RP 26/2011 rd. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna det till Europeiska stadgan om lokal självstyrelse fogade tilläggsprotokollet

Transkript

1 Regeringens proposition till Riksagen om gokännane av et till Europeiska stagan om lokal självstyrelse fogae tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet samt me förslag till lag om sättane i kraft av e bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till områet för lagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att riksagen ska gokänna et till Europeiska stagan om lokal självstyrelse fogae tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynighetern as verksamhet, vilket unertecknae i Utrecht i november Tilläggsprotokollet kompletterar Europeiska stagan om lokal självstyrelse. Den första kompletteringen innehåller bestämmelser om iniviens rätt att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Rätten att elta ska utöver frågor om rösträtt och kaniaturer också utsträckas till verksamhet genom vilken man strävar efter att besluta om och påverka använningen av e lokala förvaltningsmynigheternas befogenheter och skötseln av uppgifter. Den anra kompletteringen gäller lagstiftni ng och anra mynighetsåtgärer genom vilka rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet genomförs. Den lokala förvaltningen ska vara behörig att främja eltagane me olika meel. Till essa ska höra bl.a. engagerane aministrativa förfaranen, möjligheter att få information, åtgärer för att svara på specialgruppers behov av eltagane, förfaranen för behanling av klagomål och initiativ samt använning av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter. Gokännanet av tilläggsprotokollet kräver inga änringar i lagstiftningen i Finlan. Bestämmelserna i tilläggsprotokollet ska också tillämpas på kommunerna i lanskapet Ålan. Tilläggsprotokollet har ännu inte trätt i kraft internationellt. Det träer i kraft en första agen i en måna som följer efter utgången av en perio på tre månaer från en ag å åtta melemsstater i Europarået har uttryckt sitt samtycke till att vara bunna av protokollet och eponerat ratificerings-, gotagane- eller gokännaneinstrumentet. Hittills har 15 melemsstater unertecknat tilläggsprotokollet av vilka sex också har ratificerat et. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättane i kraft av e bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till områet för lagstiftningen. Lagen avses träa i kraft samtiigt som tilläggsprotokollet

2 INNEHÅLL WZKWK^//KEE^,hsh^<>/'/EE,>> /EE,>> >>D EDK/sZ/E' /E>E/E' Eh> ' D>^ E/E'K,s/</'^&PZ^>'E WZKWK^//KEE^<KE^<sE^Z ZE/E'EsWZKWK^//KEE >:DK/sZ/E' e />> ''^WZKK<K>>^/EE,>>K,&PZ,>>E/>>>'^/&E/E'E/ &/E>E e >'&PZ^>' /<Z&Z E,KssZ/<^'E^^Dz<K,,E>/E'^KZE/E' >'&PZ^>' e Lag e &PZZ'^y e

3 ALLMÄN MOTIVERING 1 Inlening Till Europaråets viktigaste uppgifter hör att utveckla en regionala och lokala emokratin. Dess grunläggane instrument är Europeiska stagan om lokal självstyrelse som antogs i Strasbourg en 15 oktober Bestämmelserna i stagan har satts i kraft i Finlan en 12 april 1991 (FörrS 65 och 66/1991). Ålans lagting har för sin el gokänt ikraftträanelagen om gokännane av stagans bestämmelser. Stagan anger e viktigaste principerna för självstyrelse för regionala och lokala mynigheter, kommuner och lanskap. Bestämmelserna i en gäller främst förhållanet mellan statens enheter och e lokala och regionala mynigheternas enheter samt innehållet i en politiska, aministrativa och ekonomiska självstyrelsen för essa. Enligt ingressen i Europeiska stagan om lokal självstyrelse är rätten för allmänheten att elta i skötseln av lokala offentliga ärenen en av e emokratiska principer som elas av alla melemsstater i Europarået. I själva artiklarna till stagan nämns enna rätt inte och stagan innehåller ärför inga materiella bestämmelser om invånarnas rätt till eltagane i en lokala förvaltningen eller om meel för att förverkliga möjligheterna till eltagane. Invånarnas eltagane i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet förutsätter att förvaltningen och lagstiftningen skapar och upprätthåller kanaler och fungerane system för eltagane. Därför har man i Europarået fäst växane uppmärksamhet vi e förfaranen, tekniska meel och bestämmelser som e facto främjar eller hinrar eltagane. Uppgången i Europaråets melemsantal uner e senaste två ecennierna har biragit till att lyfta invånarnas eltagane och ess förutsättningar till ett centralt utvecklingsobjekt båe inom Europaråets organ och i e flesta melemslänerna. Europaråets ministerkommitté gokäne tilläggsprotokollet om invånarnas rätt att elta vi sitt möte en 9 september Finlan unertecknae tilläggsprotokollet en 16 november 2009 i Utrecht. Dessutom har följane fjorton anra melemsstater i Europarået före en 31 maj 2011 unertecknat tilläggsprotokollet: Armenien, Belgien, Cypern, Neerlänerna, Islan, Litauen, Montenegro, Norge, Frankrike, Slovenien, Sverige, Ungern, Estlan och Förenae kungariket. Neerlänerna, Montenegro, Norge, Sverige, Ungern och Estlan har också ratificerat tilläggsprotokollet. 2 Nuläge Den viktigaste lagstiftningen i fråga om iniviernas eltagane i e kommunala mynigheternas verksamhet ingår i 4 kap. (27 31 ) i kommunallagen (365/1995). Kapitlet gäller rösträtt och möjligheter att elta och påverka, initiativrätt, information, kommunala folkomröstningar och initiativ till folkomröstningar. I kommunallagen ingår inga särskila bestämmelser om kommunens behörighet att främja och unerlätta eltagane. Det anses ock enligt veertagen praxis att kommunerna har en såan behörighet. På enna grun bestäms också i 27 i kommunallagen om kommunens skylighet att orna möjligheter att elta för alla kommuninvånare. Paragrafen innehåller en förteckning me exempel över åtgärer genom vilka invånarnas eltagane och påverkan kan främjas. Dessa metoer för eltagane beskrivs närmare i avsnitt 1 i propositionens etaljmotivering. Grunläggane bestämmelser om valrättigheter och rätten att elta ingår i 14 i grunlagen. Enligt 2 mom. har varje finsk meborgare och varje i Finlan staigvarane bosatt utlänning som har fyllt aerton år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Närmare bestämmelser om rösträtt ingår i 26 i kommunallagen. I 33 i kommunallagen ingår bestämmelser om allmän valbarhet och i ingår bestämmelser om särskil valbarhet till fullmäktige, kommunstyrelse och anra organ. I vallagen

