Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1- Ärende Dnr Föredragande 1. Information om hemtjänsten 2. Budget 2016 Personalnämnden 3. Granskning av upphandlingsprocessen i Tranemo kommun KS/2015:10 PN/2015:25 KS/2015: Uppföljning av tidigare års granskningar, , och KS åtgärder KS/2015: Riktlinjer för direktupphandling 6. Preliminär skattesats 2016 KS/2015:438 KS/2015: Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 KS/2015: Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. KS/2015:633

2 2 Ärende Dnr Föredragande 9. Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument 10. Medborgarförslag om vägvisning till Hagatorpets Friluftsgård 11. Medborgarförslag angående spolning av isbana på grusplan i Tranemo 12. Medborgarförslag om vattenspel i Tranemosjön 13. Medborgarförslag om att utbudet i simhallen förbättras och utökas med en babypool 14. Medborgarförslag om skolgården i Dalstorp 15. Medborgarförslag om att upprätta någon form av stödteam och anhörigstöd i Tranemo kommun 16. Motion om kartläggning och införande av serviceopunkter 17. Motion om förenklat regelverk gällande upphandling av närproducerat och närodlat i Tranemo kommun 18. Motion angående järnvägsområdet i Limmared 19. Motion och medborgarförslag om Ängslyckan 20. Motioner och medborgarförslag under beredning Uppdrag att se över bolagsordning och ägardirektiv samt TUABs framtida roll. 22. Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2016 för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad och Tranemo kommun. 23. Översyn av VA-taxa 24. Förskoleplatser - Tranemo KS/2014:225 KS/2014:887 KS/2014:153 KS/2014:245 KS/2014:531 KS/2014:553 KS/2014:640 KS/2014:671 KS/2014:761 KS/2015:102 KS/2014:853, KS/2015:243 KS/2015:222 KS/2015:359 KS/2015:662 KS/2013:656 KS/2015:642

3 3 Ärende Dnr Föredragande 25. Tillfälligt använda lediga lägenheter samt gemensamhetsutrymmen på trygghetsboendet Ängslyckan för ensamkommande barn KS/2015: Information från förvaltningen 27. Inspektion av HVB Västergårdens boende. Dnr: / Utskottsprotokoll Övriga protokoll KS/2015:101 KS/2015:285 KS/2015: Rapporter 31. Övrigt Tranemo, /OrdförandeNamn/ Ordförande Tina Haglund Processekreterare

4 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. (KS/2015:633) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Tranemo kommun. Dessa ersätter kommunens gällande lokala hälsoföreskrifter antagna av kommunfullmäktige 1991, 73. Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggenheten har arbetat fram ett förslag till nya lokala föreskrifter som ska gälla i Tranemo och Ulricehamns kommun. Föreskrifterna behöver uppdateras för anpassa föreskrifterna efter nuvarande lagstiftning och för att skapa en likvärdig hantering av ärenden i Tranemo och Ulricehamns kommun. Ärendet Under 2012 började tillsynsmyndigheten i Tranemo med arbetet att uppdatera kommunens lokala hälsoföreskrifter antagna av kommunfullmäktige 1991, 73. På grund av kommande samverkan med Ulricehamns kommun antogs inte förslaget till föreskrifter då. Sedan samverkan inleddes 2014 har arbetet med att uppdatera befintliga föreskrifter återupptagits. Föreskrifterna behöver uppdateras för anpassa föreskrifterna efter nuvarande lagstiftning och för att skapa en likvärdig hantering av ärenden i Tranemo och Ulricehamns kommun. I huvudsak har inte några större förändringar skett jämfört med nuvarande bestämmelser. Innehållet i det nya förslaget ser likadant ut för de både Tranemo och Ulricehamns kommun, det enda som skiljs åt är kartbilagorna som tillhör en av paragraferna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

5 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Kartor: Håcksnäs, Lagmanshagasjön, Pjukasjön, Simmesjön, Store malen, Sämsjön, Sävsjö, Visen 1, Visen 2, Visen 3. Beslutet skickas till Miljö- och byggenheten, Ulricehamns kommun Status Kommunstyrelsen

