. M Uppdragsarkeologi AB B

Transkript

1 C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3 3

4 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför nybyggnation av vindkraftverk inom fastigheten Maglarp 14:5, RAÄ 10 och 14, Trelleborgs kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Fältarbetet genomfördes den 4:e december Uppdragsgivare var Hans Andersson. Schaktningsövervakningen omfattade ett fundament för vindkraftverket samt en ledning till fastigheten. Fundamentet och den östra delen av ledningsschaktet är belägna inom fornlämningen RAÄ 10, en boplats daterad till stenålder-medeltid. Nordvästra delen av ledningsschaktet är beläget inom RAÄ 14, en bytomt daterad till medeltidnyare tid. Fig. 1. Aktuell socken för förundersökningen, Maglarps socken, visas med rött. bestod av två keramikskärvor, två fragment av bränd flinta, en flintskrapa, animaliska ben, tegel samt tre järnföremål. Kulturlager och anläggningar påträffades inom fem schakt av sex. Fyndmaterialet Fig. 2. Platsen för förundersökningen är markerad med röd ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:

5 Vindkraftsverkets fundament är 4,5x4,5 meter stort och 2,2 meter djupt. Ledningsschaktet till fastigheten cirka 300 meter långt och 0,8 meter djupt. Det äldsta skriftliga belägget är enligt FMIS Magletorp och Maklatorp från år Exploateringsområdet är beläget strax sydöst och öst om Maglarps gamla kyrka. Från kyrkan är det fågelvägen 2,2 kilometer till havet och Stavstenudden. Albäcken rinner öster och sydöst om fastigheten. Området används idag som åkermark och är beläget i en sydsluttning med mindre höjdlägen. Jordarten är varierad men lätta och sandiga jordar dominerar. Inom förundersökningsområdet finns isälvssediment, lerig sandig-siltig morän, grusig svallsediment samt lerig sandig morän. Östra delen av undersökningsområdet är av den sandiga jordtypen medan det nordvästra består av lerig sandig morän. I Maglarp socken finns ett stort antal fornlämningar registrerade. Inom den östra delen av socknen har flera arkeologiska undersökningar utförts. Fornlämningarna har påträffats främst vid odling men även i samband med vägbyggen. I västra delen av socknen är bilden mer oklar eftersom exploateringsundersökningar inte utförts här (Jacobsson 2008). Ett fåtal fynd, främst av flinta, har påträffats i området. Fig. 3. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan från Platsen för förundersökningen är markerad med röd ring. Skala 1:

6 Fig. 4. Vindkraftverkets fundamentet och ledning till fastigheten är markerade med ljusblått. Fornlämningar, fyndplatser, fyndsamlingar visas med rött raster eller röd prick. Berörda och närliggande fornlämningar har beteckning. Utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1: Två fornlämningar berörs av aktuell exploatering, RAÄ 10 och RAÄ 14. RAÄ 10 En boplats daterad till stenålder-medeltid. Fornlämningen är belägen på en höjd i nordvästlig-sydöstlig riktning. RAÄ 10 har sin högsta punkt i norr och nordväst och sluttar sedan mot sydöst. Fornlämningens utbredning är oklar enligt FMIS. År 1937 gjordes tre provgrävningar strax öster om bostadshuset. Man påträffade då skörbränd sten, lerklining, urnebitar, ett islägg, krukrester, djurben och järnföremål. År 1938 utfördes ytterligare en provgrävning på ett 50 kvadratmeter stort område öster om bostadshuset. Huset är beläget öster om fastighetens markväg. Två kulturlager bestående av svart jord observerades. Dessa innehöll anhopningar av sten, lerbäddar och ett stort antal föremål. I alven, bestående av grus, påträffades ett stort antal stolphål. Fynden bestod av keramik, benföremål, hornkammar, en vävkam, en glaspärla, sländtrissor, en järnkniv samt ett silvermynt präglat för Valdemar I, En särskild utredning utfördes sydöst om fornlämningen under år 2009 och 22 gropar och sju stolphål observerades. Anläggningarna tolkades som tillhörande utkanterna av boplatserna RAÄ 10 och 11. Vid en förundersökning utförd år 2011 kunde dessa lämningar inte återfinnas. Fyra oklara stolphål registrerades under eget RAÄ nummer, Maglarp 61. Anton Jakobsson, Albäcksborg, har samlat in cirka föremål inom området under perioden 1922 till 1970-talet. Fynden består av flint-, sten-, keramik-, ben-, och metallföremål. De är registrerade som RAÄ 34 i FMIS och är daterade till mesolitikum, neolitikum, medeltid samt är av bronsålder-, järnålderskaraktär. Fynden har påträffats inom hela gårdens ägor men 6