4 (714/1998) ingår etaljerae bestämmelser om förrättane av val. Dessutom ingår i flera speciallagar förpliktane bestämmelser om invånarnas rätt att elta i och påverka kommunens verksamhet samt att få uppgifter om kommunala mynigheters verksamhet. Av essa är e åtgärer viktiga som på ett icke-iskriminerane sätt stöer förverkliganet av specialgruppers, såsom hanikappaes, utslagnas och invanrares, rätt till eltagane och aktiverar em att elta i kommunens verksamhet båe i irekt emokrati och i val. Speciallagarna beskrivs mer utförane i avsnitt 1 i propositionens etaljmotivering. Bestämmelserna i Finlans kommunallag och i speciallagarna ger i en europeisk jämförelse goa förutsättningar och instrument för eltagane. Kommunerna avgör själva utifrån sin självstyrelse hur och vilka i kommunallagen nämna och anra instrument e använer för att öka och unerlätta eltaganet. Därför finns et också skillnaer mellan kommunerna i fråga om använningen av instrumenten. Också kommuninvånarna förelar sig rätt tyligt i aktiva och passiva eltagare. T.ex. invånarnas möjlighet att ta initiativ till en folkomröstning har i kommunerna använts sällan. I Finlan ornaes uner perioen sammanlagt 52 folkomröstningar: 47 gånger röstae man om kommunsammanslagning, två gånger om vägreglering, en gång om länsbyte och om flyttane av kommungränsen. I samban me e kommunala folkomröstningarna iskuteras ofta om eras verkningsfullhet och betyelse i synnerhet om fullmäktige röstar mot folkomröstningens resultat. Den rågivane finlänska kommunala folkomröstningen avviker från e europeiska läner är omröstningens resultat är binane. Trots etta har också en rågivane folkomröstning en klar politisk betyelse. I kommunerna har kanaler för eltagane baserae på informationsteknik utvecklats utifrån lokala förhållanen. Om essa metoer för eltagane och om eras använning ingår på grun av eras natur inga bestämmelser i kommunallagen eller i speciallagar, me unantag av kommunalvalsexperimenten. Situationen är ensamma i e övriga melemslänerna i Europarået. Genom teknikens meel har man ock stänigt öppnat beslutsfattanet mer effektivt för ett mer omfattane eltagane, en mer omfattane beömning och växelverkan. Utvecklingstakten beror på e lokalt använa resurserna. En ny utmaning för förvaltningen är att ientifiera behovet och på lämpligt sätt elta i e iskussionskanaler är meborgarna själva är aktiva. Förstärkningen av möjligheterna att påverka för em som använer tjänster har i Finlan och mer allmänt blan melemslänerna i Europarået blivit aktuell bl.a. i och me att tjänsternas prouktionssätt håller på att iversifieras. De nyaste formerna för eltagane strävar efter att utnyttja innovationsemokrati, innovationer me utgångspunkten i använarna och eltagane i utvecklanet av tjänster. Strävanena att förstärka en irekta emokratin har också kritiserats på grun av ess oklara konsekvenser och förelar. Det har ock konstaterats att e lokala samfunen behöver ett nytt tänkane i fråga om emokratin som utnyttjar en emokratiska potentialen i en privata och offentliga sektorn. En ubbelrikta växelverkan och ett överskriane av gränserna mellan olika grupper ökar i kommunernas nya instrument som främjar eltagane. 3 Målsättning och e viktigaste förslagen Målet me et av Finlan unertecknae tilläggsprotokollet är att komplettera europeiska stagan om lokal självstyrelse så att en också innehåller internationellt binane bestämmelser om iniviens rätt att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Målet me regeringspropositionen är att få riksagens gokännane till tilläggsprotokollet till europeiska stagan om lokal självstyrelse. Propositionen innehåller också ett förslag till en s.k. blankolag, genom vilken e bestämmelser i tilläggsprotokollet som innehåller bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen sätts i kraft.

5 4 Propositionens konsekvenser Propositionen har inga ekonomiska konsekvenser för Finlan. Gokännanet av tilläggsprotokollet förutsätter inte heller nya mynighetsåtgärer eller lagstiftning. Ikraftträanet av tilläggsprotokollet betonar närmast en rean existerane skyligheten för staten och kommuner att utveckla möjligheterna att elta och aktiviteten för eltaganet. 5 Bereningen av propositionen Tilläggsprotokollet om invånarnas eltagane i en lokala förvaltningen har beretts i över 20 år. De europeiska ministrarna ansvariga för lokal- och regionalförvaltning gokäne rean 1978 i Stockholm en resolution om meborgarnas eltagane i kommunförvaltningen. En resolution om samma tema gokänes också vi ministrarnas möte i Mari Europaråets ministerkommitté har gokänt tre resolutioner i frågan: R(81)18 om eltagane på lokal nivå, R(96)2 om folkomröstningar och meborgarinitiativ och R(2001)19 om meborgarnas eltagane i lokal offentlig verksamhet. Melemsstaternas region- och lokalförvaltningsministrar gokäne år 2005 Buapestagenan. Enligt en beslöt man utrea om en rättsligt binane Europaråskonvention skulle lämpa sig som instrument för att trygga möjligheterna för meborgarna i melemsstaterna att elta i en lokala förvaltningen. Melemsstaternas statsöverhuvu stöe Buapestagenans målsättning vi sitt treje toppmöte i Warszawa I Valencia 2007 beslöt melemsstaternas region- och lokalförvaltningsministrar att utarbeta ett binane tilläggsprotokoll så att et omfattar 1) rätt att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet 2) rätt till information från lokala mynigheter samt 3) skylighet för e lokala mynigheterna att möjliggöra använningen av essa rättigheter. Efter att Europaråets ministerkommitté en 27 november 2008 gokäne europeiska konventionen om tillgång till offentliga hanlingar, fanns et inte längre något behov av att behanla ovan nämna punkt om tillgång till information i tilläggsprotokollet. Finansministeriet har eltagit i bereningen av tilläggsprotokollet i Europaråets styrkommitté för lokal och regional emokrati (CDLR). Europeiska kongressen för lokala och regionala mynigheter har avgivit sitt utlåtane i ärenet. Sakkunniga vi Finlans Kommunförbun har verkat som sekretariat för en elegation som företrätt Finlan i kongressen. Regeringspropositionen har beretts som tjänsteupprag vi finansministeriet. Utlåtanen om utkastet till proposition har begärts av utrikesministeriet, justitieministeriet och Finlans Kommunförbun samt lanskapet Ålans regering. I samban me unertecknanet informeraes lanskapet Ålans regering om tilläggsprotokollet, vilken avgav sitt yttrane till finansministeriet.

