Uppdrag att redovisa fördjupade analyser om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg

Transkript

1 Utredningsuppdrag 1 (109) Upprättad av Väg- och järnvägsavdelningen Dnr/Beteckning TSV Uppdrag att redovisa fördjupade analyser om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg 1. Konsekvenserna av att införa en möjlighet för polisen att hindra fortsatt färd genom klampning av fordon. Delredovisning av regeringsuppdrag N2013/2816/TE

2 Utredningsuppdrag 2 (109) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 Bakgrund... 5 Vårt förslag FÖRFATTNINGSFÖRSLAG Förslag till lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Förslag till förordning om hindrande av fortsatt färd Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189) Förslag till förordning om ändring i polisförordningen (1998:1558) INLEDNING Uppdraget Genomförande av uppdraget ÅTGÄRDER VID HINDRANDE AV FORTSATT FÄRD Problembeskrivning Tidigare utredningar m.m INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Genomförande Svarsfrekvens och bortfall Sammanfattande analys Bötes- och sanktionsnivåer EN LAG OM KLAMPNING OCH ANDRA ÅTGÄRDER VID HINDRANDE AV FORTSATT FÄRD De åtgärder som får beslutas och den närmare innebörden av klampning Gällande rätt Förslaget Bakgrund Skäl för förslaget Avgränsning av lagens tillämpningsområde Förslaget Skäl för förslaget att beslut om åtgärd ska få fattas i nämnda syften Förutsättningar för åtgärder för att säkerställa betalning av förskott på sanktionsavgift eller böter Bakgrund Förslaget Bedömning... 46

3 Utredningsuppdrag 3 (109) Skäl för förslag och bedömning Förutsättningar för åtgärder för att hindra fortsatt färd med fordon vars förare utgör ett påtagligt hot mot trafiksäkerheten Bakgrund och gällande rätt Förslaget Skäl för förslaget Förutsättningar för åtgärder för att hindra fortsatt brott Gällande rätt Förslaget Bedömningen Skäl för förslaget och bedömningen Förutsättningar för åtgärder för att hindra färd med fordon som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten Bakgrund Förslaget Skäl för förslaget Eftersökning av egendom som får omhändertas Gällande rätt Förslaget Skäl för förslaget Ansvaret för fordon och last Bakgrund Bedömningen Skäl för bedömningen Den närmare regleringen i anslutning till beslut om åtgärder och när åtgärder upphör Bakgrund Förslaget Bedömningen Skäl för förslaget och bedömning KONSEKVENSER Vad är problemet och vad ska uppnås? Alternativa lösningar och effekter av att inte reglering kommer till stånd Alternativa lösningar Effekter om reglering inte kommer till stånd Vilka berörs av regleringen Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen Inledning Kostnad för stillestånd vid hindrande av fortsatt färd Uppskattning av omfattning av hindrande av fortsatt färd Konsekvenser för berörda aktörer Sammanställning av konsekvenser Sammanfattande bedömning av åtgärdens konsekvenser... 86

4 Utredningsuppdrag 4 (109) 6.5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EG-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? FÖRFATTNINGSKOMMENTAR Förslaget till lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189) Förslaget till förordning om ändring i polisförordningen (1998:1558) BILAGOR Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 Utredningsuppdrag 5 (109) Sammanfattning Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa fördjupade analyser om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg. Den här rapporten omfattar konsekvenserna av att införa en möjlighet för polisen att hindra fortsatt färd genom klampning av fordon (punkt 1 i uppdraget). Bakgrund God regelefterlevnad på trafikområdet är viktigt för att upprätthålla hög trafiksäkerhet i samhället och konkurrens på lika villkor inom transportbranschen. För att upprätthålla trafiksäkerheten och för att säkerställa betalning av vissa sanktionsavgifter har polisman och tulltjänsteman idag enligt flera bestämmelser möjlighet och/eller skyldighet att hindra fortsatt färd. Hur det ska säkerställas att förbudet följs finns dock inte reglerat i någon författning. Eftersom det därmed saknas stöd för att vidta tvångsåtgärd för att säkerställa att beslutet efterlevs krävs det att en polisman eller en tulltjänsteman fysiskt övervakar fordonet under tiden som förbudet består. Detta är såväl kostsamt som tidskrävande och några resurser att genomföra en sådan övervakning finns inte idag. När det inte kan säkerställas att förbudet följs äventyras regelefterlevnaden och därmed såväl trafiksäkerheten som konkurrens på lika villkor inom yrkestrafiken. Ett alternativ till att genomföra fysisk övervakning av hindrade fordon är att införa en författning som reglerar vilka åtgärder som får vidtas för att säkerställa att förbud mot fortsatt färd efterlevs. Transportstyrelsen har nu fått i uppdrag av regeringen att redovisa konsekvenserna av att införa en rätt för polisen att hindra fortsatt färd genom klampning. Klampning tillämpas inte i Sverige idag. När Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen den 12 februari 2013 redovisade regeringsuppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg (N2012/1374/TE), avfärdades möjligheten att införa en rätt för polisen att klampa fordon för att hindra fortsatt färd. Klampning ansågs inte proportionerligt i förhållande till bl.a. gärningarnas straffvärde och de extra åtgärder och kostnader som ett sådant förslag skulle innebära för polisen. Istället föreslogs att möjligheten att meddela föreskrifter om hindrande av fortsatt färd skulle utredas. I rapporten lyftes också möjligheten att införa en ny lag med innebörd att polisman och tulltjänsteman kan ta hand om frakthandlingar, fordonsnycklar och registreringsskyltar. Rikspolisstyrelsen har avbrutit arbetet med att ta fram föreskrifter om hindrande av fortsatt färd efter kontakt med Transportstyrelsen. När Transportstyrelsen inledde arbetet med det här uppdraget tog delprojektgruppen kontakt med Rikspolisstyrelsen. Transportstyrelsen och

