 31 jan okt jan jan 2017 SAS Delårsrapport november 2018 januari

11 Räkenskaper MODERBOLAGET SAS AB Antal stamaktieägare i SAS AB uppgick till per 31 januari Medelantal anställda uppgick till 4 (4). I december 2018 återlöstes preferensaktier. RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK Kv 1 Kv 1 Intäkter 13 8 Personalkostnader Övriga rörelsekostnader -6-4 Rörelseresultat -3-4 Resultat från andelar i koncernföretag 0 0 Resultat från andra värdepappersinnehav 0 0 Finansnetto Resultat före skatt Skatt 4 0 Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Innehavare av aktier i moderbolaget Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat. BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG MSEK 31 jan okt jan 2018 Finansiella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL MSEK Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital 2 Summa eget kapital Ingående balans 1 november Inlösen av preferensaktier Periodens resultat Eget kapital 31 januari ) Antal aktier: ( ) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 ( ) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018. SAS Delårsrapport november 2018 januari

12 Noter NOTER NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2017/2018. Förberedelser pågår för införandet av IFRS 16 Leasing. SAS koncernen kommer att tillämpa standarden med början den 1 november 2019 och driver ett projekt för att analysera övergången. Sedan den 1 november 2018 tillämpar SAS de nya redovisningsstandarderna IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 9 Finansiella instrument. Av tabellen nedan framgår effekten från införandet av IFRS 9 och IFRS 15 på eget kapital och andra poster i balansräkningen per övergångsdatumet 1 november IFRS 15 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balans per 1 november 2018 justeras för att spegla effekten av IFRS 15, men tidigare perioder har inte räknats om. IFRS 9 tillämpas sedan den 1 november Vägledningen för säkringsredovisning tillämpas framåtriktat med undantag för redovisning av förändringar i optioners tidsvärde som tillämpas retroaktivt, vilket innebär att jämförelseperioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016 januari 2017, har inte räknats om eftersom det inte krävs omräkning av perioderna före den 1 november 2017 enligt IFRS 9. Alla övriga ändringar till följd av IFRS 9 tillämpas retroaktivt, men utan justering av jämförelseperioderna. Det innebär att ingående balanser per 1 november 2018 har justerats för att spegla effekten av IFRS 9, men tidigare perioder har inte räknats om. EFFEKT AV IFRS 9 OCH IFRS 15 MSEK Redovisad 31 oktober 2018 Justeringar IFRS 9 Justeringar IFRS 15 Justerad balans 1 november 2018 Kundfordringar Eget kapital Trafikavräkningsskuld Uppskjuten skattefordran IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Den nya vägledningen i IFRS 9 berör främst tre olika områden: klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. SAS tillämpar IFRS 9 retroaktivt från det datum den trädde i kraft, 1 november 2018, och har inte räknat om jämförelsesiffror, med undantag för vägledningen avseende förändringar av tidsvärdet på optioner där jämförelseperioderna har räknats om och ingående balanser per 1 november 2017 har justerats. Enligt vad som nämnts ovan har jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016 januari 2017, inte räknats om. Övergången till IFRS 9 har lett till en minskning i eget kapital med 11 MSEK netto efter skatt per 1 november Klassificering och värdering Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde, och värderas och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls. Derivat värderas till verkligt värde. De avtalsmässiga villkoren för SAS övriga finansiella tillgångar föranleder betalningar som enbart är betalningar av kapitalfordran och ränta på utestående kapitalbelopp och den finansiella tillgången hålls i en affärsmodell vars syfte är att hålla finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Till följd av denna klassificering värderas samtliga tillgångar utom derivat till upplupet anskaffningsvärde. Följaktligen redovisas tillgångar kontinuerligt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för reservering för nedskrivningar. Av tabellen nedan framgår effekten på klassificeringen: Finansiella tillgångar Tidigare klassificering (IAS39) Ny klassificering (IFRS9) Förklaring Andra långfristiga fordringar / Kundfordringar / Låne- och kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Övriga fordringar Derivat Säkringsinstrument, derivat FVOCI Effektiva delen av förändringen i en verkligt värde-säkring redovisas i övrigt totalresultat. Derivat Innehav för handel FVTPL Verkligt värde över resultaträkningen, ingen förändring. Kortfristiga placeringar Innehav för handel / Låneoch kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde Kassa och bank Låne- och Upplupet anskaffningsvärde kundfordringar Övriga skulder Övriga skulder Upplupet anskaffningsvärde Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. SAS Delårsrapport november 2018 januari

