Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 13:00 Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Dagen börjar med information om utbildningskontorets verksamheter för att sedan övergå i barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Paulus från klockan Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Beslut om godkännande av enskild som huvudman för förskola i Strängnäs kommun, Vårfruberga utbildning AB, Information 4. Upphörande av Fogdö förskola, information 5. Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden 6. Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning inom området Övergång, samverkan och omvärld BUN/2019:2 BUN/2019:7 Bilaga Bilaga 7. Funktionsprogram förskolan BUN/2018:538 Bilaga 8. Sammanträdesdagar 2019/2020 för barn- och utbildningsnämnden BUN/2018:389 Bilaga

2 2/2 Ärende 9. Inrättande av gymnasieutskott för barn- och utbildningsnämnden 10. Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden 11. Övriga frågor 12. Information från utbildningschefen 13. Information från ordförande Beteckning BUN/2019:17 BUN/2019:8 Bilaga Bilaga 14. Ärendebalanslista Bilaga 15. Delegationsbeslut 16. Anmälningsärenden Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2019: /2 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden. Beskrivning av ärendet Verksamhetsplanen beskriver hur barn- och utbildningsnämnden ska bidra till kommunfullmäktiges måluppfyllelse och anger därmed riktningen för verksamhetens arbete det kommande året. Barn- och utbildningsnämndens mål grundar sig i en omvärlds- och nulägesanalys, nämndens kvalitetsuppföljningar i det systematiska kvalitetsarbetet, och utgår från huvudmannens uppdrag så som det beskrivs i skollagen och läroplanerna. Barn- och utbildningsnämnden har föreslagits en ekonomisk ram för 2019 på tusen kronor. I verksamhetsplanen redovisas budgeten för respektive verksamhetsområde samt investeringsbudgeten för kommande tre år. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Barnchecklista Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de förväntningar barnoch utbildningsnämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Verksamhetsplanen utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera barns och elevers rätt till utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet. Barns och ungas åsikter har, exempelvis genom enkäter och elevråd, kommit till uttryck i de kvalitetsuppföljningar som genomförs av nämnden och som ligger till grund för verksamhetsplanen. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete samt i månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 2/2 Beslutsunderlag Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomienheten Kommunrevisionen Tony Lööw Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

5 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2019:2-0061,

6 Innehållsförteckning Inledning...3 Nämndens uppdrag...4 Förutsättningar för planperioden...5 Kommunens övergripande perspektiv och mål...8 Perspektiv Invånare...8 Perspektiv Samhälle...11 Perspektiv Medarbetare...12 Perspektiv Ekonomi...14 Budget Driftbudget...16 Investeringsbudget...16 Ramprotokoll

7 Inledning Var du kommer ifrån ska inte vara avgörande för vart du ska. Strängnäs kommun, en läroplats för alla, i hjärtat av Mälardalen. Här i regionens bästa läge finns och verkar vi, alla tillsammans hektar som vi gemensamt förvaltar, expansivt, hoppfullt och med obegränsade möjligheter. Just nu har vi ca 6000 barn i skola och förskola, barn som om vi ger dem rätt förutsättningar, fortsätter att utveckla vår plats i vuxen ålder, som goda ambassadörer och förhoppningsvis som kommuninvånare. Vårt mål är att lägga grunden för det livslånga lärandet, att väcka lusten och ta tillvara på nyfikenheten. Vi vill att alla barn ges möjligheten till att förkovra sig och växa, utifrån sina behov och förutsättningar. Barn- och utbildningsnämnden har under föregående mandatperiod fattat nödvändiga och strategiska beslut, för att möta de utmaningar vi ser komma. Skolutvecklingsprogram 2023 syftar till att ge långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanens mål. Vi har också lagt grunden för en mer gynnsam skolstruktur, för att samla resurser och kompetens på färre platser. Vi ser att skolsegregationen ökar, skillnaderna i resultat mellan skolorna har sedan 2000 fördubblats. Likvärdigheten samt skolans kompensatoriska uppdrag är avgörande för att kunskapsresultaten ska öka men också för att förhindra utanförskap. Arbetet med social hållbarhet måste intensifieras. Barn- och utbildningsnämnden tar ett tydligt steg framåt i den frågan men vi är övertygade om att vi inte gör det ensamma. Arbetet med social hållbarhet måste ske gemensamt med övriga nämnder, med våra fristående huvudmän, näringsliv, föreningar men också över myndighetsgränser. Vi har en given plats i detta viktiga samhällsbygge och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det en avgörande fråga. Vårt geografiska läge ställer krav på oss som arbetsgivare. Närheten och pendlingsmöjligheterna gör personalomsättningen större av naturliga skäl, men vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och det självklara valet. Vi vill erbjuda stimulerande och utvecklande arbetsplatser där det pedagogiska mötet är i centrum. Vi måste fortsätta arbetet med att öka frisknärvaron, dels genom att ge förskolechefer och rektorer fortsatt och utökad möjlighet att vara närvarande dagliga ledare, men också kunna ge tidiga insatser även till våra medarbetare. Under 2018 har vi utökat samarbetet med våra fristående huvudmän. Det är precis så vi bör möta framtiden, genom gemensamt ansvar för vår plats och för våra barn, genom att sudda ut gränserna och kroka arm, ha samsyn och utbyta erfarenheter och ta fasta på all den kompetens som finns, alla tillsammans; kommunen, fristående aktörer, näringsliv och föreningar. 3