6 Utredningsuppdrag 6 (109) Rikspolisstyrelsen kom överens om att regleringen av samtliga åtgärder som kan vidtas för att säkerställa hindrande av fortsatt färd, bör regleras genom lag samt att det lämpligen ska ske i en och samma författning. Rikspolisstyrelsen har därefter samverkat med Transportstyrelsen för att ta fram förslag till lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Vårt förslag Transportstyrelsen föreslår följande. Det ska införas en ny lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Lagen reglerar vilka åtgärder som polismyndighet eller Tullverket får besluta om för att säkerställa att polismans eller tulltjänstemans hindrande av fortsatt färd efterlevs. De åtgärder som omfattas av lagen är omhändertagande av frakthandlingar, fordonsnycklar och registreringsskyltar samt klampning av fordon. Klampning ska ses som den mest ingripande åtgärden. Klampning ska definieras som att ett fordon förses med en mekanisk låsanordning eller elektronisk utrustning för intensivövervakning. Om klampning sker genom elektronisk intensivövervakning får uppgifter om det övervakade fordonets position sparas i högst en månad. Polismyndighet eller Tullverket ska ges möjlighet att besluta om åtgärder enligt lagen för att säkerställa hindrande av fortsatt färd när det har skett för att - verkställa betalning av förskott på sanktionsavgift och böter i vissa fall, - förhindra fortsatt färd med fordon vars förare utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten, - förhindra fortsatt färd med fordon som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten, och - förhindra fortsatt färd som skulle innebära att fortsatt brott begås. Det införs en ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189) för att säkerställa betalning av böter när ett effektivt verkställighetssystem saknas. Ändringen sker för att polisman, under vissa förhållanden, ska kunna besluta om förskott på böter samt att fordonet inte får fortsätta färden förrän förskottet betalas. När polismyndighet eller Tullverket fattar beslut om åtgärd enligt den föreslagna lagen för att

7 Utredningsuppdrag 7 (109) - verkställa betalning av förskott på sanktionsavgift eller böter, - förhindra fortsatt färd med fordon vars förare utgör ett påtagligt hot mot trafiksäkerheten, eller - förhindra fortsatt brott ska åtgärden bestå till dess grund för denna saknas, dock längst i 24 timmar. Det är i dessa fall inte möjligt att överklaga myndighetens beslut till domstol. När polismyndighet eller Tullverket fattar beslut om åtgärd enligt den föreslagna lagen för att förhindra fortsatt färd med fordon som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten, ska åtgärden bestå så länge det finns skäl för den. Eftersom någon maximal tidsgräns inte anges, införs en rätt till domstolsprövning av myndighetens beslut. Det ska införas en rätt för polismyndighet eller Tullverket att besluta om kroppsvisitation av fordonets förare eller passagerare. De ska även kunna söka igenom fordonet om det är nödvändigt för att söka efter egendom som får omhändertas. Det ska införas bestämmelser om att fordonet, trots beslut om någon av åtgärderna som anges ovan, får föras till närmaste lämpliga avlastningsplats, uppställningsplats eller verkstad. Den som har fått sitt fordon klampats ska så snart som möjligt delges underrättelse om att så skett samt om hur fordonet kan komma att hanteras efter det att åtgärden upphört. Detsamma gäller när egendom omhändertagits. Vad gäller åtgärd enligt beslut som inte är begränsat till att gälla i längst 24 timmar ska underrättelse även ske när åtgärden upphört. När åtgärd upphört ska egendomen återlämnas till den från vilken egendomen omhändertogs. Egendom som inte hämtas ut ska, i enlighet med föreslagen ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., under vissa förutsättningar kunna förstöras eller försäljas för statens räkning. Utöver ovanstående förslag redovisas följande bedömningar. Transportstyrelsen anser inte att det är önskvärt, eller möjligt, att införa särskilda verkställighetsregler för betalning av böter när det redan finns ett effektivt verkställighetssystem.

8 Utredningsuppdrag 8 (109) Transportstyrelsen anser att det saknas förutsättningar att införa en rätt att besluta om åtgärd enligt den föreslagna lagen för att utreda om ett brott har begåtts eller inte. Transportstyrelsen anser inte att klampade fordon kan jämställas med omhändertagen egendom. Om ett fordon inte hämtas efter att beslutet om klampning har upphört kan fordonet hanteras enligt lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Transportstyrelsen anser inte att det ska införas någon särskild bestämmelse som reglerar ansvaret för fordonet och dess eventuella last under tiden som egendom är omhändertagen eller fordonet är klampat. Skissen i bilaga 1 visar i vilka situationer lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd föreslås tillämplig och på vilket sätt. Detta behandlas i avsnitten 5.2 till 5.6. Skissen i bilaga 2 illustrerar förfarandet vid beslut om åtgärd enligt lagen, vilket företrädelsevis behandlas i avsnitt 5.9.

9 Utredningsuppdrag 9 (109) 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om åtgärder som får vidtas för att säkerställa efterlevnaden av polismans eller tulltjänstemans hindrande av fortsatt färd eller beslut om att fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden. 2 Om en polisman eller en tulltjänsteman har hindrat ett fordons fortsatta färd eller beslutat att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta färden får polismyndighet eller Tullverket, i de fall som anges i 5 7, besluta att omhänderta fordonets frakthandlingar, fordonsnycklar eller registreringsskyltar om det kan antas att förbudet inte kommer att följas. Kan det av särskilda skäl anses finnas risk för att åtgärder enligt första stycket inte är tillräckliga för att upprätthålla förbudet får polismyndighet eller Tullverket besluta att fordonet ska förses med mekanisk låsanordning eller elektronisk utrustning för intensivövervakning (klampning). 3 Om förutsättningarna i 2 första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt för att söka efter sådan egendom som anges där, får polismyndighet eller Tullverket besluta om kroppsvisitation av fordonets förare eller passagerare och om genomsökning av fordonet. 4 Trots beslut om åtgärder enligt 2 får polismyndighet eller Tullverket medge att fordonet eller fordonståget förs till närmaste lämpliga avlastningsplats, uppställningsplats eller verkstad. Åtgärder i syfte att säkra verkställighet av förskott på böter, förskott på sanktionsavgift eller för att förhindra fortsatt brott 5 Polismyndighet eller Tullverket får besluta om åtgärder enligt 2 när en polisman eller en tulltjänsteman har hindrat fortsatt färd enligt 1. 2 bötesverkställighetslagen (1979:189), 2. 5 kap. 5 yrkestrafiklagen (2012:210), 3. 5 kap. 7 taxitrafiklagen (2002:211), 4. 7 förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter, 5. 8 b lagen (1972:435) om överlastavgift,