6 e DETALJMOTIVERING 1 Tilläggsprotokollets innehåll och förhållane till lagstiftningen i Finlan Artikel 1. Rätt att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. De fem punkterna i enna artikel innehåller tilläggsprotokollets materiella bestämmelser om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Enligt artikel 1.1 ska parterna garantera alla som omfattas av eras jurisiktion rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Detta är en viktigaste bestämmelsen i tilläggsprotokollet och en har framställts i formen av en rättighet som tillerkänns inivien. I artikel 1.2 fastställs att rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet innebär rätt att sträva efter att besluta om och påverka använningen av e lokala förvaltningsmynigheternas befogenheter och skötsel av uppgifter. Ett såant eltagane innebär, till skillna från temporärt valeltagane, iniviens regelbunna möjlighet att på olika sätt påverka innehållet i och verksamhetssätten för e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Finlans grunlag (731/1999) tryggar i stor utsträckning alla som omfattas av Finlans jurisiktion en i tilläggsprotokollet avsea rätten att elta i samhälleliga frågor. Detta gäller också utlänningar som är bosatta i Finlan. Den grunläggane utgångspunkten för e lokala förvaltningsmynigheterna är 121 i grunlagen, enligt vilken Finlan är inelat i kommuner, vilkas förvaltning ska gruna sig på självstyrelse för kommunens invånare. Enligt 2 2 mom. i grunlagen hör till emokratin essutom att en enskile har rätt att ta el i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling, vilket igen har ett starkt samban me kommunernas verksamhet. Bestämmelsen har ett nära samban me 14 3 mom. och 20 2 mom. i grunlagen, i vilka et uttryckligen föreskrivs att et allmänna, staten och kommunerna, ska verka för att en enskile har möjligheter att elta och påverka. Iniviens möjligheter att elta och påverka har en stor betyelse för emokratin, varför en bestämmelse om em utöver kapitlet om e grunläggane fri- och rättigheterna har intagits i kap. 1 i grunlagen som gäller statsskickets gruner. Bestämmelsen avser att trygga iniviens eltagane och möjligheter att påverka på e olika nivåerna av samhällelig verksamhet. Såluna täcker en t.ex. röstning vi val och folkomröstningar, anra meel för eltagane och påverkan, liksom också en spontana verksamheten inom et civila samhället och iniviens eltagane i såana beslut i en egna närmiljön som påverkar personen själv eller ennes livsmiljö. Bestämmelsen syftar också mer allmänt på olika former av samarbete mellan människor. Den sistnämna bestämmelsen uttrycker sålees principen att en enskiles möjligheter att påverka samhällets och livsmiljöns utveckling i ett emokratiskt samhälle inte kan begränsas enast till möjligheten att rösta i val. Enligt artikel 1.3 ska man i lagstiftningen föreskriva om meel för att främja använningen av rätten till eltagane. I lagstiftningen är et möjligt att utan att orättvist iskriminera mot någon person eller grupp stifta om särskila åtgärer i olika förhållanen eller för olika persongrupper. I enlighet me parternas grunlagsenliga och/eller internationella förpliktelser kan i lagstiftningen särskilt föreskrivas om åtgärer som avgränsats till att enast gälla väljare. Enligt 27 i kommunallagen ska fullmäktige se till att kommunens invånare och e som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att elta i och påverka kommunens verksamhet. I 2 mom. ingår också en förteckning över e meel genom vilka förutsättningar för eltagane skapas. Dessa och möjligheterna till eltagane enligt i kommunallagen beskrivs nean i samban me artikel 2 i tilläggsprotokollet. Också i flera speciallagar ingår bestämmelser om invånarnas rätt att elta och melen för etta. T.ex. enligt 41 i förvaltningslagen (434/2003) om avgöranet i ett ärene kan ha

