På tal om. kvinnor och män

Transkript

1 På tal om kvinnor och män i Norrbotten

2 Innehåll Förord...1 Jämställdhet...2 Sammanfattning Befolkning Medellivslängd Medelålder...20 Folkmängd...21 Jämställdhetsindex...22 Politik och makt Ledare Politik Utbildning Förvärvsarbete Pendling...49 Offentlig sektor Förvärvsarbetande per sektor...52 Sysselsatta i turismberoende branscher...53 Sysselsatta per näringsgren...54 Företagande Inkomster Löner Inkomst Pensionssparande...67 Förmögenhet...68 Kvinnors pension...69 Arbetslöshet Socialbidrag/Ohälsotal...73 Föräldraskap Brott Läsanvisningar, källor...81 Produktion: Pantzare Information AB, Luleå Upplaga Länsstyrelsens rapportserie nr 15/2007 ISBN GTC, Luleå, september 2007

3 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. För att kunna förändra samhället i riktning för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, behövs kunskap. Statistik är en viktig källa till kunskap. I den här faktaboken visas hur förhållandena för kvinnor och för män är inom områden som kan hänföras till de nationella jämställdhetsmålen. Faktaboken och annan statistik om Norrbottens län finns på länsstyrelsens hemsida Faktaboken finns även översatt till engelska. Länsstyrelsens förhoppning är att denna faktabok bidrar till att du får mer kunskap inom jämställdhetsområdet och att du bidrar till ökad jämställdhet inom den del av samhället som du kan påverka. Länsstyrelsens vision inom jämställdhetspolitikens område är - ett jämställt Norrbotten. Pantzare Information AB, har på länsstyrelsens uppdrag sammanställt och grafiskt utformat denna faktabok. Fler exemplar av denna faktabok kan beställas hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. September 2007 Doris Thornlund Särskilt sakkunnig i jämställdhet Förord

4 Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv genom att - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende livet ut - förena arbete med föräldraskap - aktivt delta i politiska, fackliga och andra samhälleliga aktiviteter. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet innebär att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40% - 60% eller jämnare. Finns det mer än 60% kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60% män i en grupp är den mansdominerad. Nationella jämställdhetsmål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Delmål 2. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Delmål 3. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjligheter till kroppslig integritet. 2

5 Sammanfattning Jämställdhet är ett prioriterat område. Jämställdhetsarbetet har inriktats på att bryta den samhällsstruktur som råder, både den synliga och den osynliga. För att kunna mäta förändring måste man kunna mäta nuläget och även kunna upprepa mätningen på samma sätt i framtiden. Det handlar således om statistik. I denna lilla bok På tal om Kvinnor och Män i Norrbottens län 2007 har statistik använts för att belysa nuläge och utveckling samt för att jämföra länet med riksgenomsnittet. I vissa fall kan statistiken vara något år gammal men är trots detta den senast producerade. Befolkningen blir äldre Under de senaste sjutton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 3,8 år. Bland männen har medelåldern ökat 3,7 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,6 år för männen. Männens medellivslängd ökar kvinnornas oförändrad Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,3 år jämfört med 1,3 år för kvinnorna i länet. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år. När det gäller medellivslängden för kvinnorna placerar sig Norrbottens län bland de tre län som har den kortaste livsläng den. Av männen har de som bor i Norrbotten den kortaste livslängden. Chefer och ledare Av de personer i Norrbottens län som år 2005 kunde definieras som chefer, högre tjänstemän eller högre politiker var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Mest jämställt var det bland drift- och verksamhetschefer samt chefer på mindre företag/enheter med färre än 10 anställda med 33 procent kvinnor och 67 procent män. Minst jämställt var det bland verkställande direktörer och verkschefer på större företag. Bland dessa var endast 12 procent kvinnor. 3

6 Flest chefer återfinns i åldersgruppen år. Det gäller både män och kvinnor. Av de kvinnliga cheferna var 23 procent under 40 år och av männen 20 procent. Kvinnor och politik Regeringen består av nio kvinnor och fjorton män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. År 1988 var kvinnornas andel av kommunfullmäktige 31 procent i genomsnitt i länets kommuner. I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom munfullmäktige lägre än 40 procent efter valet år Utbildningsnivå Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samtliga kommuner och i riket. År 1985 hade 16 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i länet i åldersgruppen år någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. December månad år 2006 är 35 procent av kvinnorna och 26 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 38 procent av kvinnorna och 31 procent av männen eftergymnasialt utbildade. Utbildningens inriktning - en könsfråga Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar. Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med studier vid universitet/högskola inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier lig ger i nivå med rikets. Andelen av männen i länet som påbör jar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Kvinnor och män utbildar sig för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där kvinnor eller män varit starkt underrepre sen terade. 4