10 Utredningsuppdrag 10 (109) b förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, eller kap 6 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. I fall som avses i första stycket 5 7 får en åtgärd, i avvaktan på Transportstyrelsens beslut om fastställande, beslutas av polismyndighet. En åtgärd enligt första stycket ska upphöra så snart det inte längre finns skäl för den och får inte bestå under längre tid än 24 timmar. Åtgärder i syfte att hindra trafik med fordon vars förare utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten 6 Polismyndighet får besluta om åtgärder enligt 2 när en polisman hindrat fortsatt färd enligt kap. 1 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m., eller förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter. En åtgärd enligt första stycket ska upphöra så snart det inte längre finns skäl för den och får inte bestå under längre tid än 24 timmar. Åtgärder i syfte att hindra trafik med fordon som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten 7 Polismyndighet får besluta om åtgärder enligt 2 när en polisman hindrat fortsatt färd vid påtaglig fara för trafiksäkerheten på grund av ett fordons skick eller beskaffenhet, enligt 1. 5 kap. 3 fordonslagen (2002:574), eller kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). En åtgärd enligt första stycket ska upphöra så snart det inte längre finns skäl för den. 8 I fall som anges i 7 får fordonets ägare hos polismyndigheten i det polisdistrikt där åtgärden vidtogs skriftligen anmäla att han eller hon bestrider åtgärden. Fordonsägaren ska ange de omständigheter som bestridandet grundas på och den bevisning som åberopas. När bestridande har anmälts ska polismyndigheten skyndsamt verkställa den utredning som behövs. När utredningen har avslutats ska polismyndigheten meddela beslut med anledning av bestridandet. Om myndigheten finner att det saknas grund för åtgärden ska den undanröjas. 9 Ett beslut enligt 8 som innebär att åtgärden undanröjts får inte överklagas. Andra beslut enligt 8 får överklagas skriftligen till den tingsrätt inom

11 Utredningsuppdrag 11 (109) vars domkrets åtgärden vidtagits. Överklagandet ska ges in till polismyndigheten. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat anges i denna lag. Omständigheter eller bevis som inte angetts vid polismyndigheten får i tingsrätten eller hovrätten åberopas endast om parten gör sannolikt, att han eller hon haft giltig ursäkt för att inte ange omständigheten eller beviset vid polismyndigheten, eller om det av annan särskild anledning bör tillåtas att omständigheten eller beviset åberopas. 10 Hovrättens beslut får inte överklagas av en enskild part. Hovrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd ska ges enligt 54 kap. 10 första stycket 1 rättegångsbalken. 11 Rätten får förordna att beslut om åtgärd enligt 2 ska bestå eller att åtgärden ska undanröjas. Om rätten finner att åtgärden ska bestå, ska den polismyndighet som fattat beslut om åtgärder fortsätta handlägga ärendet i enlighet med 7 andra stycket. Gemensamma bestämmelser 12 Omhändertagen egendom ska återlämnas till den från vilken egendomen omhändertogs, om det inte finns särskilda skäl att lämna den till någon annan. 13 Om egendomen inte hämtas när ett omhändertagande har upphört får polismyndigheten eller Tullverket, under de förutsättningar som anges i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., förstöra egendomen eller sälja den för statens räkning. 14 Den från vilken egendom omhändertagits, eller vars fordon klampats, ska snarast efter beslut om åtgärden delges underrättelse om beslutet samt om hur egendomen och fordonet kan komma att hanteras. Om det är känt att någon annan också berörs av åtgärden ska även denne delges sådan underrättelse. När egendom som omhändertagits eller klampats enligt 7 ska återlämnas eller om det inte längre finns skäl för klampning, ska den från vilken egendomen omhändertagits eller vars fordon klampats omedelbart delges underrättelse om att föremålet kan hämtas eller avlägsnas och hur egendomen eller fordonet, om detta inte görs, kan komma att hanteras. Detsamma gäller annan som egendomen ska lämnas till enligt 12 eller som har rätt till fordonet.

12 Utredningsuppdrag 12 (109) 15 Uppgifter om det övervakade fordonets position som tas fram enligt 2 andra stycket får bevaras i högst en månad och ska därefter omedelbart förstöras. 16 Protokoll ska föras över åtgärd enligt denna lag. Av protokollet ska framgå 1. vem som har fattat beslut om åtgärden, 2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, 3. vem eller vilka som har deltagit vid åtgärden, 4. vem eller vilka som åtgärden har riktat sig mot, 5. tiden för beslut om åtgärd samt 6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

13 Utredningsuppdrag 13 (109) 1.2 Förslag till förordning om hindrande av fortsatt färd Härigenom föreskrivs följande. Rikspolisstyrelsen och Tullverket får inom respektive ansvarsområde meddela föreskrifter för verkställigheten av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Innan sådana föreskrifter meddelas ska myndigheterna höra varandra och Transportstyrelsen. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

14 Utredningsuppdrag 14 (109) 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:865) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. dels att 1, 7 och 8 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 c, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 1 Denna lag gäller, om inte annat följer av lag eller annan författning, egendom som 1. tillfallit staten på grund av förverkande, 2. tillfallit staten enligt lagen (1938:121) om hittegods, 3. tagits i förvar enligt lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., 4. omhändertagits med stöd av omhändertagits med stöd av 24 a polislagen (1984:387), eller 5. omfattas av 27 kap. 8 a andra stycket rättegångsbalken. a polislagen (1984:387), 5. omfattas av 27 kap. 8 a andra stycket rättegångsbalken, eller 6. omhändertagits med stöd av 2 lagen (2014:000) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. 2 c Egendom som omhändertagits med stöd av 2 lagen (2014:000) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd ska finnas tillgänglig hos polismyndigheten eller Tullverket för avhämtning i minst en månad efter delgivning av underrättelse enligt 14 i lagen (2014:000) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Om egendomen inte hämtas ut inom den tiden ska egendomen hanteras på det sätt som anges i denna lag. 1 Senaste lydelse 2009:1172.