7 e en betyane inverkan på anras än parternas livsmiljö, arbete eller övriga förhållanen, ska mynigheten ge essa personer möjlighet att få uppgifter om utgångspunkterna och målen för behanlingen av ärenet samt att uttala sin åsikt om ärenet. Information om att ärenet är anhängigt och om möjligheten till inflytane ska ges på ett sätt som är lämpligt me hänsyn till ärenets betyelse och omfattning. Information om att ärenet är anhängigt behöver ock inte ges, om et äventyrar syftet me avgöranet, meför annan betyane olägenhet eller är uppenbart onöigt. Enligt 62 i markanvännings- och bygglagen (132/1999) ska planläggningsförfaranet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer beres ornas så att markägarna på områet och e vars boene, arbete eller övriga förhållanen kan påverkas betyligt av planen samt e mynigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområe behanlas vi planeringen (intressent) har möjlighet att elta i bereningen av planen, beöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. När en plan utarbetas ska ett me avseene på planens syfte och betyelse növänigt program för eltagane och växelverkan samt för beömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tiigt staium. Enligt 8 i ungomslagen (72/2006) ska e unga anornas möjlighet att elta i behanlingen av ärenen som gäller ungomsarbete och ungomspolitik på lokal och regional nivå. De unga ska essutom höras i ärenen som berör em. När et föreskrivs om särskila åtgärer för olika förhållanen och/eller för olika persongrupper, tryggas jämlikheten mellan människor enligt 6 i grunlagen. Enligt paragrafen får ingen utan gotagbart skäl särbehanlas på grun av kön, åler, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstån eller hanikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. De begränsningar i speciallagar som gäller rätten till eltagane utifrån meborgarskap samt boningsort och boningsti harmonierar me tilläggsprotokollet och Finlans internationella förpliktelser. De mest betyane blan e övriga bestämmelserna om rätt till eltagane ingår i vallagstiftningen och i föreningslagen (503/1989). Enligt motiveringen till tilläggsprotokollet behöver melen för eltagane inte növänigtvis skapa förenhetligae förfaranen för alla olika nivåer av lokala mynigheter, utan e kan vara olika beroene på objektiva omstänigheter som hänför sig till invånarna eller e lokala mynigheterna på olika nivåer. Denna bestämmelse i tilläggsprotokollet behövs i läner är et finns flera nivåer av lokal självstyrelse, men är inte tillämplig på Finlan, vars kommunsystem har en ena nivå. I artikel bestäms att parterna i sin lagstiftning ska tillerkänna sina meborgare rätt att som väljare och kaniater elta i valet av melemmarna i fullmäktige eller representationsorganet för e lokala förvaltningsmynigheterna i sitt boningssamfun. En motsvarane garanti ingår inte i anra internationella förrag. Artikel 3 i första tilläggsprotokollet till europeiska konventionen om e mänskliga rättigheterna gäller enast val av lagstiftningsorgan. Artikel 3.2 i europeiska stagan om lokal självstyrelse gäller igen emokratiska lokala val, men har inte fastställts som en rättighet för inivien. Här betonas oret meborgare till skillna från invånare, för att samma terminologi ska använas som i Europaråets konvention om utlänningars rätt till eltagane i lokalförvaltningen (FörrS 27/2001). Konventionen har satts i kraft i Finlan genom förorning av republikens presient (345/2001). Det bör ock uppmärksammas att artikel 1 i etta tilläggsprotokoll inte villkorslöst öppnar möjligheten för en stats meborgare som väljare eller kaniater. De facto, vilket preciseras nean i artikel 1.5.1, kan parterna ställa formella krav och villkor samt begränsningar för använningen av enna rätt. Såluna ger artikel rösträtt enast till personer som har meborgarskap i parten och som har civila och politiska rättigheter i enlighet me gällane nationella bestämmelser. Villkoren för valbarheten till lokalförvaltningens förtroeneupprag beror e facto av varje stats gällane vallag. Enligt artikel har en internationella garantin enligt en föregåene punkten be-

8 e gränsats till e meborgare i parterna som bor på en lokala förvaltningsmynighetens områe. Syftet me enna punkt är att klargöra att tilläggsprotokollet inte hinrar beviljane av rösträtt eller valbarhet till anra personer, såsom t.ex. till meborgare som inte bor på en lokala förvaltningsmynighetens områe eller som inte har meborgarrättigheter. Om parten erkänner en såan rätt ska et lagstiftas om saken. Denna punkt beviljar sålees inte rösträtt eller valbarhet till personer som saknar meborgarskap. Del C i Europakonventionen om utlänningars rätt att elta i et offentliga livet på lokal nivå, innehåller bestämmelser om etta. Artikel nean innehåller bestämmelser om e begränsningar som kan och i vissa fall ska ställas för rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Enligt 14 2 mom. i grunlagen har varje finsk meborgare och varje i Finlan staigvarane bosatt utlänning som har fyllt aerton år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar enligt va som bestäms genom lag. I 26 i kommunallagen föreskrivs mer etaljerat att rösträtt i kommunalval som förrättas i kommunen har finska meborgare och meborgare i anra melemsstater i Europeiska unionen samt islänska och norska meborgare som senast valagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsatasystemet, är vi utgången av en 51 agen före valagen. Rösträtt i kommunalval har även anra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om e vi nämna tipunkt har haft hemkommun i Finlan i två år. En motsvarane bestämmelse gäller rågivane kommunala folkomröstningar. Enligt 33 i kommunallagen är en person valbar till kommunens förtroeneupprag som har kommunen som hemkommun, har rösträtt i kommunalval i någon kommun et år å fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroeneupprag förrättas, och som inte står uner förmynerskap. Enligt 9 1 mom. i självstyrelselagen för Ålan (1144/1991) får enast en som har hembygsrätt elta i val av lagtingets leamöter och kommunernas fullmäktige och när övriga förtroenevala inom lanskaps- och kommunalförvaltningen utses. Enast en som har hembygsrätt är valbar till såana upprag. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som inte har hembygsrätt finns äremot i Ålans lanskapslag om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar ålänsk hembygsrätt, utfära me stö av 67 i självstyrelselagen för Ålan (Ålans författningssamling 63/1997), änra genom Ålans lanskapslag 10/2007. I och me lagänringen har en rösträtt i kommunalval, oberoene meborgarskap, som ett år närmast före valagen utan avbrott haft en kommun i lanskapet som sin hemkommun, trots att enne inte har ålänsk hembygsrätt. Enligt artikel ska alla formaliteter, villkor och begränsningar som gäller rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet stiftas i lag och e ska vara förenliga me parternas förpliktelser enligt internationell rätt. Hänvisningen till internationella förrag betyer framför allt europeiska konventionen om e mänskliga rättigheterna. Enligt 12 i grunlagen har var och en yttranefrihet och me stö av mötes- och föreningsfriheten i 13 rätt att utan tillstån anorna sammankomster och emonstrationer samt att elta i såana för att påverka samhällets hänelser och levnasmiljön. Dessa bestämmelser har en central betyelse för iniviens möjligheter att elta och påverka e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Dessutom garanterar europeiska konventionen om e mänskliga rättigheterna (FörrS 85 86/1998) alla personer som befinner sig i lanet essa rättigheter. I föreningsfriheten ingår rätten att utan tillstån bila föreningar, höra till eller inte höra till föreningar och elta i föreningars verksamhet. Den fackliga föreningsfriheten och friheten att organisera sig för att bevaka anra intressen är likaså trygga. I föreningslagen (503/1989) ingår vissa begränsningar gällane meborgarskap och boningsort enast när föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter. Enligt artikel ska et lagstiftas om såana formaliteter, villkor och begränsningar som är növäniga för att säkerställa att