7 Vart tredje nytt företag leds av en kvinna År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern år i Norrbottens län. År 2006 startades 3,8 nya företag per 1000 kvinnor och 7,2 nya företag per 1000 män i länet. Andelen av nystartade företag år 2006 som leds av kvinnor är 32 procent vilket placerar länet på fjortonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 35 procent av kvinnor. Kvinnors företag har färre konkurser Under år 2006 var ägaren en man i 88 procent av konkurserna i enskilda firmor i Norrbottens län och 88 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda firmor i länet gick 1,2 av 1000 enskilda firmor ägda av män i konkurs under år Motsvarande andel för kvinnorna var 0,4 enskild firma i konkurs per I hela landet gick 2,2 av 1000 enskilda firmor ägda av män i konkurs under år Motsvarande andel för kvinnorna var mindre än hälften så stor 0,7 av 1000 enskilda firmor. Starta-eget-bidrag I januari månad år 2007 får 144 kvinnor och 190 män i Norrbottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag). Det innebär att 2 av kvinnor i åldern år i länet får bidrag för att starta eget företag. Av männen i länet får 2,4 av i samma åldersgrupp denna typ av bidrag. Jämförande riksgenomsnitt är 0,8 av kvinnor och 0,9 av män. Kvinnans heltidslön 87 procent av mannens I Övre Norrland (länen Norrbotten och Västerbotten) motsvarar kvinnornas heltidslöner i genomsnitt 87 procent av männens. Kvinnornas heltidslön i procent av männens är i ge nom snitt 84 procent i hela riket. Störst är skillnaden i Stockholms län där kvinnornas genomsnittliga månadslön är 81 procent av männens. Men månadslönerna för både kvinnor och män är dock högst i Stockholms län. 5

8 Kvinnans arbetsinkomst 80 procent av mannens En kvinna i Norrbottens län i åldern år har år 2005 en förvärvsinkomst som motsvarar 80 procent av en mans för värvs inkomst. År 1991 var kvinnans förvärvsinkomst 71 procent av mannens. Riksgenomsnittet är något lägre, 75 procent år 2005 och 69 procent år Sedan 1990-talet har kvinnornas förvärvsinkomster i Norrbottens län ökat i förhållande till männens i samtliga åldersgrupper. Arbetsinkomsten kan ses som ett mått på vad kvinnor och män får ut av sin arbetsinsats. Arbetsinkomsten påverkas inte bara av lönen utan också i hög grad av den arbetade tiden. Arbetstiden varierar mycket mellan kvinnor och män. Brottslighet Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är kvinna eller man. Förändringen i länet under perioden visar att andelen brott där gärningsmannen är obekant ökar och att länet i det avseendet närmar sig riksgenomsnittet. 6

9 Befolkning Foto: Masoud Emadén/Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken Kvinna får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med utländsk medborgare Ny namnlag,vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag (1991:433) Reviderad jämställdhetslag. Ny nationell policy för jämställdhet FNs världskonferens för kvinnor i Peking En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken Ett nytt integrations- och jämställdhetsdepartement bildat av den nytillträdda regeringen.

10 BEFOLKNING Norrbottens befolkning 2006 (%) 5 4 Kvinnor Norrbottens län Män Riket I Norrbottens län är åldersstrukturen inte längre i nivå med riksgenomsnittet. Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen år än riket i genomsnitt. Länet har lägre andel kvinnor i års ålder samt lägre andel män år. Andelen under 20 år är 23 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 24 procent. Förändringarna har skett snabbt. I början av 1990-talet hade endast Uppsala län lägre andel ålderspensionärer, 65 år och äldre, i befolkningen. Detta beroende till stor del på att barnantalet per familj var högre i Norrbottens län än riksgenom snittet fram till och med talet. År 2006 återfinns länet på fjortonde plats när länen sammanställs efter lägst andel 65 år och äldre. Tittar man på andelen barn 0-15 år är dessa 17,2 procent av befolkningen i Norrbottens län vilket kan jämföras med 18,4 procent i riket. 8

11 BEFOLKNING Alltför få flyttar till länet Människor har alltid flyttat och orsakerna till detta varierar. Man flyttar för att utbilda sig, för att få ett arbete som passar till utbildningen, för att få komma till nya miljöer, för att komma närmare släkt och vänner, osv. Men ett problem för Norrbottens län är att alltför få väljer att flytta till länet. Det kan också vara svårt för den som flyttat för att utbilda sig att hitta ett passande arbete på den gamla hemorten om man vill återvända. Flyttningsnetto Norrbottens län Flyttningsnetto mot övriga län i riket kvinnor män Flyttningsnetto mot utlandet kvinnor män

12 BEFOLKNING Flyttningsnetto inrikes flyttningar Norrbottens län, Ungdomar år (infl yttade minus utfl yttade) Kvinnor Män Flyttningsnetto inrikes fl yttningar 2006 Kommun Kvinnor Män år år år år Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

