Bilaga 1. Sammanfattning av de olika samverkansformerna. Frågal Samverkansavtal/ Gemensam nämnd. Kommunalförbund. Kommunalt aktiebolag

Transkript

1

2 Bilaga 1 Sammanfattning av de olika samverkansformerna Frågal Samverkansavtal/ Gemensam nämnd samverkansform interkommunala avtal Egen juridisk person Nej Nej Kommunalförbund Ja Kommunalt aktiebolag Ja Överlåter uppgiften Nej Nej Huvudman Respektive part är huvudman Respektive part är huvudman för verksamheten dvs. både de n som säljer tjänsten och de som köper tjänst. Ja för drift och utförande men nej för myndighetsutövning Kommunalförbundet Ja för drift och utförande men nej för myndighetsutövning Bolaget för driften men inte för myndighetsutövning då det inte finns lagstöd för det D D D N U1 " Juridiska dokument Avtal mellan säljande Samverkansavtal mellan kommun och köpare parterna som reglerar Nämndreglemente samverkan Insyn och påverkan Endast enligt avtal. Möjlighet Alla parter ska ha minst en för parterna till samrådsgrupper finns ledamot med beslutsrätt. men utan beslutsrätt Parterna har kontroll och Insyn Förbundsordning Alla parter ska ha minst en ledamot med beslutsrätt Bolagsordning och konsortialavtal Ej krav på att alla parter ingår I styrelsen. Aktieägarna ska ha rimlig insyn, vilket styrs via bolagsordning och ägardirektiv Sekretess Ja mellan parterna Ett gemensamt sekretess område om man har myndighetsutövning Ett gemensamt sekretess område Beror till viss på organisationen

3 Bilaga 1 Fråga/ Samverkansavtal! Gemensam nämnd samverkansform interkommunala avtal Uppgifter Kompetensenlig uppgift för Kompetensenliga uppgifter båda parter som båda ska minst en fråga som lämnas tjäna på samverkan till nämnden från varje part LU mellan parter J. Nej Regleras av Nej J. kommunallagen Kommunalförbund Varje kommun ska lämna över kompetensenliga uppsifter Nej J. Kommunalt aktiebolag Ska vara kompetensenlig uppgift. Ska säkerställas en gång per år så att Inte bolaget arbetar med andra uppgifter. Nej under frutsättning att det sk teckal-undantaget i LU uppfylls som innebär att avtal mellan en myndighet och en juridisk person eller gemensam nämnd inte utgör ett kontrakt enlig lu, Ja delvis + aktiebolagslagen D D D U1 "" CD ffentlighetsprincipen J. J. J. J

4 Bilaga 2 Samverkansformer för hjälpmedelsverksamheten i Sverige Länsbokstav Landstingi Samverkan Samverkansavtal Kommun landsting - eller enbart A Stockholm Ja, Samverkansavtal med södra Överenskommelse vissa utifuln Ädel, 1997 A Stockholm veren~~omm e l se En dej har norra utifrån Adel, 1997 upphandlat och Sodexo är en leverantör bland flera Gemensam nämnd landsting/ eller enbart Kommunalförbund/Aktiebolagl Entreprenör Norra Stockholm - upphandlad entreprenör Sodexo o '" c.n \J:) C Uppsala Nej Landsting C Uppsala Kommunema Samverkansavtal enbart Kommun samverkar na. Uppsala kommun utförare D Södermanland Ja Gemensam nämnd landsting -. Landstinget värdkommun