9 e använningen av rätten att elta inte äventyrar en etiska enheten och öppenheten av e lokala förvaltningsmynigheternas använning av sina befogenheter och skötsel av sina uppgifter. Syftet me bestämmelsen är att garera sig mot osakliga hanlingar såsom mutane, använning av vål eller tvingane såsom meto för påverkan. Inte heller e formaliteter, villkor eller begränsningar som avses här får vara iskriminerane. Brott mot politiska rättigheter har straffbelagts i 14 kap. i strafflagen (39/1889), är et finns bestämmelser om röstköp, röstningsfusk, förvanskane av valresultat, kränkning av politisk hanlingsfrihet och hinrane av möte. I 16 kap. i strafflagen ingår bestämmelser om givane av muta och vissa anra brott mot mynigheter. I artikel bestäms att alla anra formaliteter, villkor och begränsningar ska vara növäniga för effektiv politisk emokrati, bevarane av allmän säkerhet i ett emokratiskt samhälle eller för att parten kan uppfylla sina internationellträttsliga förpliktelser. Enligt motiveringen till tilläggsprotokollet är e tre nämna grunerna alternativa. Sålees är et tillräckligt att en av em uppfylls. I vanliga fall har såana anra villkor ställts i lagar som stiftats för olika graer av unantagsförhållanen såsom bereskapslagen (1080/1991) och lagen om försvarstillstån (1083/1991). Den finska lagstiftningen harmonierar i sin helhet me bestämmelserna i artikel 1 och gokännanet av tilläggsprotokollet kräver inga lagstiftningsåtgärer. Alla bestämmelser i artikel 1 hör till områet för lagstiftningen. Artikel 2. Åtgärer för genomförane av rätten till eltagane. I artikel 2.1 förutsätts att parterna vitar alla åtgärer som behövs för att rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet kan genomföras. Skyligheten omfattar båe nationella lagstiftningsåtgärer och anra meel för att förverkliga eltaganet i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet. Artikel 2.2 fastställer, ock inte uttömmane, e åtgärer som ska vitas som en el av et genomförane som avses i artikel 2.1. De hänför sig till e meel för genomförane som uner bereningen av tilläggsprotokollet ansågs vara viktiga: lokala folkomröstningar, invånarnas initiativ, åtgärer för att svara på specialgruppernas svårigheter att elta, offentlighet för hanlingar i enlighet me grunlagen eller internationella förrag, system och förfaranen för behanling av initiativ och klagomål samt använning av informations- och kommunikationsteknik för att stöja rätten att elta. Sålees ska e åtgärer som gäller använning av rätten att elta omfatta följane: 1) De lokala förvaltningsmynigheterna ges behörighet att möjliggöra, främja och unerlätta använning av i etta tilläggsprotokoll avsea rätten att elta. Enligt veertagen tolkning har kommuner i Finlan allmän behörighet att vita åtgärer som främjar iniviens eltagane i och påverkan av en lokala förvaltningen. 2) För använningen av rätten att elta säkerställs att engagerane förfaranen skapas, till vilka kan höra rågivane förfaranen, lokala folkomröstningar och initiativ samt i fråga om lokala förvaltningsmynigheter som till sitt invånarantal och/eller geografiska områe är stora, åtgärer me hjälp av vilka människorna kan elta på en nivå som är nära em. I 27 2 mom. i kommunallagen uppräknas följane meel för främjane av eltaganet, genom vilka essa mål kan främjas: - företräare för em som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ, - elområesförvaltning tillämpas i kommunen, - information ges om kommunens angelägenheter och iskussionsmöten ornas, - invånarnas åsikter res ut innan beslut fattas, - samarbete ikas vi skötseln av kommunens uppgifter, - invånarna får hjälp när e tar egna initiativ till att sköta, berea och planera ärenen, samt - kommunala folkomröstningar ornas. 28 i kommunallagen gäller kommuninvånarnas initiativrätt. Enligt paragrafen har kommuninvånarna rätt att komma me initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna ska informeras om e åtgärer som vitagits me

10 anlening av ett initiativ. Fullmäktige ska minst en gång om året unerrättas om e initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om e åtgärer som har vitagits me anlening av initiativen. Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigae invånare, ska frågan tas upp till behanling i fullmäktige inom sex månaer efter att en väcktes. Enligt 29 i kommunallagen om information ska kommunen informera invånarna om ärenen som är anhängiga i kommunen, planer som gäller såana, behanlingen av essa ärenen samt om hur e avgjorts och eras effekter. Kommunen ska vi behov utarbeta översikter över frågor som gäller kommunens service, ekonomi, miljövår och markanvänning. Invånarna ska också ges information om et sätt på vilket frågor och åsikter om ärenena kan framföras till berearna och beslutsfattarna. När skötseln av någon av kommunens uppgifter har anförtrotts ett samfun eller en stiftelse, ska kommunen på lämpligt sätt ge invånarna tillräcklig information om verksamheten. Enligt 30 i kommunallagen kan fullmäktige besluta att en folkomröstning ska ornas om en fråga som hör till kommunen. En folkomröstning är rågivane. En folkomröstning kan gälla hela kommunen eller ett elområe i kommunen. Delområet består å av ett eller flera såana röstningsområen som avses i kommunala vallagen. Alla röstberättigae har lika rösträtt. Omröstningen är hemlig. Enligt 31 i kommunallagen kan initiativ till en folkomröstning tas av minst fem procent av kommunens röstberättigae invånare. Fullmäktige ska utan röjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet ska ornas. 3) För använningen av rätten till eltagane ska säkerställas att såana förfaranen skapas, genom vilka möjligheten att bekanta sig me officiella hanlingar i e lokala förvaltningsmynigheternas besittning garanteras i enlighet me parternas konstitutionella orning och förpliktelser enligt internationell rätt. En faktisk förutsättning för eltagane och påverkan i en lokala förvaltningen är att information fås om mynigheternas verksamhet och hanlingar. Me tanke på etta är lagen om offentlighet i mynigheternas verksamhet (621/1999) viktig. Enligt 3 i en lagen syftar rätten till information samt mynigheternas skyligheter till öppenhet och en go informationshantering i mynigheternas verksamhet samt till att ge enskila människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka en offentliga maktutövningen och använningen av offentliga meel, att fritt bila sig åsikter samt påverka såant beslutsfattane som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen. Lagen tillämpas också på kommunala mynigheter. Enligt 9 har var och en rätt att ta el av en offentlig mynighetshanling. Kretsen av sekretessbelaga hanlingar är snäv och baserar sig på separata bestämmelser i 6 kap. och annanstans i lagen. Mynighetsbeslut i ärenen som gäller offentligheten för en hanling får överklagas genom besvär hos förvaltningsomstolen eller hos högsta förvaltningsomstolen (33 ). 4) För använning av rätten till eltagane ska såana åtgärer säkerställas genom vilka behoven tillgooses hos e persongrupper som har särskila svårigheter att elta. Kommuner har vitagit ett flertal frivilliga åtgärer för att tillgoose såana personers behov som har särskila svårigheter att elta eller vars eltagane annars skulle bli obetyligt. Såana åtgärer är t.ex. inrättanet av hanikapp- och älrerå samt ungomsfullmäktige. Dessutom samarbetar kommunerna me flera specialgrupper och eras organisationer samt stöer eras verksamhet ekonomiskt samt ornar lokaler. Också i speciallagstiftningen ingår bestämmelser om mynigheternas åtgärer för att främja specialgruppers eltagane och påverkan. Till essa hör bestämmelserna i vallagen om valbestyrelser för förhansröstning som verkställs i anstalter och för hemmaröstning (15 ), om biträe (73 ) samt om färtjänst för hanikappae (190 ). 10 i lagen om främjane av invanrares integration samt mottagane av asylsökane (439/1999) syftar åter till att integrationspla-

11 nen är en personlig plan för invanraren i fråga som främjar och stöer invanrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska, anra kunskaper och färigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt som främjar och stöer invanrarens möjligheter att elta i samhällslivet. 5) För använningen av rätten till eltagane måste också system och förfaranen säkerställas för behanling och besvarane av klagomål och initiativ gällane e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet och e lokala offentliga tjänsternas funktion. I 21 i grunlagen tryggas var och en rätten att på behörigt sätt och utan ogrunat röjsmål få sin sak behanla av en omstol eller någon annan mynighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyligheter behanlat vi omstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vi hanläggningen, rätten att bli hör, rätten att få motiverae beslut och rätten att söka änring samt anra garantier för en rättvis rättegång och go förvaltning ska tryggas genom lag. Syftet me förvaltningslagen (434/2003) är igen att genomföra och främja go förvaltning samt rättssky i förvaltningsärenen (1 ). Lagens syfte är också att främja kvalitet och gott resultat i fråga om en service förvaltningen tillhanahåller. En kommuninvånare har rätt att kräva rättelse av eller göra kommunbesvär över ett beslut av en kommun eller ett kommunförbun i enlighet me va som föreskrivs i 11 kap. i kommunallagen. I e fall som bestäms i speciallagar kan änring i kommunala beslut sökas genom besvär eller genom extraorinära besvärsmeel hos förvaltningsmynighet eller hos en nämn eller annan jämförbar särskil mynighet som inrättats för att behanla besvärsfrågor. 6) Som ett meel för att främja en rätt att elta som avses i tilläggsprotokollet uppmuntras till utnyttjane av informations- och kommunikationsteknik. Kommunerna i Finlan har inte i lag ålagts skylighet att använa särskila informationstekniska eller kommunikationstekniska lösningar eller applikationer för att främja använningen av rätten att elta. Kommunerna har äremot självstänigt och i samarbete utvecklat egna webbsior och ett flertal anra atatekniska lösningar som förbättrar eltagane, påverkan och tillgång till information. I samarbete mellan staten och kommunerna pågår ett löpane utvecklingsarbete för att bättre utnyttja informations- och kommunikationsteknik såväl i kunrelationer som när et gäller möjligheter att elta. Enligt artikel 2.3 kan förfaranena, åtgärerna och mekanismerna vara olika för olika grupper av lokala förvaltningsmynigheter me beaktane av eras storlek och behörighet. Denna punkt motsvarar möjligheten i artikel 1.3 att tillämpa olika bestämmelser och instrument på enheter på olika nivå och enheter me olika behörighet. Bestämmelsen är tillämplig i såana melemsläner i Europarået är e lokala mynigheterna har olika kategorier. Den lokala förvaltningen har i Finlan en ena nivå och alla kommuner har lika behörighet. Därför riktas inga förfaranen, åtgärer eller mekanismer som avses i artikel 2 som grunar sig på skillnaer i kommunernas storlek och behörighet, mot kommunala mynigheter i ärenen som gäller genomföranet av rätten att elta. Vi planering och beslutsfattane av åtgärer genom vilka rätten till eltagane i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet genomförs ska enligt artikel 2.4 i mån av möjlighet e lokala förvaltningsmynigheterna höras rättiigt och på lämpligt sätt. Textens oralyelse har tagits från artikel 4.6 i europeiska stagan om lokal självstyrelse. Genom enna bestämmelse vill man i bereningsskeet trygga en centrala förvaltningens lämpliga samarbete me en lokala förvaltningens enheter. Bestämmelser om förhanlingsförfaranet mellan kommunerna och staten ingår i 8 8b i kommunallagen. Enligt em, om bl.a. genomföranet av rätten att elta i en lokala förvaltningen kräver lagstiftning eller anra principiellt viktiga och långtgåene lösningar för kommuner, ska om em på förhan förhanlas på et sätt som föreskrivs i statsråets förorning om elegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning (28/2008).