7 mängden var som störst kring själva gården där tre koncentrationen finns registrerade, RAÄ 6, 10 och 11. Bland fynden finns cirka 60 välarbetade och vackra föremål. På gården har även påträffats redskap och föremål med anknytning till jordbruk och bondhem under 1800-talet. Samlingen förvaras av Hans Andersson, Albäcksborg. Inom fastigheten finns också en löst liggande väghållningssten, RAÄ 34:2, med inskriptionen NHS \ M \ No36. RAÄ 14 En bytomt som mäter cirka 550x meter i nord-sydlig riktning. Fornlämningen är inmätt enligt storskifteskarta Inom bytomten fanns då 23 gårdar och cirka 20 gatehus. År 1570 hade Maglarp 28 gårdar och var skiftade i 13 bol (FMIS). Fornlämningen är delundersökt. År 1974 utfördes en undersökning i samband med nedläggning av en 250 meter lång telekabel. Tre lager observerades under matjorden. Inga lämningar påträffades i det övre lagret men det härrör troligen från talet enligt FMIS. I det mittersta lagret observerades ett fåtal rödgodsskärvor av yngre typ, daterade till tal. Det äldsta lagret innehöll djurben, enstaka järnfragment, ett fragmentariskt bryne samt keramik av vendiskt svartgods och en skärva äldre rödgods. Lagret har daterats till äldre medeltid-1200-tal. I samband med VA-installation genomfördes en arkeologisk förundersökning I schakten framkom två kulturlager, fyra gropar och en stenläggning. Stenläggningen sammanfaller med gårdsläggningen från Yngre rödgods och enstaka djurben observerades. År 2005 utfördes en förundersökning intill Maglarp gamla kyrkas norra och östra kyrkogårdsmur. Invid den norra muren framkom inget av antikvariskt intresse. I två schakt belägna längs med den östra muren påträffades ett gulgrått lerblandat kulturlager samt rester av en byggnad. Fyndmaterialet bestod av yngre rödgods samt ett stycke av en dekorerad kamskena, daterade till tal. Vid en särskild utredning utförd år 2006 påträffades en stor mängd diken öster om E6:an och strax utanför bytomtens västra och södra gräns. Möjligen är dessa odlings- och gränsdiken som tillhört bytomten. Inom RAÄ 14 finns en fyndplats, RAÄ 60, samt en fyndsamling, RAÄ 31, registrerade. I den sydvästra delen finns också en kvarn, RAÄ 28, daterad till medeltid-nyare tid. Kvarnen rasade Länsstyrelsen bedömde att en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning av markarbetena skulle vara tillfyllest. Undersökningen syftade till att följa schaktningsarbetet inför nybyggnation av ett vindkraftverk och dokumentera eventuella lämningar. Resultatet från utredningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning. Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning med grävmaskin i samband med schaktning för vindkraftverkets fundament och tillhörande ledning. Schakten dokumenterades i plan i skala 1:50 och mättes in med GPS. Undersökta anläggningar dokumenterades i sektion i skala 1:20. En genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar och äldre kartmaterial som Laga delning 1773, Enskifteskartan 1808, Skånska Rekognosceringskartan , Generalstabskartan 1864, Ekonomiska kartan 1868, Häradsekonomiska kartan , Arrhenius fosfatkarta , Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS har utförts. 7

