Riskanalys av Verbena schampo, balsam och skumbad

Transkript

1 Riskanalys av Verbena schampo, balsam och skumbad med fokus på den akvatiska miljön Hannah Wigner Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Juni 2012

2 SUMMARY In today's society a lot of different chemicals are used in a vareity of products. There is a risk that these chemicals can be harfmul to human health and/or the environment. This study investigates three products from Desire and Passion in order to see if they can be harmful to the environment. The three products are a shampoo, a conditioner and a foambath from the series Verbena. The method used for analysing is chemical risk assesment and the data used is collected from various databases. Data was collected for the different chemicals in the products. Firstly, the values for PEC, Predicted Environmental Concentration, and PNEC, Predicted No Effect Concentration, were calculated using a worst case scenario. Secondly, the ratio between PEC and PNEC was calulated and the result was that none of the ingredients are likely to harm the aquatic environment. Lastly, information about the substances potential for bioaccumulation and biodegradability was gathered. There were a lot of gaps in the collected data which meant that it was hard to make a good conclusion. The conclusion of this report is that nothing in this report proves that the products alone can effect the aquatic enivornment in a negative way but there needs to be more experiments on the products in order to be certain. SAMMANFATTNING I dagens samhälle används stora mängder kemikalier och dessa kemikalier kan påverka människor och miljö negativt. Denna rapport undersöker tre från Desire and Passion för att se om de kan påverka den akvatiska miljön negativt. De tre na är schampo, balsam och skumbad från produktserien Verbena. Produkterna analyserades med hjälp av kemisk riskanalys. Effektdata för ämnena i na hämtades från olika databaser. Analysen inleddes med beräkna värden för PEC, Predicted Environmental Concentration, och PNEC, Predicted No Effect Concentration, för värsta tänkbara fall. Därefter beräknades kvoten för PEC och PNEC. Resultatet av detta blev att inga ämnen troligen kommer att påverka den akvatiska miljön negativt. Avslutningsvis presenterades även data för ämnenas förmåga att bioackumuleras samt brytas ner. För vissa ämnen hittades inga värden vilket gjorde det svårt att dra en bra slutsats. Slutsatsen är att det inte finns något i denna rapport som tyder på att na enskilt kommer att påverka den akvatiska miljön negativt men det behövs mer experiment på na för att kunna vara helt säker. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary 1 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 1. Inledning Avgränsningar Frågeställning 3 2. Metod 4 3. Resultat Innehåll i na PEC, PNEC och kompletterande information om ämnena PEC/PNEC Ämnenas förmåga att bioackumuleras och brytas ner Diskussion Slutsatser 17 Tackord Referenser 19 Appendix 20 Appendix I 20 Appendix II 26 Appendix III 28 Appendix VI 29 Appendix V 31 2

4 1. INLEDNING I dagens samhälle används 400 miljoner ton kemikalier varje år (Kemikalieinspektionen ) vilket ställer krav på att ämnena ska vara så vänliga mot människa och natur som möjligt. För att kunna avgöra vad som är farligt för miljön krävs en förståelse för vad ett miljöfarligt ämne är. Miljöfarliga ämnen är enligt Kemikalieinspektionens författningssamling 2005:7 ämnen eller beredningar som om de kommer ut i miljön utgör eller kan utgöra en omedelbar eller fördröjd fara för en eller flera delar av miljön. Desire and Passion är ett företag från Taiwan som producerar bad såsom schampo, balsam och skumbad. De har som mål att deras ska vara naturliga (Desire and Passion). Denna rapport har som mål att granska Desire and Passions schampo, balsam och skumbad från serien Verbena för att undersöka om innehållet i na kan vara miljöfarligt. 1.1 Avgränsningar I arbetet kommer enbart redan befintlig data att användas och inga experiment kommer därför att utföras. Arbetet behandlar enbart den akvatiska miljön. Rapporten kommer att utgå ifrån att de lägsta effektdata för varje ämne tillhör den känsligaste organismen i ekosystemet. Ingen hänsyn kommer heller tas till om innehållet i na är cancerframkallande, fosterskadande, arvsanlagspåverkande eller hormonstörande. Däremot kommer innehållet i na att granskas för att se om de är långlivade i den akvatiska miljön och om de biokoncentreras. Rapporten utgår från att na kommer att användas för personlig hygien tillsammans med vatten och att resterna av ämnena kommer att hamna i avloppet. Den förväntade använda mängden vatten kommer att vara 60L (Vattenfall ). Eventuell reningsprocess kommer inte att behandlas. 1.2 Frågeställning Kan Verbena schampo, Verbena balsam eller Verbena skumbad, vid tänkt användning, innebära en miljörisk för den akvatiska miljön? 3

5 2. METOD Verbena Schampo, Balsam och skumbad ska analyseras med hjälp av riskanalys. Detta betyder att följande princip används: om den känsligaste arten i ekosystemet skyddas så kommer hela ekosystemet att skyddas (European Chemicals Bureau 2003). Analysen kommer följa stegen i Figur 1 med undantag som definierats i avgränsningarna, dvs inga egna tester eller övervakningsprogram kommer att utföras. Första steget i analysen är att undersöka innehållet i na för att ta reda på deras användningsområde och deras effektdata. Effektdata finns dokumenterad för de standardorganismer som testas för den akvatiska miljön, dvs alg, Daphnia magna samt fisk. Denna information kommer att hämtas från databaser vilket betyder att rapporten baseras på redan tillgänglig information och inte på data från egenutförda experiment. Figur 1 Visar de olika stegen i en riskanalys. (European Chemicals Bureau 2003, s174) 4