5 Bilaga 2 Länsbokstav LandstingI Kommun Samverkan Samverkansavtal Gemensam nämnd landsting - landsting/ eller enbart eller enbart Kommunalförbund/Aktlebolag/ Entreprenör E Istergötland Nej Landsting Landstingägt bolag fllr landstingens verksamhet E stergötland Kommunerna Kommun samverkar Kommunerna gemensamt upphandlat entreprenör Mednet F Jönköping Ja (, G Kronoberg, Nej, ej fonnelit. landsting Samverkar om vissa frågor G Kronoberg, Kommunerna kommun samverkar Samverkansavtal landsting. komm uner. Landstinget driver hjälpmedelsverksamheten. Kommunerna gemensamt upphandlat entreprenör Mednet o - '" H Kalmar Nej landsting H Kalmar Ja Kommun Gemensam nämnd där enbart na ingår. Kalmar är värdkommun

6 Bilaga 2 Länsbokstav LandstingI Kommun Samverkan Samverkansavtal Gemensam nämnd landsting - landstingi eller enbart eller enbart KommunalförbundIAktiebolagl Entreprenör I Gotland Gotland är en kommun K Blekinge Ja M Skåne, Samverkan i enskilda Region Skåne frågor vid behov mellan Region Skåne och KommuntC>rbundet i Skåne. M Skåne, kommunala enheter: Gemensam nämnd landsting - sedan 20 I. Landstinget är värdkommun C) C) C) 0\ "" ~ Kommunalförbundet Medelpunkten Ja runt Helsingborg, Ingår i Samverkansorganisatianen ror hjälpmedelsfrågor i Kommuntorbundet Skåne, Kommunalförbund - lm Kommuner omkring HeJsingborg ingår.

7 Bilaga 2 Länsbokstav Landsting/ Kommun Samverkan Samverkansavlai Gemensam nämnd landsting - landsting/ eller enbart eller enbart Kommunalförbund/Aktiebolag/ Entreprenör Hjälpmedels- Ja na i centrum Östra östra Skåne. Ingår i skåne Samverkansorganisationen tr hjälpmedel,frågor i Kommunförbundet Skåne. Hjälpmedels- Nej, bara Malmö. centrum Malmö Ingår i Samverkansorganisationen fr hjälpmedel,frågor i Kommunförbundet Skåne. 1Q-gruppens Ja na runt Lund. Ingår i Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Kommunförbundet Skåne. N Halland Ja Gemensam nämnd na i östra Skåne. Kristianstad är värdkommun Gemensam nämnd landsting -. Landstinget värdkommun Kommunerna gemensamt upphandlat entreprenör Sodexo C) C) C) "" o. ""

8 Bilaga 2 Länsbokstav landsting/ Kommun Samverkan Samverkansavtal Gemensam nämnd landsting - landsting/ eller enbart eller enbart Kommunalförbund/Aktlebolag/ Entreprenör Västra Ja Götaland S Vännland Ja T rebro Ja U Västmanland Ja W Dalarna Ja X Gävleborg Ja Samverkansavtal Samverkansavtal landsting -. Landstinget driver hiälpmedelsverksamhetcn. Gemensam nämnd landsting -. Landstinget värdkommun Gemensam nämnd landsting -. Landstinget värdkommun 49 och regionen har gjort gemensam upphandling. Västra Götalandsregionen är entreprenör. KommunaIllirbund där landstinget och samtliga ingår o N 0\ u-j y Västernorrland Ja Samverkansavtal och samverkan i Hjälpmedelskommitte

9 Bilaga 2 Länsbokstav LandstingI Samverkan Samverkansavtal Kommun landsting - eller enbart Z Jämtland Ja AC Västerbotten Ja Samverkansavtal Gemensam nämnd landsting/ eller enbart Gemensam nämnd landsting -. Landstinget värdkommun Kommunalförbund/Aktlebolag! Entreprenör BD Norrbotten Ja Samverkansavtal landsting - komm uner. Landstinget driver hjälpmedelsverksamheten. o "" o-. -'"