13 BEFOLKNING Immigranter Norrbottens län Finland 11 Sverige 11 Irak 7 Somalia 5 Kvinnor Män % Av de personer som invandrat till Norrbottens län under år 2006 är kvinnor. De fem vanligaste nationaliteterna bland de som invandrar till länet det året är finländare, svenskar, irakier och somalier. Den största an delen, 11 pro cent av kvinnorna och 13 procent av männen, är finländare. På andra plats finns svenskar som återvände till Sverige. Emigranter Norrbottens län Finland Sverige Norge Danmark Kvinnor Män % Av de 302 kvinnor och 391 män som emigrerade under år 2006 är 51 respektive 40 procent svenska medborgare. 37 procent av kvinnorna och 41 procent av männen är finländare. Av de som utvandrar återfinns 91 procent inom de fyra nationaliteterna finländare, svenskar norrmän och danskar. 11

14 BEFOLKNING Andel utländska medborgare i befolkningen Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Fler utländska kvinnor Andelen utländska medborgare i befolkningen är lägre i Norrbottens län än riksgenomsnittet. Det gäller både bland kvinnor och bland män. I länet är andelen utländska kvinnor högre än andelen utländska män, 5,1 respektive 4,2 procent år Riksgenomsnittet är 5,3 procent för kvinnor och 5,5 procent för män. Utrikes födda boende i länet 2006 Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet

15 BEFOLKNING De vanligaste utländska nationaliteterna i länet 2006 Kvinnor Män Totalt Finland Norge Thailand Ryssland Tyskland Irak Iran Polen Danmark Afghanistan Storbritannien och Nordirland Somalia Kina USA Myanmar Pakistan Indien Colombia Turkiet Burundi Estland Filippinerna Frankrike Österrike Bosnien-Hercegovina Eritrea Bangladesh Nederländerna Azerbajdzjan Ukraina Totalt utländska medborgare

16 BEFOLKNING En ny äldreboom Andelen äldre i befolkningen ökar. Sverige har redan haft en kraftig expansion av gruppen 65 år och äldre. Framför oss har vi en ny expansion som kommer att hålla i sig fram till början av 2030-talet. Det är de stora kullarna på 1940-talet och senare 1960-talet som når pensionsåldrarna. De äldre kommer att utgöra en påtagligt större andel av befolkningen än idag. Ett par år in på 2030-talet kommer pensionärerna, de som är 65 år och äldre, att utgöra en fjärdedel av landets befolkning. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Sedan år 1968 har befolkningen i Norrbottens län totalt minskat med personer. Antalet kvinnor har minskat med medan antalet män har minskat med Befolk ningsstrukturen har förändrats kraftigt med en stor tillväxt av antalet äldre och en kraftig minskning av antalet yngre. För att bättre kunna åskådliggöra förändringen har index använts där antalet individer i olika åldersgrupper år 1968 fått värdet 100. År 2006 har kvinnor i åldersgruppen boende i länet ett index på 70, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 30 procent. Kvinnor i åldern 80 år och äldre har år 2006 index värdet 396, dvs antalet har ökat med 296 procent. Män i åldersgruppen år har år 2006 ett index på 73, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 27 procent. Män i åldern 80 år och äldre har indexvärdet 309 år 2006, dvs antalet har ökat med 2009 procent. Kvinnor och män år Index 1968=100 Ålder Kvinnor Män Länet Riket Länet Riket Totalt Se läsanvisning sid 81: Index 14

17 BEFOLKNING Kvinnor i Norrbottens län Index 1968= Män i Norrbottens län Index 1968=

18 BEFOLKNING Antal födda barn per 1000 kvinnor år Länet Riket Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern år är lägre i Norrbottens län jämfört med riksgenomsnittet. År 2006 föddes 56 barn i länet och 60 barn i riket per 1000 kvinnor i åldersgruppen. Födelseunder skottet i länet beror till stor del på att andelen unga kvinnor blivit lägre genom en stor utflyttning. Kvinnoöverskottet förskjuts uppåt i åldrarna I Sverige föds något fler pojkar än flickor. Proportionerna är 106 levande födda pojkar på 100 flickor. Denna fördelning vid födseln har varit relativt konstant över tiden. År 2006 är det fler män än kvinnor i alla åldrar ända upp till 60-års ålder. Antal kvinnor per 100 män (0-80 år) Norrbottens län Riket 16

19 BEFOLKNING Antal kvinnor per 100 män per åldersgrupp år 2006 Kommun/ Kvinnor per 100 män region år år år 65- år Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Mansöverskott i utflyttningsområden Kvinnor flyttar mer än män. Flyttningsströmmarna har gjort att många kommuner har fått en mycket ojämn könsfördelning i de åldrar då det är vanligast att man flyttar. Detta märks till exempel i åldersgruppen år. I samtliga kommuner i Norrbottens län är det ett underskott på kvinnor i denna åldersgrupp. 17

20 MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd 2006 Kvinnor Män Medellivslängd, k 83,3-83, 82,8-83, 82,5-82, 82,2-82, 81,4-82, Medellivslä 79,2 78,5 77,9 77,5 77,1 Medellivslängd, år 83,3-83,7 82,8-83,3 82,5-82,8 82,2-82,5 81,4-82,2 Medellivslängd, år 79,2-79,3 78,5-79,2 77,9-78,5 77,5-77,9 77,1-77,5 18