13 Noter Nedskrivning Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde ned. Förluster och nedskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen. Till följd av den nya nedskrivningsmodellen ökar reserveringen för förväntade förluster i kundfordringar med 14 MSEK. SAS övriga finansiella tillgångar är inte föremål för ytterligare reservering för nedskrivningar per övergångsdatumet. Finansiella skulder SAS klassificering och värdering av finansiella skulder påverkas inte av IFRS 9. Det innebär att finansiella skulder vid det första redovisningstillfället värderas till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Den nya vägledningen i IFRS 9 avseende fordringar påverkar inte SAS finansiella skulder per övergångsdatumet. Säkringsredovisning SAS tillämpar reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Ändringarna för SAS avser värdering av effektiviteten och optioners tidsvärde som betecknas i säkringsrelationen. När det gäller värdering av effektiviteten ersätts de tidigare kraven på att en säkring ska ligga mellan 80 och 125% av en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. För optioner som betecknas i en säkringsrelation finns det en ny vägledning avseende förändringar av det verkliga värdet på tidsvärdet, om endast realvärdet identifieras i säkringsrelationen. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat och inte i resultaträkningen som i IAS 39. På löpande basis förväntas framöver en minskad volatilitet i resultaträkningen. Vägledningen för säkringsredovisning avseende förändringar av tidsvärdet på optioner tillämpas retroaktivt och jämförelseperioderna har räknats om. Övergångseffekten avser omklassificeringar i eget kapital per 1 november 2017 om 25 MSEK före skatt, och en ökning i resultaträkningen för jämförelseperioden 1 november oktober 2018 om 9 MSEK före skatt, vilket påverkar säkringsreserver i eget kapital. IFRS 15 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 inför en ny principbaserad modell för redovisning av intäkter från avtal med kunder. Standarden introducerar en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. SAS tillämpar den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balanser per 1 november 2018 justeras, men tidigare perioder har inte räknats om. Effekten vid övergången till IFRS 15 är en minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt, vilket bedöms som ej väsentligt för koncernredovisningen. Enligt tidigare redovisningsstandarder, IAS 18 och IAS 11, redovisade SAS passagerarintäkter och charterintäkter när transporten utfördes, post och frakt när transporten var genomförd och övriga intäkter när varorna hade levererats eller tjänsten utförts. Alla kundkontakter har analyserats med hjälp av femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle, som motsvarar samma tillfälle som intäkten redovisades enligt tidigare standarder. Eftersom transaktionspriset för dessa tjänster också är oförändrat och allokerat till de identifierade prestationsåtagandena har IFRS 15 inte lett till någon väsentlig förändring av intäktsredovisningen. Den enda identifierade effekten avser ombokningsavgifter som enligt IAS 18 redovisades som intäkt vid ombokningstillfället. I den nya vägledningen är denna avgift en avtalsändring som redovisas då flygbiljetten utnyttjas. Det innebär att intäkterna redovisas senare än enligt tidigare standarder. Per övergångsdatumet ökade trafikavräkningsskulden med 21 MSEK, med en motsvarande minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt. Som en följd av IFRS 15 är periodens resultat 0,1 MSEK lägre än det skulle ha varit om SAS hade fortsatt med IAS 18 och IAS 11. IFRS 16 LEASING IFRS 16 Leasing ersätter IAS 17 Leasing och innebär en enda modell för alla leasetagares redovisning. I denna ersätts den nuvarande klassificeringen i operationell och finansiell leasing av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. SAS koncernen fortsätter att utreda hur IFRS 16 kommer att påverka de finansiella rapporterna. Standarden bedöms ha en väsentlig inverkan på SAS finansiella rapportering, då koncernen har betydande hyresåtaganden för bland annat flygplan, lokaler och markanläggningar. Standarden trädde i kraft den 1 januari 2019 och antogs av EU i november SAS tillämpar den nya standarden från räkenskapsåret som inleds den 1 november SAS Delårsrapport november 2018 januari

14 Noter NOT 2 INTÄKTER Kv 1 Kv 1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Passagerarintäkter Charter Frakt och post Övriga trafikintäkter Övriga rörelseintäkter Summa GEOGRAFISK UPPDELNING Inrikes Intraskandinavien Europa Interkontinentalt Summa Andel 1 Andel 1 Andel 1 Andel 1 Andel 2 Passagerarintäkter % % % % % Frakt- och postintäkter 2 0% 2 0% 15 3% % 430 5% Charterintäkter 0 0% 0 0% % 0 0% 227 3% Övriga trafikintäkter % 71 11% % % 625 7% Summa trafikintäkter % % % % % 1) Andel av intäktskategori. 2) Andel av totala trafikintäkter. Danmark Norge Sverige Europa Övriga länder Summa Andel Andel Andel Andel Andel Andel Övriga rörelseintäkter % % % % % % NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Kv 1 Kv 1 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Försäljnings- och distributionskostnader Flygbränsle Luftfartsavgifter Cateringkostnader Hanteringskostnader Tekniskt flygplansunderhåll Data- och telekommunikationskostnader Wet lease-kostnader Övrigt Summa SAS Delårsrapport november 2018 januari

15 Noter NOT 4 KVARTALSVISA UPPGIFTER RESULTATRÄKNING MSEK Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Helår Kv 1 Feb apr Maj jul Aug okt Nov okt Feb apr Maj jul Aug okt Nov okt Intäkter Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Leasingkostnader flygplan Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag samt rörelser Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par Rörelseresultat Resultat från andra värdepappersinnehav Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt Periodens resultat Hänförligt till: Innehavare av aktier i moderbolaget Innehav utan bestämmande inflytande RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA MSEK Kv 1 Kv 1 Kv 2 Kv 2 Kv 3 Kv 3 Kv 4 Kv 4 Feb apr 2018 Feb apr 2017 Maj jul 2018 Maj jul 2017 Aug okt 2018 Aug okt 2017 Rullande 12 mån Rullande 12 mån Intäkter EBITDAR EBITDAR-marginal 7,8% 9,3% 7,3% 3,6% 25,3% 25,7% 16,1% 17,5% 15,1% 15,0% Rörelseresultat EBIT-marginal -4,8% -2,0% -3,8% -1,1% 16,5% 17,1% 7,3% 6,7% 5,0% 6,1% Resultat före skatt och jämförelsestörande poster Resultat före skatt Periodens resultat Resultat per stamaktie (SEK) -1,25-0,88-1,00-1,23 4,03 4,39 1,56 1,22 3,35 3,25 Kassaflöde före finansieringsverksamheten Medelantal anställda (FTE) SAS Delårsrapport november 2018 januari

16 Noter NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 31 jan okt 2018 MSEK Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella tillgångar verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar innehav för handel Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Övriga tillgångar Summa Finansiella skulder Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde Finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder innehav för handel Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation. Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan: Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen. Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar). Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data. VERKLIGT VÄRDEHIERARKI 31 jan okt 2018 MSEK Nivå 1 Nivå 2 Summa Nivå 1 Nivå 2 Summa Finansiella tillgångar Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar innehav för handel Summa Finansiella skulder Säkrade derivat till verkligt värde Finansiella skulder till verkligt värde Finansiella skulder verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder innehav för handel Summa SAS Delårsrapport november 2018 januari