15 Utredningsuppdrag 15 (109) Gör ägaren eller annan rättsinnehavare anspråk på egendom som tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., egendom som omhändertagits med stöd av 24 a polislagen (1984:387) eller egendom som omfattas av 27 kap. 8 a rättegångsbalken ska den lämnas ut till rättsinnehavaren efter beslut av den myndighet som förvarar egendomen, om egendomen inte redan har sålts eller förstörts. 7 2 Gör ägaren eller annan rättsinnehavare anspråk på egendom som tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., egendom som omhändertagits med stöd av 24 a polislagen (1984:387), egendom som omfattas av 27 kap. 8 a rättegångsbalken eller som omhändertagits med stöd av 2 lagen (2014:000) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd ska den lämnas ut till rättsinnehavaren efter beslut av den myndighet som förvarar egendomen, om egendomen inte redan har sålts eller förstörts. Har egendomen reparerats eller på annat sätt förbättrats, är den som gör anspråk på egendomen enligt första stycket skyldig att betala kostnaden för förbättringen innan egendomen lämnas ut. Betalas inte förbättringskostnaden inom en månad efter det att särskild uppmaning delgivits rättsinnehavaren, får egendomen säljas i den ordning som anges i denna lag. Försäljning av egendom som tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., egendom som omhändertagits med stöd av 24 a polislagen (1984:387) eller egendom som omfattas av 27 kap. 8 a rättegångsbalken sker för statens räkning. 8 3 Försäljning av egendom som tagits i förvar med stöd av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m., egendom som omhändertagits med stöd av 24 a polislagen (1984:387), egendom som omfattas av 27 kap. 8 a rättegångsbalken eller som omhändertagits med stöd av 2 lagen (2014:000) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd sker för statens räkning. Har egendomen sålts, har ägaren eller annan rättsinnehavare rätt till ersättning. Denna utgår dock inte med högre belopp än som influtit vid försäljningen. I de fall som avses i 7 andra stycket ska kostnaden för förbättringen avräknas från ersättningen. Ansökan om ersättning prövas av Rikspolisstyrelsen om en 2 Senaste lydelse 2009: Senaste lydelse 2009:1172.

16 Utredningsuppdrag 16 (109) polismyndighet har fattat beslutet om försäljning. I annat fall prövas frågan av den myndighet som beslutat om försäljningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

17 Utredningsuppdrag 17 (109) 1.4 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189) Härigenom föreskrivs att 2 bötesverkställighetslagen (1979:189) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Uppbörd av böter sker så snart dom, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har meddelats. Indrivning får däremot ej ske förrän domen har vunnit laga kraft eller föreläggandet har godkänts. Utan hinder av att dom eller föreläggande ej har meddelats får den misstänkte betala förskott på böter som kan komma att åläggas honom. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådan förskottsbetalning. 2 Uppbörd av böter ska ske så snart dom, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har meddelats. Indrivning får däremot inte ske förrän domen har vunnit laga kraft eller föreläggandet har godkänts. Utan hinder av att dom eller föreläggande inte har meddelats får den misstänkte betala förskott på böter som kan komma att åläggas honom. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan förskottsbetalning. Om den misstänkte har hemvist i ett land som inte omfattas av lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. eller lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen och det är fråga om böter för brott som begåtts med fordon i yrkesmässig trafik, ska polisman i samband med kontrollen besluta om förskott på böter. Om förskottet inte betalas omedelbart får polisman besluta att fordonet inte får fortsätta färden. Beslut om förbud att fortsätta färden gäller tills förskottet betalats.

18 Utredningsuppdrag 18 (109) Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

19 Utredningsuppdrag 19 (109) 1.5 Förslag till förordning om ändring i polisförordningen (1998:1558) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 polisförordningen (1998:1558) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 8 4 Länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendenter, polisintendenter eller polissekreterare får fatta beslut 1. om frihetsberövande, 2. om att avvisa eller avlägsna deltagare i folksamlingar enligt 13 c polislagen (1984:387), 3. om att skaffa sig tillträde till en bostad eller något annat ställe eller för att undersöka transportmedel enligt 20 första och andra styckena polislagen, 4. om att skaffa sig tillträde till eller förhindra tillträde till ett hus, rum eller annat ställe m.m. eller om kroppsvisitation enligt 23 första och andra styckena polislagen, 5. om att förbjuda tillträde till ett visst område eller utrymme eller att anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg enligt 24 polislagen, 6. om vitesföreläggande, 7. om allmänna sammankomster och cirkusföreställningar enligt 2 kap. ordningslagen (1993:1617), 8. om förbud att fortsätta att använda vissa platser eller lokaler enligt 3 kap. 17 första stycket andra meningen ordningslagen, 9. om att återkalla tillstånd enligt 3 kap. 18 ordningslagen, 10. om att någon ska vidta vissa åtgärder enligt 3 kap. 19 ordningslagen, 11. om att polismyndigheten ska vidta vissa åtgärder enligt 3 kap. 21 ordningslagen, 12. om tillstånd i fråga om handel, 13. om hämtning av barn enligt 21 kap. föräldrabalken eller om åtgärder enligt 10 andra stycket samma kapitel, 14. om hämtning av barn enligt 18 lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. eller om överflyttning av barn eller om åtgärder enligt 20 samma lag, 15. om avvisning eller om överlämnande enligt 8 kap. 4 andra och tredje styckena utlänningslagen (2005:716), 16. om att ta en utlänning i förvar eller att ställa utlänningen under uppsikt enligt 10 kap. 1 3, 6 8, 12, 13 och 17 utlänningslagen, 4 Senaste lydelse 2013:12.