21 MEDELLIVSLÄNGD Männens medellivslängd ökar - kvinnornas oförändrad Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,3 år jämfört med 1,3 år för kvinnorna i länet. Sedan slutet av 1970-talet har dödligheten i medelåldern minskat mer för män än för kvinnor. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år. Internationellt sett är medellivslängden mycket hög i Sverige. Dödligheten sjunker numera främst för den äldre delen av befolkningen från omkring 50 år och man räknar med att dödligheten även fortsättningsvis kommer att sjunka i dessa åldrar. Medellivslängd Kvinnor Länet 77,7 77,8 79,0 79,8 80,6 81,3 81,7 81,9 Riket 77,7 78,5 79,5 80,2 81,0 81,8 82,4 82,6 Män Länet 71,6 71,5 72,6 73,4 74,9 75,8 76,8 77,2 Riket 72,1 72,4 73,6 74,4 75,6 76,9 78,0 78,2 Medellivslängd per kommun åren Kommun Kvinnor Män Arjeplog 81,4 75,6 Arvidsjaur 81,8 76,6 Boden 81,9 77,6 Gällivare 80,9 74,7 Haparanda 80,0 74,0 Jokkmokk 81,5 76,2 Kalix 82,0 78,1 Kiruna 82,2 76,5 Kommun Kvinnor Män Luleå 82,1 78,3 Pajala 82,5 75,9 Piteå 82,0 78,0 Älvsbyn 83,0 78,0 Överkalix 81,0 73,8 Övertorneå 83,1 76,3 Norrbottens län 81,9 77,2 Riket 82,6 78,2 19

22 MEDELÅLDER Befolkningens medelålder 1989 och 2006 Kommun/ Kvinnor Män Samtliga region Arjeplog 42,1 47,0 41,7 44,5 41,9 45,7 Arvidsjaur 43,1 46,6 41,1 43,7 42,1 45,1 Boden 40,4 43,9 37,5 41,2 38,9 42,6 Gällivare 39,5 44,5 38,3 43,3 38,8 43,9 Haparanda 40,1 45,0 37,9 42,6 39,0 43,7 Jokkmokk 40,9 45,7 40,2 44,5 40,5 45,0 Kalix 40,6 45,3 38,6 43,0 39,6 44,2 Kiruna 37,3 42,6 36,2 40,7 36,7 41,6 Luleå 38,1 41,5 36,1 39,2 37,1 40,4 Pajala 44,1 48,9 41,5 46,8 42,7 47,8 Piteå 39,3 42,7 36,6 40,1 38,0 41,4 Älvsbyn 41,3 44,8 38,9 42,2 40,1 43,5 Överkalix 45,0 48,5 42,6 46,7 43,7 47,6 Övertorneå 43,3 47,6 40,2 45,0 41,8 46,2 Länet 39,7 43,5 37,6 41,3 38,6 42,4 Riket 40,8 42,1 38,1 39,7 39,5 40,9 Man kan nu tydligt märka konsekvenserna av många års nettoutflyttning. Befolkningen åldras och det är förhållandevis få familjer i de åldrar då barnen föds, vilket ger ett lågt antal födda barn. Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern år är lägre än riksgenomsnittet (se sid 16). Under de senaste sjutton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 3,8 år. Bland männen har medelåldern ökat 3,7 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,6 år för männen. 20

23 FOLKMÄNGD Kvinnor Folkmängd Kommun/ Ålder region Totalt Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Män Kommun/ Ålder region Totalt Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet

24 JÄMINDEX Jämställdhet i kommunerna år 2005, sammanvägt jämställdhetsindex JämIndex Kommun JämIndex Placering Luleå Boden Kiruna Jokkmokk Gällivare Överkalix Arjeplog Piteå Arvidsjaur Älvsbyn Kalix Pajala Övertorneå Haparanda Jämställdhetsindex (JämIndex) bygger på en sammanvägd bedömning av statistik på vissa utvalda områden. Målet är att JämIndex ska fungera som en väckarklocka och utgöra ett underlag i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. JämIndex bygger på ett 15-tal statistikvariabler. För varje kommun beräknas hur mycket kvinnors och mäns värden skiljer sig åt. Med liten skillnad kommer man högt (1 är bäst) och med stor skillnad långt ned i rangordningen (lägst 290 för kommuner). Det sammanvägda indexet är medelvärdet av dessa rang ord ningar (placeringar). Variabler som finns i indexbasen: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, låga inkomster, ojämn könsfördelning på näringsgrenar, dagar med föräldrapenning respektive tillfällig föräldrapenning, ohälso dagar, unga vuxna (25-34 år), kommunfullmäktige, kommunstyrelse, egna företagare med minst 2 anställda. Läs mer om JämIndex och kommunala värden samt länsvärden på: 22

25 Politik och makt Foto: Erland Segerstedt Årtal att uppmärksamma 1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesselgren Första kvinnliga ledamöterna i Norrbottens läns landsting, Frida Jansson, Töre och Anna Kopperi, Malmberget Första kvinnliga riksdagsledamoten från Norrbottens län, Märta Boman, Råneå Första kvinnan i regeringen, Karin Kock Första kvinnliga ledamoten i Norrbottens länsstyrelses styrelse, Beda Nilsson, Arvidsjaur.