17 Underskrifter Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 27 februari 2019 Carsten Dilling Styrelsens ordförande Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot Oscar Stege Unger Styrelseledamot Liv Fiksdahl Styrelseledamot Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot Endre Røros Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot Janne Wegeberg Styrelseledamot Rickard Gustafson VD och koncernchef Delårsrapporten har ej varit föremål för revision SAS Delårsrapport november 2018 januari

18 Trafiktalsinformation TRAFIKTALSINFORMATION REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK Förändr. mot f.g. år Antal passagerare (000) ,2% RPK, passagerarkilometer (milj) ,1% ASK, säteskilometer (milj) ,6% Kabinfaktor 67,6% 67,2% +0,5 1 Passageraryield, valutajusterad 0,98 0,97 +1,0% Passageraryield, nominell 0,98 0,94 +5,2% Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad 0,67 0,65 +1,7% Enhetsintäkt, PASK, nominell 0,67 0,63 +5,9% RASK, valutajusterad 0,75 0,74 +1,8% RASK, nominell 0,75 0,71 +6,0% 1) Siffror i procentenheter TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK) Förändr. mot f.g. år Antal passagerare (000) ,4% RPK, passagerarkilometer (milj) ,9% ASK, säteskilometer (milj) ,1% Kabinfaktor 68,7% 68,2% +0,5 1 Enhetskostnad, CASK, valutajusterad -0,83-0,80 +3,5% Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster -0,79-0,73 +8,0% Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad -0,65-0,64 +0,8% Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster -0,62-0,59 +4,1% 1) Siffror i procentenheter SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE vs. Trafik (RPK) Kapacitet (ASK) Interkontinentalt 1,8% -3,1% Europa/Intraskand -2,0% 0,1% Inrikes 1,7% 3,4% PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET 12 månader rullande Januari 2019 Januari 2018 Förändr. mot f.g. år Flygplan, Blocktimmar/dag 9,5 9,6-0,8% Kabin, Blocktimmar/år ,0% Piloter, Blocktimmar/år ,4% Förändr. Miljöeffektivitet mot f.g. år Koldioxid CO 2 per passagerarkilometer, gram 104,7 104,9-0,2% SAS Delårsrapport november 2018 januari

19 Flygplansflotta FLYGPLANSFLOTTA SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JANUARI 2019 SAS koncernens flygplansflotta Ålder Ägda Leasade Wet lease Summa SAS Scandinavia SAS Ireland Wet lease I trafik för SAS koncernen Airbus A330/340/350 13, Airbus A320-familjen 7, Boeing 737NG 14, Bombardier CRJ 2, ATR-72 3, Summa 9, Fasta order köp Fasta order leasing Flygplan för utfasning Ålder Ägda Leasade Summa Bombardier Q400 11,1 1 1 Summa 11,1 1 1 Flygplan på fast order per 31 januari 2019 FY19 FY20 FY21 FY22 FY23 Airbus A320neo A321 LR 2 1 Airbus A330 1 Airbus A Summa SAS Delårsrapport november 2018 januari

