Härdar i Huskvarna. Utökad arkeologisk förundersökning. Inför exploatering av industritomt inom RAÄ 100

Transkript

1 Utökad arkeologisk förundersökning Härdar i Huskvarna Inför exploatering av industritomt inom RAÄ 100 Hakarps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2008:91 Christina Helander

2

3 Utökad arkeologisk förundersökning Härdar i Huskvarna Inför exploatering av industritomt inom RAÄ 100 Hakarps socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2008:91

4 Rapport och ritningar: Christina Helander Foto: Jenny Ameziane och Christina Helander Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Birgitta Blomkvist och Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2009

5 Innehåll Inledning... 5 Omfattning Målsättning och metod Topografi, fornlämnings- och kulturmiljö... 5 Tidigare undersökningar Resultat Område Område Slutsats Sammanfattning... 8 Åtgärdsförslag Administrativa uppgifter Referenser...10 Tryckta källor Otryckta källor Muntliga uppgifter Arkiv...10 Figurförteckning Bilagor Bilaga 1. Plan över området. Skala 1:2000 Bilaga 2. Vedartsanalys Bilaga C-analys

6 figur 1. Utdrag ur den digitala fastighetskartan motsvarande den ekonomiska kartans blad Huskvarna 7E 1b. Skala 1: De två undersökningsområdena är markerade med blått.

7 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 5 Inledning Jönköpings läns museum har under en vecka i september 2008 genomfört en utökad arkeologisk förundersökning inom kvarteret Valplatsen 5. Anledningen till detta var att Jönköpings kommun avser att använda marken som industritomt. Ansvarig i fält och för föreliggande rapport var Christina Helander. Omfattning Delar av ytan förundersöktes redan år 1990 (Pagoldh 1991). Men då lång tid förflutit sedan dess och det fanns ytor inom området som inte var undersökta ansågs det motiverat med en utökad förundersökning för att komplettera den tidigare. I den ursprungliga undersökningsplanen uppgick undersökningsområdet till omkring kvadratmeter, men efter diskussion med Länstyrelsen i Jönköpings län beslutades att två mindre områden (område 1 och 2) inom ytan sammanlagt kvadratmeter skulle undersökas (bilaga 1). Målsättning och metod Tidigare undersökningar i närmiljön visade att det inom området funnits flera större härdområden. Målsättningen med den arkeologiska förundersökningen inom Valplatsen 5 var att utröna härdarnas omfattning, karaktär och datering. Både kvarteret Valplatsen och omkringliggande områden, som kvarteren Positronen och Elektronen, har kunnat påvisa förekomst av en stor mängd härdar i kombination med få övriga boplatslämningar (Jansson 1991 och 1992, Haltiner Nordström 1993 och 1997, Hylén 2002). Därför var tanken att konstatera om det var möjligt att utifrån metoder som lipidanalyser få ny kunkap och en annan vinkling på frågan om härdarnas funktion. Vid förundersökningen drogs schakt med maskin över hela ytan. Bredden på skopan var cirka 1 meter och schaktens djup var mellan 0,5 och 1 meter. Påträffade anläggningar rensades fram för hand, mättes in med totalstation, fotograferades med digitalkamera och grävdes i profil. Topografi, fornlämnings- och kulturmiljö Undersökningsområdet ligger i Huskvarnas västra utkant, i en brant nordsluttning ner mot Vätterstranden. I norr begränsas området av en industri och i söder och öster av en gång- och cykelväg. Strax väster om undersökningsområdet rinner ett litet vattendrag. Området är högst beläget i sydöst varifrån marken sluttar dels mot