8 Inför uppförandet av vindkraftverket grävdes sex ledningsschakt, schakt 1-6, samt ett fundament, schakt 7. Schakt 1-6 uppmäter sammanlagt 120 löpmeter och fundamentet 4,5x4,5 meter. Inom sex schakt påträffades anläggningar med god bevaringsgrad se fig. 6 och fig. 11. Matjorden är mellan 0,20-0,35 meter djup och består av mörkbrun sandig humus med inslag av småsten. Schakt 1 Terrängen vid schakt 1-3 samt schakt 7 är inte optimal för bosättning eftersom denna del av exploateringsområdet är belägen precis nedanför ett höjdläge. Där höjdläget avtar fortsätter en sydöstsluttning. Schakt 1 är 22,5 löpmeter i öst-västlig riktning. I början användes en 0,5 meter bred grävskopa men jorden är mycket sandig och schaktet rasade in. I och med detta användes istället en 1,7 meter bred skopa. Inom schaktet observerades tre kulturlager. Lager 1 bestod av mörkgrå sand, lager 2 av mörkbrun sand och lager 3 av mörkgrå sand. Sektionernas stratigrafi visade att lager 1 var yngst och lager 3 var äldst. I schaktet påträffades sex stolphål, två stolphålsrader och två diken. Dikena var av sentida karaktär. Stolphålsraderna var 4,5 respektive 3 meter långa. Enskilda stolphål kunde inte urskiljas eftersom stolparna överlappade varandra. Anläggningarna var av förhistorisk karaktär och framkom under det äldsta lagret, lager 3, nedgrävda i alven. Konstruktioner kunde inte identifieras i schaktet. Matjorden var 0,2 meter djup och alven bestod av gulbrun sand. Schakt 2 Schaktet uppmäter tio meter och är beläget i öst-västlig riktning. I schaktet påträffades två gropar, en sentida nedgrävning samt en möjlig grop. Den sistnämnda anläggningen är osäker på grund av den sentida nedgrävningen som kan ha tillkommit i samband med anläggning av avlopp. Groparna kan ha varit del av ett gropsystem. Den större gropen fortsätter in under schaktkanten i norr och endast cirka hälften av den var synlig i schaktet. En fjärdedel av anläggningens totala storlek grävdes ut med maskin och innehållet undersöktes med spade. Gropen var 1,4 meter djup och bestod av fem lager, fyra av dessa var separerade av tunna strimlor av gul sand. Detta tyder på att gropen legat öppen under en lång tid. Matjorden var 0,2 meter djup i schaktet. Lager 1 och 2 påträffades även här och var 0,20 respektive 0,25 meter tjocka. Alven bestod av ljusgrå grusig sand. Schakt 3 Schakt 3 var 12 meter långt och innehöll inget av antikvariskt interesse. Matjorden var 0,16 meter tjock och alven bestod av gul sand. En naturlig svacka påträffades inom schaktet. Schakt 4 Schakt 4 uppmäter 19,5 löpmeter och är beläget invid ett bostadshus sydöst om Maglarps gamla kyrka. Kyrkan är uppförd på den högsta punkten i landskapet. Schakt 4 är förundersökningens högst belägna schakt. Terrängen sluttar mot söder och sydöst och har mindre förhöjningar. Schakt 5-6 förlades till förhöjningar inom samma sluttning. Inom schaktet observerades ett lager, en grop samt elva stolphål. Lagret bestod av mörkgrå sand. Minst två brukningsfaser/ tidsperioder observerades. Sju stolphål framkom i lagret och fyra i alven. Stolphålen i lagret innehöll en högre mängd träkol än övriga. Lagret bestod av mörkgrå sand och alven av gulbrun sand innehållande sten. Gropen innehöll skörbränd sten, träkol, fragment av brända ben, ben från ett kadaver, ett flintavslag som använts som skrapa samt två keramikskärvor påträffades. 8

9 Fig. 6. Resultatet efter den arkeologiska förundersökningen inlagd på utdrag ur Fastighetskartan. Fornlämningar visas med rött raster och röd kontur. Fyndplatser är markerade med röda punkter. Skala 1: Keramikskärvorna var av typen svartgods och kan dateras till tal (Brorsson 2002). En av skärvorna är ornerad med linjedekor. Lagret var 0,4 meter djupt och matjorden bestod av mörkbrun sandig jord. Schakt 5 Schaktet var 32,5 meter långt i nordvästligsydöstlig riktning. I schaktet påträffades ett lager, sex stolphål, en härdbotten, två gropar samt ytterligare en möjlig grop. Fyra sentida diken och nedgrävningar för kabel fanns inom schaktet. En av dessa överlappade den möjliga gropen som skadats av denna. Konstruktioner kunde inte urskiljas. Inga fynd påträffades och anläggningarnas datering är okänd. Schakt 6 Schaktet är cirka 17 meter långt och förlades i nordvästlig-sydöstlig riktning. Inom schaktet påträffades ett lager, nio diken och en grop. Åtta av dikena tillhör troligen ett dikessystem. De är belägna i nordvästligsydöstlig riktning. En stor mängd diken påträffades öster om E6:an samt utanför bytomtens västra och södra gräns vid en särskild utredning Dikena tolkades då som möjliga odlings och gränsdiken som eventuellt ska ses som tillhörande bytomten. Troligen har dikena i schakt 6 samma/ liknande funktion. 9

10 Fig. 8. Fotot visar schakt 1-3, inom och väster om RAÄ 10. Exploateringsområdet är beläget nedanför en höjd, i en sydöstsluttning. Foto mot väst. Fig. 7. Fotot visar lämningar i schakt 1. I förgrunden syns en modern nedgrävning. I mitten av bilden ses stolphål samt en stolphålsrad. Förundersökningen utfördes en snöig dag i december Foto mot öst. 10

11 Fig. 9. Foto visar en grop som påträffades i schakt 2. Den har legat öppen och lager med gul sand har bildats. Foto mot norr. Fig. 10. Fotot visar ett kadaver, cirka 0,45x0,4 meter, i en grop belägen i schakt 4. Gropen var 2,7x1,7 meter men fortsatte utanför schaktet. En rand med ökad mängd träkol kunde ses runt gropen som bestod av mörkgrå brun sand. Foto mot nordöst. 11