10 Bilaga 3 Gemensamma nämnder och kommunalförbund inom hjälpmedelsområdet- fakta Län Landsting Antal Antal ledamöter Värdkommun Finns AU Finns beredningsorgan och Gemensam nämnd D Sörmland Ja 9 15 ordinarie ledamöter och 15 landstinget Nej Ja Hjälpmedelscentralens ersättare beredningsgrupp och länsstyrgruppen för landstinget har 6 ordinarie Närvård ledamöter och 6 ersättare, na har en ordinarie ledamot och en ersättare var H Kalmar Nej ordinarie ledamöter och 14 Kalmar Ja, tre ledamöter, en ledningsgrupp bestående av tjänstemän, Torsås deltar ersättare. skarshamn, från Kalmar och två 12 ordinarie och 12 ersättare från varje inte Västervik och Kalmar har 2 från vardera kommun. Hjälpmedelschefen ingå r ordinarie ledamöter och en kommungrupp. ersättare, övriga Kommunerna är en ordinarie ledamot och en indelade I två ersättare var kommungrupper K Blekinge Ja, S 7 ordinarie ledamöter och 7 landstinget Nej Nej, men en ledamot i nämnden får ersättare. begära att en eller flera av landstinget har 2 ordinarie medlemmarnas styrelser skall höras I ett ledamöter och 2 ersättare, ärende som är av principiell betydelse na har en ordinarie eller största vikt. ledamot och en ersättare var M Skåne: HÖS Nej ordinarie ledamöter och 11 Kristianstad Ja, tre ledamöter, en Ärenden bereds av utskottet. ledamot av ersättare. Kristianstads från Kristianstad och utskotten får begära att respektive kommun har två ledamöter två från vardera kommun ska höras i ärende av stor och två ersättare, övriga kommungrupp. principiell betydelse eller annat av större en ledamot och en Kommunerna är vikt. ersättare var indelade i två Finns äve n en ledningsgrupp av kommungrupper tjänstemän från varje kommun och ; :J ~

11 Län landsting Antal Antal ledamöter Värdkommun Finns AU Finns beredningsorgan och enhetschef. N Halland Ja 6 11 ordinarie ledamöter och 11 landstinget Nej Genom lokala nämnder och via ersättare beslutsunderlag från Bilaga 3 - Landstinget har S ordinarie hjälpmedelscentralen får ledamöter och 5 ersättare. hjälpmedelsnämnden underlag för Kommunerna har en ordinarie uppdrag till NärsJukvårdstyrelsen. ledamot och en ersättare S Värmland Ja ordinarie ledamöter och 19 landstinget Ja, bestående av 6 Ärenden som skall avgöras av nämnden ersättare, landstinget har 3 ledamöter och 6 skall beredas av utskottet om beredning ordinarie ledamöter och 3 ersättare, 3 bör behövs. ersättare, Kommuner en utses bland ordinarie ledamot och en landstingets ersättare företrädare, U Västmanland ja 10 Vissa ärenden kan C delegeras och C beslutas av utskottet C 15 ordinarie ledamöter och 15 landstinget Ja, bestående av Ja, tjänstemannaberedning med ersättare, ordförande och vice socialchef eller motsvarande från varje " landstinget har 5 ordinarie ordförande och en kommun samt förbundssekreterare för ledamöter och 5 ersättare, ledamot från sociala frågor från kommunsidan. na en ordinarie landsting och en från Från landstinget representerar ledamot och en ersättare na divisionschefer för Närsjukvård, Psykiatri, och Medicin samt sekreteraren för den gemensamma nämnden. Z Jämtland Ja 8 91edamäter och 9 ersättare. landstinget Nej Beredningsgrupp med tjänstemän från Varje kommun och landsting kommun och landsting. Enhetscheffrån utser en ledamot och en hjälpmedelscentralen är ersättare var sammankallande. Gruppen ska bestå av primärvårds- och specialistvårdsrepresentant från landstinget samt Mas! eller Mar och förvaltningschef från kommun.

12 Bilaga 3 Län Landsting Antal Antal ledamöter och Kommunalförb und M Skåne: Medelpunkten 10 Direktion 10 ledamöter ocn 10 ersättare X Gävleborg Ja 10 Förbundsstyrelsen ska ha lägst 11 ordinarie ledamöter och högst 15 ordinarie ledamöter samt lägst 11 ersättare och högst 15 ersättare. Samtliga ska vara representerade i styrelsen Värdkommun Finns AU Nej Finns beredningsorgan Nej men frigor av stor principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall underställas medlemsnas kommunfullmäktige för ställningstagande innan kommunalförbundets direktion fattar beslut. Förtroendevald eller tjänstman från respektive kommun har närvaro och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Kommunalförbundet är ett förbund med fullmäktige som utses ut kommun och landstingsfullmäktige. De får tillsätta organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra uppgifter. Förbundsfullmäktige kan ge delegation till förbundsstyrelsen i vissa ärenden. o 0\ "" '-l

13 Bilaga 4 Gemensamma nämnder och kommunalförbund inom hjälpmedelsområdet - uppgifter Län Uppgifter 1 Uppgifter Z Uppgifter 3 Uppgifter 4 Gemensam nämnd D $mland Hjälpmedelsförsörj ning HJälpmedelsverksamhet FoU Sörmland Samverkan som DriftuppgIfter övrigt riktar sig till Gällande hjälpmedel för daglig Policy och regerverk Vård och kommunaliserade livsföring, vård behandling och mvärldbevakning- omsorgscollege på hemsjukvården, Inkontinens samt utvecklingsfrågor regional nivå. närvarden samt grundutrustning. Allmän och riktad annan där Tillhandahålla hjälpmedel och information. Utvecklingsarbete samverkan gör upprätthålla teknisk prestanda Utbildning till förskrivare med statliga medel nytta för Upphandling och inköp Vara sakkunniga utifrån ett som kräver regionala gemensamma Förrådshållning och medicinskt och tekniskt överenskommelser brukargrupper distribution perspektiv Service, underhåll och Kvalitetssäkring reparation Återtagning och rekonditionering Konsultation och rådgivning Individuell anpassning Reaelverk hjälpmedel Bereder ärenden om vad som ska vara hjälpmedel enligt HSl samt egenavgifter Beslutar om priser och riktlinjer avseende hjälpmedesförsörjnjngen och krav på förskrivare. H Kalmar HjälpmedelsftSrsörjning Hjälpmedelsverksamhet driftuppgifter övrigt Fullgöra nas Utbildning. utveckling och uppgifter genom driften av information länsövergripande enhet. Ekonomisk redovisning TIllhandahålla hjälpmedel och Sortimentsarbete upprätthålla teknisk prestanda IT-stöd Teknisk service Ja, diskuterar policyfrågor. Beslut om avgifter tas i respektive fullmäktige r-. o N 0\ 00

14 Bilaga 4 Län Uoo2ifterl Uoo2ifter2 Uoo2ifter 3 Uoo2ifter4 Re.elverk hlälomedel Upphandling/inköp Lagerhållning Recirkulation Distribution Rådgivning /konsultation/ utprovning K Blekinge Hjälpmedelsförsörjning Hjälpmedelsver1csamhet Ja, fastställer policy och regelverk driftuppgifter övrigt Patientavgifter ska föreläggas Erbjuda hjälpmedel för Fastställa policy och respektive medlem för beslut funktionshindrade enligt HSL regelverk med undantag för syn, hörsel Fastställa samverkansformer och ortopedtekniska Fastställa kompetenskrav för hjälpmedel. förskrivning Tillhandahålla hjälpmedel och Föra dialog med upprätthålla teknisk prestanda brukarorganisationer Upphandling.. lagerhållning, Informera om distribution av hjälpmedel hjälpmedelsfrågor Svara för beställning. statistik, Erbjuda uppföljning och kompetensutveckling rv 0\ utvärderingsrutiner Svara för att ha ~ Fastställa produktkatalog och spetskompetens. prissättning Ta fram kvalitetssystem och Rådgivning /konsultation nyckeltal. M Skåne, HÖS Hjälpmede1sförsörjning Hjälpmedelsverksamhet Nej driftuppgifter övrigt Inköp, lagerhållning, teknisk Utveckling. information, service, rådgivning/utprovning, ekonomisk redovisning, recirkulation och distribution IT stöd, av tekniska hjälpmedel Sammankallande för