20 Utredningsuppdrag 20 (109) 17. om att ta emot en nöjdförklaring enligt 15 kap. 2 utlänningslagen, 18. om verkställighet enligt 12 kap. 14 och 17 utlänningslagen, 19. om att göra en anmälan som rör utvisning enligt 2 lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, om förvar enligt 8 första stycket samma lag, om husrannsakan, kroppsvisitation m.m. enligt 19 samma lag eller om att framställa yrkande om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m. enligt 21 andra stycket samma lag, 20. om tillstånd att resa in från eller ut till något annat land enligt 6 kap. 1 utlänningsförordningen (2006:97), 21. om förordnande av offentligt biträde, 22. om förskott för överlastavgift enligt 8 a lagen (1972:435) om överlastavgift eller om att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden enligt 8 b samma lag, 23. om att göra en anmälan om tillträdesförbud enligt 6 tredje stycket lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, 24. om förskott för sanktionsavgift enligt 10 kap. 5 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. eller om att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden enligt 10 kap. 6 samma förordning, eller 25. om förskott för sanktionsavgift enligt 25 a förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter eller om att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden enligt 25 b samma förordning. 24. om förskott för sanktionsavgift enligt 10 kap. 5 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. eller om att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden enligt 10 kap. 6 samma förordning, 25. om förskott för sanktionsavgift enligt 25 a förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter eller om att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden enligt 25 b samma förordning, eller 26. om förskott på böter enligt 2 fjärde stycket bötesverkställighetslagen (1979:189) eller om att ett fordon inte får fortsätta färden enligt 2 femte stycket samma lag. Polismyndigheten får uppdra åt en annan anställd än som anges i första stycket att fatta beslut i ärenden som anges där, om den anställde har den kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

21 Utredningsuppdrag 21 (109) 2 Inledning 2.1 Uppdraget Transportstyrelsen har i regeringsbeslut den 30 maj 2013 fått i uppdrag att redovisa fördjupade analyser av regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg. 5 Denna rapport avser punkten 1 i uppdraget, enligt vilken Transportstyrelsen ska redovisa fördjupade analyser om konsekvenserna av att införa en rätt för polisen att hindra fortsatt färd genom klampning av fordon. I uppdraget ingick att inventera hur andra medlemsländer har löst och hanterat frågeställningen samt att lämna de författningsförslag som behövs och att redovisa konsekvenser av föreslagna åtgärder. Transportstyrelsen ska i uppdraget samarbeta med berörda myndigheter och föra en dialog med arbetsmarknadens parter. 2.2 Genomförande av uppdraget Transportstyrelsen har bedrivit arbetet i en delprojektgrupp för klampning. Delprojektgruppen har inventerat tidigare utredningar av åtgärder för att hindra fortsatt färd med fordon samt motioner som skrivits i ämnet. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Rikspolisstyrelsen, se mer om det i avsnitt 3.2. Transportstyrelsen har genomfört workshops med företrädare för branschorganisationer och representanter från polismyndigheter, Åklagarmyndigheten och Tullverket vid två tillfällen. Därutöver har möten och kontakter i olika frågor ägt rum med nämnda aktörer. En internationell jämförelse har genomförts i enlighet med vad som framgår vid avsnitt 4. 5 Näringsdepartementets regeringsbeslut N2013/2816/TE

22 Utredningsuppdrag 22 (109) 3 Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd 3.1 Problembeskrivning Frågan om att klampa fordon i väntan på att böter ska betalas har utretts och diskuterats vid flera tillfällen och frågan har avhandlats i riksdagsmotioner. 6 I debatten har anförts att det i svensk rätt är förenat med svårigheter att verkställa böter eller avgifter som ådömts eller ålagts utländska medborgare utan hemvist i Sverige samt att detta medför att konkurrensen inte sker på lika villkor. God regelefterlevnad på trafikområdet är viktigt för att upprätthålla hög trafiksäkerhet i samhället och konkurrens på lika villkor inom transportbranschen. För att upprätthålla trafiksäkerheten och för att säkerställa betalning av vissa sanktionsavgifter har polisman och tulltjänsteman redan idag enligt flera bestämmelser möjlighet och/eller skyldighet att hindra fortsatt färd. Transportstyrelsen har identifierat följande bestämmelser. 8 b lagen (1972:435) om överlastavgift, 5 kap. 8 körkortslagen (1998:488), 32 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, 15 lagen (2006:263) om transport av farligt gods, 5 kap. 5 yrkestrafiklagen (2012:210), 5 kap. 7 taxitrafiklagen (2012:211), 5 kap. 3 fordonslagen (2002:574), 25 b och 32 förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, 7 förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 14 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276) och 10 kap. 1 och 6 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. En tulltjänsteman har behörighet att hindra fortsatt färd enligt 5 kap. 5 yrkestrafiklagen (2012:210), 7 förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter och 5 kap. 7 taxitrafiklagen (2012:211). Polisman har behörighet enligt samtliga ovan angivna bestämmelser. 6 Näringsdepartementets regeringsbeslut N2013/2816/TE s. 2