26 LEDARE Chefer och ledare efter arbetsmaknadssektor 2005 Sektor Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Landsting Primärkommunal förvaltning Kommunalt ägda företag Statlig förvaltning Statliga affärsverk Statligt ägda företag Övriga offentliga institutioner Privata aktiebolag Privata övriga företag Övriga organisationer Totalt Chefer och ledare efter ålder 2005 Kvinnor åldersgrupp Totalt Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt Män åldersgrupp Totalt Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt

27 LEDARE Chefer och ledare år 2005 Typ av ledningsarbete Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt Högre ämbetsmän och politiker Organiserar, leder och svarar för verkställighet av politiska beslut; planerar, leder och samordnar myndigheters, kommuners och landstings verksamhet. Chefstjänstemän i intresseorganisationer Planerar, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisationer; svarar för förhandlingar, intressebevakning och information. Som intresseorganisation räknas t.ex. politiskt parti, arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisation, humanitär organisation och idrottsförbund. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Planerar, leder och samordnar verksamheten i stora och medelstora företag, affärsverk, sjukhus, universitet m.m. efter riktlinjer fastställda av en styrelse; formulerar och beslutar om mål och policy; fattar beslut om arbetsorganisation och större investeringar; representerar företaget i dess förehavanden; redovisar resultat och rapporter för styrelsen. Drift- och verksamhetschefer Planerar, leder och samordnar varu- och tjänsteproduktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för särskilda funktioner Planerar, leder och samordnar arbetet inom en stabs- eller specialistfunktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för mindre företag och enheter Planerar, leder och samordnar verksamheten i mindre företag, myndigheter, institutioner m.m.; fattar beslut, ansvarar, redovisar resultat och rapporterar till ev ägare, planlägger och leder den dagliga verksamheten. 25

28 POLITIK Kvinnor och politik Regeringen består av nio kvinnor och fjorton män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. Andel kvinnor i landstingsfullmäktige Genomsnitt samtliga landsting Norrbottens läns landsting Landstingsfullmäktige efter 2006 års val 26 Parti Antal Procent kvinnor Kvinnor Män Länet Riket Moderata samlingspartiet ,0 44,9 Centerpartiet ,0 44,2 Folkpartiet ,0 48,1 Kristdemokraterna ,7 48,3 Socialdemokratiska arb.partiet ,6 50,6 Vänsterpartiet ,0 50,5 Miljöpartiet ,0 50,0 Övriga* ,4 35,6 Samtliga ,3 47,6 *) Norrbottens sjukvårdsparti

29 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2006 Genomsnitt länet Jokkmokk Pajala Gällivare Överkalix Piteå Kalix Luleå Haparanda Arjeplog Älvsbyn Kiruna Övertorneå Boden Arvidsjaur Kvinnor Män I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kommun fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år Jämn ast är fördelningen i kommunerna Gällivare (20 kv 21 m), Jokkmokk (16 kv 15 m) Pajala (17 kv 16 m) och Överkalix (15 kv 16 m). Största ökningen av antalet kvinnliga ledamöter jämfört med föregående val hade Haparanda, från 12 till 16 kvinnor, och Pajala, från 13 till 17 kvinnor. Största minskningen av antalet kvinnor i fullmäktige sedan föregående val redovisas för Arvidsjaur -10, Älvsbyn -9 och Övertorneå -9. Jokkmokks och Älvsbyns kommuner har minskat totala antalet ledamöter i fullmäktige sedan förra valet med 4 respektive 8. 27

30 POLITIK Jämställdhet i kommunfullmäktige Arjeplog Valår Jämställdhet anses råda när andelen kvinnor respektive män är 40% - 60% i en grupp. 28 Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Mer än 60 % män minst 40 % kvinnor respektive män mer än 60 % kvinnor

31 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala styrelser efter valet 2006 Genomsnitt länet Arjeplog Gällivare Luleå Boden Piteå Jokkmokk Överkalix Kalix Kiruna Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Pajala Övertorneå Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i kommunala nämnder, utskott, beredningar efter valet 2006 Genomsnitt länet Gällivare Haparanda Arjeplog Pajala Luleå Piteå Älvsbyn Överkalix Kalix Jokkmokk Kiruna Boden Övertorneå Arvidsjaur Kvinnor Män 29

32 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala bolag och stiftelser 2006 Genomsnitt länet Piteå Luleå Gällivare Pajala Kiruna Överkalix Älvsbyn Haparanda Jokkmokk Kalix Boden Arvidsjaur Arjeplog Övertorneå Fördelning kvinnor och män i kommunala ordförandeposter efter valet 2006 Genomsnitt länet Piteå Luleå Kiruna Gällivare Kalix Haparanda Övertorneå Arjeplog Överkalix Älvsbyn Boden Jokkmokk Arvidsjaur Pajala Kvinnor Män 30