15 Bilaga 4 Län Uppgilterl Uppgilter2 Uppgilter 3 Uppgilter4 Reaelverk hiälpmedel sortimentsgruppen N Halland Hjälpmedelsförsörjning Hjälpmedelsverksamhet Ja driftuppgifter övrigt: Tillse att länets Invånare Policy och regelverk, Ärlig erbjuds en god översyn av anvisningar hjälpmedelsförsörjning p~ lika mvärldbevakning och villkor. utvecklingsfrågor TIllhandahålla Samverka och skapa dialog hjälpmedelssortiment för Hög. tillgänglig CJ Daglig livsföring hjälpmedelsinformation CJ Rekreation och normal fritid Delta i nysamsamarbetet CJ Vård och behandling Uppföljning, awikelser och Inkontinensprodukter patientnämndsärenden Tillhandahålla CJ "'" TIllse att tjänster och specialistkompetens hjälpmedel tillhandahålls S Värmland Hjälpmedelsförsörjning Hjälpmedelverksamhet Ja. fastställer policy, riktlinjer och driftuppgifter övrigt kompetenskrav. Tillhandahålla hjälpmedel och Fastställa policy, riktlinjer, Ger förslag på patientavgifter som säkerhetställa teknisk och kompetenskrav föreläggs respektive huvudman för prestanda Samverka i grnzonsfrågor beslut. Samordna upphandling. och mvärldsbevakning, sprida sortimentsurval. information Svara för lagerhållning och Samverka med bl.a. brukare distribution Spetskompetens Teknisk service och Utbildning till förskrivare specialanpassning Information Rådgivning! konsultation Kvalitetssystem och nyckeltal Kompetens och resurser för Föreslå samordningsvinster eldrivna rullstolar och kommunikationshiälom@df!1

16 Bilaga 4 Län Upp.Uter 1 Uppoifter2 Uppoifter 3 Uppoifter4 Re.elverk hjälpmedel U Västmanland Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedelsverksamhet Beredningsorgan och Berednings och Ja, föreslår förändringar av mål och drift övrigt samrådsorgan för samrådsorgan för riktlinjer som föreläggs respektive Upphandling och inköp Förslag på budget somatiskt och avancerad part för beslut. lagerhållning Fastställa prislista och psykiatrisk hälso- och hemsjukvård, lägga förslag angående avgifter Distribution hjälpmedelsutbud sjukvård med särskilt Habilitering och och egenansvar Konsulentkompetens Fastställa kompetenkrav på beaktande av rehabilitering l Specialanpassningar förskrivare nationell samverkan Service och reparationer Föreslå förändringar och handlingsplan bevaka policyfrågor Följa utvecklingen på området Samråd med C) brukarorganisationerna C) Allmän och riktad C) Information N Utbildning, information och ~ rådgivning " Ansvara för utvärdering Z Jämtland Samordnad upphandling, Tillämpningsanvisningar och Ja, får besluta om lagerhållning och distribution rutiner, tolkning av tillämpningsanvisningar och av hjälpmedel hjälpmedelsfrågor där tolkning av hjälpmedelsfrågor Erbjuda hjälpmedel för oklarhet råder och funktionshindrade till boende i övergripande kommunen. prioritetsringsärenden Tillse att sortimentsurval sker så att, landsting och brukarporganisationer har inflytande. Utvärdering och uppföljning av verksamheten ut ett