12 Ett dike, i nord-sydlig riktning, skiljde sig från de övriga. Detta är troligen ej samtida med övriga diken i schaktet. En grop skars av detta dike. Inga fynd påträffades i schaktet. Matjorden bestod av mörkbrun sandig humus och var 0,2 meter tjock. Schakt 7 Schaktet var 4,5x4,5 meter stort. Inom fundamentet observerades en liknande lagerföljd som i schakt 1-3. Lager 1 påträffades på ett djup av 0,15-0,25 meter, lager 2 på 0,25-0,40 meter och lager 3 på 0,40-0,60 meter. Under lager 3 observerades två kokgropar och två stolphål nedgrävda i alven. Anläggningarna var av förhistorisk karaktär. På ett djup av 0,4 meter metalldetekterades området. En spik, ett nithuvud och ett obestämbart järnföremål påträffades. Matjorden är 0,2 meter djup. Alven påträffades på ett djup av cirka 0,6 meter och består av gulbrun och vit sand. Inom fornlämningarna RAÄ 10 och RAÄ 14 finns rikligt med lämningar från förhistorisk och historisk tid. Historiska kartor från 1700-tal till tidigt 1800-tal visar att det funnits bebyggelse sydöst om Maglarps gamla kyrka, inom bytomten RAÄ 14. På Generalstabskartan 1864 är denna bebyggelse inte längre i bruk. Under aktuell schaktningsövervakning fanns inga spår av ovan nämnda bebyggelse i den del av ledningssträckan som är belägen inom och utanför bytomten. Ett kulturlager observerades under förundersökningstillfället i schakt 4-6. Ett mindre antal stolphål påträffades i detta. Detta finns sedan tidigare registrerat i FMIS och fick då en trolig datering till 1700-tal. Anläggningarna som påträffades inom RAÄ 14, schakt 4 och 5, bestod av gropar och stolphål. Dessa bildade inga konstruktioner. Inom schakt 6 påträffades flera diken. Dikena kan ha tillhört ett större system av gräns och odlingsdiken som påträffats vid tidigare undersökningar i och kring bytomten. Inom RAÄ 14, schakt 4, påträffades två keramik skärvor av typen svartgods. Svartgods dateras till tal. Förundersökningen visar också att lämningar finns inom undersökt del av RAÄ 10 och utanför dess nuvarande västra gräns. Tre kulturlager observerades. Dessa liknar dem som tidigare påträffats inom fornlämningen. Under dem påträffades anläggningar nedgrävda i alven. Anläggningarna bestod av stolphål, stolphålsrader, kokgropar och gropar. Inga tydliga konstruktioner kunde urskiljas på grund av schaktens ringa bredd. Stolphålsraderna kan ha varit del av inhägnader eller mindre byggnader. De var belägna i öst-västlig riktning. Anläggningarna var av förhistorisk karaktär. Luhmnr: Nr Läge Material och typ Anmärkning 1 S4, grop Keramik, svartgods tal 2 S4, grop Keramik, svartgods tal 3 S4, grop Flinta Möjlig skrapa, bruksretusch 12

13 Inga fortsatta åtgärder rekommenderas inom exploateringsområdet. Hög den 28:e februari 2013 Sofie Ekstrand Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan Lantmäteriet Ekonomiska kartan 1868 Enskifteskarta 1808 Fastighetskartan 61D 3hN Maglarp Generalstabskartan 1864 Häradsekonomiska kartan Laga delning 1773 Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Jacobsson, B Maglarp 24:2. Skåne, Maglarps socken, Maglarp 24:2, Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 2004:2. Lund. Brorsson, T Tidig medeltid Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer. Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Lund, Keramiska forskningslaboratoriet. Fig. 10. Fotot visar diken som möjligen har ingått i ett odlings och gräns-system tillhörande bytomten RAÄ 14. Foto mot sydväst. 13

14 Länsstyrelsens diarienummer: Eget diarienummer: Trakt/kvarter/fastighet: Maglarp 14:5 Socken eller stad/sn-nummer: Maglarp/1305 Kommun: Trelleborgs Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 10 och 14 Typ av exploatering: Vindkraftverk Uppdragsgivare: Hans Andersson Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Sofie Ekstrand Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 61D 3hN Maglarp Koordinater: E , N Koordinatsystem: SWEREF 99 Fältarbetsperiod: Arkeolog: 8 timmar Maskin: Exploatören tillhandahöll maskin Exploateringsyta: 4,5x4,5 meter meter Undersökt yta: 225 m 2 Schaktmeter: 4,5x4,5 meter löpmeter Summa faktisk: Summa beräknad: SEK Löpande räkning Fyndmaterial, förvaring m.m.: I väntan på fyndfördelningsbeslut förvaras fynden hos CMB Uppdragsarkeologi AB Luhmnr: Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 14

15