6 Vår ref: Sebastian Olofsson Datum: Dnr: KS/2015:633 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till beslut Antar Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Tranemo kommun. Dessa ersätter kommunens gällande lokala hälsoföreskrifter antagna av kommunfullmäktige 1991, 73. Sammanfattning av ärendet Miljö- och byggenheten har arbetat fram ett förslag till nya lokala föreskrifter som ska gälla i Tranemo och Ulricehamns kommun. Föreskrifterna behöver uppdateras för anpassa föreskrifterna efter nuvarande lagstiftning och för att skapa en likvärdig hantering av ärenden i Tranemo och Ulricehamns kommun. Ärendet Under 2012 började tillsynsmyndigheten i Tranemo med arbetet att uppdatera kommunens lokala hälsoföreskrifter antagna av kommunfullmäktige 1991, 73. På grund av kommande samverkan med Ulricehamns kommun antogs inte förslaget till föreskrifter då. Sedan samverkan inleddes 2014 har arbetet med att uppdatera befintliga föreskrifter återupptagits. Föreskrifterna behöver uppdateras för anpassa föreskrifterna efter nuvarande lagstiftning och för att skapa en likvärdig hantering av ärenden i Tranemo och Ulricehamns kommun. I huvudsak har inte några större förändringar skett jämfört med nuvarande bestämmelser. Innehållet i det nya förslaget ser likadant ut för de både Tranemo och Ulricehamns kommun, det enda som skiljs åt är kartbilagorna som tillhör en av paragraferna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Kartor: Håcksnäs, Lagmanshagasjön, Pjukasjön, Simmesjön, Store malen, Sämsjön, Sävsjö, Visen 1, Visen 2, Visen 3.

7 Beslutet skickas till Miljö- och byggenheten, Ulricehamns kommun Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad 2 (2)

8 Lokala föreskrifter - för att skydda människors hälsa och miljön TRA2000, v 2.0, Antagen av kommunfullmäktige den XX-XX-XX

9 Kommunfullmäktige meddelar följande lokala föreskrifter med stöd av 9 kap. 13 miljöbalken (1998:808) samt 17, och och 46 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Avlopp och toalett 2 Det krävs tillstånd även för att inrätta annan avloppsanordning än som avses i 13 första stycket i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för bad-, disk och tvättvatten inom följande områden: byggnadsplanelagt område vid Håcksnäs, inom tätbebyggelsen vid Sämsjön, Simmesjön, Sävsjö, Pjukasjön, Lagmanshagasjön, Visen och Store Malen. Anmälan eller tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd enligt 5 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tomgångskörning 3 En förbränningsmotor i stillastående motordrivet fordon får hållas igång utomhus i högst 1 minut. Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö, 2. om motorn hålls igång för att - i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande - driva annan anordning på fordonet än sådan som avser uppvärmning. Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller fordon som stannats vid broöppning och järnvägsövergång. 2 (3)

10 Djurhållning 4 Det krävs tillstånd för att inom område med detaljplan hålla: 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin som inte är sällskapdjur. 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur (se undantag nedan). Inget tillstånd krävs för att hålla maximalt 5 stycken hönor. Erforderligt hönshus och hönsgård ska finnas. Det krävs tillstånd att hålla tupp. Med sällskapsdjur menas djur som hålls av privatpersoner i sina bostäder eller i närheten. Vad som räknas som sällskapsdjur beror på ägandeförhållande och varför djuret innehas. Värmepumpar 5 Den som avser att anordna anläggning för att ta tillvara värme eller kyla genom jord, berg, yt- eller grundvattenssystem ska ansöka om tillstånd. Sådant tillstånd krävs dock inte om tillståndsplikt föreligger enligt 5 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Eldning av trädgårdsavfall 6 a Eldning är endast tillåten om den kan ske utan att olägenhet uppstår för människors hälsa och miljön. Eldning får inte strida mot gällande brandföreskrifter eller renhållningsordning. Tillsyn av eldningsanordning 6 b För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen för uppvärmning och varmvattenproduktion gäller att; All eldning ska ske med god lufttillförsel och under hög temperatur så att en så fullständig förbränning som möjligt erhålls. Ved och bränsle ska vara torrt med en högsta fukthalt på 25 % om inte anläggningens konstruktion och förbränningsteknik är avsedd för en högre fukthalt. Pannan får eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas anvisning får bränslet endast bestå av sådant trä som inte är förorenat. Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den dag som föreskrifterna antas. Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan. 3 (3)

11

12

13

14 . Simmesjön Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

15 Store malen. n Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

16 . Sämsjön Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

17

18 . Visen Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

19 . Visen Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

20 . Visen Tranemo kommun / Lantmäteriet Skala 1 : Meters

21 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument (KS/2014:225) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument. Ärendet Den kommunala verksamheten styrs av en rad styrdokument som blivit antagna i de olika politiska organen eller inom förvaltningen. Behovet av en enhetlig struktur för de olika styrdokument som produceras har uppmärksammats. Förvaltningen har därför utarbetat förslag till riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument. De styrdokument som avses i riktlinjerna är sådana som beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder eller på delegation från dessa organ och avser vision, strategisk plan, budgetdokument, strategi, program, plan, policy, riktlinjer och regler. I Tranemo kommun finns det inte sedan tidigare några riktlinjer för styrdokument. Syftet med Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument är att definiera vad som är ett styrdokument, skapa enhetlig terminologi, utformning och struktur för de olika styrdokumentens inbördes förhållande. Vidare syftar dessa riktlinjer till att ange dokumentets beslutsnivå och därigenom tydliggöra rollen när det gäller styrning och uppföljning i kommunens verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Bilaga 1 Checklista Föredragning och debatt Funktionschef Anna-Clara Ringnes och kommunjurist Kajsa Montan föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs.