8 6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 figur 2. Ett av de vattenfyllda schakten. norr, men också mot väst och nordväst. Marken inom hela området Valplatsen var odlad fram till 1960-talet och tillhörde då gården Stora Sanda (Pagoldh 1991). Matjordslagret var omkring 0,25 0,3 meter tjockt. Därunder vidtog ett ca 0,4 meter tjockt sandigt mellanbrunt siltlager med inslag av mindre stenar. Anläggningarna var nedgrävda i ett flammigt oigenomsläppligt lerlager, liknande glaciallera, som gav området en blöt och sank karaktär. Under arbetets gång vattenfylldes schakten på mycket kort tid. Det är sannolikt både odlingen och vätan som bidragit till anläggningarnas fragmentariska tillstånd. Terrängen var igenvuxen och snårig. Under de senaste 40 åren har närområdet exploaterats i stor omfattning, exempelvis i form av olika bostadskomplex och Sandagymnasiet som ligger nordöst om exploateringsområdet. Inga synliga fornlämningar finns i omedelbar närhet, men i samband med exploateringar har ett flertal arkeologiska undersökningar företagits i närområdet. Dessa har påvisat lämningar dolda under markytan, främst i form av härdar, och har huvudsakligen daterats till äldre järnålder (se nedan). Tidigare undersökningar År 1969 genomförde Riksantikvarieämbetet och Jönköpings läns museum en arkeologisk undersökning av ett cirka kvadratmeter stort område (RAÄ 31) i samband med byggandet av Sandagymnasiet. Jönköpings-Posten skrev en artikel om undersökningen och där påtalades dessutom att det hade påträffats härdar då den lilla dansbanan i Folkets park byggdes på 1930-talet samt att det redan vid anläggandet av Öxnehagaleden år 1965 hittades härdar (JP , JLM arkiv; jfr Nordström 1997). Under våren år 1988 utfördes en antikvarisk kontroll i samband med dragning av VA-ledningar i den norra delen av kvarteret Elektronen. Då framkom ett 30-tal anläggningar i form av härdar och spridda stolphål. 14 C-analyserna visade en samstämmig datering till äldre järnålder (JLM arkiv, dnr 735/88). Inom kvarteret Positronen undersöktes år 1988 en kvadratmeter stor yta där det i huvudsak påträffades härdar med datering till äldre järnålder (Haltiner Nordström 2007). År 1989 undersöktes en cirka kvadratmeter stor yta inom kvarteret Valplatsen då boplatslämningar, framför allt i form av spridda härdar, undersöktes. 14 C-analysen från en mindre skärvstensförekomst samt en intilliggande härd gav dateringar till äldre järnålder. Två andra härdar gav dateringar till äldre bronsålder respektive nyare tid (Jansson 1992). År 1990 utfördes en antikvarisk kontroll i samband med VAarbeten inom den norra delen av kvarteret Valplatsen och kvarteret Positronen. Även här påträffades härdar med dateringar i äldre

9 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 7 järnålder (Jansson 1991). Samma år gjordes ytterligare en större undersökning inom kvarteret Valplatsen då ett 20-tal anläggningar framkom, även då mestadels härdar. Dessa visade emellertid en större tidsmässig variation än de andra. Två av härdarna kunde dateras till senmesolitikum, tre till äldre järnålder och en anläggning daterades till 1300-talet (Pagoldh 1991). Hösten 1992 utfördes ännu en undersökning inom kvarteret Valplatsen som resulterade i 52 anläggningar, varav flertalet var härdar. Bland anläggningarna framkom även fyra stolphål, som bildade två par och som möjligen kan ha ingått i en byggnad. De var kraftiga och stenskodda och kan ha burit upp taket till ett hus. Detta var den första möjliga huslämningen som påträffats inom området (Haltiner Nordström 1993). Ytterligare undersökningar genomfördes i kvarteret Elektronen 1999 och Förutom ett härdområde framkom även tre förmodade hyddbottnar och ett långhus (Borg muntlig uppgift). Anläggningarna daterades till perioden 600 f.kr. 500 e.kr., med tonvikt på århundradena närmast före Kristi födelse. Majoriteten av härdarna var runda och ovala, och enstaka av dem var rektangulära med rundade hörn. Fyndmaterialet var mycket magert, men i några anläggningar påträffades fragment av djurben, keramik eller bränd lera. Keramikbitarna analyserades av Keramiska forskningslaboratoriet i Lund och visade sig komma från mycket stora kärl. Fosfatanalyser av härdarna antyder att de använts för matlagning i stor skala (Hylén rapportmanus). Härdarna vid Elektronen har satts i samband med relationen till det omgivande landskapet. De har legat på en platå riktad mot Vättern och varit exponerade i landskapet. Möjligen har de varit en del av en tillfällig mötesplats under äldre järnålder, en plats för sociala sammankomster. Dateringarna sammanfaller med vissa omvälvande samhällsomdaningar som förändrade ägostrukturer, där privatägd mark kom att få allt större betydelse. Möjligen kan härdområdenas användning och rumsliga placering kopplas till sådana större övergripande samhällsfenomen (Hylén 2002). figur 3. Återstoden av härden A439. figur 4. Härden A366 i plan. Resultat Område 1 Område 1 låg i den västra delen av Valplatsen och sluttade mot norr. Det framkom snart att platsen hade använts som sopupplag och att den var fylld av både ovan mark synlig bråte och nedgrävt skräp, exempelvis eternitplattor. Marken var dessutom mycket vattenmättad och stora delar av undersökningsområdet utgick. I de sju schakt som togs upp påträffades endast en anläggning, härden A439. Den var fragmentariskt bevarad, 0,5 x 0,63 meter stor och