23 Utredningsuppdrag 23 (109) Hur det ska säkerställas att förbudet följs finns inte reglerat i någon författning. Eftersom det därmed saknas stöd för att vidta tvångsåtgärd för att säkerställa att beslutet efterlevs krävs det att en polisman eller en tulltjänsteman fysiskt övervakar fordonet under tiden som förbudet består. För att hindrandet ska kunna genomföras på annat sätt än genom övervakning måste det regleras i författning. Vid samverkan med representanter från bl.a. transportbranschen, polismyndigheter och Tullverket har det framkommit att det inte bara är när det gäller att säkerställa betalning av böter och avgifter som det är viktigt att kunna hindra fordonets fortsatta färd. Det har också framförts att det är mycket angeläget att åstadkomma ett effektivt system när det är fråga om trafikfarliga fordon eller förare och när hindrandet sker för att förhindra fortsatt brottslighet. 3.2 Tidigare utredningar m.m. I betänkandet Ett enhetligt sanktionssystem för felparkering (SOU 2006:109) föreslogs en möjlighet att under vissa förutsättningar använda mekaniska anordningar för att låsa fast ett felparkerat fordons hjul. 7 Utredningen behandlar inte klampning i syfte att hindra fortsatt färd. Förslaget har ännu inte lett till någon lagändring. Regeringen beslutade den 14 juni 2001 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga behovet av att ändra det svenska regelverket för att i större utsträckning förmå utländska förare och i förekommande fall utländska fordonsägare att betala böter och avgifter som ålagts för förseelser mot trafiklagstiftningen. Betänkandet Verkställighet av vissa trafikböter/trafikavgifter för utländska trafikanter (SOU 2002:72) redovisades i augusti Utredningen föreslog bl.a. att polisen skulle ges en möjlighet att begära in ett förskott för överlastavgifter om den som är ansvarig för avgiften har hemvist i ett land utanför Norden samt att fortsatt färd ska hindras om inte förskottsbetalningen erläggs. 8 En sådan reglering infördes genom 8 b lagen (1972:435) om överlastavgift. Det anfördes bl.a. att de förändrade reglerna i stort nu endast riktas mot den kommersiella trafiken samt att det, när erfarenheter vunnits av de nya reglerna för överlastavgifter, kunde göras en utvärdering och frågan om en utvidgning till andra trafikförseelser övervägas. 9 Regeringen konstaterade i proposition 2003/04:160 om de nya verkställighetsreglerna för överlastavgifter att möjligheten att hindra fortsatt färd redan finns i ett antal andra trafikförfattningar och att det inte i dessa 7 SOU 2006:109 s SOU 2002:72 s SOU 2002:72 s. 112.

24 Utredningsuppdrag 24 (109) fall framkommit att det fungerar otillfredsställande i utomnordiska fall. 10 Lagrådet påpekade bl.a. att lagrådsremissen innehöll knapphändiga uppgifter om vilka faktiska åtgärder som polisen kan vidta för att hindra att ett fordon fortsätter sin färd och ansåg att den frågan måste utvecklas närmare. Regeringen anförde bl.a. att en förare som kör vidare, trots att en polisman beslutat att fordonet inte får fortsätta sin färd, torde kunna göra sig skyldig till överträdelse av myndighets bud samt att det genom polislagens bestämmelser finns möjlighet att stoppa ett sådant fordon. Regeringen menade att polisen därmed får anses förfoga över tillräckliga medel för att faktiskt förhindra den fortsatta färden. 11 Regeringen ansåg att möjligheten att vidmakthålla hindret över längre tid i de fall betalning dröjer är beroende av att polisen följer upp att beslutet om hinder av fortsatt färd åtlyds. 12 Som en del i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut samt fördjupning av beredningsunderlaget i frågor som aktualiseras på utskottets område, beslutade utskottet i november 2010 att följa upp tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg. 13 Resultatet av uppföljningen redovisades i mars I rapporten konstateras bl.a. man i andra länder exempelvis har möjlighet att klampa fordon för att hindra fortsatt färd och att det framkommit att detta medfört att man inte har samma problem med att kräva in böter på plats. Vidare anförs att frågan om klampning aktualiserats i Sverige tidigare, men att motiven mot att införa en sådan möjlighet har varit att åtgärden inte ansetts som proportionell i förhållande till gärningens allvarlighetsgrad. 14 Uppföljningsgruppen konstaterade att det, utifrån hur situationen ser ut vid vägkontroller, finns behov av att överväga om polisen bör ges utökade verktyg för att i förekommande fall kunna hindra fortsatt färd då regelöverträdelser har skett eller förskott på sanktionsavgift inte kan betalas på plats. 15 Regeringen beslutade den 31 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga det straffsanktionerade området och ta ställning till vissa principiella frågor. Utredningens betänkande Vad bör straffas (SOU 2013:38) överlämnades i maj Vad gäller frågan om det finns skäl att överväga behov av kraftfullare åtgärder för att se till att fordon inte används i strid med förbud anförs i betänkandet bl.a. att metoden att klampa fordon är förenad med en hel del praktiska svårigheter, men att den förekommer på sina håll utanför Sverige och torde ha en mycket avhållande effekt. 10 Prop. 2003/04:160 s Prop. 2003/04:160 s. 127 f. 12 Prop. 2003/04:160 s /12:RFR8 s /12:RFR8 s /12:RFR8 s. 183.

25 Utredningsuppdrag 25 (109) Utredningen menar att det kan finnas anledning att utreda klampning eller alternativa metoder och att nämnda metoder är av intresse när det gäller att säkerställa framtida betalningar av sanktionsavgifter som utfärdats mot utländska aktörer. Möjligheten att driva in sådana betalningar utomlands är begränsade, vilket kan medföra konkurrensfördelar för utländska näringsidkare i förhållande till de inhemska. 16 Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen redovisade den 12 februari 2013 uppdrag om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg. 17 I redovisningen anförs att man övervägt om polisen ska kunna använda sig av möjligheten att klampa fordon. Det konstateras att de förseelser som kan föranleda hindrande av fortsatt färd i huvudsak leder till böter eller sanktionsavgifter. Förseelserna får därmed anses ha ett för lågt straffvärde för att stå i proportion till en så ingripande åtgärd som klampning. 18 Vidare anförs att ingripandet inte står i proportion till de extra åtgärder och kostnader som ett sådant förslag skulle innebära för polisen. 19 Utredningen föreslår istället att polisen i dagsläget inte bör ges möjlighet att klampa ett fordon och att möjligheten att meddela föreskrifter ska utredas innan andra åtgärder övervägs. Av förslaget framgår att föreskrifterna ska innehålla vägledande bestämmelser för den enskilde polismannen om hur hindrande av fortsatt färd kan gå till och att Rikspolisstyrelsen under våren 2013 ska utarbeta föreskrifter om hindrande av fortsatt färd. Vidare framgår av förslaget att, om mer ingripande åtgärder krävs, en ny lag bör införas som innebär att frakthandlingar, fordonsnycklar eller registreringsskyltar kan tas om hand. 20 Till följd av vad som framgår nedan har Rikspolisstyrelsen inte utarbetat några föreskrifter i frågan. I samband med att Transportstyrelsen inledde arbetet med det här uppdraget tog delprojektgruppen kontakt med Rikspolisstyrelsen. Av de skäl som framgår i avsnitt har Rikspolisstyrelsen nu istället valt att samverka med Transportstyrelsen för att ta fram förslag till en lag om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Lagen behandlar omhändertagande av frakthandlingar, fordonsnycklar och registreringsskyltar samt klampning av fordon. Rikspolisstyrelsens arbete med föreskrifter kommer istället att avse tillämpningen av den föreslagna lagen. 16 SOU 2013:38 s. 564 f. 17 Regeringsuppdrag N2012/1374/TE. 18 Redovisning av N2012/1374/TE s Redovisning av N2012/1374/TE s Redovisning av N2012/1374/TE s. 46.

26 Utredningsuppdrag 26 (109) 4 Internationell jämförelse 4.1 Genomförande Den internationella jämförelsen har samordnats med delprojekt 2, konkurrensvillkor/cabotagetransporter. Redovisningen i den här rapporten omfattar dock endast de frågor som rör klampning och hindrande av fortsatt färd. Informationsinsamlingen har skett genom ett gemensamt utarbetat frågeformulär som skickats till EU:s medlemsländer via e-post (se bilaga 3). Formuläret innehåller en inledande bakgrundsbeskrivning följd av ett antal frågor om klampning och cabotagetransporter. Ambitionen var att formulera ett frågeformulär som skulle bidra med tillräcklig information till utredningen utan att belasta mottagaren mer än nödvändigt. Utskicket till samtliga medlemsländer samordnades av Sveriges ständiga representation i Bryssel. Information om förhållandena i Norge har skett genom telefonkontakt med Statens Vegvesen, Norge. 4.2 Svarsfrekvens och bortfall Utredningen har mottagit information om hindrande av fortsatt färd samt klampning från Belgien, Danmark 21, Irland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Tyskland, Ungern. Sammantaget innebär detta att 10 länder av 29 har svarat vilket ger en svarsfrekvens på cirka 29 procent. Här följer en sammanställning av de svar som inkommit, kopplade till frågeställningarna om att hindra eller förbjuda fortsatt färd samt klampning. Belgien Hindrande av fortsatt färd kan genomföras för vissa speciella brott mot trafiklagstiftningen. Åklagare kan besluta om indragning av körkort samt att hålla kvar fordonet om föraren är misstänkt för rattfylleri, olovligt avvikande från trafikolycka eller olovlig körning. Polisen kan hindra fortsatt färd och ta egendom i förvar som säkerhet för betalning av böter. Detta gäller misstänkta som inte bor i Belgien. Polisen kan även hindra fortsatt färd vid överlast om föraren vägrar lasta av den överskridande lasten. 21 Svar från både Justitiedepartementet och Trafikstyrelsen

27 Utredningsuppdrag 27 (109) En ny lag är under framtagande. I den föreslås att polisen ska kunna omhänderta körkortet och hindra fortsatt färd när hastigheten inom tätbebyggt område (exempelvis nära skolor) överskridits med mer än 20 km/h, när hastighetsbegränsningen överskridits med 30 km/h på övriga platser, vid rattfylleri (över 0,35 mg/l), vid drograttfylleri (rattfylleri under påverkan av narkotika) eller om den misstänkte vägrar att medverka till provtagning. Klampning används om ett fordon framförs utan försäkring samt för att driva in obetalda parkeringsböter. Danmark I den danska trafiklagen finns stöd för polisen att kvarhålla och hindra fortsatt färd för förare och fordon. Detta gäller förare som inte har sin hemvist i Danmark eller annat nordiskt land och som gjort sig skyldiga till brott/överträdelse. Fordonet hålls kvar tills böter, eller förskott på böter, är betalda. Om inte böterna betalas inom två månader från sista betalningsdatum kan fordonet bli föremål för en försäljning i syfte att säkerställa kapital som motsvarar böterna. Detsamma gäller vid brott mot reglerna om godstrafik 22, som är reglerat i nationell lag och genom EU-rätt. Vid brott mot (EC) No 561/2006 (kör- och vilotider) kan polisen hindra fortsatt färd. Exempelvis kan så ske i syfte att föraren ska ta ut godkänd dygnsvila. Detta gäller alla förare och fordon. Polisen förbjuder föraren, direkt på platsen för kontrollen, att köra vidare. Om det behövs för att säkra betalning omhändertar polisen fordonet och placerar detta på en säker uppställningsplats tills betalningen är fullgjord. Dansk polis har försökt att klampa fordon vid ett par tillfällen. Den klampningsutrustning man provat har dock inte levt upp till kriterierna att vara portabel och säker i förhållande till anskaffningspriset. Man använder sig idag istället av en metod som går ut på att, med professionell hjälp av mekaniker, montera bort lagren på kardanaxelns knutkors (universal joints bearing). 22 Godskørselsloven Lbk. No of 12/11/2012