33 POLITIK Fördelning kvinnor och män bland kommunchefer och förvaltningschefer 2006 Genomsnitt länet Haparanda Pajala Arvidsjaur Jokkmokk Kiruna Överkalix Övertorneå Piteå Arjeplog Boden Gällivare Kalix Luleå Älvsbyn Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i Landstingets fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar efter valet 2006 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Nämnder, utskott, beredningar Ordförandeposter Vice ordförandeposter Kvinnor Män 31

34 POLITIK Åldersfördelning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommun och landsting (ordinarie ledamöter) Kvinnor Män Åldersfördelning i kommunala bolag och stiftelser, (ordinarie ledamöter), Kvinnor Män Åldersfördelning för kommun- och förvaltningschefer, Kvinnor Män 32

35 Utbildning Foto: Erland Segerstedt Årtal att uppmärksamma 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur lic och teologi) Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för fl ickor Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Äktamakeprövning av studiemedel avskaffas. Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet Lag om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat.

36 UTBILDNING Meritvärde, grundskolans årskurs 9, år läsåret 2005/2006 Av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren 2006 var flickornas genomsnittliga meritvärde 16 procent hög re än pojkarnas. I Norrbottens län finns den största skillnaden mellan flickornas och pojkarnas meritvärden i Överkalix kommun, 29 procent. Minsta skillnaden, 10 procent, finns i Haparanda kommun. Genomsnittligt meritvärde: Eleven får tillgodoräknas poäng för maximalt 16 ämnen enligt följande: Mycket väl godkänd MVG 20 p Väl godkänd VG 15 p Godkänd G 10 p Icke godkänd IG 0 p Maximalt antal poäng en elev kan erhålla är Kommun Genomsnittligt meritvärde Skillnad fl ickor Flickor Pojkar Samtliga och pojkar i % Arjeplog 244,6 215,6 225,5 13 Arvidsjaur 217,7 179,2 195,8 21 Boden 227,7 196,7 212,5 16 Gällivare 232,7 197,0 214,1 18 Haparanda 212,6 192,9 202,2 10 Jokkmokk 237,2 191,3 213,8 24 Kalix 203,8 174,7 187,3 17 Kiruna 223,2 175,3 198,9 27 Luleå 221,2 195,7 207,6 13 Pajala 240,3 204,9 220,9 17 Piteå 214,8 192,5 203,2 12 Älvsbyn 218,2 196,6 207,1 11 Överkalix 222,2 172,4 200,4 29 Övertorneå 243,0 200,2 225,6 21 Länet 221,8 191,4 206,0 16 Riket 218,3 195,7 206,8 12

37 UTBILDNING Examinerade från gymnasieskolan läsåret 2005/2006. Norrbottens län Program/gren Antal Fördelning, % Kvinnor Män Totalt Kv M Barn- och fritidsprogrammet ,2 24,8 Byggprogrammet ,4 98,6 Elprogrammet ,5 98,5 Energiprogrammet ,0 100,0 Estetiska programmet ,8 21,2 därav gren bild och formgivning ,8 4,2 gren dans ,0 0,0 gren musik ,3 39,7 gren teater ,2 11,8 Fordonsprogrammet ,1 95,9 Handels- och administration ,5 22,5 Hantverksprogrammet ,9 7,1 Hotell- och restaurang ,7 43,3 Industriprogrammet ,6 97,4 Livsmedelsprogrammet ,5 23,5 Medieprogrammet ,5 23,5 Naturbruksprogrammet ,1 40,9 Naturvetenskapsprogrammet ,8 48,2 därav gren matematik - datavetenskap ,0 83,0 gren miljövetenskap ,8 19,2 gren naturvetenskap ,3 43,7 Omvårdnadsprogrammet ,1 8,9 Samhällsvetenskapsprogrammet ,9 29,1 därav ekonomisk gren ,1 30,9 gren kultur ,5 20,5 samhällsvetenskaplig gren ,4 32,6 språklig gren ,0 0,0 Teknikprogrammet ,0 92,0 Specialutformat program ,7 52,3 Individuellt program ,0 50,0 Fristående skolor ,0 44,0 IB - International Baccalaureate ,2 30,8 Totalt ,1 49,9 35

38 1995/ / / / /03 UTBILDNING Påbörjat högskola/universitet inom 3 år efter gymnasieexamen (%) Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) 0 Examensår Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med högre studier inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier ligger i nivå med rikets. Andel av männen i länet som påbörjar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Av flickorna som examinerades från gymnasiet i Norrbottens län läsåret 2002/03 studerade 50 procent på högskola inom tre år, av pojkarna 35 procent. Genomsnittet för riket är 49 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna. Den höga andelen som redovisas för de som examinerades läsåret 1994/95 beror på att antalet som examinerades från yrkes förberedande linjer var mycket få detta år då dessa utbild ningslinjer blev 3-åriga från att tidigare varit 2-åriga. 36