17 Bilaga 4 Län Uppgifter 1 Uppgifter 2 Uppgifter 3 Uppgifter 4 Regelverk hjälpmedel brukarperspektiv. Kommunalförbund M Skåne Hjälpmedelsförsörjning drift Fastställa budget Nej Medelpunkten -.Svara för behovet av hjälpmedelsförsörjning för funktionshindrade I medlemsna i enlighet med varje tidpunkt för nas gällande rättsregler om hjälpmedel X Gävleborg Hjälpmedels-Sam Regional utveckling Samordningsorgan Reg-net gällande Nej Ansvara för att utföra Uppgifter Inom hållbar För bl. a, regional IT- och bredband h]älpmedelsservice samt tillvälct och regional Infrastruktur, bereda upphandla och tillhandahålla utveckling ansökningar EU hjälpmedel på uppdrag av strukturfonder, medlemmarna. besluta om statliga Kostnadstäckning regleras i medel för regional avtal utveckling Kan efter avtal Inkluderade full täckning utföra tjänstertill andra än medlemmarna C) " "" ""

18 Bilaga 5 Intervjuade personer angående gemensamma nämnder Blekinge län Anders Lund, vice ordfrande Bengt Dahlberg, hjälpmedelchef Kommunerna i Kalmar län Anette Lingmertz, ordf6rande Linus Nielsen, hjälpmedelschef Region Halland Kristina Karlsson, ordförande Lars-Gunnar Pettersson, hjälpmedelschef Sörmland Britta Bergström, ordförande Anki Forsberg, hjälpmedelschef Västmanland Rigmor Åkesson, ordfdrande Ann-Christine Ahl, hjälpmedelschef Jämtland Bengt Bergqvist, ordllirande Annika Derås- Svemark, hjälpmedelschef Sveriges Kommuner och Landsting Staffan WikeII, jurist Övriga intervjuer Samtal om samverkansavtal Stefan Perdahl, cheflänsservice, Norrbottens läns landsting

19 Bilaga 6 Samverkansområden Landstinget Dalarna och na i Dalarna och samverkansformer Uppgifter Brukarperspektiv Ekonomiskt perspektiv Möjligheter och hinder: samverkansavtal (SA), gemensam nämnd (GN), kommunalförbund (KF) eller aktiebolag, (AB) Övergripande strategiska uppgifter o Policy Övergripande strategiska frågorna Påverkas inte specifikt. Fattas stora Den samverkansform som ger o Regelverk och riktlinjer är viktiga om man vill nå målet strategiska beslut kan ekonomin möjligheter till samverkan och generellt med lika vård på lika villkorför påverkas. beslut för dessa uppgifter är GN. o Behovstrappa -tillämpning av brukarna oavsett kommun- Väsentliga strategiska förändringar regelverk tillhörighet eller landstings- Ett enhetligt regelverk kan vara bör beslutas av varje part. o Beslutsstödjförskrivarstöd - kommunansvar. tidsbesparande då gränsdragtillämpning av regelverk nlngsdiskussioner och information I KF skulle dessa uppgifter kunna o Regelverk och riktlinjerför till hjälpmedelsanvändarna kan hanteras men det förutsätter att hjälpmedel i skolan minskas. även myndighetsutövningen överlämnats. Befintliga KF på Utveckling. t ex införande av Fritt området har bara driftsfrågor. val o Regelverk och riktlinjer SA och AB möjliggör inte formell samverkan (beslut). o "-' '-J..,. Avgifter Enhetliga avgifter är viktiga. Samverkansformen påverkas inte Avgifter måste beslutas av men tydliga regelverk kan vara respektive fullmäktige. tidsbesparande. Samverkansformerna GN, KF och AB kan ta fram förslag.