6 Nästa steg i undersökningen är att bestämma PEC (predicted environmental concentration) och PNEC (predicted no effect concentration). Värdet på PEC ska visa vilken koncentration som kan förväntas hittas i naturen. Värdet av denna koncentration beror framförallt på hur mycket av ämnet som släpps ut och hur mycket ämnet späds. Det är vanligt att PEC beräknas från ett realistiskt värsta tänkbara fall (The Edinburgh Centre for Toxicology 2000) och så är fallet även i denna rapport. Det är även viktigt att ta hänsyn till vilken typ av utsläpp som sker, exempelvis punktutsläpp, diffust utsläpp mm, eftersom detta påverkar uppehållstid och spädning. PNEC är specifikt för varje ämne/produkt. Värdet visar en koncentration, under vilken det är troligt att en oacceptabel effekt på miljön inte uppkommer. PNEC räknas ut genom att effektdata divideras med en passande AF (assesment factor). Vilken AF som används beror på vilka effektdata som finns tillgängliga, se Tabell 1. Den effektdata som kommer användas vid beräkningarna av PNEC är den som använder lägst AF. Om effektdata saknas för något/några ämnen kommer annan information om ämnet samlas in för att bedöma om det är troligt att det/de har någon påverkan på den akvatiska miljön. Tabell 1 Visar vilken AF som är lämplig att använda vid beräkning av PNEC beroende på vilka effektdata som finns att tillgå. (European Chemicals Bureau 2003, s101) Därefter ska kvoten mellan PEC och PNEC beräknas för varje ämne. Kvoten används för att visa om det är sannolikt att koncentrationen i miljön kan resultera i en oönskad effekt på miljön. Om kvoten är större än 1 visar detta på att skadliga effekter kan uppkomma, om kvoten är lägre än 1 så förväntas inga problem uppkomma (The Edinburgh Centre for Toxicology 2000). Om kvoten blir större än 1 kan vidare experiment och undersökningar behövas, något som inte täcks av detta arbete (se avgränsingar). 5

7 Det sista steget i arbetet är att undersöka om ämnena bioackumuleras och/eller hur lätt de brytas ner. För att avgöra om ett ämne förväntas att bioackumuleras eller inte används dess värden för logpow (den logaritmerade fördelningskoefficienten mellan oktanol och vatten) och BCF (bioconcentration factor). Om logpow är högre eller lika med 3 och om BCF inte är lägre eller lika med 100 förväntas ämnet kunna bioackumuleras (Human Health and Environment 2007). Vid bedömning om ämnet är PBT (persistent, bioaccumulative and toxic) eller vpvb (very persistent and very bioaccumulative) ska värdet på BCF överstiga 2000 för att uppfylla B-kriterier och överstiga 5000 för att uppfylla vbkriteriet(european Chemicals Bureau 2003). För att se hur ett lätt ett ämne bryts ner används vanligen metoder från OECD (organisation for economic co-operation and development) 301. Om de värden som hittas är framräknade med denna metod går det att säga att ett lätt nedbrytbart ämne ska vara 70% nedbrutet efter 28 dagar (OECD 1992). Värdena för logpow, BCF och kommer att hämtas ifrån samma databaser som används för att hitta ämnenas användningsområden samt effektdata. Rapporten ska genomsyras av ett kritiskt tänkande och varje källa kommer att bedömas för att garantera att enbart trovärdig information används. I fall där värden för LC50 (lethal concentration där 50% av testorganismerna dör ) och EC50 (effect concentration där 50% av testorganismerna uppvisar en effekt) varierar kommer det lägsta värdet att användas i enlighet med principen att om den känsligaste organismen skyddas så skyddas hela ekosystemet. Det kan givetvis vara så att de data som används inte representerar den känsligaste organismen eftersom det är svårt att testa alla organismer. 6

8 3. RESULTAT 3.1 Innehåll i na I Tabell 2 nedan presenteras innehållet i Verbena schampo, balsam och skumbad. Tabell 2 Innehåll för Verbena shcampo, Verbena balsam samt Verbena skumbad. Schampo Balsam Skumbad Ämne CASnummer Ämne CASnummer Ämne CASnummer Vatten Vatten Vatten Natriumlauryleters ulfat Kokosamidpropylb etain 2-propen-1- aminium Kokosfettsyradieta nolmid Lauryldimetylamin oxid Cetylstearylalkohol Natriumlauryletersul fat Cetrimoniumklorid Natrium-1- (karboxyymetyl)- 4,5-dihydro-1(or3)- (2-hydroxietyl)-2- undekyl-1himidazolium hydroxid Mineralolja Lauryldimetylamino xid Glycerylstearat Kokosamidpropylbet ain Etylhydroxietylcellul osa Kokosfettsyradietano lmid Saponin Verbena Natriumklorid Natriumklorid Diazolidinylurea Saponin Verbena klor- 2-metyl-4- isotiazolin-3-on Citronsyra metyl-4isotiazolin- 3-on 5-klor- 2-metyl-4- isotiazolin-3-on 2-metyl- 4isotiazolin-3-on Glycerider Verbena klor- 2-metyl-4- isotiazolin-3-on metyl-4isotiazolin- 3-on Citronsyra De olika ämnenas användningsområde samt effektdata har samlats in och finns att tillgå i Appendix I. De effektdata som har insamlats är värden för EC50, LC50 eller NOEC (no observed effect concentration) och för sju ämnen hittades ingen effektdata. 7