39 UTBILDNING Befolkningens utbildning Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium för en minoritet utan snarare det normala, i synnerhet bland de yngre. Även eftergymnasial utbildning har successivt blivit allt vanligare. Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen. I åldersgruppen år har 38 procent av kvinnorna respektive 31 procent av männen någon form av eftergymnasial utbildning. I Norrbottens län har 35 procent av kvinnorna och 26 procent av männen en eftergymnasial utbild ning. Männen behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning. Både bland kvinnorna och bland männen finns en övervikt av eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år. Utbildningens inriktning - en könsfråga Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan utbildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där något av könen varit starkt underrepre sen terat. Bland kvinnorna har det blivit något vanligare med teknisk/naturvetenskaplig utbildning i samband med den stora utbyggnaden av utbildningar inom denna sektor under och 1990-talet. Bland männen har det blivit ännu vanligare med en teknisk/naturvetenskaplig utbildning och ännu ovanligare med en pedagogisk utbildning eller en vårdutbildning. För vissa högre utbildningar t ex läkare, tandläkare, ekonomer, jurister m fl har könsfördelningen blivit allt jämnare i yngre generationer. Bland civilingenjörer märks en ökad andel kvinnor bland de yngre. 37

40 UTBILDNING Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Ålder Andel av befolkningen med lägst 3 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Det är vanligare bland kvinnor än bland män med någon form av eftergymnasial utbildning Ålder

41 UTBILDNING Befolkningen i åldern år med eftergymnasial utbildning Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Andelen av befolkningen i åldersgruppen år med någon form av eftergymnasial utbildning ökar bland kvinnor och män i både länet och riket. År 1985 hade 15,5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i länet av åldersgruppen någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 17 procent för både kvinnorna och männen. År 2006 är 35 procent av kvinnorna och 26 av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 38 procent av kvinnorna och 31 procent av männen eftergymnasialt utbildade. 39

42 UTBILDNING Andel kvinnor och män år med någon form av eftergymnasial utbildning 2006 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Kvinnor Män Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samt liga kommuner och i riket. I Norrbottens län har 36 procent av kvinnorna i åldern år eftergymnasial utbildning och 26 procent av männen. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i kommunerna Luleå och Boden. 40

43 UTBILDNING Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning per bransch Norrbottens län Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellt, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Förvärvsarbetande, totalt Icke förvärvsarbetande, Totalt Kvinnor Män Eftergymnasial utbildning bland de anställda förekommer framför allt inom branscher som utbildning och forskning, offentlig förvaltning samt vård och omsorg. 41

44 UTBILDNING Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning efter utbildningsnivå och kurs 2005/2006 Utbildningsnivå Norrbottens län Riket Kurs Totalt Procent Totalt Procent antal Kv M antal Kv M Grundläggande utbildning Svenska Engelska Matematik Svenska som andra språk Samhällskunskap Övriga kurser Summa Gymnasial utbildning Orienteringskurs Datorkunskap Matematik A Omvårdnad Matematik B Engelska A Svenska B Psykologi A Samhällskunskap A Svenska A Engelska B Historia A Religionskunskap A Medicinsk grundkurs Arbetsmiljö och säkerhet Social omsorg Övriga kurser Summa

45 Arbete Foto: Susanne Lindholm Årtal att uppmärksamma 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får ej avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål 1958 Kvinnor får rätt att bli präster 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret 1984 Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn 1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen 1997 Första kvinnliga biskopen 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.

46 FÖRVÄRVSARBETE Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2005 (%) Kvinnor Män Sysselsatta Ej sysselsatta Ökande försörjningsbörda Lång studietid, hög arbetslöshet samt tidig förtidspensione r ing är saker som påverkar andelen förvärvsarbetande. I Norrbottens län förvärvsarbetade 44 procent av totalbefolkningen år Genomsnittet för riket är 46 procent. I Sverige kommer de som är 65 år och äldre att utgöra en fjärdedel av landets befolkning ett par år in på 2030-talet. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Samtidigt blir andelen i de arbetsföra åldrarna något färre och likaså andelen barn. Försörjningsbördan kommer därmed att öka. För länen i Sverige kommer utvecklingen i den riktningen gå olika snabbt beroende på flyttningsunderskottens storlek, åldrar på de utflyttade samt arbetsmarknadens utveckling. 44