8 Vi lägger grunden och investerar i framtiden. Maria Ehrnfelt (M) Ordförande barn- och utbildningsnämnden Torbjörn Johansson (S) Vice ordförande barn- och utbildningsnämnden Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen. Strategiska vägval I verksamhetsplanen gör barn- och utbildningsnämnden prioriteringar utifrån Skolutvecklingsprogram 2023, vilket syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Skolutvecklingsprogrammet olika områden kopplas till kommunfullmäktiges perspektiv enligt följande: 4

9 Förutsättningar för planperioden Tillitsbaserad styrning Offentlig sektor har präglats av en mål- och resultatstyrning där uppföljning av enskilda indikatorer och delar av verksamhet lett till bristande helhetsperspektiv, omfattande dokumentation och minskat handlingsutrymme för professionen. Ett starkt fokus på detaljer och kontroll har lett till att medarbetare inom skolväsendet upplever att tiden för undervisning och utveckling begränsas av administration som inte bidrar till att förbättra den egna verksamheten. Tillitsdelegationen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor kan utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet. I utredningen presenteras några principer som kan vara vägledande för en förändrad styrning av offentlig sektor. Dessa principer för tillitsbaserad styrning handlar om ett förändrade förhållningssätt där den tidigare top-down-styrningen byts ut mot tillit till dem man samarbetar med, ett gemensamt ansvar för helheten och ett delegerat handlingsutrymme för medarbetarna. Strängnäs kommuns nya styrmodell har inspirerats av ett tillitsbaserat förhållningssätt men Tillitsdelegationens utredning förväntas även få påverkan på de nationella skolmyndigheternas arbete framöver. Skolsegregation Mellan 2000 och 2016 har resultatskillnaderna mellan svenska skolor fördubblats. Skolverket och Skolinspektionen konstaterar i sina analyser att huvuddelen av de ökande resultatskillnaderna beror på en ökad skolsegregation men också att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat. Elever har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det allvarligt att skolans socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg. Elever med samma socioekonomiska bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de går i en skola med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. Betygen för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar påverkas mest. Skolverket konstaterar även att skolsegregationen inte endast har betydelse för skolans förutsättningar att klara av det kompensatoriska uppdraget och elevernas kunskapsresultat, utan att det inom forskning även lyfts andra risker med skolsegregation såsom stigmatisering av elever och en negativ påverkan på den sociala sammanhållningen i samhället. Ur perspektivet social hållbarhet är det därmed viktigt att hantera skolsegregationen. Kompetensförsörjning Kompetent personal i tillräcklig omfattning är avgörande för hög måluppfyllelse. Skolverkets lärarprognos visar dock att det råder stor brist på 5

10 behöriga lärare och förskollärare och att denna brist kommer att kvarstå en lång tid framöver. Dessutom har endast fyra av tio av personalen i fritidshem pedagogisk högskoleexamen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har även uppmärksammat elevhälsans rekryteringsutmaningar med låg tillgång till specialpedagoger och psykologer. Skolverket gör lägesbedömningen att insatser behöver göras på bred front för att komma till rätta med kompetensförsörjningen. På nationell nivå handlar det exempelvis om att skapa bättre kontinuitet för huvudmännen genom att permanenta lärarlyftet och att se över styrningen med statsbidrag. Skolverket menar vidare att huvudmän kan ta ansvar i kompetensförsörjningsfrågan genom att förbättra förskollärares, lärares och skolledares arbetsmiljö och verka för mer långsiktiga förutsättningar för kompetensutveckling. Ekonomiska utmaningar Utöver de ekonomiska utmaningar som hela välfärdssektorn står inför påverkas barn- och utbildningsnämndens verksamhet av kraftigt ökade antalet riktade statsbidrag. De många bidragen, med olika användning och regelverk, gör det svårt för många huvudmän att nyttja bidragen fullt ut. Riktade statsbidrag riskerar också att motverka medvetna prioriteringar och långsiktig skolutveckling. Skolverket har därför förespråkat färre och mer sammanhållna bidrag. Det ökade antalet statsbidrag har också uppmärksammats av Skolkommissionen. Kommissionen lägger i sitt slutbetänkande fram förslag om ökad statlig styrning av skolans finansiering. De många riktade statsbidragen kan enligt kommissionen ha bidragit till en fragmentisering av den statliga styrningen på bekostnad av mer långsiktiga mål. Nuläge De kvalitetsuppföljningar barn- och utbildningsnämnden har genomfört visar att det görs ett stort antal insatser i verksamheterna för att förbättra och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har fått en gemensam struktur och bidrar till att identifiera utvecklingsområden, både på enskilda enheter och i organisationen som helhet. Utvecklingsområdena är flera. Måluppfyllelsen är inte tillfredsställande i alla nämndens verksamheter, likvärdigheten brister och alla barn och elever upplever inte att lärmiljön är tillräckligt stimulerande eller trygg. Arbetsmiljön för medarbetarna är inte tillfredsställande då personalomsättning, svårigheter att rekrytera och höga sjuktal leder till hög arbetsbelastning, och påverkar kontinuiteten i undervisningen. De tilldelade resurserna är heller inte tillräckliga för att verksamheterna till fullo ska kunna fullgöra det kompensatoriska uppdraget. 6