9 3.2 PEC, PNEC och kompletterande information om ämnena Beräkning av PEC Det första är att ta reda på är hur stor koncentration av varje ämne som är troligt att det hamnar i naturen, dvs PEC. Det antagna användningsområdet för na är till personlig hygien och den genomsnittliga vattenanvändningen för detta ligger på 60L vatten per dag (Vattenfall ). I värsta fall kommer hela flaskan av produkten användas vilket skulle betyda att 0,035mg släpps ut. I Appendix 1 finns uppgifter om till hur stor del varje ämne finns med i produkten och i Appendix II återfinns beräkningarna. Med hjälp av dessa fakta är det nu möjligt att beräkna PEC med hjälp av nedanstående funktion. PEC= i ii iii i ii iii = Utsläppets storlek (0,035mg) = Andel av ämnet = Mängd vatten I Tabell 3 visas de beräknade PEC för de olika ämnena. Tabell 3 De beräknade PEC (predicted environmental concentration) för de enskilda ämnena i varje produkt. Schampo PEC mg/l (3 signifikanta siffror) Natriumlauryletersulfat 8,4*10-5 Kokosamidpropylbetain 4,2* propen-1-aminium 1,17*10-5 Kokosfettsyradietanolmid 1,17*10-5 Lauryldimetylaminoxid 1,05*10-5 Saponin 5,83*10-6 Natriumklorid 5,83*10-6 Verbena 2,33*10-6 Citronsyra 9,92* klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4- isotiazolin-3-on Balsam 5,83*10-7 Cetylstearylalkohol 1,56*10-6 Cetrimoniumklorid 9,1*10-7 Mineralolja 6,48*10-7 Glycerylstearat 4,55*10-7 Etylhydroxietylcellulosa 8,75*10-8 Verbena 8,75*10-8 Diazolidinylurea 5,83* metyl-4isotiazolin-3-on och 5-klor- 2-metyl-4- isotiazolin-3-on 2,92*10-8 8

10 Skumbad Natriumlauryletersulfat 5,83*10-5 Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2- hydroxietyl)-2-undekyl-1h-imidazolium hydroxid 5,83*10-5 Lauryldimetylaminoxid 2,33*10-5 Kokosamidpropylbetain 1,46*10-5 Kokosfettsyradietanolmid 1,46*10-5 Natriumklorid 1,17*10-5 Saponin 5,83*10-6 Glycerider 5,83*10-6 Verbena 2,33* klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on 5,83*10-7 Citronsyra 4,67*10 - De beräknade PEC från Tabell 3 visar att de förväntade koncentrationerna blir låga. Det är dock först när kvoten mellan PEC och PNEC är känd som det går att konstatera om koncentrationen kan komma att leda till negativ påverkan på den akvatiska miljön Beräkning av PNEC och kompletterande information om ämnena Nästa steg är att bestämma under vilken koncentration ingen effekt uppkommer, dvs PNEC. För att få ut detta divideras de lämpligaste effektdata med en lämplig AF. I denna undersökning har enbart effektdata i form av LC50, EC50 eller NOEC hittats. Enligt bild 2, se ovan, används en AF på 1000 om enbart LC50 eller EC50 värden finns och en AF på 100 om NOEC-värden finns. När olika LC50/EC50 värden finns för samma ämne används det lägsta värdet i enlighet med principen att om den känsligaste arten skyddas så skyddas hela ekosystemet. I Tabell 4 visas de beräknade PNEC och fullständiga beräkningar återfinns i Appendix III. 9

11 Tabell 4 PNEC (predicted no effect concentration) för de olika ämnen som finns i de tre na. Streck (-) betyder att effektdata saknas. Ämnen PNEC (mg/l) (3 signifikanta siffror) Natriumlauryletersulfat 3,12*10-3 Kokosamidpropylbetain 1, propen-1-aminium - Kokosfettsyradietanolmid 2,2*10-3 Lauryldimetylaminoxid 1,01*10-3 Saponin - Natriumklorid 1 Verbena - Citronsyra 8*10-2 Glycerider - 5-klor-2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on 1,72*10-3 Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2-hydroxietyl)-2- undekyl-1h-imidazolium hydroxid Cetylstearylalkohol - Cetrimoniumklorid 1*10-5 Mineralolja 6*10-6 Glycerylstearat 1*10-5 Etylhydroxietylcellulosa - Diazolidinylurea 3,5*10-2 För sju ämnen saknas effektdata vilket resulterar i att kvoten mellan PEC och PNEC inte kommer att kunna beräknas för de ämnena. Detta betyder i sin tur att annan information måste samlas in för att göra en bedömning om ämnen kan misstänkas vara skadligt för den akvatiska miljön. Resultatet av denna eftersökning finns nedan i Tabell