20 Bilaga 6 Uppgifter Brukarperspektiv Driftuppgifter:, nuhandahalla hjälpmedel. Upprätthålla teknisk prestanda Förskrivnlng/konsukatlon/rACIgivning, Ekonomiskt perspektiv, Möjligheter och hinder: samverkansavtal (SA), gemensam nämnd (GN), kommunalförbund (KF) eller aktiebolag, (AB) " Tillhandahålla hjälpmedel Sortimentsarbete och produktgrupper Upphandling Inköp eller återanvändning Registrering och IndivId- märkning (spårbarhet) lagermuning (Nya hjälpmedel, dyrare återlämnade hjälpmedel) Kostnadseffektiv upphandling och hantering av funktionella volymprodukter ger möjligheter att tillgodose även särskilda specialbehov. Kostnadseffektivitet bidrar också till att tillgodose flera användares behov. Registrering och individmär1ming bidrar till hög patientsäkerhet. Hjälpmedel följer brukaren oavsett kostnadsansva r. Kostnadseffektivt en av de största ekonomiska vinsterna som samverkan ger. Stordriftsfördelar genom 7- klöversamverkan. Sa mma hjälpmedel används och roterar i och landstingåteranvändning Möjligt att uppnå I GN, KF och AB. Hinder - för samverkansavtal är det upphandlingsrättsliga läget oklart. o '" tn " Upprätth~lIa teknisk prestanda UpprättMIla tekniska prestanda enligt tillverkares instruktioner (med tekn prod) leverans/montering/lnstallation Ger bra service till brukaren med tillgänglighet och kompetens för alla invånarna i länet. Att upprätthålla teknisk prestanda enligt tillverkarens instru~ioner Kostnadseffektivt att inte ha parallella organisationer. Möjligt att uppnå i GN, KF och AB. Hinder - för samverkansavtal är det upphandlings rättsliga läget oklart.

21 Bilaga 6 Uppgifter Besiktning/förebyggande och avhjälpande underhåll/garantiärenden Rekonditionering/utrangering Dokumentation Awikelsehantering Brukarperspektiv bidrar till hög patientsäkemet. Gemensam awikelsehantering ökar patientsäkerheten. Brukaren/kunden vet vart den ska ringa för avhjälpande underhåll Ekonomiskt perspektiv Möjligheter och hinder: samverkansavtal (SA), gemensam nämnd (GNJ. kommunalförbund (KF) ene' aktiebolag. (AB) Avtal kommunägda hjälpmedel Förskrivning/konsultation/rådgivning Beslutsstöd/Förskrivarstöd Uppföljningsstöd Spedalistkunskap Förskrivning Konsultation Rådgivning Utprovning och anpassning Specialanpassning Kunskapsstöd Allmän rådgivning Stöd till förskrivarna ökar möjligheten till lika vård på lika villkor brukarna i Dalarna. En samverkan på detta område ger möjligheter till att hålla hög specialistkunskap till samtliga invånare i länet. Andra utredningar har visat att brukare värderar kompetensen högre än närhet vid komplexa behov. Ekonomiskt fördelaktigt att ha gemensam kompetens. Svårt för respektive part att bygga upp motsvarande själv. Samverkan om kompetens är möjlig i GN, KF, AB och SA. I GN är möjligheten att styra och påverka större än i övriga samverkansformer. o " '" 0\ Administration Administrativa rutiner och IT-