10 8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 0,03 meter djup. Trämaterialet bestod av lönn (bilaga 2) och den kunde dateras till andra hälften av romersk järnålder, e.kr. (bilaga 3). Inga fynd påträffades. Område 2 Område 2, som låg inom ytans sydöstra del, var inte lika nedskräpat som område 1, men hade samma vattenmättade karaktär. Förutom två mycket diffusa fläckar som fick utgå påträffades en härd, A366. Den var bättre bevarad än A439 och var 1,65 x 1,2 meter stor, cirka 0,05 meter djup och oregelbundet oval. Trämaterialet utgjordes av ask, hassel, rönn och näver (bilaga 2). Härden kunde dateras till e.kr. (bilaga 3). Inte heller här påträffades några fynd. Slutsats De anläggningar som framkom anknyter tidsmässigt till tidigare undersökningar i området och kan relateras till de aktiviteter som ägt rum i området under äldre järnålder. Inga spår av vare sig äldre faser på platsen eller av huslämningar kunde konstateras. Eftersom endast två anläggningar framkom i området ansågs det inte befogat att ytterligare försöka funktionsbestämma anläggningarna. Några lipidanalyser av härdarna gjordes därför inte. Sammanfattning Med anledning av att Jönköpings kommun avser att använda marken inom Valplatsen 5 till industritomt har Jönköpings läns museum under en vecka i september år 2008 utfört en utökad arkeologisk förundersökning genom sökschaktsgrävning. Delar av ytan förundersöktes redan år 1990, men då lämnades stora ytor utan åtgärd och det är dessa två ytor om sammanlagt kvadratmeter som nu var föremål för aktuell undersökning. Trots att det tidigare påträffats ett flertal härdar i området framkom endast två stycken under aktuell undersökning. Härdarna har brukats ca e.kr., och hör alltså till romersk järnålder. Åtgärdsförslag Då det endast påträffades två identifierbara anläggningar i form av härdar bedömdes platsens arkeologiska potential vara låg och inga vidare arkeologiska undersökningar anses motiverade. Länsstyrelsen fattar beslut i ärendet.

11 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 9 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /08 Beställare: Jönköpings kommun, Tekniska kontoret Fält- och rapportansvarig: christina Helander Fältpersonal: Jenny Ameziane och Christina Helander Teknisk inmätning: christina Helander Fältarbetstid: Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken: Hakarps socken Fastighetsbeteckning: Valplatsen 5 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Huskvarna 7E 1b Koordinater: X: , Y: Undersökningsyta: kvadratmeter Fornlämningsnummer: RAÄ 100 Fornlämningstyp: Härdar Tidsperiod: Romersk järnålder Tidigare undersökningar: /90 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