12 Tabell 5 Lista över de ämnen som saknar effektdata med övrig information för att avgöra om na kan misstänkas vara miljöfarliga eller inte. Streck (-) betyder att ingen lämplig information har hittats. Ämnen som saknar effektdata Information 2-propen-1-aminium Saponin Verbena Glycerider Cetylstearylalkohol Etylhydroxietylcellulosa Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2- hydroxietyl)-2-undekyl-1h-imidazolium hydroxid Vid koncentrationer högre än de som förekommer i kosmetiska uppvisades ingen hudirritation och de var inte heller allergiframkallande. Det är även osannolikt skulle ge upphov till allmän toxicitet. (Cosmeticsinfo.org) Inga tigerräkor som utsattes för 100ppm av saponin hade dött efter 96 timmar. (OECD) Ingår i en grupp och klassas att ha en låg ekotoxikologisk påverkan. (OECD) Får ingå i märkta med Bra miljöval. (Prevent) Danska Miljøstyrelsen bedömer cetylstearylalkohols miljöfarlighet som liten. (Shenet, 2011) Tillåtet i behållare som kommer i kontakt med livsmedel, LIVSFS 2003:20. - Av den information som har hittats tyder inget på att ämnena skulle påverka den akvatiska miljön negativt. Det enda ämne som nu är osäkert är Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2- hydroxietyl)-2-undekyl-1h-imidazolium hydroxid för vilken ingen lämplig information har funnits. 3.3 PEC och PNEC Det tredje steget är att undersöka om kvoten mellan PEC och PNEC blir större eller mindre än ett. Om kvoten är större än ett finns det en risk för att det kan bli en skadlig effekt medan om kvoten hamnar under ett är är risken liten. Nedan i Tabell 6 syns resultaten från beräkningarna och de fullständiga beräkningarna återfinns i Appendix IV. 11

13 Tabell 6 Kvoten mellan PEC (predicted environmental concentration) och PNEC (predicted no effect concentration) för varje ämne i de olika na. Schampo PEC/PNEC (3 signifikanta siffror) Natriumlauryletersulfat 2, Kokosamidpropylbetain 2, propen-1-aminium kokosfettsyradietanolmid 5,32*10-3 Lauryldimetylaminoxid 1,04*10-2 Saponin Natriumklorid 5,83*10-6 Verbena Citronsyra 8,27* klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on 3,24*10-3 Balsam Cetylstearylalkohol Cetrimoniumklorid 9,10*10-2 Mineralolja 1,08*10-1 Glycerylstearat 4,55*10-2 Etylhydroxietylcellulosa Diazolidinylurea 1,67*10-6 Verbena 2-metyl-4isotiazolin-3-on och 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on 4,17*10-4 Skumbad Natriumlauryletersulfat 1,87*10-2 Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2-hydroxietyl)- 2-undekyl-1H-imidazolium hydroxid Lauryldimetylaminoxid 2,31*10-2 Kokosamidpropylbetain 7,93*10-3 kokosfettsyradietanolmid 6,64*10-3 Natriumklorid 1,17*10-5 Saponin Glycerider Verbena 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on 3,24*10-3 Citronsyra 5,84*10-6 Som synes är alla värden lägre än 1 vilket betyder att risken att den akvatiska miljön ska påverkas negativt är liten. Dessvärre saknas värden för PNEC för sju ämnen vilket gör att det inte säkert går att konstatera att produkten troligen inte kommer påverka den akvatiska miljön negativt. 12

14 3.4 Ämnenas förmåga att bioackumuleras och brytas ner Det sista steget är att undersöka om ämnet kan bioackumuleras och om det är lätt nedbrytbart. Till hjälp för att ta reda på detta kan värden av logpow, BCF och biologisk användas. Om ett ämne kan tänkas bioackumuleras avgörs av värdena på logpow och BCF och om ett ämne är lätt nedbrytbart avgörs av hur stor del av det som har brutits ner efter 28 dagar. Nedan i Tabell 7 presenteras värden för logpow och BCF samt för biologisk nedbrytbarhet för varje ämne i de olika na. Tabell 7 Värden för logpow (den logaritmerade fördelningskoefficienten mellan oktanol och vatten), BCF (bioconcentration factor) och biologisk nedbrytbart för de olika ämnena i respektive produkt. Streck (-) betyder att data saknas. Om logpow är högre eller lika med 3 och om BCF högre eller lika med 100 förväntas ämnet kunna bioackumuleras. Ett ämne som efter 28dagar har brutits ner till 70% räknas som lätt nedbrytbart. Schampo logpow BCF Biologisk nedbrytbarhet Natriumlauryletersulfat 1,62(prevent) 70,79 (prevent) - Kokosamidpropylbetain d 100% 2-propen-1-aminium kokosfettsyradietanolmid Lauryldimetylaminoxid 6,27 70,79 - Saponin Natriumklorid Verbena Citronsyra 1,64 3,2 28d 97% 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on Balsam -0,71 och -0, och 2,3 29d 39-62% och 48-54% Cetylstearylalkohol 7,72(prevent) 2,33(prevent) - Cetrimoniumklorid 3,23-28d 63% Mineralolja Glycerylstearat - 776,25 - Etylhydroxietylcellulosa Diazolidinylurea -7, Verbena metyl-4isotiazolin-3-on och 5- klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on -0,71 och -0, och 2,3 29d 39-62% och 48-54% 13

15 Skumbad Natriumlauryletersulfat 1,62(prevent) 70,79 (prevent) - Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5- dihydro-1(or3)-(2-hydroxietyl)-2- undekyl-1h-imidazolium hydroxid Lauryldimetylaminoxid 6,27 70,79 - Kokosamidpropylbetain kokosfettsyradietanolmid d 71% Natriumklorid Saponin Glycerider d >70% Verbena klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on -0,71 och -0, och 2,3 29d 39-62% och 48-54% Citronsyra ,2 - De flesta ämnen saknar värden för logpow, BCF och för hur lätt det bryts ner. För de ämnen där värden har hittats går det att konstatera att de inte tycks ha potential för bioackumulering. För de sex ämnen där värden för en har hittats varierar dessa och fyra är lätt nedbrytbara medan två inte är det. 14

16 5.DISKUSSION Jag har i denna undersökning inte hittat något som tyder på att na enskilt kommer att påverka den akvatiska miljön negativt. Metoden jag har valt att använd för att analysera om na är miljövänliga är att göra en riskanalys baserad på redan tillgänglig data. En fördel med att använda redan tillgänglig information är att det inte bidrar till några djurförsök, något som uppmuntras av REACH (registration, evaluation, authorisation and restriction of chemicals). En nackdel med att förlita sig på data från olika källor är att värdena kan vara framtagna på olika sätt och det är svårt att ta reda på hur värdet har räknats ut. Metoden riskanalys är i tanken en bra metod och teorin att om den känsligaste orgnismen i ekosystemet skyddas så skyddas hela ekosystemet upplever jag som trovärdig. Det uppstår dock problem i utförandet. Hur hittar man den känsligaste organismen? Det är orealistiskt att varje art i ekosystemet ska testas på varje kemikalie som existerar. Istället har det blivit standard för tester för akvatiska miljöer att testa tre olika organismer, alla från olika trofinivåer. De som är vanligast att testa är en art av alg, Daphnia Magna och en art av fisk. Fördelen med dessa standardiserade testorganismer är att de täcker tre trofinivåer men det finns inga bevis för att någon av dessa skulle vara just den känsligaste för de ämnena som testas. Tanken är att genom att använda en AF justeras osäkerheten från att man enbart testar ett begränsat antal arter. Detta är givetvis positivt men det finns inget som säger att genom att använda en AF så får man den koncentration som den känsligaste organismen tål. Det råder fortfarande en osäkerhet kring de värdena som räknas ut och det enda sättet att få ett säkert värde är att testa alla organismer i ekosystemet, vilket jag har konstaterat vara orealistiskt. Redan här, anser jag att det, uppstår en problematik med grundtanken för riskanalysen men eftersom det är orimligt att testa alla organismer kan det tänkas att detta är den bästa möjliga metoden just nu. Det är därför jag, trots nackdelarna med riskanalys, har valt att använda den metoden. De effektdata som jag har använt i rapporten är, förutom för två ämnen, för akut toxicitet. Att använda värden för akut toxicitet betyder att en hög AF används. AF används för att korrigera värden som är osäkra och detta betyder att ju högre AF som används, desto osäkrare är de data som används. För att få säkrare data borde na testas för att få fram de data som behövs. Vid egna experiment kan man bestämma vad man ska testa och kan därför välja att få fram data som gör det möjligt att använda en lägre AF och därmed få säkrare resultat. Kvoten mellan PEC och PNEC var, för de ämnen den räknades ut, lägre än ett och värdena var inte heller i närheten av ett. Detta borde betyda att jag med stor säkerhet kan konstatera att risken är väldigt liten för att na är miljöfarliga. Dessvärre saknas det effektdata för sju ämnen vilket betyder att PEC/PNEC inte kunde räknas ut för dessa. Trots detta har jag, i ett försök att få till en fullständig analys, kompletterat med annan lämplig data. Baserat på denna information finns det inget som tyder på att ämnena skulle påverka miljön negativt. Dessvärre saknas det information om ett ämne och detta förblir en brist i min analys. Med anledning av att effektdata saknas och att annan information inte finns att tillgå för alla ämnen ser jag två olika alternativ för att komplettera analysen. Det första är att testa de sju ämnen där effektdata saknas för att få fram den informationen. Det andra är att ta fram effektdata för hela produkten. Detta har fördelen att det även inkluderar eventuella interaktioner mellan de olika ämnena i produkten, något som kan påverka produktens toxicitet. 15

17 För att kunna analysera ämnenas potential att bioackumuleras och brytas ner biologiskt har jag hittat olika ämnens värden för logpow, BCF och biologisk. Dessvärre hittade jag inte värden för de flesta ämnena vilket gör att det är svårt att dra någon slutsats för hela produkten. Jag tror att med mer efterforskningar skulle det vara möjligt att ta reda på fler värden än de jag har hittat. Mitt fokus har varit på att leta effektdata för ämnena och därför har eftersökningen av värdena för bioackumulering och biologisk hamnat i andra hand. Om na skulle testas för att få fram effektdata tycker jag att det är värt att även testa för logpow, BCF och biologisk samtidigt. Det skulle då vara möjligt att dra mer slutsatser om nas miljöpåverkan samtidigt som det är bra att ha tillgång till den informationen om det finns ett intresse av att miljömärka na. Avslutningsvis upplever jag att det har fungerat bra att arbeta med metoden riskanalys för att bedöma de tre na ur serien Verbena. Det har varit möjligt att hitta redan tillgänglig data och det har funnits tillräckligt för att kunna göra en översiktlig analys. Så här i efterhand tror jag att rapporten hade blivit bättre om den hade inkluderat att testa na istället för att leta upp redan befintlig data. Detta hade gjort det möjligt att dra en slutsats om hela na, nu när det visade sig svårt att hitta effektdata för alla ämnen. 16

18 6. SLUTSATSER Kvoten av PEC/PNEC gav enbart värden som var under 1. Detta betyder att det inte är troligt att någon av na kommer att påverka den akvatiska miljön negativt. Det är inte säkert att de data jag har funnit är representerbar för den känsligaste organismen. Effektdata saknas för sju ämnen. Med den information som hittats för dessa verkar det inte finnas anledning att tro att de är miljöfarliga, men vidare efterforskningar behövs. Ingen information fanns att tillgå för Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2- hydroxietyl)-2-undekyl-1h-imidazolium hydroxid. Det behövs därför vidare efterforskning samt tester för detta ämne. Bortsett från två fall används enbart data som behandlar den akuta toxiciteten av de olika ämnena, dvs EC50- och LC50-värden. I uträkningarna för PNEC korrigeras dessa med en hög AF vilket gör att resultatet blir mer osäkert. Eftersom det saknas många värden är det svårt att dra slutsatser om na skulle bioackumuleras och om de bryts ner lätt. Hos de ämnen där värden hittats kan ingen potential för bioackumulering ses. För de sex ämnen där värden för biologisk har hittats är fyra lätt nedbrytbara medan två inte är det.. Vidare tester krävs på innehållet i na eller på själva produkten för att få en fullständig bild av dess miljöpåverkan. 17

19 TACKORD Jag skulle vilja tacka Ingemar på Mecari och Sandra Johansson på Miljöbron för att jag fick möjligheten att göra detta examensarbete. Jag vill även tacka min handledare Niklas Hanson som har hjälpt mig och svarat på mina frågor. Avslutningsvis vill jag även säga tack till min familj som har lyssnat på mitt prat om examensarbete, som har korrekturläst fastän de inte vet något om ämnet och som har stöttat mig under arbetets gång. 18

20 6. REFERENSER Databas European Chemicals Agency. Registered substances. (Hämtad till ) European Commission. Joint Research Centre. European chemical Substances Information System. (Hämtad till ) Organisation for Economic Co-operation and Development. Ecological Categorization Results from the Canadian Domestic Substance List. (Hämtad till ) Prevent. Kemiska Ämnen. (Hämtad till ) Litteratur European Chemicals Bureau Technical Guidance Document on Risk Assessment. Italien. Human Health and Environment Comparison between EU and GHS Criteria. [Elektronisk] (Hämtad ) Organisation for Economic Co-operation and Development OECD Guidelines for the Testing of Chemicals / Section 3: Degradation and Accumulation. [Elektronisk] (Hämtad ) The Edinburgh Centre for Toxicology Environmental Risk Assessment. Del B för UNEP/IPCS Training Module No. 3. Webbsida Cosmeticsinfo.org. Polyquaternium-7. (Hämtad ) Desire and Passion. Brand story. (Hämtad ) Kemikalieinspektionen Kemikalier i vardagen. (Hämtad ) Naturskyddsföreningen Liten kemikalieordlista. (Hämtad ) Shenet Cetylstearylalkohol. (Hämtad ) Vattenfall Vattenanvändning. (Hämtad ) 19

21 APPENDIX I Fakta om de olika ämnena 1. Natriumlauryletersulfat Schampo Skumbad Ytaktivt medel. 14,4 10 Molekylär formula (C2H4O)nC12H26O4SNa LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h 3,12mg/L (EPA) logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 2. Kokosamidpropylbetain Schampo Skumbad Ytaktivt. Antistatisk effekt. Emulgeringsmedel. 7,2 2,5 Molekylär formula LC50fisk 96h 2,0mg/l (Prevent) Vattenlöslighet > mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 6,5mg/l (Prevent) logpow - EC50alg 72h 1,84mg/l (Prevent) BCF - NOECdaphnia 21d 0,9mg/l (ESIS) 3. 5-klor-2-metyl-4-isotiazolin-3-on Schampo Skumbad Balsam - Biologisk Konserveringsmedel. 0,1 (tillsammans med 2-metyl-4isotiazolin-3-on) 0,1 (tillsammans med 2-metyl-4isotiazolin-3-on) 0,05 (tillsammans med 2-metyl-4isotiazolin-3-on) - 28d 100% (ESIS) Molekylär formula C4H4ClNOS LC50fisk 96h 6,1 mg/l (Prevent) Vattenlöslighet >5000mg/L (ESIS) EC50daphnia 48h 0,18mg/l (Prevent) logpow -0,71 (ESIS) NOECdaphnia 21d 0,172mg/L (ESIS) BCF 114 (Prevent) Biologisk 29d 39-62% (Prevent) 20

22 4. 2-metyl-4-isotiazolin-3-on Schampo Skumbad Balsam Konserveringsmedel. 0,1 (tillsammans med 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on) 0,1 (tillsammans med 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on) 0,05 (tillsammans med 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on) Molekylär formula C4H5NOS LC50fisk 96h - Vattenlöslighet mg/L (Prevent) EC50daphnia 48h 0,18mg/L (Prevent) logpow -0,486 (Prevent) EC50alg 72h - BCF 2,3 (Prevent) Biologisk 5. Tvättnöt saponin Schampo Skumbad Lindrar klåda och dödar svamp och är även ytaktivt. 1 1 Molekylär formula LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 6. Verbena parfym Schampo Skumbad Parfym 0,4 0,4 Balsam 0,15 Molekylär formula - LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 29d 48-54% (Prevent)

23 7. 2-propen-1-aminium Antistatmedel och filmbildningsmedel. Schampo 2 Molekylär formula (C8H16N.C3H5NO.Cl)x LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 8. Glycerider - Ytaktivt. skumbad 1 Molekylär formula - LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 9. Citronsyra Schampo Skumbad Reglerar ph och fungerar som konserveringsmedel. 0,17 0,08 28d >70% (Prevent) Molekylär formula C6H8O7 LC50fisk 96h mg/l (Prevent) Vattenlöslighet 590 g/l (Prevent) EC50daphnia 48h 120mg/l (Prevent) logpow (Prevent) EC50alg 72h 80mg/l (Prevent) BCF 3,2 (Prevent) Biologisk 28d 97% (Prevent) 22

24 9. Kokosfettsyradietanolmid Schampo Skumbad Emulgeringsmedel, ytaktivt ämne och konsistensgivnde. 2 2,5 Molekylär formula - LC50fisk 96h 3,6mg/l (Prevent) Vattenlöslighet mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 2,39mg/l (Prevent) logpow - EC50alg 72h >2,2mg/l (Prevent) BCF - Biologisk 10. Lauryldimetylaminoxid Schampo Skumbad Antistatmedel, ytaktivt, konsistensgivande medel 1,8 4 Molekylär formula C14H31NO LC50fisk 96h - 30d 71% (Prevent) Vattenlöslighet mg/l (Prevent) EC50daphnia 1,01mg/l (Prevent) log Pow 6,27 (Prevent) EC50alg 72h - BCF 70,79 (Prevent) Biologisk 11. Natriumklorid Schampo Skumbad Viskositetstpåverkande medel. 1 2 Molekylär formula ClNA LC50fisk 96h - Vattenlöslighet mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 1000mg/l (Prevent) logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk

25 12. Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro-1(or3)-(2-hydroxietyl)-2-undekyl-1H-imidazolium hydroxid Skumbad Ytaktivt medel. 10 Molekylär formula C18H34N2O3Na LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 13. Cetylstearylalkohol Balsam 2,67 - Molekylär formula C34H72O2 LC50fisk 96h - Vattenlöslighet 0,1495mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h - logpow 7,72 (Prevent) EC50alg 72h - BCF 2,33 (Prevent) Biologisk 14. Cetrimoniumklorid Balsam 1,56 Konserveringsmedel. Molekylär formula C9H42ClN LC50fisk 96h 0,1 (Prevent) Vattenlöslighet 192mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 0,01 (Prevent) logpow 3,23 (Prevent) EC50alg 72h - BCF - Biologisk d 63% (Prevent) 24

26 15. Mineralolja Balsam 1,11 Antistatmedel. Molekylär formula - LC50fisk 96h 0,006 (OECD) Vattenlöslighet <1000mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 0,006 (OECD) logpow - EC50alg 72h 0,006 (OECD) BCF - Biologisk 16. Glycerylstearat Balsam 0,78 Mjukgörare. Molekylär formula C21H42O4 LC50fisk 96h - Vattenlöslighet 0,0123mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h >100 (ECHA) logpow - EC50alg 72h >0,01 (ECHA) NOECdaphnia BCF 776,25 (Prevent) Biologisk 17. Etylhydroxietylcellulosa Balsam 0,15 - Molekylär formula - LC50fisk 96h - Vattenlöslighet - EC50daphnia 48h - logpow - EC50alg 72h - BCF - Biologisk 18. Diazolidinylurea Balsam 0,1 Konserveringsmedel - 0,01 (ECHA) Molekylär formula C8H14N4O7S LC50fisk 48h >100mg/l (Prevent) Vattenlöslighet mg/l (Prevent) EC50daphnia 48h 35mg/l (Prevent) logpow -7,49 (Prevent) EC50alg 72h - BCF - Biologisk

27 APPENDIX II Uträkningarna för PEC. PEC= i ii iii i ii iii = Utsläppets storlek (0,035mg) = Andel av ämnet = Mängd vatten Schampo Uträkning PEC PEC mg/l (3 signifikanta siffror) Natriumlauryletersulfat (0,144 0,035 L) Kokosamidpropylbetain (0,072 0,035 L) 2-propen-1-aminium (0,02 0,035 L) kokosfettsyradietanolmid (0,02 0,035 L) Lauryldimetylaminoxid (0,018 0,035 L) Saponin (0,01 0,035 L) Natriumklorid (0,01 0,035 L) Verbena (0,004 0,035 L) Citronsyra (0,0017 0,035 L) 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2- metyl-4isotiazolin-3-on (0,001 0,035 L) 8,4*10-5 4,2*10-5 1,17*10-5 1,17*10-5 1,05*10-5 5,83*10-6 5,83*10-6 2,33*10-6 9,92*10-7 5,83*

28 Balsam Cetylstearylalkohol (0,0267 0,035 mg) Cetrimoniumklorid (0,0156 0,035 mg ) Mineralolja Glycerylstearat Etylhydroxietylcellulosa Verbena Diazolidinylurea 2-metyl-4isotiazolin-3-on och 5-klor- 2- metyl-4-isotiazolin-3-on Skumbad Natriumlauryletersulfat Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro- 1(or3)-(2-hydroxietyl)-2-undekyl-1Himidazolium hydroxid (0,0111 0,035 mg) (0,0078 0,035 mg) (0,0015 0,035 mg) (0,0015 0,035 mg) (0,001 0,035 mg) (0,0005 0,035 mg) (0,1 0,035 mg) (0,1 0,035 mg) Lauryldimetylaminoxid (0,04 0,035 mg ) Kokosamidpropylbetain kokosfettsyradietanolmid (0,025 0,035 mg) (0,025 0,035 mg) Natriumklorid (0,02 0,035 mg ) Saponin 2-propen-1-aminium (0,01 0,035 mg) (0,01 0,035 mg) Verbena (0,004 0,035 mg ) 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2- metyl-4isotiazolin-3-on Citronsyra (0,001 0,035 mg) (0,0008 0,035 mg) 1,56*10-6 9,1*10-7 6,48*10-7 4,55*10-7 8,75*10-8 8,75*10-8 5,83*10-8 2,92*10-8 5,83*10-5 5,83*10-5 2,33*10-5 1,46*10-5 1,46*10-5 1,17*10-5 5,83*10-6 5,83*10-6 2,33*10-6 5,83*10-7 4,67*

29 APPENDIX III Uträkningarna för PNEC. Streck (-) betyder att inga beräkningar kunde utföras. Natriumlauryletersulfat Ämnen Uträkning PNEC PNEC (mg/l) (3 signifikanta siffor) ( EC50daphnia) (3,12 mg / L) = AF 1000 Kokosamidpropylbetain (EC50alg ) (1,84 mg / L) = AF propen-1-aminium Saknar värden - Kokosfettsyradietanolmid (EC50alg ) (2,2 mg / L) = AF 1000 Lauryldimetylaminoxid ( LC50daphnia ) (1,01 mg / L) = AF 1000 Saponin Saknar värden - Natriumklorid ( EC50daphnia) (1000mg/ L) = AF 1000 Verbena Saknar värden - Citronsyra ( EC50alg ) (80mg/ L) = AF 1000 Glycerider - 5-klor-2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2-metyl-4isotiazolin-3-on Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5- dihydro-1(or3)-(2-hydroxietyl)-2- undekyl-1h-imidazolium hydroxid (LC50fisk ) (0,07 mg / L) = AF ,12*10-3 1,84*10-3 2,2*10-3 1,01* *10-2 1,72*10-3 Saknar värden - Cetylstearylalkohol Saknar värden - Cetrimoniumklorid Mineralolja ( EC50daphina) (0,01 mg / L) = AF 1000 ( Predicted LC50) (0,006 mg /l ) = AF 1000 Glycerylstearat ( EC50alg ) (0,01 mg / L) = AF 1000 Etylhydroxietylcellulosa Saknar värden - Diazolidinylurea ( EC50daphina) (35mg / L) = AF *10-5 6*10-6 1*10-5 3,5*

30 APPENDIX IV Uträkningarna för PEC/PNEC. Schampo Uträkning PEC/PNEC PEC/PNEC (3 signifikanta siffror) Ammoniumlauryletersulfat Kokosamidpropylbetain 2-propen-1-aminium kokosfettsyradietanolmid Lauryldimetylaminoxid Saponin Natriumklorid Verbena Citronsyra 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2- metyl-4isotiazolin-3-on Balsam Cetylstearylalkohol Cetrimoniumklorid Mineralolja Glycerylstearat Etylhydroxietylcellulosa Diazolidinylurea 8, (3, ) 4, (1, ) 1, ( Inget värde) 1, (2, ) 1, (1, ) 5, ( Inget värde) 5, ,0 2, ( Inget värde) 9, ( ) 5, (1, ) 1, ( Inget värde) 9, ( ) 6, ( ) 4, ( ) 8, ( Inget värde) 8, (3, ) 2,69*10-2 2,28*10-2 5,32*10-3 1,04*10-2 5,83*10-6 8,27*10-6 3,24*10-3 9,10*10-2 1,08*10-1 4,55*10-2 1,67*

31 Verbena 2-metyl-4isotiazolin-3-on och 5-klor- 2- metyl-4-isotiazolin-3-on Skumbad Ammoniumlauryletersulfat Natrium-1-(karboxyymetyl)-4,5-dihydro- 1(or3)-(2-hydroxietyl)-2-undekyl-1Himidazolium hydroxid Lauryldimetylaminoxid Kokosamidpropylbetain kokosfettsyradietanolmid Natriumklorid Saponin 2-propen-1-aminium Verbena 5-klor- 2-metyl-4-isotiazolin-3-on och 2- metyl-4isotiazolin-3-on Citronsyra 5, ( Inget värde) 2, (1, ) 5, (3, ) 5, ( Inget värde) 2, (1, ) 1, (1, ) 1, (2, ) 1, ,0 5, ( Inget värde) 5, ( Inget värde) 2, ( Inget värde) 5, (1, ) 4, ( ) 4,17*10-4 1,87*10-2 2,31*10-2 7,93*10-3 6,64*10-3 1,17*10-5 3,24*10-3 5,84*

32 APPENDIX V Definitioner av termer och uttryck som förekommer i arbetet. EC50 LC50 NOEC PEC PNEC AF CASnummer LC/EC50 organism Xh BCF Biologisk logpow Effect Concentration. Den koncentration av en kemikalie där 50% av testorganismerna uppvisar en effekt. Lethal Concentration. Den koncentration av en kemikalie där 50% av testorganismerna dör. No Observed Effect Concentration. Den högsta koncentration av en kemikalie där ingen av testorganismerna uppvisar någon effekt. Predicted Environmental Concentration. Den koncentration av en kemikalie som förväntas förekomma i naturen. Predicted No Effect Concentration. Den högsta koncentration av en kemikalie där ingen testorganism förväntas uppvisa någon effekt. Assesment Factor. Används för att beräkna PNEC. Unikt nummer för varje kemikalie. Den koncentration där 50% av organismen dör/uppvisar effekt efter X timmar. Bioconcentration Factor. Kvoten av koncentrationen i organismen och koncentrationen i miljön. Nedbrytning av växt- och djurrester med hjälp av nedbrytande organismer. Den logaritmerade fördelningskoefficienten mellan oktanol och vatten. Används för att avgöra i vilken fas det är troligt att ett ämne hamnar i naturen, dvs om den är vattenlöslig eller fettlöslig. Yd X% På Y dagar bryts X% av ämnet ner. OECD PBT vpvb REACH Organisation for Economic Co-operation and Development. Persistent, Bioaccumulative and Toxic. Very Persistent and Very Bioaccumulative. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. Europeiska unionens kemikalielagstiftning. 31