47 FÖRVÄRVSARBETE Kvinnor Förvärvsarbetande per åldersgrupp 2005 (förvärvsfrekvens) Kommun/ Ålder Totalt region Arjeplog 71,2 85,6 85,0 78,9 58,7 78,2 Arvidsjaur 71,6 82,9 84,1 80,5 55,3 76,7 Boden 65,3 78,1 84,3 79,7 58,3 75,8 Gällivare 67,6 81,5 82,9 78,4 55,1 75,8 Haparanda 47,8 67,5 73,4 58,6 42,2 60,1 Jokkmokk 58,3 80,5 87,6 77,8 52,5 74,7 Kalix 59,7 76,2 81,4 74,3 49,7 71,2 Kiruna 63,9 78,1 83,4 80,1 54,3 75,2 Luleå 57,1 77,3 83,7 79,8 56,1 73,0 Pajala 63,4 71,5 82,5 79,6 43,5 71,4 Piteå 58,5 78,8 82,0 78,0 52,7 72,7 Älvsbyn 63,2 76,2 80,3 75,0 51,7 71,6 Överkalix 70,8 70,1 83,3 76,4 46,9 71,9 Övertorneå 58,5 72,1 82,9 74,9 56,9 72,2 Länet 60,1 77,6 82,8 77,7 53,7 73,1 Riket 60,6 78,6 81,9 78,6 59,5 73,7 Män Kommun/ Ålder Totalt region Arjeplog 74,9 88,8 84,3 79,3 50,8 77,4 Arvidsjaur 75,8 87,0 87,9 78,8 47,1 77,8 Boden 68,8 85,9 86,4 78,3 52,6 76,9 Gällivare 74,7 85,2 85,5 80,5 51,5 78,3 Haparanda 43,8 61,3 66,5 57,3 38,8 55,5 Jokkmokk 69,3 89,5 85,8 77,6 60,3 78,0 Kalix 63,5 82,8 82,6 72,4 48,8 72,3 Kiruna 72,9 88,3 87,8 82,9 47,2 79,9 Luleå 53,8 82,2 84,5 82,0 57,9 73,5 Pajala 71,9 80,9 77,8 68,6 41,2 68,9 Piteå 66,2 86,8 86,8 83,1 56,9 78,4 Älvsbyn 74,4 86,1 85,8 77,8 58,7 78,5 Överkalix 66,5 83,6 81,4 72,9 54,9 72,7 Övertorneå 61,1 74,0 73,0 68,0 50,8 67,0 Länet 62,4 83,8 84,4 78,6 53,0 75,0 Riket 65,1 84,3 84,3 81,0 63,8 77,5 45

48 FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande åren Antalet arbetstillfällen ökade med 12 procent för män i åldern år under perioden För kvinnorna har ökningen varit 10 procent. I Norrbottens län har antalet arbetstillfällen minskat med 2 procent för kvinnorna och och ökat med 2 procent för männen under samma tidsperiod. När det gäller ungdomar i åldersgruppen år har ökningen på riksnivå varit 1 procent för kvinnorna och 8 procent för männen. I länet har arbetstillfällena för de unga kvinnorna minskat med 12 procent medan de ökat med 8 procent för de unga männen. (se läsanvisningar sid. 81: Index) Index 1994= Ungdomar år Index 1994= Kvinnor (BD) Män (BD) år Kvinnor (S) Män (S)

49 FÖRVÄRVSARBETE De yngsta och de äldsta arbetar deltid Ungefär en femtedel av alla ungdomar i åldern år arbetar. Det är mycket vanligt att dessa ungdomar arbetar deltid och av samtliga åldersgrupper har de den högsta andelen deltidsanställda och det gäller båda könen. Till viss del förklaras det av att cirka hälften av de ungdomar som arbetar samtidigt studerar. En annan förklaring är att de yngsta på ar betsmarknaden ofta har tillfälliga arbeten som inte är heltids arbeten. Deltidsarbete är också mycket vanligt i åldern år. Bland kvinnorna arbetar två tredjedelar och bland männen en tredjedel av de anställda i denna åldersgrupp deltid. En stor grupp av de personer som inte arbetar heltid av denna åldersgrupp är personer som även har någon form av pension på deltid. Sysselsatta per branschgrupp år 2005 (%) Kvinnor Män Areella Tillverkning Service Ej specificerat Kvinnor Män 0,9 2,9 6,9 36,7 90,9 59,3 1,3 1,1 47

50 FÖRVÄRVSARBETE Förändring av arbetstillfällen Kommun/ Kvinnor Minskning Män Minskning region Förvärsarbetande Förvärsarbetande % % Arjeplog , ,8 Arvidsjaur , ,2 Boden , ,4 Gällivare , ,1 Haparanda , ,2 Jokkmokk , ,7 Kalix , ,4 Kiruna , ,7 Luleå , ,1 Pajala , ,4 Piteå , ,7 Älvsbyn , ,7 Överkalix , ,9 Övertorneå , ,0 Länet , ,3 Riket , ,4 Tabellen avser sysselsatt dagbefolk ning, dvs de som har sin arbetsplats i kommunen oavsett bostadskommun. I länet har antalet förvärvsarbetande kvinnor minskat med 2 procent och antalet förvärvsarbetande män ökat med 1 procent. I riket har sysselsättningen ökat bland både kvinnor och män. Stora skillnader kan ses bland kommunerna i Norrbottens län. Arbetstillfällena för kvinnor har minskat mest i kommunerna Jokkmokk, Gällivare och Pajala. För männen har den största minskningen inträffat i kommunerna Kiruna och Luleå. 48

51 FÖRVÄRVSARBETE Arbetspendling över kommungräns 2005 Kommun Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Arbetspendling till/från länet mot övriga län i riket 2005 (ingår i kommunsiffrorna ovan) Län Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Västerbotten Stockholm Västra Götaland Västernorrland Skåne Uppsala Jämtland Gävleborg Övriga län Totalt