11 Analys En av de framgångsfaktorer som genomgående lyfts fram i kvalitetsuppföljningarna är samarbete; både i att skapa gemensamma strukturer och i det kollegiala lärandet. När samarbete fungerar leder det till samsyn och ett gemensamt förhållningssätt som bidrar till att utveckla en välfungerande och likvärdig utbildning. Ett väl genomfört systematiskt analysarbete, där faktiska orsaker till problem identifieras och ligger till grund för förbättringsarbete, är också en framgångsfaktor, liksom att prioritera bland önskvärda insatser och att låta insatserna få pågå tills de ger resultat. Bland de hinder som identifierats återfinns en kultur av stuprörstänk, vilket betyder att fokus ligger på den egna verksamhetens utveckling utan att den sätts in i det större sammanhang som innebär en pedagogisk kontinuitet för barn och elever. Andra hinder som identifierats är ett lågt grundbelopp som inte går att använda tillräckligt flexibelt och inte räcker fullt ut till skolans kompensatoriska uppdrag, liksom den bristande kontinuiteten i personalgrupperna som påverkar arbetsmiljö och måluppfyllelse. Slutsatserna är att det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsätta och fördjupas som stöd för enheternas och nämndens utvecklingsarbete. Samarbete och kollegialt lärande, både inom och mellan enheter, behöver främjas för att bidra till högre måluppfyllelse och bättre arbetsmiljö. Analysen av hur tilldelade resurser fördelas och används behöver också fördjupas för att resurser ska kunna användas där de gör mest nytta. 7

12 Kommunens övergripande perspektiv och mål Perspektiv Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun. Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång. Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål. Kommunens mål I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Nämndens mål Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Skollagen 1 kap. 4 Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsuppföljningar visar att alla barn och elever inte når de uppsatta målen för utbildningen och att det råder olika förutsättningar för lärande och utveckling mellan enheter. Uppföljningar visar dock att det inom nämndens verksamhetsområde genomförs ett stort antal insatser för att förbättra måluppfyllelse och likvärdighet. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att det utvecklingsarbete som pågår i förskolan med att förtydliga undervisningsbegreppet, i fritidshemmen med att förtydliga uppdraget, och de insatser som görs i grund- och gymnasieskolan i syfte att öka 8

13 måluppfyllelse och likvärdighet fortsätter, men också vidgas så att undervisningen ytterligare utvecklas i nämndens samtliga verksamheter. Vuxenutbildningen är en del av skolväsendet, vilket ibland kommer i skymundan av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som en följd av delvis nya målgrupper och uppdrag har vuxenutbildningens elevgrupp blivit allt mer heterogen och allt fler har särskilda behov av stöd. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att den pedagogiska praktiken ytterligare utvecklas i vuxenutbildningen som stöd för elevernas lärande och personliga utveckling. Högre likvärdighet betyder inte att utveckling och lärande ska ske på samma sätt för alla barn och elever. Likvärdighet innebär att verksamheten har förmåga att uppväga de skillnader som finns i barns och elevers förutsättningar. Verksamheten behöver därför ha förmåga att möta det enskilda barnet eller eleven utifrån dennes behov och ge ledning, stöd och stimulans för fortsatt utveckling. Särskilt behöver barns och elevers individuella förutsättningar uppmärksammas i övergångar mellan olika skolformer. Med en utvecklad pedagogisk kontinuitet bidrar förskola och skola till social hållbarhet genom att barn och unga ges en bra start i livet och så småningom goda möjligheter till egen försörjning. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för en hållbar skolutveckling, där uppföljning och analys är en garant för kvalitet och likvärdighet. Uppföljningar visar att det systematiska kvalitetsarbetet börjar få en hållbar struktur men att fortsatt utveckling behövs för att samtliga verksamheter systematiskt ska utveckla sina lärmiljöer. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig en fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet till stöd för barns och elevers utveckling och lärande. För att detta ska vara möjligt behöver samverkan ske mellan olika kompetenser och mellan olika skolformer. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig fortsatt utveckling av en förebyggande och främjande barn- och elevhälsa och fortsatt förbättring av den pedagogiska kontinuiteten till stöd för barns och elevers lärande och utveckling. Strategiska vägval Skolutvecklingsprogram 2023 som syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Måluppföljning av läroplansuppdraget sker i kvalitetsrapporterna Kunskap, utveckling och lärande samt Övergång, samverkan och omvärld. De kommunala målen följs upp i delårs- och årsrapporter. 9

14 Internkontroll Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om internkontrollplanen med kontrollpunkter gällande nämndens mål under första delen av Nämndens mål Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen 1 kap. 5 Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsuppföljningar visar att det generellt bedrivs ett gott arbete gällande normer och värden, men att insatser behöver göras för att alla barn och elever ska kunna känna trygghet och ha studiero. Barn och elever har rätt till en trygg och säker lärmiljö som präglas av goda relationer mellan personal och barn eller elever, och barn och elever emellan. Alla barn och elever ska också känna sig sedda och veta att de är saknade om de inte närvarar i verksamheten. Barn och elever påverkas av otrygghet, trakasserier och kränkningar oavsett var eller när det sker, inte minst i sociala media. Därför behöver varje verksamhet bedriva ett aktivt värdegrundsarbete som utgår från barns och elevers upplevelser. Förskola och skola är dock ingen isolerad ö som ensamt kan ta ansvar för barns och elevers hela livssituation. Samverkan med andra samhällsfunktioner är därför nödvändig för att barn och elever ska få en så hållbar utveckling som möjligt. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att det förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas och att samverkan med socialnämndens och landstingets verksamheter utvecklas som en del av det trygghetsskapande arbetet. Strategiska vägval Skolutvecklingsprogram 2023 som syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Barn- och ungdomsstrategin färdigställs under 2019 och syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att barn, unga och vårdnadshavare vid misstanke om en ogynnsam utveckling ska erhålla tidigt och samordnat stöd, oberoende av vilken del av förvaltningen stödet finns inom. 10

15 Måluppföljning av läroplansuppdraget sker i kvalitetsrapporten Normer, värden och inflytande. De kommunala målen följs upp i delårs- och årsrapporter. Internkontroll Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om internkontrollplanen med kontrollpunkter gällande nämndens mål under första delen av Perspektiv Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen. Kommunens mål Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nämndens mål Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skollagen 1 kap. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska samverka med samhället i övrigt. Skollagen 15 kap. 4 samt 18 kap. 3 Ett socialt hållbart samhälle byggs i samverkan mellan samhällets olika aktörer. Barn- och utbildningsnämndens medarbetare, med sina olika kompetenser, har en given plats i detta samhällsbygge som sker i samverkan mellan skolan som institution och invånarna, mellan kommunala och fristående verksamheter, och i samverkan med närsamhällets företag och föreningar. Samverkan med närsamhället uttrycks på olika sätt i läroplanerna eftersom barn och elever behöver varierande lärmiljöer för sin personliga utveckling. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har även ett uttalat uppdrag i skollagen att samverka med samhället. Särskilt viktig för elevers lärande och utveckling är samverkan med närsamhället kring gymnasiets yrkesutbildningar och vuxenutbildningens lokala och regionala samverkan med andra 11

16 utbildningsanordnare och myndigheter kring sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Samverkan byggs och utvecklas i mötet och det goda samtalet, där också tillitsfulla relationerna uppstår. En utvecklad samverkan spirar ur en genuin nyfikenhet på varandras uppdrag och en tilltro till att olika kompetenser tillsammans kan åstadkomma något större än på egen hand. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att verksamheterna utvecklar samverkan med andra aktörer i närsamhället och bidrar till att bildnings- och kunskapsbegrepp ges en given plats i det hållbara samhällsbyggandet. Strategiska vägval Skolutvecklingsprogram 2023 som syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Arbetsmarknadsstrategin som syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Måluppföljning av läroplansuppdraget sker i kvalitetsrapporten Övergång, samverkan och omvärld. De kommunala målen följs upp i delårs- och årsrapporter. Internkontroll Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om internkontrollplanen med kontrollpunkter gällande nämndens mål under första delen av Perspektiv Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen. Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare. 12

17 Kommunens mål Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Nämndens mål Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande Läroplan för förskolan 1998 (rev. 2010) 2.2 Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, och läroplan för grundsärskolan Läroplan för gymnasiesärskolan och läroplan för gymnasieskolan Alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande Läroplan för vuxenutbildningen I barn- och utbildningsnämndens kvalitetsuppföljningar lyfts det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor. Ett välfungerande kollegialt lärande bygger på den enskilda medarbetarens ansvarstagande för att utveckla sin egen undervisningspraktik utifrån aktuell forskning, och att det egna lärandet prövas och utvecklas i samverkan med andra kollegor. Det kollegiala lärandet behöver omfatta både undervisning och värdegrundsarbete för att bidra till ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet för barn och elever, men också till en tillfredsställande arbetsmiljö. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att medarbetare och chefer håller sig uppdaterade kring olika former av ny kunskap och utvecklar utbildningen genom kollegialt lärande. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter står inför stora rekryteringsbehov, samtidigt som det råder brist på behöriga förskollärare och lärare. Skolverket har konstaterat att arbetsmiljön är en av de främsta orsakerna till att lärare lämnar yrket och nämndens uppföljningar visar att det finns brister i arbetsmiljöarbetet. Den höga sjukfrånvaron påverkar dessutom möjligheterna till kontinuitet och kollegialt lärande, vilket i förlängningen inverkar negativt på måluppfyllelse och likvärdighet. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig ett välfungerande arbetsmiljöarbete i samtliga verksamheter. För att kunna klara skolans kompetensförsörjning har centrala arbetsgivarparter i HÖK 18 1 för perioden lyft behovet av ett fördjupat samarbete mellan arbetsgivare och fackförbund. Syftet med samarbetet är att öka attraktiviteten för läraryrket och att 1 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 18 13

18 minska ohälsan genom att erbjuda en god arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner och en ändamålsenlig organisation, men också att öka tilliten till professionen. En tillitsbaserad styrning handlar bland annat om att ha positiva förväntningar och lita på dem man samarbetar med, men också om att uppmuntra till gemensamt ansvar för helheten, att delegera handlingsutrymme och skapa goda förutsättningar för medarbetare att kunna klara sitt uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig ett fördjupat och tillitsfullt samarbete kring kompetensförsörjningsutmaningen. Strategiska vägval Skolutvecklingsprogram 2023 som syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Kompetensförsörjningsstrategi tas fram under 2018/2019 och implementeras under 2019 för sedan utgöra en tydlig utgångspunkt i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning. HÖK 18 används som utgångspunkt för samarbete mellan arbetsgivare och fackförbund i det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning. Måluppföljning av läroplansuppdraget sker i kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar. De kommunala målen följs upp i delårs- och årsrapporter. Internkontroll Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om internkontrollplanen med kontrollpunkter gällande nämndens mål under första delen av Perspektiv Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag. Kommunens mål Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Nämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter 14

19 Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov Skollagen 2 kap. 8b En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Skollagen 1 kap. 4 Barn- och utbildningsnämndens kvalitets- och ekonomiuppföljningar visar att det arbete som inletts inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023, med att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar för verksamheterna, behöver fortsätta. Skolstrukturutredningen visade på behov av åtgärder utöver förändring i skolstrukturen. Resurser måste finnas i tillräcklig omfattning men framför allt nyttjas där de bäst bidrar till ökad måluppfyllelse och till minskad skolsegregation för Strängnäs kommuns samtliga barn och elever. Barn- och utbildningsnämndens uppföljningar visar vidare att nämndens verksamheter behöver påbörja ett utvecklingsarbete för att nyttja digitaliseringens möjligheter. Barnoch utbildningsnämnden förväntar sig att verksamheten nyttjar resurser där de bäst bidrar till barns och elevers lärande och utveckling. Social hållbarhet handlar bland annat om att ge barn och unga en bra start i livet som i förlängningen förväntas leda till ett gott liv med egenförsörjning. Barn och elever har olika förutsättningar och behov, men har rätt till utbildning med god måluppfyllelse. Skollagen innehåller därför skrivningar om att resurser ska fördelas för att kompensera för olikheter. Skolinspektionen konstaterade i sin årsrapport 2016 att resurserna som fördelas utifrån socioekonomiska hänsyn i vissa fall är så liten att den knappas kan uppväga för de skiftande behoven, något som också konstaterats i barn- och utbildningsnämndens kvalitetsuppföljningar. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig en mer utvecklad resursfördelningsmodell som i större grad utgår från de socioekonomiska variablerna. Strategiska vägval Skolutvecklingsprogram 2023 som syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Måluppföljning av läroplansuppdraget sker i kvalitetsrapporten Bakgrund och förutsättningar. De kommunala målen följs upp i delårs- och årsrapporter. Internkontroll Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om internkontrollplanen med kontrollpunkter gällande nämndens mål under första delen av

20 Budget Driftbudget Styrelse/Nämnd, tkr Budget per verksamhetsområde Budget 2018 Prognos 2018 Budget 2019 Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto kostnad Nämnd och förvaltning Förskola inkl. familjedaghem, öppen fsk Grundskola inkl. skolb.omsorg, förskolekl Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa Intäkter (+) Netto Kostnader (-) budget Budget 2020 Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Budget 2021 Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Drift- och investeringsbudgeten utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndens planering av verksamheten. För 2019 har barn- och utbildningsnämnden tilldelats en driftbudget med 867,1 miljoner kronor vilket innebär en ökning av budgeten med 24,8 miljoner kronor eller 2,9 procent jämfört med budgeten för För 2019 och 2020 är ökningen 4,0 respektive 2,9 procent. Den största delen av ramökningen är kompensation för volymförändringar, d.v.s. ökat barn- och elevtal jämfört med föregående år. Investeringsbudget Investeringsram Styrelse/nämnd, tkr Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Maskiner och inventarier IT och digitalisering Summa Maskiner och inventarier avser främst möbler och övrig utrustning inom barnoch utbildningsnämndens samtliga verksamheter. IT och digitaliseringsbudgeten avser att öka tillgången till digitala verktyg för elever och medarbetare i samtliga delar av verksamheten. Med digitala verktyg avses i detta fall såväl hårdvara som mjukvara. Ramprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Ram enl KF RF-modell KF Särskilda uppdrag Total budgetram

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2019: /2 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna kvalitetsrapport avseende uppföljning av Övergång, samverkan och omvärld enligt förslag daterat Beskrivning av ärendet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskoleoch skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. I enlighet med kvalitetshjulet i Riktlinjer för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete (BUN/2018:61) görs läroplansuppföljning inom fyra områden under ett år. Uppföljningen i rapporten Övergång, samverkan och omvärld syftar till att säkerställa att de förutsättningar som råder och de insatser som görs i de olika verksamhetsområdena leder till en likvärdig förskola och skola med hög måluppfyllelse för alla barn och elever. Uppföljningen visar att arbetet med övergång och samverkan och skolornas arbete kring utbildningsval utvecklats i positiv riktning. Arbetet med den pedagogiska kontinuiteten behöver dock fördjupas för att bättre stödja barns och elevers kontinuerliga utveckling och lärande. Rapporten bygger på enheternas egna uppföljningar och är en sammanställning av ledningsdialog med samtliga förskolechefer och rektorer samt kvalitetsdialog med verksamhetscheferna under december Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

22 2/2 Barnchecklista Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de rekommendationer och förväntningar barn- och utbildningsnämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Uppföljningen utgår från läroplanernas krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet. Uppföljning Uppföljning inom området Övergång, samverkan och omvärld görs under hösten 2019 och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i januari Beslutsunderlag Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld, Beslutet skickas till - Tony Lööw Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

23 Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld UTBILDNINGSKONTORET BUN/2019:11

24 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Läroplansmål för område Övergång, samverkan och omvärld Sammanfattning UTGÅNGSPUNKT VAD VILLE VI? HUR GJORDE VI? HUR BLEV DET? ANALYS Processer Förutsättningar Framgångsfaktorer Hinder SLUTSATSER Sluta med Fortsätta med Börja med REKOMMENDATION TILL NÄMNDEN Huvudmannens ansvar och systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete

25 1. INLEDNING Denna rapport beskriver huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom området Övergång, samverkan och omvärld. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av ledningsdialog med samtliga förskolechefer och rektorer samt kvalitetsdialog med verksamhetscheferna. Huvudmannens uppdrag och ansvar beskrivs utförligare i bilaga Läroplansmål för område Övergång, samverkan och omvärld Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I det systematiska kvalitetsarbetet behöver därför huvudmannen säkerställa att nedanstående mål uppfylls. Övergång och samverkan Det ska finnas ett fungerande samarbete till stöd för barns och elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika skolformerna och med fritidshemmet. Samverkan mellan förskola/skola och hem Det ska vid varje förskole- och skolenhet finnas ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna. Varje enhet ska ha fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barns och elevers trivsel, utveckling och lärande. Skolan, omvärlden och utbildningsval Enheterna ska tillgodose varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. 1.2 Sammanfattning Uppföljningen visar att arbetet med övergång och samverkan och skolornas arbete kring utbildningsval utvecklats i positiv riktning. Arbetet med den pedagogiska kontinuiteten behöver dock fördjupas för att bättre stödja barns och elevers kontinuerliga utveckling och lärande. 3

26 2. UTGÅNGSPUNKT Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Identifierade utvecklingsområden och varför de valdes. I föregående uppföljning inom området konstaterades att samarbete mellan olika skolformer och med fritidshemmet sker men att det fortsatt behövde utvecklas. Studie- och yrkesvägledningen hade då fått en bättre struktur men behövde utvecklas vidare genom systematisk planering och uppföljning på huvudmannanivå. Gällande samverkan med vårdnadshavarna konstaterades att det fortsatt finns delar att utveckla, men att samverkan till stora delar fungerar väl. Utifrån ovanstående omfattar denna uppföljning pedagogisk kontinuitet och övergångar samt studie- och yrkesvägledning. 3. VAD VILLE VI? Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen. Pedagogisk kontinuitet och övergångar Målsättningen var att ytterligare förbättra och förtydliga de övergångar som sker mellan och inom olika skolformer. Förbättringsarbetet handlade om övergången från förskola till förskoleklass, övergångar mellan olika stadier i grundskolan samt övergången från årskurs 9 till gymnasiet. Studie- och yrkesvägledning Grundskolans målsättning var att förtydliga läroplansuppdraget gällande studieoch yrkesvägledning, att det i ett bredare perspektiv är hela skolans ansvar. Till stöd för det arbetet ville verksamheten ta fram en SYV-plan. 4. HUR GJORDE VI? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Pedagogisk kontinuitet och övergångar För att förbättra övergångarna uppdaterades och korrigerades den befintliga övergångsplanen så att den bättre motsvarar förutsättningar och behov i de olika 4

27 verksamheterna. Som en del i återkopplingen till förskolan togs mallar för kunskapskartläggning i förskoleklass fram och tester genomfördes på samtliga grundskolor under höstterminen. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledarna samarbetade kring strategier och planering, och arbetade sedan rådgivande och stödjande mot lärare och elever i årskurserna 1-6 utifrån den framtagna SYV-planen. Studievägledarna erbjöds även kontinuerlig kompetensutveckling. 5. HUR BLEV DET? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser. Pedagogisk kontinuitet och övergångar Arbetet med att förbättra och förtydliga övergångarna har lett till att det nu finns rutiner för övergångar mellan olika årskurser och mellan grundskolan och gymnasiet. Rutinen för överlämning från Språkcentrum har också utvecklats. Uppföljningen visar dock att rutinerna ännu inte implementerats tillräckligt i samtliga verksamheter och att övergångarna därför inte till fullo genomförts enligt plan. Studie- och yrkesvägledning Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare i grundskolan har lett till ett ökat intresse och ökad kunskap om yrkesfrågor hos lärarna. De aktiviteter som genomförts har också lett till en ökad kunskap om yrken och utbildningar bland elever på mellanstadiet. En kartläggning på gymnasiet visar att samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare behöver öka för att stärka elevernas förmåga att göra välgrundade val av studier och yrken. 5

28 6. ANALYS Analys av hur processer (exempelvis arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat) och förutsättningar (exempelvis ekonomi, resursfördelning, personella, kompetens, behörighet, personalomsättning, organisering av barnoch elevgrupper samt undervisning) påverkat resultatet. Identifiering av framgångsfaktorer och hinder, både lösta och kvarstående. 6.1 Processer Samarbete är ett genomgående tema i uppföljningen. Där samarbete sker mellan yrkesgrupper eller verksamhetsformer ger arbetet effekt och utveckling sker. Exempel på detta är studie- och yrkesvägledarnas samarbete, både med varandra och med lärarna, eller när förskolans specialpedagoger är delaktiga i övergången från förskola till förskoleklass. Ett fungerande samarbete skapar nyfikenhet och tilltro till varandras uppdrag och bidrar till likvärdighet och pedagogisk kontinuitet. Struktur är ett annat begrepp som återkommer på olika sätt i uppföljningen. I en komplex och omfattande verksamhet som förskola och skola behövs rutiner och struktur för att skapa gemensam riktning. I uppföljningen finns dock exempel på att rutiner tagits fram men att de inte är kända och använda av alla. Skilda uppfattningar om vad som ska åstadkommas och hur det ska genomföras kan bidra till att medarbetare och verksamhetsformer har olika förväntningar. En väl genomförd implementering av nya rutiner är därför nödvändig. 6.2 Förutsättningar Prioriterad och organiserad tid för samtal och samarbete är en förutsättning som bedöms ha påverkat resultatet i positiv riktning. Medarbetares handlande förändras inte automatiskt av att en ny rutin tas fram. Beteenden och förhållningssätt förändras först när rutiner genom praktisk handling blir begripliga och när medarbetare i kollegialt lärande skapar gemensam förståelse för handlandet. 6.3 Framgångsfaktorer Dialog mellan förskolechef och rektor är en framgångsfaktor gällande övergången mellan förskola och förskoleklass. När cheferna har samsyn om hur övergångar ska genomföras bidrar det till stabilitet och gemensam riktning också för medarbetarna. Där rutinen för övergång följs fungerar övergången, vilket visar att rutinen i sig är en framgångsfaktor. Att arbeta i nätverk och på så sätt utveckla arbetssätt och stärka kompetensen, som specialpedagoggruppen i förskolan och SYV-nätverket, är ytterligare en framgångsfaktor som identifierats. 6

29 6.4 Hinder Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att synliggöra både det som fungerar väl och det som behöver förändras eller utvecklas i verksamheten. För att så ska ske är det avgörande att samtal präglas av öppenhet och nyfikenhet, och att det finns mod att granska sig själv och sitt görande. Samtalen som genomförts i uppföljningen av området Övergång, samverkan och omvärld har både handlat om det praktiska och konkreta arbetet, och i vilken omfattning det fungerar, men också om samarbete och samverkan på ett djupare plan. Analysen kom under tid att allt mer gå från att förklara resultat utifrån rådande förutsättningar till att handla om att synsätt, attityder och värderingar också påverkar görandet i organisationen. Att på detta sätt våga lyfta blicken visar på det mod som behövs för att reell förändring ska kunna ske. Den pedagogiska kontinuiteten fungerar i vissa stycken men inte fullt ut tillfredsställande. Rutiner finns, men förstås och följs inte av alla. Uppföljningen har därför lett till ett antal frågor som verksamheten behöver fördjupa samtalen kring, exempelvis i vilken omfattning det finns kunskap om och nyfikenhet på de olika verksamheternas uppdrag och om det råder samsyn kring vad inkluderande lärmiljö innebär. 7. SLUTSATSER Slutsatserna speglar det som behöver förändras utifrån resultatet och den analys som gjorts tillsammans med cheferna. Samtliga insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att barn och elever får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Dessutom ska insatserna leda till grönt över tid, dvs. stabilt goda resultat utifrån de prioriteringar som gjorts i Skolutvecklingsprogram Sluta med 7.2 Fortsätta med Samarbete och dialog i olika former behöver fortsatt stödjas, både inom och mellan verksamheter. För att stärka den pedagogiska kontinuiteten behöver samverkansmöjligheter möjliggöras ytterligare i planering och organisering. Samtalskulturen behöver utvecklas till att oftare omfatta utmanande förståelsefördjupande frågor där synsätt och attityder kan synliggöras. 7

30 Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och skolans lärare behöver fortsätta i grund- och gymnasieskola så att studie- och yrkesval blir hela skolans ansvar. 7.3 Börja med I kvalitetsarbetet blir det lätt fokus på det som inte fungerar. Som en del i att öka kunskapen om de olika verksamheterna men också för att sprida goda exempel behöver det välfungerande få större utrymme i uppföljningarna. 8. REKOMMENDATION TILL NÄMNDEN Utifrån vad som framkommit i uppföljningen inom läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld kan konstateras att förbättringsarbetet lett till att övergången för det enskilda barnet eller eleven fungerar relativt väl. De olika skolformerna skulle dock behöva öka kunskapen om varandras uppdrag och den egna verksamhetens del i barnets eller elevens utbildning. Barn- och utbildningsnämnden och nämndens verksamheter rekommenderas därför att fördjupa förståelsen för de olika skolformernas uppdrag och hur dessa i samverkan kan bidra till pedagogisk kontinuitet, och därmed till goda lärmiljöer. 8

31 9. Huvudmannens ansvar och systematiskt kvalitetsarbete 9.1 Huvudmannens ansvar Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna. Nulägesbilden ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. Nulägesbilden för grundoch gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid enheterna. För fritidshemmen ska nulägesbilden bland annat innefatta resultat avseende om eleverna i utbildningen ges möjlighet att utveckla de förmågor som de där ska utveckla och om verksamheten omfattar det centrala innehållet, samt resultaten avseende tryggheten och studieron vid fritidshemmen. Nulägesbilden för vuxenutbildningen bör beskrivas utifrån det syfte och uppdrag som kommunal vuxenutbildning och särskilt utbildning för vuxna har: att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. I utvecklingsarbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningarna som huvudmannen ger enheterna, för att de ska kunna ge barnen god utbildning och omsorg och eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna och rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid enheterna, men också på uppgifter som huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen respektive rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder och genomför vid enheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan enheterna anpassas efter barns och elevers, och enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande och elevernas kunskapsutveckling och trygghet. 9