28 Utredningsuppdrag 28 (109) Irland Möjlighet för polis och andra behöriga myndigheter att meddela förbud om fortsatt färd finns. Denna används vid exempelvis misstanke om brott mot kör- och vilotidsreglerna samt miljöbrott. Vid trafiksäkerhetsrelaterade brott (avseende förare och/eller fordon) finns möjlighet att omhänderta och forsla bort fordonet. Klampning används idag endast som åtgärd vad gäller felparkering. En lagändring är föreslagen om att införa möjligheten att kvarhålla, omhänderta, ta i förvar samt klampa fordon om tekniska brister upptäcks. Lettland Det finns stöd i nationell lag för att hindra eller förbjuda fortsatt färd. Vid rattfylleribrott omhändertas alltid fordonet. Böter eller avgifter ska betalas på plats av föraren, annars omhändertas fordonets och förarens dokument. Det finns ingen möjlighet att klampa idag men det pågår diskussioner om att införa en sådan möjlighet. Litauen Det finns stöd i nationell lag för att hindra eller förbjuda fortsatt färd. Om polisen upptäcker allvarliga fel på färdskrivarutrustning kan fordonet eskorteras till närmsta lämpliga verkstad. I Litauen saknas tvångsmedel för att driva in böter och avgifter vid vägkontroll. Klampning används inte i något fall. Nederländerna (Holland) Det finns stöd i nationell lag för att hindra eller förbjuda fortsatt färd och att använda tvångsmedel för att driva in böter och avgifter. Det är möjligt att hindra fortsatt färd genom klampning. Fordonen klampas fast med hjälp av wire och lås. Om det är lämpligt klampas fordonet efter väg annars eskorteras det till en lämplig uppställningsplats. När böter eller avgift är betald eller lasten är omlastad till behörigt fordon upphör klampningen.

29 Utredningsuppdrag 29 (109) Norge I Norge finns det möjlighet att hindra fortsatt färd. Detta regleras i den Norska vägtrafiklagen. 23 Lagen ger möjlighet att hindra fortsatt färd och att avskylta ett fordon i vissa fall. Åtgärderna vidtas vid brott mot trafiksäkerheten; exempelvis vid brott mot kör- och vilotider, överlast, ej medfört snökedjor vintertid, samt vid underkända däck. Det pågår just nu ett pilotprojekt där man hindrar fortsatt färd genom att låsa fast ett fordons hjul. Projektet har startat i den södra regionen. Ramen för pilotprojektet är snäv. Det syftar till att få bukt med de överträdelser som sker mot reglerna om vinterkörning. I Norge är det krav på fordonsutrustning som vinterdäck och att man i vissa fall har med sig snökedjor vintertid. Någon rätt att ta ett fordon i förvar vid brott mot dessa regler finns inte, men fortsatt färd får hindras. Under pilotprojektet får fordonets hjul låsas fast med en kätting fäst i en gjutjärnsklump. Fastlåsningen motiveras med att det finns starka samhällsintressen som stödjer sådan. När en förare utsätter samhället för stora risker måste samhället skydda sig mot det. Eftersom stöd redan finns för hindrande av fortsatt färd innebär åtgärden inget ytterligare men för föraren eller fordonsägaren. Även när fordonet är fastlåst har föraren tillgång till fordonet eftersom denne har fordonsnyckeln kvar i sin besittning. Portugal Det är möjligt att förbjuda fortsatt färd när en förare brutit mot kör- och vilotidsreglerna, överlast (överskridit maximal tillåten bruttovikt med 25 procent) och när ett fordon framförs i strid mot reglerna om mått och vikt för en viss vägsträcka. Om inte böter, avgift eller förskott på sådana betalas på plats får behörig myndighet omhänderta dokument. Klampning används endast i de fall det är fråga om överträdelse mot parkeringsbestämmelserna. Portugal använder klampningsutrustning, hjulblockerare, som är godkända av nationell myndighet. Namn/märke på utrustning som används är: Bulldog, Auto Clamp, Boco, T.Car, Ecoyma, Cepo Completo och Anti-Vol. I dessa fall klampas fordonet på plats eller bärgas till lämplig uppställningsplats. 23 Vegtrafikk lov 36

30 Utredningsuppdrag 30 (109) Tyskland I Tyskland finns möjlighet att hindra eller förbjuda fortsatt färd i de fall ett utländskt fordon blivit föremål för böter eller avgift, förskottsbetalning av sådana eller om fordonet är i ett trafikfarligt skick. Ett förbud mot att fortsätta färden kan även meddelas vid brott mot lagen om att godstransporter, med fordon över 7,5 ton, inte får framföras på söndagar. Vid obetald fordonsskatt kan polisen besluta om att förse fordonets hjul med så kallade Valve Guard (ventilvakt). Det innebär att utrustningen släpper ut luften ur fordonets däck om det flyttas. I praktiken innebär det att fordonet endast kan rulla meter innan däcken är helt tömda på luft. Vad gäller förskott på böter för utländska förare, finns även tvångsmedel att tillgå för att driva in dessa på plats. I Tyskland används klampning i de fall förskott på böter eller avgift inte betalas omedelbart av utländska förare och när ett fordon bedöms vara i ett icke trafiksäkert skick, oavsett nationalitet. Fordonens hjul klampas då fast med en kedja och lås. Vägkontroller i Tyskland sker oftast på en serviceplats eller en parkeringsplats. Om ett fordon är föremål för klampning låses det fast på plats. Skulle kontrollen ske på en olämplig plats eskorteras fordonet till närmsta lämpliga plats. Klampningen består tills överträdelsen är åtgärdad, förskottet betalt eller fordonets tekniska brist är lagad. Det är också möjligt att medge färd och eskort till närmsta verkstad. Ungern Det finns möjlighet att hindra eller förbjuda fortsatt färd i nationell lagstiftning. Detta används oftast när ett fordons skick inte motsvarar ställda krav. Det finns inga möjligheter till tvångsmedel för att verkställa betalning av böter eller avgifter eller förskott av sådana på plats. I Ungern används klampning endast vid överträdelser av parkeringsbestämmelserna. Utrustning som används i dessa fall ska vara nationellt godkänd. Myndigheterna upprättar ett kontrakt med parkeringsbolagen om vilken utrustning som får användas för att klampa fordon.