12 Den finska lagstiftningen harmonierar me bestämmelserna i artikel 2 i tilläggsprotokollet och gokännanet av tilläggsprotokollet kräver inga lagstiftningsåtgärer. Me unantag av använning av informations- och kommunikationsteknik vi främjane av rätten att elta hör e anra bestämmelserna i artikel 2 till områet för lagstiftningen. Artikel 3. Mynigheter som protokollet tillämpas på. I princip tillämpas tilläggsprotokollet på alla grupper av lokala förvaltningsmynigheter inom partens territorium. I samban me ratificeringen av sitt ratifikations- gotagane eller gokännaneinstrument kan varje stat ock fastställa e grupper av lokala eller regionala förvaltningsmynigheter som et avser begränsa protokollets tilllämpningsområe till eller som e avser avgränsa från ess tillämpningsområe. Varje stat kan också utviga protokollets tillämpningsområe till anra grupper av lokala eller regionala förvaltningsmynigheter genom att senare unerrätta ärom till Europaråets generalsekreterare. Motsvarane bestämmelse ingår också i europeiska stagan om lokal självstyrelse. Det har beslutats att essa valmöjligheter ska inklueras i tilläggsprotokollet för att stater ska kunna tillämpa em också på såana mynigheter som stagans bestämmelser inte för närvarane gäller. I varje fall har vi bereningen av tilläggsprotokollet utgångspunkten varit att ess tillämpning ska täcka åtminstone alla e mynigheter som stagan rean tillämpas på. När et ställes som allmän utgångspunkt att tilläggsprotokollet ska tillämpas på alla grupper av lokala förvaltningsmynigheter på partens territorium, tillåter enna bestämmelse i enlighet me artikel 13 i stagan att räckvien för tilläggsprotokollets tillämpning begränsas i samban me ratificeringen, gotaganet, gokännanet eller anslutningen till tilläggsprotokollet. Dessutom erbjuer enna artikel, på motsvarane sätt som artikel 13 i stagan, en fortgåene möjlighet att utviga tillämpningen av tilläggsprotokollet till anra mynighetskategorier inom en lokala förvaltningen. På grun av artikel 3 är et änamålsenligt att i samban me eponeringen av ratificeringsinstrumentet meela att tilläggsprotokollet i Finlan ska gälla kommuner. I Finlan påverkas tillämpningen av bestämmelsen i artikel 3 på kommunerna i lanskapet Ålan av lanskapet Ålans särställning. Den förutsätter att Ålans lagting ger sitt bifall till lagen om tilläggsprotokollets ikraftträane. Kommunala ärenen hör enligt 18 4 punkten i självstyrelselagen för Ålan till lanskapet Ålans lagstiftningsbehörighet. Artikel 4. Territoriell tillämpning. Denna artikel innehåller närmare bestämmelser om en territoriella tillämpningen av tilläggsprotokollet samt om tisfrister för ikraftträanet av eventuella avgränsningar, utvigningar eller inskränkningar. Enligt artikel 4.1 kan en stat vi unertecknanet av etta tilläggsprotokoll eller vi eponeringen av sitt ratifikations-, gotaganeeller gokännaneinstrument ange på vilket territorium eller vilka territorier tilläggsprotokollet ska vara tillämpligt. Enligt artikel 4.2 kan en part vi en senare tipunkt genom en förklaring utsträcka tilllämpningen av tilläggsprotokollet till anra områen som anges i förklaringen. Enligt artikel 4.3 kan en förklaring som avgetts i enlighet me e båa föregåene punkterna, me avseene på ett territorium som angetts i förklaringen, återtas genom en unerrättelse. Rätten att välja på vilka geografiska territorier tilläggsprotokollet ska tillämpas motsvarar bestämmelserna i europeiska stagan om lokal självstyrelse. Valmöjligheten har införts i tilläggsprotokollet för att staterna ska kunna tillämpa em också på såana områen som stagans bestämmelser inte för närvarane gäller. I varje fall har vi bereningen av tilläggsprotokollet utgångspunkten varit att ess tillämpning ska täcka åtminstone alla e geografiska områen som stagan rean tillämpas på. I Finlan påverkas en regionala tillämpningen av artikel 4 av lanskapet Ålans särställning, vilket har konstaterats ovan i samban me artikel 3. Artikel 5. Unertecknane och ikraftträane. Enligt artikel 5.1 ska tilläggsprotokollet vara öppet för unertecknane av e melemsstater i Europarået som har unertecknat stagan. Där bestäms också att et ska ratificeras, gotas eller gokännas. En me-

13 lemsstat i Europarået kan inte ratificera, gota eller gokänna protokollet om et inte samtiigt ratificerar, gotar eller gokänner eller tiigare har ratificerat, gotagit eller gokänt europeiska stagan om lokal självstyrelse. Ratifikations-, gotagane- eller gokännaneinstrument ska eponeras hos Europaråets generalsekreterare. Enligt artikel 5.2 träer tilläggsprotokollet i kraft en första agen i en måna som följer efter utgången av en perio på tre månaer från en ag å åtta melemsstater i Europarået har uttryckt sitt samtycke till att vara bunna av stagan. Om en stat som nämns i artikel 5.1 senare ger sitt samtycke till att vara bunen av tilläggsprotokollet ska tilläggsprotokollet enligt artikel 5.3 träa i kraft en första agen i en måna efter en ag å ess ratifikations-, gotagane- eller gokännaneinstrument eponeraes. Artikel 6. Uppsägning. En part kan enligt artikel 6.1 när som helst säga upp tilläggsprotokollet genom en till generalsekreteraren ställ unerrättelse. I artikel 6.2 bestäms att uppsägningen träer i kraft en första agen i en måna som följer efter utgången av en perio på sex månaer från en ag å generalsekreteraren mottog unerrättelsen. Artikel 7. Unerrättelser. Artikeln innehåller bestämmelser om e unerrättelser som Europaråets generalsekreterare ska lämna i samban me tilläggsprotokollet. Enligt artikeln ska Europaråets generalsekreterare unerrätta Europaråets melemsstater om a) unertecknanen, b) eponering av ratifikations-, gotagane- eller gokännaneinstrument, c) agen för tilläggsprotokollets ikraftträane enligt artikel 5, ) unerrättelser enligt artikel 3, e) anra åtgärer, notifikationer eller unerrättelser som hänför sig till tilläggsprotokollet. 2 Lagförslag 1. Lagens 1 innehåller en sevanlig blankettlagsbestämmelse genom vilken e bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till områet för lagstiftningen sätts i kraft genom lag. Bestämmelserna som hör till områet för lagstiftningen specificeras nean i avsnittet om behovet av riksagens samtycke. 2. Det föreslås att lagen ska träa i kraft samtiigt som tilläggsprotokollet träer i kraft, vi en tipunkt som fastställs genom förorning av republikens presient. 3 Ikraftträane Tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet till europeiska stagan om lokal självstyrelse har inte ännu trätt i kraft internationellt. Tilläggsprotokollet träer i kraft en första agen i en måna som följer efter utgången av en perio på tre månaer från en ag å åtta melemsstater i Europarået har uttryckt sitt samtycke till att vara bunna av protokollet och eponerat ratificerings-, gotaganeeller gokännaneinstrumentet. Hittills har 15 melemsstater unertecknat tilläggsprotokollet, av vilka sex också har ratificerat et. Avsikten är att lagen om sättane i kraft av e bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till områet för lagstiftningen ska träa i kraft samtiigt som tilläggsprotokollet träer i kraft internationellt. Enligt paragrafen bestäms om ikraftträanet genom förorning av republikens presient. Eftersom tilläggsprotokollet innehåller bestämmelser som hör till lanskapet Ålans lagstiftningsbehörighet i kommunala förvaltningsärenen, i enlighet me va som har framförts i avsnitt 1 i etaljmotiveringen, krävs enligt 59 1 mom. i självstyrelselagen för Ålan (1144/1991) bifall av Ålans lagting för ikraftträanet av lagförslaget i lanskapet Ålan. 4 Behovet av riksagens samtycke och behanlingsorning 4.1 Behovet av riksagens samtycke Enligt 94 1 mom. i grunlagen krävs riksagens gokännane för förrag och anra internationella förpliktelser som innehåller såana bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen eller annars har avse-

14 vär betyelse, eller som enligt grunlagen av någon annan anlening kräver riksagens gokännane. En bestämmelse i ett förrag eller en annan internationell förpliktelse ska enligt riksagens grunlagsutskott anses höra till områet för lagstiftningen 1) om en gäller utövane eller begränsning av någon grunläggane fri- eller rättighet som är skya i grunlagen, 2) om en sak som bestämmelsen gäller enligt grunlagen ska föreskrivas i lag, 3) om en i övrigt gäller grunerna för iniviens rättigheter och skyligheter, 4) om et finns lagbestämmelser om en sak som bestämmelsen gäller eller 5) et enligt råane uppfattning i Finlan ska lagstiftas om saken. Enligt grunlagsutskottets veertagna tolkning hör en bestämmelse i ett internationellt instrument till områet för lagstiftningen oavsett om en strier mot eller stämmer överens me en bestämmelse i lag i Finlan (GrUU 11/2000 r, och GrUU 12/2000 r). Tilläggsprotokollet innehåller bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen elvis ärför att et enligt uttryckliga bestämmelser i grunlagen ska föreskrivas genom lag om vissa i tilläggsprotokollet tryggae iniviens rättigheter. Utöver bestämmelserna om e grunläggane rättigheterna innehåller e nean specificerae artiklarna i tilläggsprotokollet vissa såana bestämmelser som gäller kommuner, om vilka et enligt 121 i grunlagen ska föreskrivas i lag. I artikel 1 i tilläggsprotokollet bestäms bl.a. om iniviens rätt att elta i och påverka e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet även på annat sätt än som väljare eller kaniater i lokala val. Denna el av artikeln hänför sig till 14 i grunlagen är et föreskrivs om rösträtt och rätt till inflytane samt till 2 2 mom. och 20 2 mom. i grunlagen är et föreskrivs att et allmänna ska verka för att en enskile har möjligheter att elta och påverka. I 26 i kommunallagen och i Ålans lanskapslag utfära me stö av 67 i självstyrelselagen för Ålan ingår etaljerae bestämmelser om rösträtt och valbarhet i kommunalval. I em föreskrivs förutom om rättigheterna för meborgare också om rättigheterna för utlänningar och personer utan hembygsrätt. I synnerhet i kommunallagen, men också i flera speciallagar ingår flera bestämmelser i syfte att främja invånarnas möjligheter och rätt att elta i och påverka e lokala mynigheternas verksamhet. Bestämmelserna hör till områet för lagstiftningen. I artikel 1 i tilläggsprotokollet bestäms också om några begränsningar och formaliteter som i vissa fall kan ställas för möjligheterna att elta och påverka. De ska ock vara icke-iskriminerane och gruna sig på lag. Dessa bestämmelser hör till områet för lagstiftningen och hänför sig till e grunläggane fri- och rättigheterna som föreskrivs i 6 23 i grunlagen, till e begränsningar som gäller boningsti och mynighetsåler i vallagarna, till föreningslagen och till vissa anra speciallagar. Bestämmelserna i artikel 2 i tilläggsprotokollet gäller mynigheternas åtgärer för att genomföra rätten att elta. Dessa förpliktelser hänför sig i synnerhet till e i i kommunallagen för invånarna föreskrivna sätten att elta och påverka, till lagen om offentlighet i mynigheternas verksamhet, till bestämmelserna i kommunallagen om rättelseyrkane och kommunalbesvär samt till rätten att göra en förvaltningsklagan enligt speciallagarna. Dessutom anses et att genomföranet av en rätt att eltagane som fastställs i tilläggsprotokollet innehåller åtgärer genom vilka specialgruppernas eltagane främjas. Såana finns et rikligt av i speciallagstiftningen. Till bestämmelserna i enna artikel räknas också kommunernas rätt att bli höra när författningar eller anra åtgärer beres för att förverkliga rätten till eltagane. Om etta finns bestämmelser i 8 8b i kommunallagen. Därför hör bestämmelserna i artikel 2 till enna el till områet för lagstiftningen. Däremot finns et inga bestämmelser i lag om e informations- och kommunikationstekniska metoer eller åtgärer som kommunerna använer för att öka och unerlätta eltagane, varför enna bestämmelse inte hör till områet för lagstiftningen.

15 4.2 Behanlingsorning Tilläggsprotokollet innehåller inga bestämmelser som gäller grunlagen på et sätt som avses i 94 2 mom. och 95 2 mom. i grunlagen. Enligt regeringens uppfattning kan tilläggsprotokollet gokännas me enkel majoritet och ikraftträanelagen kan behanlas i vanlig lagstiftningsorning. Me stö av va som anförts ovan och i enlighet me 94 i grunlagen föreslås att Riksagen gokänner et till Europeiska stagan om lokal självstyrelse fogae tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet, vilket ingicks i Utrecht en 16 november Eftersom tilläggsprotokollet innehåller bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen föreläggs Riksagen samtiigt följane lagförslag:

16 e Lagförslag Lag om sättane i kraft av e bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen i et till Europeiska stagan om lokal självstyrelse fogae tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet I enlighet me riksagens beslut föreskrivs: 1 De bestämmelser som hör till områet för lagstiftningen i et till Europeiska stagan om lokal självstyrelse fogae tilläggsprotokollet om rätten att elta i e lokala förvaltningsmynigheternas verksamhet, vilket ingicks i Utrecht en 16 november 2009 gäller såana som Finlan har förbunit sig till em. 2 Om ikraftträanet av enna lag bestäms genom förorning av republikens presient. Helsingfors en 9 september 2011 Republikens Presient TARJA HALONEN Finansminister Jutta Urpilainen