22 Bilaga 6 Uppgifter system Sesam Web-Sesam Ekonomi och uppföljning Statistik Utvärderingar ln- och utflyttning från kommun, län, land Handläggning Köp och försäljning enligt nationella riktlinjer Försäkrings- och garantiärenden Handläggning SamverkanIomvärldsbevakning Brukarorganisationer Andra vardglvare Inom länet Samverkan nationellt och region Sveriges och landsting {SKLJ Hjälpmedelsinstitutet (HI) Nationell databas för information om hjälpmedel Brukarperspektiv Indirekt påverkas brukaren av bra administrativa rutiner som ka n bidra till snabbare handläggning. IT-stöd därförskrivaren och/eller brukaren kan följa var ett ärende befinner sig ger bra information till brukaren. Samverkan och omvärldsbevakning är viktig och kan medverka till utveckling som kommer brukaren till del genom nya produktområden, metoder etc. Samverka n säkerstäl ler vardkedjan. Samverkan ger möjlighet att del av nya tekniker och metoder. Ekonomiskt perspektiv Ekonomiska fördelar att samverka omkring dessa frågor. Dyrt för varje enskild kommun att ha egna uppbyggda system. Uppföljning av ekonomi och verksamhet på ett enhetligt sätt ger nyckeltal för jämförelser och uppfölj ning. Kan vara både och. VIII man ha utveckling är det ekonomisk fördelaktigt att medverka och delta i samverkan på alla nivåer. Möjligheter och hinder: samverkansavtal (SA), gemensam nämnd (GN), kommunalförbund IKF) eller aktiebolag. IAB) GN underlättar möjligheten till gemensamt datasystem då GN innebär ett sekretessområde. KF inom hjälpmedelsområdet har driftfrågor i sitt uppdrag. För att vara ett gemensamt sekretessområde ska förskrivarna ingå, vilket de late gör i befintliga KF. SA och AB kan inte utgöra ett sekretessomrade eftersom myndighetsuppgifter Inte får överlämnas. Möjligt i alla samverkansformer. m samverkan leder till utveckling av verksamheten, förändringar i policy och regelverk finns fördelar med GN I förhållande till andra samverkansformer då GN kan fatta beslut. o "J "

23 Bilaga 6 Uppgifter (Hin!o) Regionsamverkan mellan landsting I Uppsala/Örebro regionen (J-Klövern) Brukarperspektiv Ekonomiskt perspektiv Möjligheter och hinder: samverkansavtal (SA), gemensam nämnd (GN), kommunalförbund (KF) eller aktiebolag.iabi Utbildnlng/kunskapsstöd Utbildning/Information Förskrivarutbildning ProduktutbIldning Kund-efterfrågad utbildning Utvecklingsprojekt Information och stöd Hjälpmedelsguide Behovstrappa Utställning och försäljning En samverkan på detta omr~de ger möjligheter till att hålla hög specialistkunskap som kan användas i utblldning/informatlonsinsatser som kommer brukarna till godo genom välutbildade och uppdaterade förskrivare i hela länet. Tillgänglig information om gällande regelverk viktig. Möjligheten att informera sig om vilka produkter som flnns och möjlighet att köpa är en tillgänglighetsfrnga och ett led i att få välinformerade brukare. Ekonomiskt fördelaktigt att ha gemensam kompetens. Svårt för respektive part att bygga upp motsvarande själv. Ekonomlska fördelar att samverka omkring dessa fr;\gor. Dyrt för varje enskild kommun att ta fram information på webben och ordna utställning. - - Samverkan om kunskapsstöd är möjlig i alla samverkansformer. Möjligheter för samverkan om dessa frngorflnns i alla samverkansformer. Vid SA kan man inte fatta gemensamt beslut. Se i övrigt ovanstående punkt. ~.. ~ C) C) C) "" '-J ro

24 Bilagor till rapporten Samverkansformer för hjälpmedelsverksamheten i Dalarna Ra pporten är ett resultat av ett uppdrag som Hjälpmedelsin stitutet har genomfört på uppdrag av L Hjälpmedel i landstinget Da la rna. Syftet med rapporten var att bes kriva o lika samverkansformer mellan landsting och sa mt att föreslå en samve rkansform där Landstinget Dalarna och länets ska kunna bedriva och utveckla hjälpmedelsverksa mheten i Dalarna. Ett starkt pa ti enr-/brukarfok us har va rit utgångspunkten. Hjälpmedelsinstitutet - ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedelsinstitutet Box Sundbyberg Tfn Texttfn registrator@hi.se