22 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner Annika Hedvall Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Bilaga 1 Checklista Status Kommunstyrelsen

23 Vår ref: Anna-Clara Ringnes Funktionschef Datum: Dnr: KS/2014:225 Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Förslag till beslut Antar Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument. Ärendet Den kommunala verksamheten styrs av en rad styrdokument som blivit antagna i de olika politiska organen eller inom förvaltningen. Behovet av en enhetlig struktur för de olika styrdokument som produceras har uppmärksammats. Förvaltningen har därför utarbetat förslag till riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument. De styrdokument som avses i riktlinjerna är sådana som beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder eller på delegation från dessa organ och avser vision, strategisk plan, budgetdokument, strategi, program, plan, policy, riktlinjer och regler. I Tranemo kommun finns det inte sedan tidigare några riktlinjer för styrdokument. Syftet med Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument är att definiera vad som är ett styrdokument, skapa enhetlig terminologi, utformning och struktur för de olika styrdokumentens inbördes förhållande. Vidare syftar dessa riktlinjer till att ange dokumentets beslutsnivå och därigenom tydliggöra rollen när det gäller styrning och uppföljning i kommunens verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Bilaga 1 Checklista Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner Annika Hedvall Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Bilaga 1 Checklista

24 Lars-Gunnar Karlsson Sektionschef Anna-Clara Ringnes Funktionschef

25 RIKTLINJER Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument 1

26 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Diarienummer: KS/2014:225 Dokumentdatum: Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Funktionschef, medborgarservice- och processtödsfunktionen Revideras: Vart 4:e år Giltig t o m: Oktober

27 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Aktiverande dokument strategi, program och plan Normerande dokument policy, riktlinjer och regler Dokumentens hierarki och beslutsnivå Utformning av styrdokument Dokumentansvarig och arbetsordning Styrdokumentets giltighetstid Namngivning Skallkrav I alla styrdokument ska finnas uppgift om Checklista och mall Implementering och tillämpning 11 5 Uppföljning 11 3

28 1 Inledning Den kommunala verksamheten styrs av en rad styrdokument som blivit antagna i de olika politiska organen eller inom förvaltningen. De styrdokument som avses här är sådana som beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder eller på delegation från dessa organ och avser vision, strategisk plan, budgetdokument, strategi, program, plan, policy, riktlinjer och regler. I Tranemo kommun finns det inte sedan tidigare några riktlinjer för styrdokument. Till största delen består detta dokument av riktlinjer och benämns därför som riktlinjer men det innehåller även en del skallkrav det vill säga, regler. (se bland annat kapitel 3.5.) 2 Syfte Syftet med Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument är att definiera vad som är ett styrdokument, skapa enhetlig terminologi, utformning och struktur för de olika styrdokumentens inbördes förhållande. Vidare syftar dessa riktlinjer till att ange dokumentets beslutsnivå och därigenom tydliggöra rollen när det gäller styrning och uppföljning i kommunens verksamheter. Dessa riktlinjer syftar till att: - fastställa definitioner för olika typer av styrdokument, - fastställa ett enhetligt utformande för alla kommunövergripande styrdokument, - fastställa en struktur för alla kommunövergripande styrdokument och - fastställa styrdokumentens förhållande till varandra. Kommunens styrdokument ska publiceras i författningssamlingen som är åtkomlig både på kommunens intranät och på kommunens webbsida. 3 Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument De överordnade styrdokumenten i Tranemo kommuns styrmodell är visionen, eventuella övergripande mål, strategisk plan för kommunen och budgetdokumentet. Visionen är ett strategiskt, långsiktigt dokument som talar om kommunens färdriktning. I visionen målas det upp en framtidsbild av det samhälle som kommunen önskar uppnå. Med utgångspunkt från visionen för kommunen (med hänsyn till lagar, förordningar, nationella mål etc.) utarbetas i början av varje mandatperiod eventuella övergripande mål och en strategisk plan för mandatperioden. 4

29 Strategisk plan är en konkretisering av visionen och ska ge ledning till verksamheten, peka ut handlingsriktningar, prioriterade områden och långsiktiga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera. Det återstår att tolka och bryta ner detta dokument i mera detaljerade skrivningar som ska ligga till grund för planering och uppföljning. Budgetdokumentet är kommunfullmäktiges konkretisering av den strategiska planen och utgör underlag för verksamheternas planer. Budgetdokumentet ska tala om vad politiken vill uppnå, ange en tydlig ambitionsnivå och ligga till grund för verksamhetens planering det kommande året (eller längre period). Däremot ska budgetdokumentet inte ta ställning till metoder eller utförande. En fast terminologi och en tydlig namngivning av styrdokument efter deras olika roller underlättar för dem som ska skriva dokumenten och för dem som ska förstå och använda dem i verksamheten. Namnet anger vilken förväntan vi kan ha på dokumentet. Styrdokument kan vara av två slag, aktiverande eller normerande. Aktiverande styrdokument lägger ut färdriktningen för vad som ska uppnås för att nå ett visst resultat. Normerande styrdokument redogör för hur organisationen ska möta givna situationer, vilket förhållningssätt vi ska ha. Aktiverande styrdokument Beskriver färdriktningen Normerande styrdokument Beskriver förhållningssättet. Översiktlig Strategi Policy Allmän Program Riktlinjer Detaljerad Plan Regler 3.1 Aktiverande dokument strategi, program och plan De aktiverande dokumenten är underlag för verksamhetsplanering och beslut och visar färdriktningen - vad som ska uppnås. När det gäller de aktiverande dokumenten skiljer Tranemo kommun på tre typer av dokument; strategi, program och plan. Strategi Strategier är de mest översiktliga och överordnade, men samtidigt de mest abstrakta dokumenten. Strategier pekar ut handlingsriktningar och långsiktiga mål, men går inte in praktiskt hur man ska agera. Det återstår att tolka och bryta ned ett strategidokument i mera detaljerade skrivningar. 5

30 Program Program är en mellanform av strategi och plan. Program kan ha samma roll som en strategi, men för det mindre sammanhanget. Det kan också vara långsiktiga mål och översiktliga direktiv som blandas med mer konkreta mål och direktiv. Program kan även vara en förstudie som senare följs av en eller flera mer detaljerade planer i samma ämne. Plan Plan är det mest konkreta dokumentet av denna typ och beskriver verksamhetens planering för det kommande året utifrån de övergripande styrdokumenten; vision, strategisk plan och budgetdokument. Som läsare ställer vi höga krav på de besked man får av en plan. Planen ska beskriva de önskade åtgärderna så konkret att de kan utföras av varje på området kompetent personal. Åtgärderna ska beskrivas i detalj så att de säkrar det önskade utförandet, oavsett vem som gör dem. Av planen ska framgå vem som har ansvaret för att åtgärderna blir gjorda. Den ska ange ett tidsschema för åtgärderna, och när uppföljning ska ske. Planen presenterar vad som ska göras, inte det man hoppas eller vill åstadkomma. Det får inte råda någon tvekan om ansvar och tidplan för de åtgärder som anges i planen. 3.2 Normerande dokument policy, riktlinjer och regler Den andra typen av dokument är normerande. De klargör Tranemo kommuns förhållningssätt till något, eller är en handbok för hur en tjänst eller service ska utföras. De kan också vara bestämmelser som mindre handlar om vad som ska göras utan mer om hur det ska göras, och vad som inte ska göras. Dessa dokument är till för att styra beteenden i önskad riktning, eller för att få bort oönskade beteenden. Även dessa dokument kan anses ge ett uppdrag. Likt planen kan de vara en instruktion över vad som ska göras, vem som ska göra det, och vilka resultat som ska bli följden. En tydlig skillnad ligger i att aktiverande dokument handlar om vad som ska uppnås, medan de normerande handlar om hur man utför befintlig verksamhet. Inom de normerande styrdokumenten skiljer Tranemo kommun på tre typer av dokument; policy, riktlinjer och regler. Policy En policy anger Tranemo kommuns förhållningssätt till något och är det mest översiktliga av de normerande dokumenten. Däremot är det inte överordnat de andra dokumenttyperna. En policy kan klargöra synen på t.ex. internationella kontakter, sponsring eller personalförmåner. Policyn ger inte några fasta regler, bara principer som vägledning för bedömning från fall till fall. 6

31 En policy ska ge en princip att hålla sig till; ett sätt att se på en viss företeelse. En policy säger t.ex. att Tranemo kommun är positiv eller negativ till konkurrensutsättning, sponsring, hemarbete, intern rörlighet, deltider etc. En policy kan ibland uttryckas i en enda mening. Det kan därför ofta vara lämpligt att låta policyn ingå som en portalparagraf i ett annat dokument t.ex. riktlinjer istället för att göra ett särskilt policydokument. Som namn på dokumentet ska man då välja riktlinjer eftersom det är mer normerande. Riktlinjer Riktlinjer ger mer konkret stöd för ett visst handlande. Riktlinjer utformas för en viss verksamhet eller ett område och kan betraktas som en allmänt hållen handbok. Riktlinjer ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras. Riktlinjer kan också vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt. Riktlinjer kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten. Om ett dokument med riktlinjer också innehåller en eller flera tvingande regler måste den/dessa markeras tydligt. Riktlinjer är inte absolut bindande. Det handlingssätt som anges ger ett visst utrymme för individuella variationer om kraven ändå uppfylls. Regler Regler sätter exakta gränser för verksamhetens handlande. De koncentrerar sig på hur en åtgärd görs, inte vad den innehåller. Riktlinjer tar typiskt sikte på att skapa en gemensam norm för ett önskat beteende, medan regler mer sätter gränser och fördjupar vissa beteenden. Regler ska ge absoluta normer för Tranemo kommuns agerande. Typiska ord och uttryck i sådana dokument är ska, måste och får inte. Reglerna måste vara tydliga, de får inte innehålla luddiga formuleringar som bara innebär strävan i en viss riktning, eller lämnar åt läsaren att avgöra om han/hon vill följa ordalydelsen eller inte. 3.3 Dokumentens hierarki och beslutsnivå Nedanstående matris visar schematiskt vilken typ av dokument som hör hemma i vilket sammanhang och vilket organ som i de flesta fall ska anta dokumentet då lagstiftningen inte säger något annat. Då ett styrdokument till exempel är principiellt viktigt eller är av större omfattning kan ärendet lyftas till en högre beslutsnivå än den som indikeras i matrisen. 7

32 Aktiverande styrdokument Beskriver färdriktningen Normerande styrdokument Beskriver förhållningssättet Beslutsnivå (i de fall då lagstiftningen inte säger något annat) Översiktlig Strategi Policy Kommunfullmäktige Allmän Program Riktlinjer Kommunfullmäktige/kommunstyrelse/övrig nämnd Detaljerad Plan Regler Kommunstyrelse/övrig nämnd/förvaltning Det finns även ett antal styrdokument vars namn och utformning regleras i lag, till exempel översiktsplan och jämställdhetsplan. Om dessa riktlinjer står i strid med vad som anges i lagstiftning är det lagstiftningen som gäller. Kommunfullmäktiges styrdokument kännetecknas av att de i huvudsak riktar sig mot medborgarna, avser frågor av större vikt och är av principiell karaktär. Kommunstyrelsens styrdokument är handlingsinriktade och konkreta. De syftar till att konkretisera kommunfullmäktiges mål och visioner. Eftersom kommunstyrelsen ska leda och samordna för hela kommunen gäller antagna styrdokument för hela kommunen, om inget annat anges. Bolagen ansvarar själva för att ta fram styrdokument som rör den egna verksamheten. När styrdokument tas fram bör processtödsfunktionen konsulteras. 3.4 Utformning av styrdokument Styrdokument i Tranemo kommun ska utformas på ett sätt som är gemensamt för alla styrdokument i kommunen. Använd checklistan (bilaga 1) och de framtagna mallarna för de olika typerna av styrdokument vid upprättandet. Mallarna finns i ärendehanteringssystemet LEX. Vid upprättande av styrdokument ska i ett tidigt skede processtödsfunktionen kopplas in för stöd med att säkerställa att styrdokumentet ur formell synvinkel fyller kraven och harmonierar med dessa riktlinjer och regler, samt för en språkgranskning. Observera att detta gäller styrdokument som antas eller fastställs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller annan nämnd. Styrdokument som verksamhetsansvarig eller kommunchef beslutar om på delegation och styrdokument som avser verkställighet behöver inte granskas av processtödsfunktionen Dokumentansvarig och arbetsordning Alla styrdokument ska ha en dokumentansvarig, exempelvis kommunchef, sektionschef eller funktionschef som har det yttersta ansvaret för dokumentet. Dokumentansvarig ansvarar för: 8

33 - Framtagande av förslag till nytt styrdokument eller förslag till revidering av befintligt styrdokument. - Information om styrdokumentet ut till berörda chefer som i sin tur ansvarar för att medarbetare känner till det aktuella dokumentet. - Att dokumentet finns tillgängligt på kommunens webbplats, samt borttagning när styrdokumentet upphör att gälla. - Hålla styrdokumentet aktuellt genom löpande uppföljning eller revidering enligt anvisningen i dokumentet eller om behov skulle uppstå. Arbetsordningen för Tranemo kommuns styrdokument ser ut enligt följande: - Förslag till nytt styrdokument tas fram efter uppdrag från kommunchef, sektionschef, funktionschef eller politiken. - Framtagna mallar i LEX ska användas. - Dokumentet och eventuella andra handlingar i ärendet diarieförs. - Vid allt arbete med styrdokument ska i ett tidigt skede processtödsfunktionen kopplas in. - Dokumentet bereds i enlighet med Tranemo kommuns beredningsmodell. - Dokumentet fastställs av nämnd/kommunstyrelse/kommunfullmäktige, gäller även revideringar. - Dokumentet publiceras på intranät/hemsida. - Information om styrdokumentet ges till berörda. - Dokumentet bevakas i ärende- och dokumenthanteringssystemet så att dokumentansvarig och processekreterare, i god tid, får en signal när det är dags att revidera dokumentet. - Dokumentet tas bort från intranät/hemsida när det upphör att gälla Styrdokumentets giltighetstid Ett styrdokument är giltigt i högst fyra år, om inga särskilda skäl finns för undantag, t.ex. kommunens vision. Därefter krävs en revidering och ett nytt beslut om dokumentet ska fortsätta gälla Namngivning I de fall styrdokumentens namngivning och utformning inte regleras i lag krävs en tydlig struktur och en definition av vad respektive styrdokument står för. Fast terminologi och tydlig namngivning av dokument efter dess roll underlättar både för den som ska skriva dokument och för den som ska förstå och använda det i verksamheten. Namnet anger vilken förväntan man kan ha på dokumentet. Exempel: Plan för, Policy för, Riktlinjer för 9

34 Tranemo kommun ska sträva efter att benämna alla styrande dokument i denna namngivningsprincip. Det kan dock finnas dokument som faller utanför denna princip t.ex. budget, reglementen och taxor, eller där lagstiftningen anger att ett styrdokument ska benämnas på ett visst sätt t.ex. översiktsplan och jämställdhetsplan. I de fall lagstiftningen anger att ett styrdokument ska ha ett visst namn kan det lösas så att dokumentet benämns på det vis som lagstiftningen kräver men att Tranemo kommun anger vilken dokumenttyp det är. Dokumenttypen är viktig för organisationen för att tydliggöra vad som önskas uppnås med styrdokumentet. Är det en vad-fråga (aktiverande) eller en hur-fråga (normerande) som ska lösas med dokumentet? 3.5 Skallkrav Varje styrdokument ska klassificeras som endera av de sex typerna som beskrivs i dessa riktlinjer. Undantag från detta är bland annat budgeten, reglementen och delegeringsordningar som är egna former av styrdokument. En del styrdokument ger direkt uppdrag till förvaltningen, t.ex. att göra en uppföljning. Sådana uppdrag ska vara tydliga genom att sammanfattas i ett särskilt rubriksatt stycke. Här ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, och när det ska göras. Ett styrdokument är giltigt i högst fyra år, om inga särskilda skäl finns för undantag. I god tid inför att ett styrdokument närmar sig 4-årsgränsen ska det ses över för att avgöra om behov finns av att det fortsätter att gälla och om det i sådana fall behöver revideras. Ett nytt beslut ska alltid tas kring dokumentet och därför ska det hinna processas till beslutande organ innan giltighetsdag passeras. - Alla styrdokument ska finnas enhetligt samlade i kommunens författningssamling. - Kommunala styrdokument ska utformas enligt mall på ett enhetligt, tydligt och enkelt sätt så att det klart framgår av dokumentet vad respektive dokument står för. - Varje styrdokument ska klassificeras som en av de typer som beskrivs i dessa riktlinjer. Undantag är t ex budgeten som är en egen from av styrdokument I alla styrdokument ska finnas uppgift om: - vilken dokumenttyp det är, - vilken instans som har fastställt dokumentet, - när dokumentet fastställdes, - vem som ansvarar för dokumentet och därmed även för revidering, - hur ofta revidering ska ske, - vem som ansvar för uppföljning, - när dokumentet eventuellt reviderades senast, 10

35 - giltighetsdatum och - diarienummer. 3.6 Checklista och mall En checklista (se bilaga 1) och mallar i LEX är framtagna som stöd för handläggare när de ska författa olika styrdokument. Både checklistan och mallarna kan kompletteras utan att Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument behöver antas på nytt. 4 Implementering och tillämpning Alla berörda chefer ska informeras då detta styrdokument har antagits. Dessa chefer ansvarar sedan för att informera berörda medarbetare i sina verksamheter om att detta styrdokument ska följas. 5 Uppföljning Uppföljning av detta styrdokument sker löpande genom återkommande utvärdering och genom kontroll av att alla aktuella styrdokument i kommunen följer riktlinjen och passerar processtödsfunktionen. Revideringar görs då behov uppstår. 11

36 Bilaga 1 Riktlinjer för Tranemo kommuns styrdokument Checklista Följande ska beaktas när ett nytt styrdokument tas fram: Vilken lagstiftning inklusive förarbeten finns redan på området? Vilka styrdokument finns sedan tidigare inom området? Motivera varför ett nytt styrdokument behövs! Hur ska styrdokumentet samordnas med andra styrdokument? Vilken dokumenttyp är det frågan om? Vilken instans ska besluta om styrdokumentet? Kostnadsberäkna konsekvenserna av styrdokumentet om det är aktuellt. Skriv kort och tydligt! Är ansvarsfördelningen tydlig? Det ska framgå vilka uppdrag som delas ut till vem/vilka. Hur ska information om dokumentet spridas och hur ska dokumentet förankras i kommunen? Hur länge ska styrdokumentet gälla? Hur ska styrdokumentet följas upp? Var ligger ansvaret för styrdokumentet? Vem ansvarar för information om, uppföljning, revidering av styrdokumentet o s v? Vem ska alltså stå som dokumentansvarig?

37 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om vägvisning till Hagatorpets Friluftsgård (KS/2014:887) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget antas i formen av att förvaltningen ansöker hos Trafikverket om vägvisning. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på finansiering. Ärendet Christian Olsson har lämnat ett medborgarförslag angående vägvisning till Hagatorpets Friluftsgård. Förslagsställaren anser att en god vägvisning till anläggningen skulle locka fler besökare som också skulle främja handel och restauranger i Tranemo. Han önskar att kommunen avsätter medel och resurser för att ansöka om skyltning hos Trafikverket och vid godkännande därefter bekostar vägvisning från både väg 27 och väg 156. Förvaltningen var i kontakt med Christian för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Utifrån den satsning som Tranemo kommun och Tranemo IF skidor är det viktigt att tillgängligheten blir god och en del av den är tydlig vägvisning till anläggningen. Förvaltningen kan inom nuvarande budgetram avsätta resurser för att ansöka om vägvisning från väg 27 och väg 156. Kostnaderna för vägvisning inryms däremot inte i nuvarande budget utan måste beslutas om när kostnaderna redovisas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag, Medborgarförslaget, Beslutet skickas till Christian Olsson

38 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen

39 Vår ref: Karl-Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2014:887 Svar på Medborgarförslag om vägvisning till Hagatorpets Friluftsgård Förslag till beslut Medborgarförslaget antas i formen av att förvaltningen ansöker hos Trafikverket om vägvisning. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på finansiering. Ärendet Christian Olsson har lämnat ett medborgarförslag angående vägvisning till Hagatorpets Friluftsgård. Förslagsställaren anser att en god vägvisning till anläggningen skulle locka fler besökare som också skulle främja handel och restauranger i Tranemo. Han önskar att kommunen avsätter medel och resurser för att ansöka om skyltning hos Trafikverket och vid godkännande därefter bekostar vägvisning från både väg 27 och väg 156. Förvaltningen var i kontakt med Christian för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Utifrån den satsning som Tranemo kommun och Tranemo IF skidor är det viktigt att tillgängligheten blir god och en del av den är tydlig vägvisning till anläggningen. Förvaltningen kan inom nuvarande budgetram avsätta resurser för att ansöka om vägvisning från väg 27 och väg 156. Kostnaderna för vägvisning inryms däremot inte i nuvarande budget utan måste beslutas om när kostnaderna redovisas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag, Medborgarförslaget,

40 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Christian Olsson Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef teknik 2 (2)

41

42

43 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag angående spolning av isbana på grusplan i Tranemo (KS/2014:153) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Ärendet Fredrik Larsson har lämnat ett medborgarförslag angående spolning av isbana på grusplan i Tranemo Förslagsställaren anser att grusplanen intill Telegatan ska spolas till isbana vintertid för att barn och ungdomar ska ges möjlighet att aktivera sig och få frisk luft. Förvaltningen var i kontakt med Fredrik Larsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Tranemo kommun har en ishall i Nittorp som möjliggör aktiviteter på isbana i form av allmänhetens åkning. Förvaltningen ser ingen möjlighet i att utöka utbudet med att anlägga en isbana utomhus med nuvarande budgetram. Upplåtelse av mark kan diskuteras med intresserad idrottsförening eller motsvarande som kan tänka sig att genom frivilliginsatser spola is. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse medborgförslag, Medborgarförslaget, Beslutet skickas till Fredrik Larsson Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen

44 Från: medborgarforslag Skickat: den 9 oktober :14 Till: medborgarforslag Ämne: Medborgarförslag Medborgarforslag: Hej Jag föreslår att det spolas upp en isbana på grusplanen i Tranemo vintertid (när klimatet tillåter). Detta för att ge barn och ungdomar en möjlighet till att aktivera sig och få frisk luft. Grusplanen är väldigt tacksam att spola en is på eftersom underlaget i sig är klockrent att ha som grund. Den är hård och relativt jämn (kan eventuellt behöva jämnas till en aning). Det finns dessutom redan belysning på plats runt planen som kan användas. Kanske finns det även möjligheter att pumpa upp vatten från sjön? Borde kunna lägga ut telestolpar eller nåt liknande runt planen så får man automatiskt en vall när man sedan spolar på vattnet. Såvitt jag vet används inte grusplanen vintertid till något särskilt. Planen har även ett bra centralt läge samt att den inte ligger jämte någon stor väg. Även relativt få grannar som kan störas. Dessutom kan förhoppningsvis en isbana leda till att barn/ungdomar inte ger sig ut på sjöisar eller andra farliga vattendrag. Det blir även lättare för föräldrar eller andra anhöriga som vill låta sina barn testa på att åka skridskor men har svårt för att ta sig till Nittorps ishall de tider då det är allmänhetens åkning. Vet att Grimsås samhälle under många år spolat upp en isbana på boulebanorna vid korpstugan. Förstått att det är ett populärt och uppskattat inslag för Grimsås barn/ungdomar. Jag anser att vi måste uppmuntra våra barn/ungdomar att motionera. Detta förslaget bör även kunna genomföras till en relativt låg kostnad. Tack på förhand! Mvh Fredrik Larsson Namn: Fredrik Larsson Adress: Björkvägen 4 Postadress: Tranemo Telefon: Epost: fredrik.larsson@aptgroup.com file:///g /...%20grusplan%20i%20Tranemo/2.%20Medborgarförslag%20angående%20spolad%20isbana%20vintertid%20i%20Tranemo.txt[ :13:51]