20 Definitioner och begrepp DEFINITIONER OCH BEGREPP SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (x7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing. Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på under Investor relations. ASK, Offererade säteskilometer Det totala antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs. Avkastning på eget kapital Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande. Avkastning på investerat kapital (ROIC) Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (x7). EBIT Rörelseresultat. EBIT-marginal EBIT dividerat med intäkterna. EBITDA Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar. EBITDA-marginal EBITDA dividerat med intäkterna. EBITDAR Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan. EBITDAR-marginal EBITDAR dividerat med intäkterna. EBT Resultat före skatt. Eget kapital per stamaktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med avdrag för preferenskapital i förhållande till antal utestående stamaktier på balansdagen. Enhetskostnad (CASK) Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter). Finansiell beredskap Likvida medel, exklusive fordran övriga finansinstitut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i förhållande till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personal- och övriga rörelsekostnader, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter, samt leasingkostnader för flygplan. Finansiell nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto. FTE Full time equivalent, heltidstjänster. Justerad finansiell nettoskuld/ebitdar Summa genomsnittlig finansiell nettoskuld och genomsnittliga kapitaliserade nettoleasingkostnader, i relation till EBITDAR. Justerad skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7) i relation till eget kapital. Justerad soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (x7). Jämförelsestörande poster I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder. Kabinfaktor RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga flygstolar. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju. Kapitalandelsmetoden Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden. Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier. PASK, Enhetsintäkt Passagerarintäkter/ASK (reguljär). Preferenskapital Preferenskapital, motsvarande inlösenbeloppet för preferensaktier till 105% av teckningskursen 500 kronor, uppgår till MSEK. RASK Totala trafikintäkter/total ASK (reguljär+charter) Resultat per stamaktie (EPS) Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med avdrag för utdelning på preferensaktier i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier. RPK, Betalda passagerarkilometer Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader. Rörelsekapital Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder. Sale and leaseback Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka. Skuldsättningsgrad Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital. Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning. Sysselsatt kapital Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade. Yield Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär). En utförligare lista på definitioner och begrepp finns tillgänglig på under Investor Relations/Financial data/financial definitions. SAS flyger över 30 miljoner passagerare årligen och är Skandinaviens ledande flygbolag med över 800 flygningar per dag på 288 linjer till 125 destinationer i Skandinavien, Europa, USA och Asien. SAS är medlem i Star Alliance och kan tillsammans med ytterligare 27 flygbolag erbjuda fler än dagliga flyg till cirka destinationer i 193 länder. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering, tekniskt underhåll och frakttjänster i SAS verksamhet. SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB. SAS Delårsrapport november 2018 januari

21 VISION: TO MAKE LIFE EASIER FOR SCANDINAVIA S FREQUENT TRAVELERS FINANSIELLA MÅL AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC) Vi har ett mål att avkastningen på investerat kapital (ROIC) ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Måttet är ett krav för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målsättningen motsvarar kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) före skatt och är också kopplad till vår utdelningspolicy. JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR Vi har ett mål att den justerade finansiella nettoskulden/ebitdar ska vara lägre än tre gånger (3x). FINANSIELL BEREDSKAP Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. STRATEGI VINNA SKANDINAVIENS FREKVENTA RESENÄRER Erbjuda kunderna ett attraktivt nätverk och tidtabell efter säsong Fortsätta att utveckla vårt uppskattade servicekoncept Tillhandahålla effektiva digitala lösningar genom hela resekedjan SKAPA EN EFFEKTIV OCH HÅLLBAR OPERATIV PLATTFORM Inrätta en mer flexibel operativ modell genom kompletterande baser utanför Skandinavien samt regionala partner Ta tillvara tekniken för att öka effektiviteten och förbättra processkvaliteten i alla delar av produktionen Påskynda hållbarhetsarbetet SÄKRA RÄTT KOMPETENSER Stärka medarbetarengagemanget genom större delaktighet Stärka ledarskapet genom utbildningar, interna nätverk och mentorprogram Höja kompetensen genom successions- och karriärplanering, trainee- och mentorprogram Göra SAS till en attraktiv arbetsplats genom fokus på individuell utveckling, digitala verktyg, välbefinnande och employer branding FINANSIELL KALENDER Årsstämma mars 2019 Delårsrapport 2, 2019 (februari april) 28 maj 2019 Delårsrapport 3, 2019 (maj juli) 27 augusti 2019 Bokslutskommuniké, 2019 (november oktober) 5 december 2019 Kontakt Investor Relations Michel Fischier, Vice President Investor Relations +46 (0) investor.relations@sas.se Alla rapporter finns på engelska och svenska och kan hämtas på SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad. SAS Delårsrapport november 2018 januari