12 10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 Referenser Tryckta källor Haltiner Nordström, S Arkeologisk undersökning. Kv Valplatsen 5. Hakarp sn. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 1993:17. Jönköping. Haltiner Nordström, S Arkeologisk undersökning. Härdar i kvarteret Positronen. Hakarp sn. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2007:07. Jönköping. Hylén, H Ett brinnande intresse för sammanhang. Några tankar kring tolkningar av härdområden från äldre järnålder i norra Småland. Tidskrift 2/2002. s Jansson, K Antikvarisk kontroll. Kv. Valplatsen och Kv. Positronen. Hakarp sn. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 1991:2. Jönköping. Jansson, K Arkeologisk undersökning. Kv. Elektronen. Hakarp sn. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 1992:5. Jönköping. Jönköpings-Posten Nordström, M Eldhärdsgåtans lösning, Det nära förflutna. Småländska kulturbilder Jönköping. s Pagoldh, M Förundersökning av Valplatsen 5. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 1991:31. Jönköping. Smålands Folkblad , Otryckta källor Hylén, H. Rapportmanus. Ett härdområde från äldre järnålder samt skilda anläggningar från sten- och bronsålder. Undersökning av del av fornlämning nr 98 inför utbyggnad av industriområde vid kvarteret Elektronen. Hakarps sn, Jönköpings kn. Muntliga uppgifter Borg, J Antikvarie vid Jönköpings läns museum. Arkiv Jönköpings läns museums (JLM) arkiv. Jönköping.

13 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 11 Figurförteckning Figur 1. Digitala fastighetskartan 4 Figur 2. Vattenfyllt schakt 6 Figur 3. Härd A439 7 Figur 4. Härd A366 7

14

15 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 BILAGA 1 Område 1 A439 Område 2 A366 Undersökningsområdet från år 1990 (Pagoldh 1991:31) rektifierat mot undersökningsområdet år 2008 som är markerat med blått. Skala: 1:2000. Bearbetning: Christina Helander.

16

17 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 BILAGA 2 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0862 Vedartsanalyser på material från Jönköpings län, Hakarp sn Raä 100 Valplatsen 5. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: vedlab@telia.com

18 BILAGA 2 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Jönköpings län, Hakarp sn Raä 100 Valplatsen 5. Uppdragsgivare: Christina Helander/Jönköpings läns museum Arbetet omfattar två prov från en förundersökning av ett större härdområde. Tidigare undersökningar har visat att dateringen i huvudsak ligger i järnålder även om det även förekommit mesolitiskt inslag. Undersökningsområdet är mycket sankt och blött. De två proverna har torkats före analys. Provet från A 439 innehåller kol av lönn medan A 366 innehåller en blandning av kol från ask, hassel och rönn eller oxel samt en del obestämbar bark eller näver. Ur båda proverna gick det att plocka material som med tanke på egenålder lämpar sig bra för datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat Härd 62.5g 2.5g 17 bitar 17 bitar lönn Lönn 303mg Övrigt Härd 1.3g 14 bitar 3 bitar ask 6 bitar hassel 1 bit rönn/oxel 4 bitar bark/näver Hassel 61mg Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Ask Fraxinus excelsior 250 år Näringsrik jord, solig växtplats. Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. Hassel Lönn Sorbus Rönn Oxel Corylus avellana Acer platanoides Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 150 år 120 år Frisk mullrik mark. Mest som inslag i annan skog och i gläntor och skogsbryn. Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Hård seg och lätt ved. Finsnickerier, räfsskaft, bränsle Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor Vanligt träd på lövängar Invandrade med ekblandskogen ca 4000 fkr. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.

19 ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:91 BILAGA 3

20 BILAGA 3

21

22 På höjderna invid Sandagymnasiet i Huskvarna, med vid utsikt över Vättern, låg under äldre järnålder flera områden med härdar. Varför anlades de just här? Vad användes de till? Var de från olika tider? De senaste åren har flera av dem undersökts. Genom olika analysmetoder har vi försökt att komma närmare härdarnas funktion. Hösten 2008 undersöktes inom kvarteret Valplatsen 5 en mindre del av detta område. Syftet var att söka nya vägar till förståelsen av platsen. Resultatet visade dock att just här verkar man inte ha anlagt härdar i någon större skala. Arkeologisk rapport 2008:91 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM