Översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort

Transkript

1 Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Siv Sjödin Översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort Det konstateras att det råder en trångboddhet i Vallaskolan och tendensen är att elevantalet ökar, vilket kan påverka såväl den elevsociala situationen som möjligheten att vara flexibel i den pedagogiska verksamheten. Kommunstyrelsen har gett förvaltningen uppdraget att utreda möjligheten att etablera ytterligare en högstadieskola i Sollefteå tätort. Av beslutet framgår att översynen skulle kunna innefatta en utredning av hela Vallaskolan 4-9 i syfte att finna den bästa lösningen för elever och personal vid skolan. Förvaltningen har utgått från ett antal förutsättningar såsom elevunderlag, ökad måluppfyllelse, trygghet och studiero, valmöjlighet, möjlighet att rekrytera, likvärdighet, skolskjuts och lokaler. Skolledningens och personalens risk- och konsekvensbedömningar gällande de olika alternativen, inkomna synpunkter från eleverna samt en sammanställning av de medborgardialoger som genomförts bifogas utredningen. Tre alternativ De alternativ som utreds är 1. Två högstadier i tätorten 2. Flytt av mellanstadiet från Vallaskolan 3. Inga ändringar I utredningen belyses även förutsättningarna för ett högstadium i Långsele. Nuvarande skolorganisation i tätorten I tätorten Sollefteå finns idag tre F-3 skolor, Lillänget, Prästbordet och Rödsta skolor. Tätortens tre F-3 skolor tillhörde, fram till och med våren 2015, Vallaskolans geografiska upptagningsområde från och med årkurs 4. Med anledning av ett ökande elevantal i Vallaskolan årskurs 4-6, och därmed ett ökande antal elever totalt i årskurs 4-9, förändrades upptagningsområdet i tätorten gällande övergången för årskurs 3 till årskurs 4 från höstterminsstart Eleverna från Rödsta skola, årskurs 3, tillhör därmed Nipanskolans geografiska upptagningsområde från årskurs 4 från och med hösten Det påverkar dock inte situationen i årskurs 7-9.

2 Vallaskolans högstadium tar emot elever i årskurs 7 från den egna enheten (4-6) samt från Kalknäs, Nipan, Öhn, Resele, Långsele och Helgum. Samtliga nämnda skolor ingår därmed i Vallaskolans geografiska upptagningsområde från och med årskurs 7. Det geografiska upptagningsområdet garanterar eleverna en plats i skolan. Vårdnadshavare kan alltid välja en annan skola och eleven tas då emot i en skola, utanför det geografiska upptagningsområdet, i mån av plats. I tätorten finns idag en högstadieskola. Det totala antalet grundskoleelever, på kommun- och skolnivå med en framskrivning om sju år, presenteras årligen vid två tillfällen; 15 februari och 15 september. Elevantalet i grundskolan har ökat. Innevarande läsår är det 2114 elever i grundskolan vilket överträffar tidigare prognoser. I nu gällande prognos för de närmaste sju åren ses ett fortsatt stabilt läge. I statistiken redovisas, från och med förskoleklass 2017/2018 och sex år framåt, med utökning om en årskull per år, en preliminär statistik med anledning av att enbart folkbokförda elever finns med i redovisat elevantal. Erfarenheten är att det tillkommer ett betydande antal elever per årskurs. Därutöver konstateras att det är en fortsatt ökning av barnantalet i förskolorna. Barnantalet är som högst i maj och juni årligen. Det rekordhöga barnantalet för maj månad 2016 tangeras redan i mars månad Förutsättningar Förvaltningen har utgått utifrån följande förutsättningar i översynen av högstadieorganisationen i tätorten; Elevunderlag Ökad måluppfyllelse Trygghet och studiero Valmöjlighet Möjlighet att rekrytera Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Likvärdighet Geografiskt upptagningsområde Skolskjuts Lokaler Varje rubrik beskrivs inledningsvis generellt och därefter efter vart och ett av de tre förslagen.

3 Elevunderlag En förutsättning för att det ska etableras ytterligare en högstadieskola i Sollefteå tätort är att det finns ett elevunderlag som ger förutsättningar för heltid lärartjänst, undervisande i ämne/ämneskombinationer/stadier. Det elevunderlag som finns är, numerärt, underlag för ytterligare en högstadieskola. Det underbyggs med att det behöver vara enheter med minst treparallelligt högstadium, det vill säga minst tre klasser, med ca elever/klass, i varje årgång 7-9 för att vara självbärande i tillräckligt hög omfattning. Ökad måluppfyllelse Sollefteå kommuns skolor har generellt låga resultat vilket även tydliggjorts i Skolinspektionens rapport efter den regelbundna tillsynen som genomfördes De låga resultaten var även anledningen till att skolhuvudmannen erbjöds möjlighet att ingå som i en av tolv pilotkommuner i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola. I den process som framtagits i samarbete mellan rektorer, verksamhetschef, kvalitet- och utvecklingschef och Skolverket har processades tre områden fram; Nyanländas lärande Det kompensatoriska uppdraget (med särskilt fokus på pojkars resultat) Fullgörande av skolplikt Inom varje område har genomförts ett antal insatser, för lärare, rektorer och elevhälsa, i syfte att öka måluppfyllelsen. Insatserna har genomförts under 2016, samt till viss under första halvåret 2017 för att därefter arbetas vidare med i egen regi, följas upp och utvecklas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet har genomförts i samtliga skolor och kommer även fortsättningsvis att ha flertalet insatser som gäller för alla lärare/rektorer samt för olika konstellationer både professionsvis och skolvis i syfte att öka måluppfyllelsen. De senaste åren har fler elever i de lägre årskurserna nått målen i högre utsträckning och våren 2016 kunde även konstateras att måluppfyllelsen ökat i årskurs 9 vilket medförde att fler elever var behöriga till gymnasiet. Måluppfyllelsen behöver dock öka i betydande grad. Kvalitetsplan Skolhuvudmannen har beslutat om Kvalitetsplan med prioriterade områden för de kommande två åren. Planen utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, de utbildningssatsningar som genomförs och resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet på skol- och huvudmannanivå. Kvalitetsplanen revideras årligen och antas därefter för nästkommande två år.

4 Kvalitetsplanens tre prioriterade områden är Ökad måluppfyllelse Pedagogiskt ledarskap (rektorer och lärare) Trygghet och studiero Det är även utifrån den Kvalitetsplanen som utskottet Unga och lärande, två gånger per år, möter varje enskild rektor och förskolechef i dialog för att fokusera på rektors/ förskolechefs ledarskap, verksamhetens måluppfyllelse och trygghet och studiero. Kvalitetsdialogerna, som genomförs under hösten tar ansats i förbättringsåtgärder från tidigare år, föregående läsårs resultat och de förbättringsområden som ska genomföras under innevarande läsår. En överenskommelse upprättas som följs upp under våren i ledningsdialog med rektor/förskolechef. Övrig uppföljning sker, i olika intervall över året, utifrån det systematiska kvalitetsarbetets rutin och årshjul. Allt för ökad måluppfyllelse. Trygghet och studiero, Vallaskolan Vid den senaste skolinspektionen riktades kritik till Vallaskolan gällande trygghet och studiero. Åtgärder har vidtagits och det påtalas såväl från Vallaskolans ledning som de kuratorer från centrala elevhälsan som i huvudsak tjänstgör vid Vallaskolan, att elevernas upplevda trygghet har ökat. En ny mätning av elevernas upplevda trygghet och studiero gjordes under hösten Resultatet har redovisats utskott och kommunstyrelse vid tidpunkt för yttrandet till Skolinspektionen. Skolinspektionen återkommer på en uppföljande inspektion i augusti månad Vallaskolan har, utifrån beslut i kommunstyrelsen , 151, tilldelats finansiering för ytterligare två elevvärdar och en integrationspedagog till skolan. Totalt är det fem elevvärdar anställda läsåret 2016/2017 som ingår i såväl arbetslaget som i trygghetsteamet och kan ha kontakt med elev och vårdnadshavare vid elevs frånvaro. Därutöver finns fyra personer anställda för att stödja nyanlända elever. Tilldelning av medel har även gällt den fysiska rastmiljön, vilket har verkställts under hösten i syfte att skapa fler mötesplatser och bidra till en lugnare rastmiljö. Elever erbjuds även läxhjälp efter ordinarie lektioners slut. Vallaskolans kuratorerna påtalar, i en skrivelse till skolhuvudmannen, vikten av plats där eleverna kan få lugn och ro för återhämtning. Det är viktig för alla elever men till större del för eleverna på mellanstadiet där trångboddheten i de allmänna utrymmena, enligt kuratorerna, upplevs större för mellanstadieeleverna. Anpassning som hittills är gjorda, utifrån tilldelade medel, är åtgärder i rasthallen som i huvudsak nyttjas av högstadiets elever.

5 Valmöjlighet Varje skola har ett geografiskt upptagningsområde som garanterar eleven plats i en nära skola. Vårdnadshavare kan alltid välja en annan skola för sitt barn och eleven tas då emot i en skola, utanför det geografiska upptagningsområdet, i mån av plats. Valmöjlighet kan även innebära att en elev som går i en skola, av olika skäl, kan ha behov av att byta skola. I dagsläget är det möjligt att byta skola i tätorten för elev i förskoleklass till och med årskurs 6. För elever i årskurs 7-9 finns inget alternativ i närområdet. Möjligheten finns dock för eleven att gå i högstadiet i Ramsele eller Junsele. Möjlighet att rekrytera Inledningsvis kan konstateras att det - nationellt sett - är brist på utbildade, behöriga och legitimerade lärare. Sollefteå är inget undantag. För att öka andelen behöriga lärare har rektorer och förskolechef, inför hösten 2016, haft uppdraget att erbjuda lärare, med få poäng kvar till examen, möjlighet att läsa inom ramen för de förutsättningar som kunnat ges från arbetsgivaren. Rektorer och förskolechefer har även att aktivt uppmärksamma, följa vikariers ledarskap i klassrum och i förskoleverksamhet och entusiasmera vikarier att söka lärarutbildning. Förvaltningen konstaterar att det hösten 2016 är en ökning av lärarstudenter från Sollefteå vid våra närmaste lärosäten. Den redan etablerade kontakten med lärarutbildningarna vid Mittuniversitetet förstärks genom att Sollefteå kommun från hösten 2017 ingår i Övningsskoleprojektet och att avtal även finns med nya Mittuniversitetets nya ämneslärarutbildning. Det har under läsåret tecknats avtal med Umeå universitet gällande verksamhetförlagd utbildning, det vill säga att även studenter från Umeå universitet kan göra sin praktik i Sollefteå. För en mer betydligt mer aktiv rekrytering har lärare och rektorer/förskolechefer, i förskola till och med gymnasiet, de senaste åren representerat Sollefteå kommun vid universitetens pedagogdagar, såväl i Sundsvall som i Umeå. Pedagogdagen i Umeå den 6 april, gav ett stort gensvar från studenterna och kontakter etableras nu med skolor runt om i Sollefteå kommun. Fram till och med 2016 har universitet och kommunen genomfört gemensam information om lärarutbildningarna och vilka möjligheter det finns att få arbete inom förskola och skola i Sollefteå kommun. Detta kommer att återinföras och läggas in i det pågående arbetet med Rekrytering- och kompetensförsörjning, vilket redovisas kommunstyrelsen innan sommaren Utveckling av annonseringsprocesserna fortgår och annonsering görs även via sociala medier.

6 Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Sollefteå kommun har påbörjat en systematisk utveckling av skolornas lärmiljöer, det gäller såväl den pedagogiska undervisningsmiljön som den fysiska lärmiljön inomhus. I förskolorna och F-3 har även det påbörjats en upprustning och, till viss del, modernisering av utemiljön. En fortsatt utveckling av den pedagogiska lärmiljön, både inomhus och utomhus, är av yttersta vikt för en modern och ändamålsenlig skola i Sollefteå kommun. Likvärdighet Alla elever har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var eleven än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. En grund i likvärdighetsperspektivet är att i resursfördelningssystemet ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid beräkning av barn- och elevpeng till förskolor och skolor. Därutöver tilldelas tilläggsbelopp som fördelas utifrån särskilda skäl. Rätt resurser innebär även att sätta in rätt stöd och att skolan har skickliga lärare och rektorer. Att kunna mäta likvärdigheten är komplicerat och nationellt pågår olika utvecklingsinsatser för att stödja huvudmännen. Kommunens för- och grundskolor tar del av detta bland annat i form av Samverkan för bästa skola (grundskolan) samt genom olika statsbidrag med tillhörande utbildnings- och utvecklingsinsatser, bland annat gällande nyanländas lärande (grundskolan), digitalisering 2022 (samtliga skolformer) och förebyggande och hälsofrämjande skola (grundskolan). Under perioden för utredning av möjligheten att etablera ytterligare ett högstadium i Sollefteå tätort har det framförts farhågor att det inte blir likvärdiga organisationer med likvärdiga lärmiljöer. Det är av yttersta vikt att det vid verkställighet av beslut, utifrån upprättade risk- och konsekvensanalyser och framtagna handlingsplaner, säkerställs för en god pedagogisk kvalitet, att arbetsmiljömässiga hot om ohälsa undanröjs och att elever och personal ges de bästa förutsättningar och en likvärdighet när det gäller lärmiljöer och skolans inre organisation. Geografiskt upptagningsområde Det geografiska upptagningsområdet garanterar eleverna en plats på skolan men föräldrar kan alltid välja en annan skola och eleven tas emot i en skola, utanför det geografiska upptagningsområdet, i mån av plats. Det geografiska upptagningsområdet innebär även det område inom vilket skolan har skyldighet att bevaka att eleven uppfyller skolplikten.

7 Geografiska upptagningsområden behöver fastställas snarast efter att beslut fattats i ärendet. Flera alternativ kan vara möjliga ur ett elevantalsperspektiv. Skolskjuts De elever som inte bor i skolans närhet har rätt till skolskjuts i enlighet med gällande riktlinjer. Rätt till skolskjuts utgår ifrån elevens ålder och färdvägens längd. Kort beskrivning gällande förutsättningen för skolskjuts beskrivs under varje alternativ. Lokaler Det råder en trångboddhet i Vallaskolan vilket är en av utgångspunkterna till det görs en översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort. Möjliga lokaler och förutsättningar beskrivs i anslutning till respektive alternativ. Tre alternativ De alternativ som utreds är 1. Två högstadier i tätorten 2. Flytt av mellanstadiet från Vallaskolan 3. Inga ändringar I utredningen belyses även förutsättningarna för ett högstadium i Långsele.

8 Alternativ 1. Två högstadier i tätorten Elevunderlag Det finns, utifrån nu gällande prognoser, elevunderlag för två högstadier i tätorten. Ökad måluppfyllelse Utvecklingsarbetet, som genomförs i alla skolor, fortsätter och behöver bli än mer fokuserat på lärprocesser och relevant stöd till alla elever för ökad måluppfyllelse. De sista åren har måluppfyllelsen ökat i de lägre åren och våren 2016 kunde konstateras att måluppfyllelsen även ökat i årskurs 9 och fler elever var behöriga till gymnasiet. Dock konstateras att måluppfyllelsen behöver öka i betydande grad i hela kommunen. Trygghet och studiero Trygghet och studiero kan bero på antalet elever i skolan, men även på det arbete som genomförs när det gäller värdegrundsarbete, undervisningens kvalitet, elevinflytande med flera faktorer. Vid den senaste inspektionen har Skolinspektionen konstaterat att åtgärder behöver vidtagas vid Vallaskolan. Så har skett och återrapporter har skickats till Skolinspektionen vid två tillfällen under läsåret 2016/2017. Skolinspektionen kommer på en uppföljande inspektion under augusti månad Idag har skolan fem elevvärdar anställda varav två är anställda efter beslut av skolhuvudmannen i syfte att öka tryggheten och studieron vid skolan i dess nuvarande storlek. I beslutet tillfördes även medel för att förbättra rastmiljön, vilket verkställts med gott resultat. Med två högstadier kan det bli en lugnare miljö för elever och personal vilket, enligt riskoch konsekvensanalysen från Vallaskolan årskurs 7-9, kan skapa mindre stress och större närhet lärare och elever emellan. I risk- och konsekvensanalysen från Vallaskolan 4-6, tydliggörs trångboddheten och skolans nuvarande trånga och mörka korridorer samt dåligt anpassad skolgård som faktorer som kan skapa stor risk för oroliga och otrygga elever i och med att många elever måste samsas om samma ytor/redskap på rasterna. Möjlighet till större ytor i skolan skulle ge en positiv förändring. Valmöjlighet Om en elev behöver ett skolbyte från tätortens högstadieskola kan det, i dagsläget, ske genom att eleven åker till Ramsele eller Junsele. Med två skolor inom tätorten kan alternativ erbjudas för elever som behöver annan studiemiljö, såväl till Vallaskolan som till annan högstadieskola. Även i fortsättningen kan en samverkan mellan kommunens samtliga högstadieskolor ske.

9 Möjlighet att rekrytera Möjligheten att rekrytera har flera aspekter däribland att, som attraktiv arbetsgivare, erbjuda heltidstjänster i skolorna samt att det finns kollegor i såväl stadie som ämne. Att förändra skolstrukturen i Sollefteå tätort, behöver inte betyda någon försämring utifrån rekryteringsperspektivet. Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Tillgång till ändamålsenliga lektionssalar med möbler anpassade för modern undervisning, grupprum, elevuppehållsrum och skolbibliotek osv. behöver finnas i alla skolor. Vid en etablering av ytterligare ett högstadium behövs en översyn av lärmiljöerna vid båda enheterna såväl inomhus som utomhus. Likvärdighet Ett mer övergripande perspektiv på likvärdighet är beskrivet i inledningen. Utifrån alternativet två högstadieskolor i tätorten finns en uttalad oro i för att det ska bli en A och B-skola. Därför är det av största vikt att fokus läggs såväl den inre organisationen lärartäthet, behörigheter osv som lärmiljön och de fysiska och psykosociala förutsättningarna vid båda skolorna. Geografiskt upptagningsområde Det geografiska upptagningsområdet behöver fastställas för båda högstadieskolorna. Ett flertal alternativ är möjliga utifrån förutsättningarna att en självbärande högstadieskola ska inrymma minst tre klasser per årskurs i 7-9. Skolskjuts När det gäller skolskjuts till två högstadier, Vallaskolan respektive Nipanskolan så kommer kostnaden inte innebära någon förändring jämfört med idag, utifrån beräkning av trafiksamordnaren. Måltidskostnader Det blir en viss fördyring gällande måltidskostnader oavsett om Valla 4-6 flyttar till Nipanområdet. Lokaler Alternativet innebär att ett nytt högstadium skapas vid Nipanskolan. Textilarkivets lokaler behövs då som skollokaler. Nipanskolan och Textilarkivet är externt förhyrda varvid investeringskostnader inte kommer att belasta Sollefteå kommun. De kostnader som uppkommer kommer att betyda högre hyreskostnader.

10 Avseende Vallaskolan, kommer erforderliga lokalanpassningar att belasta investeringsoch underhållsbudget. Kostnadens storlek är beroende av de åtgärder som behöver vidtas samt ambitionsnivå. Både alternativ 1 och 2 är möjliga ur fastighetssynpunkt. Alternativ 1 bedöms vara mest ekonomiskt fördelaktigt ur ett fastighetsperspektiv med anledning av att det i alternativ 1 blir färre åtgärder gällande framförallt ventilation och el. Alternativ 2. Flytt av mellanstadiet från Vallaskolan Elevunderlag Elevunderlaget är detsamma som idag. Ökad måluppfyllelse Utvecklingsarbetet, som genomförs i alla skolor, fortsätter och behöver bli än mer fokuserat på lärprocesser och relevant stöd till alla elever för ökad måluppfyllelse. De sista åren har måluppfyllelsen ökat i de lägre åren, dock konstateras att måluppfyllelsen behöver öka i betydande grad i hela kommunen. Att flytta mellanstadiet innebär att ytterligare en övergång till ny skola ska göras jämfört med idag när eleven går från Vallaskolan 4-6 till Vallaskolan 7-9. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Trygghet och studiero Trygghet och studiero kan bero på antalet elever i skolan, men även på det arbete som genomförs när det gäller värdegrundsarbete, undervisningens kvalitet, elevinflytande med flera faktorer. Vallaskolan 4-6 har tydliggjort trångboddheten och skolans nuvarande trånga och mörka korridorer samt dåligt anpassad skolgård som faktorer som kan skapa stor risk för oroliga och otrygga elever i och med att många elever måste samsas om samma ytor/redskap på rasterna. Med möjlighet till större ytor i skolan minskar trångboddheten. Valmöjlighet Det finns idag en valmöjlighet gällande årskurs 4-6, närmast vid Nipanskolan. Även Långsele och Öhns skolor har årskurs 4-6 och ligger inom drygt en mils avstånd.

11 Möjlighet att rekrytera Möjligheten att rekrytera har flera aspekter däribland att som attraktiv arbetsgivare erbjuda heltidstjänster i skolorna samt att det finns kollegor i såväl stadie som ämne. Att förändra skolstrukturen i Sollefteå tätort, behöver inte betyda någon försämring utifrån rekryteringsperspektivet. Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Tillgång till ändamålsenliga lektionssalar med möbler anpassade för modern undervisning, grupprum, elevuppehållsrum och skolbibliotek osv. behöver finnas i alla skolor. Vid flytt av Vallaskolan årskurs 4-6 behöver anpassning av lärmiljön göras i den fastighet som då blir aktuell. Likvärdighet Ett mer övergripande perspektiv på likvärdighet är beskrivet i inledningen. För flytt av Vallaskolans årskurs 4-6 förutsätts en likvärdighet utifrån samma perspektiv som idag, då eleverna enbart byter lokaler. Geografiskt upptagningsområde Det geografiska upptagningsområdet kvarstår även vid flytt av årskurs 4-6 inom tätorten. Skolskjuts Utifrån att möjlig lokal är tidigare Textilarkivets lokaler kommer en del elever, på grund av färdvägens längd, att erhålla skolskjuts. Måltidskostnader Det blir en viss fördyring gällande måltidskostnader oavsett om Valla 4-6 flyttar till Nipanområdet. Lokaler Alternativet innebär att mellanstadiet flyttas från Vallaskolan till Nipanskolan. Textilarkivets lokaler behövs då som skollokaler. Nipanskolan och Textilarkivet är externt förhyrda varvid investeringskostnader inte kommer att belasta Sollefteå kommun. De kostnader som uppkommer kommer att betyda högre hyreskostnader. Avseende Vallaskolan, kommer erforderliga lokalanpassningar att belasta investeringsoch underhållsbudget. Kostnadens storlek är beroende av de åtgärder som behöver vidtas samt ambitionsnivå.

12 Lokaler, forts. Både alternativ 1 och 2 är möjliga ur fastighetssynpunkt. Alternativ 2 bedöms vara mer kostsamt ur ett fastighetsperspektiv med anledning av att det i alternativ 2 blir större åtgärder framförallt gällande ventilation och el. Alternativ 3. Inga ändringar Elevunderlag Elevunderlaget blir som det är idag med gällande prognos. Konstateras att barnantalet ökar i förskolorna och att det, utifrån nu rådande prognos, innebär ökat antal elever på sikt även om det i prognosen till stora delar bygger på enbart nu folkbokförda elever. Ökad måluppfyllelse Utvecklingsarbetet, som genomförs i alla skolor, fortsätter och behöver bli än mer fokuserat på lärprocesser och relevant stöd till alla elever för ökad måluppfyllelse. De sista åren har måluppfyllelsen ökat i de lägre åren och våren 2016 kunde även konstateras att måluppfyllelsen även ökat i årskurs 9 och fler elever var behöriga till gymnasiet. Dock konstateras att måluppfyllelsen behöver öka i betydande grad i hela kommunen. Trygghet och studiero Fortsatt utveckling av det värdegrundsarbete som sker idag. Idag har skolan fem elevvärdar anställda och tre av centrala elevhälsans fem kuratorer är placerade på Vallaskolan med hel- eller deltid på skolan. De kuratorer som har deltid har grundsärskolan samt flera mindre skolenheter fördelade på sina tjänster. Två av fem elevvärdar är anställda efter beslut av skolhuvudmannen i syfte att öka tryggheten och studieron vid skolan i dess nuvarande storlek. Valmöjlighet För elever i årskurs 7-9 finns inget alternativ i närområdet. Möjlighet att rekrytera Möjligheten att rekrytera har flera aspekter däribland att som attraktiv arbetsgivare erbjuda heltidstjänster i skolorna samt att det finns kollegor i såväl stadie som ämne.

13 Om skolans storlek, själva skolorganisationen, är av betydelse för att andelen obehöriga lärare är svårt att uttala sig om. Idag har detta organisatoriskt lösts genom att ämneslagen planerar gemensamt och att behöriga lärare medverkar vid omdömen och betygssättning. Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Under 2016 tillfördes medel från Kommunstyrelsen för att förbättra rastmiljön, vilket gjorts med gott resultat. Vallaskolan 7-9 ingår, tillsammans med övriga skolor i kommunen, i den systematiska utvecklingen av skolornas lärmiljöer, den pedagogiska undervisningsmiljön såväl som den fysiska lärmiljön inomhus. Likvärdighet Ett mer övergripande perspektiv på likvärdighet är beskrivet i inledningen. Skolan, med dess rektorer och personal, fortsätter sitt arbete utifrån där de är idag. Geografiskt upptagningsområde Det geografiska upptagningsområdet blir som idag; Årskurs 7 från Vallaskolan, Kalknäs skola, Nipanskolan, Resele skola, Öhns skola, Långsele skola och Helgums skola. Skolskjuts Ingen annan förändring än sedvanlig översyn utifrån nya elevers bostadsadresser inför årskurs 7. Lokaler Skolans lokaler är detsamma som idag, med förbättringar utifrån behov av ändamålsenliga lokaler samt sedvanligt underhåll. Detta innebär även att Vallaskolans elever fortsatt har behov av att använda andra skollokaler för slöjd och idrott. Alternativet Ny högstadieskola i Långsele Elevunderlag Det geografiska upptagningsområdet för 7-9 i Långsele skulle förutom - Långsele skolas elever exempelvis även omfatta Helgums skola, Öhns skola och Resele skola. Elevantalet skulle då enligt nuvarande statistik från läsåret 2018/ /2023 ha ett snitt på 170 elever i årskurs 7-9. Alternativt att Nipanskolans elever går årskurs 7-9 vid Långsele skola.

14 Ökad måluppfyllelse Utvecklingsarbetet, som genomförs i alla skolor, fortsätter och behöver bli än mer fokuserat på lärprocesser och relevant stöd till alla elever för att nå målen. Som tidigare beskrivits gäller det förutom socioekonomiskt fördelade resurser även rätt resurser i form av rätt stöd, skickliga lärare och rektorer. Konstateras att de sista åren har måluppfyllelsen ökat i de lägre åren och våren 2016 kunde även konstateras att måluppfyllelsen även ökat i årskurs 9 och fler elever var behöriga till gymnasiet. Dock konstateras att måluppfyllelsen behöver öka i betydande grad i hela kommunen. Trygghet och studiero Med två högstadier kan det bli en lugnare miljö för elever och personal vilket, enligt riskoch konsekvensanalysen från Vallaskolan årskurs 7-9 tydliggör kan skapa mindre stress och större närhet lärare och elever emellan. Valmöjlighet Om en elev behöver ett skolbyte från tätortens högstadieskola kan det, i dagsläget, ske genom att eleven åker till Ramsele eller Junsele. Med två skolor inom drygt en mils avstånd, kan alternativ erbjudas för elever som behöver annan studiemiljö, såväl till Vallaskolan som till annan högstadieskola. Även i fortsättningen kan en samverkan mellan kommunens samtliga högstadieskolor ske. Möjlighet att rekrytera Möjligheten att rekrytera har flera aspekter däribland att som attraktiv arbetsgivare erbjuda heltidstjänster i skolorna samt att det finns kollegor i såväl stadie som ämne. Att förändra skolstrukturen med två högstadier, behöver inte betyda någon försämring utifrån rekryteringsperspektivet. Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Tillgång till ändamålsenliga lektionssalar med möbler anpassade för modern undervisning, grupprum, elevuppehållsrum och skolbibliotek osv. behöver finnas i alla skolor. Vid nybyggnad tillgodoses ovanstående. Likvärdighet Utifrån alternativet två högstadieskolor finns en uttalad oro för att det ska bli en A och B- skola. Därför är det av största vikt att fokus läggs såväl den inre organisationen lärartäthet, behörigheter osv som lärmiljön, det vill säga de fysiska och psykosociala förutsättningarna vid båda skolorna.

15 Geografiskt upptagningsområde Det geografiska upptagningsområdet för 7-9 i Långsele inkluderar i förslaget, utifrån att skolskjutskostnader behöver beskrivas; Alternativ 1. Långsele skola, Helgums skola, Öhns skola och Resele skola. Dock är elevantalet alltför nätt för att räknas till treparallelligt högstadium varvid fler skolor behöver involveras. Alternativ 2. Nipanskolans elever åker till Långsele från och med årskurs 7. Skolskjuts Alternativ 1. Busskostnad för elever från Resele/Öhns område skulle enligt gällande avtal innebära en busskostnad om 250 tkr per år samt en kilometerkostnad om 10 kr i förändringspris. Det är, enligt trafiksamordnaren, inte sannolikt att bussbolaget kommer att anordna skjutsen inom det avtal som nu gäller vilket innebär ytterligare kostnader. Elever från Helgum åker med nuvarande tur in mot Långsele. Alternativ 2. Om elever från Sollefteå ska åka skolskjuts Sollefteå - Långsele så är kostnaden, enligt produktionsavtalet, 225 tkr per år för bussen och därutöver 7 kronor/kilometer och 225 kronor/timme. Enligt trafiksamordnaren krävs slutna fordonsomlopp, vilket innebär att produktionen beräknas för båda riktningarna, tur och retur Sollefteå. Lokaler Kostnad för uppförande av ny skola, årskurs 7-9, beräknas till 46 miljoner kronor. Denna bedömning är hämtad från referensobjekt, högstadieskola, för motsvarande antal elever. Sammanfattning Elevunderlag Elevunderlaget i 7-9 är tillräckligt för att skapa två självbärande högstadieenheter av nuvarande Vallaskolan. Förutsatt att den ena enheten är Vallaskolan, kan den andra enheten antingen etableras vid Nipanskolan eller vid Långsele skola. Gällande att flytta mellanstadiet från Vallaskolan till Nipanskolan så är det, i ett elevunderlagsperspektiv, helt neutralt. Att inte göra någon förändring är även det, i ett elevunderlagsperspektiv, helt neutralt. Trygghet och studier/ökad måluppfyllelse Här kan ett resonemang utifrån att bättre trygghet och studiero sannolikt innebär ökad måluppfyllelse föras. Skolinspektionen har synpunkter på Vallaskolans situation kring trygghet och studiero. Förbättringsåtgärder har genomförts och arbetet fortsätter.

16 Det finns ändå skäl att framföra att två mindre högstadieenheter sannolikt innebär bättre möjligheter att öka elevernas trygghet och studiero, vilket i sin tur sannolikt leder till ökad måluppfyllelse. Även en flytt av mellanstadiet skulle antagligen leda till ökad studiero och därmed ökad måluppfyllelse. Valmöjlighet Att skapa två högstadieenheter skulle, oavsett om den andra enheten etableras vid Nipanskolan eller vid Långsele skola, förbättra högstadieelevernas valmöjligheter. Att flytta mellanstadiet från Vallaskolan till Nipanskolan, skulle försämra mellanstadieelevernas valmöjligheter eftersom kommunen då endast får en 4-6 enhet i tätorten Möjlighet att rekrytera Att förändra skolstrukturen i Sollefteå tätort, behöver inte betyda någon förändring utifrån rekryteringsperspektivet. Skolornas lärmiljöer, inomhus och utomhus Tillgång till ändamålsenliga lektionssalar med möbler anpassade för modern undervisning, grupprum, elevuppehållsrum och skolbibliotek m.m. behöver finnas i alla skolor. Möjligheten till detta bedöms vara större om en förändring av dagens Vallaskola görs. Detta eftersom kommunen - oavsett om man flyttar delar av högstadiet till Nipanområdet eller till Långsele, alternativt flyttar mellanstadiet till Nipanområdet - i samband med de ombyggnationer/renoveringar som då görs får bättre möjligheter att skapa goda lärmiljöer. Likvärdighet Det är av yttersta vikt att det vid verkställighet av vilket beslut som nu än fattas - utifrån upprättade risk- och konsekvensanalyser och framtagna handlingsplaner -. säkerställs för en god pedagogisk kvalitet, att arbetsmiljömässiga hot om ohälsa undanröjs och att elever och personal ges de bästa förutsättningar och en likvärdighet när det gäller lärmiljöer och skolans inre organisation. Möjligheterna till detta är sannolikt goda oavsett alternativ till delning. Geografiskt upptagningsområde Geografiska upptagningsområden behöver fastställas snarast efter att beslut fattats i ärendet. Detta gäller oavsett vilket delningsalternativ som beslutas.

17 Skolskjuts Att etablera högstadium vid Nipanskolan kommer sannolikt inte att leda till logistikproblem eller ökade kostnader för skolskjutsar. Om ett nytt högstadium etableras i Långsele behöver delvis nya busslinjer etableras och kostnaderna för skolskjutsar kommer därför att öka jämfört med idag. Vid en flytt av mellanstadiet till Nipan kommer fler elever än idag att bli hänvisade till att åka med stadsbussar, vilket kommer att leda till viss ökning av skolskjutskostnaderna. Måltidskostnader Det blir en viss fördyring gällande måltidskostnader oavsett om Valla 4-6 eller delar av högstadiet flyttar till Nipanområdet. Lokaler Att flytta delar av högstadiet till Nipanområdet, innebär att Klövern bygger om nuvarande Textilarkivets lokaler till skollokaler. Detsamma gäller om mellanstadiet flyttar till Nipanområdet. Att flytta högstadiet till Nipanområdet bedöms dock vara mest ekonomiskt fördelaktigt ur ett fastighetsperspektiv främst gällande ombyggnad av ventilation och el. Om beslutet blir att inte gör någon förändring av Vallaskolan, behöver kommunen ta ställning kring hur högstadiets tillgång på slöjd- och idrottssalar ska säkras. Idag används lokaler i Gudlav Bilderskolan för dessa aktiviteter. I det fall Gudlav Bilderskolan byggs om, måste andra lokalalternativ tas fram för att tillgodose Vallaskolans behov av slöjd- och idrottssalar. Kostnad för uppförande av ny skola, årskurs 7-9 i Långsele, beräknas till 46 miljoner kronor. Denna bedömning är hämtad från referensobjekt, högstadieskola, för motsvarande antal elever. Bilagor Bilaga I Elevprognos de närmaste sju åren. Bilaga II Inkomna synpunkter från elever vid Nipanskolan F-6 Bilaga III Risk och konsekvensanalys Nipanskolan F-6 Bilaga IV Risk och konsekvensanalys med handlingsplan Vallaskolan 4-6 Bilaga V Bilaga till Risk och konsekvensanalys från personal vid Vallaskolan 4-6 Bilaga VI Risk och konsekvensanalys med handlingsplan Vallaskolan 7-9 Bilaga VII Synpunkter från medborgardialoger genomförda under mars-april 2017 Bilaga VIII Inkomna synpunkter via hemsidan