45 Vår ref: Karl-Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2014:153 Svar på Medborgarförslag angående spolning av isbana på grusplan i Tranemo Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Ärendet Fredrik Larsson har lämnat ett medborgarförslag angående spolning av isbana på grusplan i Tranemo Förslagsställaren anser att grusplanen intill Telegatan ska spolas till isbana vintertid för att barn och ungdomar ska ges möjlighet att aktivera sig och få frisk luft. Förvaltningen var i kontakt med Fredrik Larsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Tranemo kommun har en ishall i Nittorp som möjliggör aktiviteter på isbana i form av allmänhetens åkning. Förvaltningen ser ingen möjlighet i att utöka utbudet med att anlägga en isbana utomhus med nuvarande budgetram. Upplåtelse av mark kan diskuteras med intresserad idrottsförening eller motsvarande som kan tänka sig att genom frivilliginsatser spola is. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse medborgförslag, Medborgarförslaget, Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Fredrik Larsson

46 Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef teknik 2 (2)

47 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om vattenspel i Tranemosjön (KS/2014:245) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Ärendet Stig Johansson har lämnat ett medborgarförslag angående ett vattenspel i Tranemosjön. Förslagsställaren ser att Tranemo kommun skyndsamt utreder möjligheten till ett vattenspel i Tranemosjön utmed Brogatan för att vattenspelet ska kunna vara på plats innan stundande sommarsäsong. Förslagsställarens argument till ett vattenspel i Tranemosjön utmed brogatan är att det skulle ge en ökad trivsel och trevnad i samhället. Förvaltningen var i kontakt med Stig för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Stig hade inga ytterligare synpunkter. Inom nuvarande budgetramar finns inget utrymme för att anordna ett vattenspel i Tranemosjön. Byalag, samhällsföreningar och vid särskilda fall andra samhällsgemensamma föreningar har möjlighet att ansöka om försköningsbidrag till sin ort hos kommunen. Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medborgarförslag, Beslutet skickas till Stig Johansson Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen

48 Vår ref: Anna Carlsson Processekreterare Datum: Dnr: KS/2014:245 Svar på Medborgarförslag om vattenspel i Tranemosjön Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Ärendet Stig Johansson har lämnat ett medborgarförslag angående ett vattenspel i Tranemosjön. Förslagsställaren ser att Tranemo kommun skyndsamt utreder möjligheten till ett vattenspel i Tranemosjön utmed Brogatan för att vattenspelet ska kunna vara på plats innan stundande sommarsäsong. Förslagsställarens argument till ett vattenspel i Tranemosjön utmed brogatan är att det skulle ge en ökad trivsel och trevnad i samhället. Förvaltningen var i kontakt med Stig för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Stig hade inga ytterligare synpunkter. Inom nuvarande budgetramar finns inget utrymme för att anordna ett vattenspel i Tranemosjön. Byalag, samhällsföreningar och vid särskilda fall andra samhällsgemensamma föreningar har möjlighet att ansöka om försköningsbidrag till sin ort hos kommunen. Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medborgarförslag,

49 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Stig Johansson Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef Anna Carlsson Processekreterare 2 (2)

50

51 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om att utbudet i simhallen förbättras och utökas med en babypool (KS/2014:531) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget anses besvarad. Ärendet Tobias Bengtsson har lämnat ett medborgarförslag om att utbudet i simhallen kan förbättras och utökas med en babypool. Förslagsställaren önskar att utbudet på simhallen förbättras och utökas med en babypool för de allra minsta barnen. Förvaltningen var i kontakt med Tobias Bengtsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen fick i samband med budgetarbetet inför 2015 uppdraget att göra en utredning av simhallens verksamhet. Utredningen kommer att presenteras inför kommunstyrelsen den 28/ I utredningen kommer förslag till hur verksamheten kan utvecklas. I samband utvecklingsarbetet kommer detta förslag att beaktas utifrån behov och prioriteringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag Medborgarförslaget, Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 (KS/2014:675) Beslutet skickas till Tobias Bengtsson Tekniska sektionen

52 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 Status Kommunstyrelsen

53 Vår ref: Karl-Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2014:531 Svar på Medborgarförslag om att utbudet i simhallen förbättras och utökas med en babypool Förslag till beslut Medborgarförslaget anses besvarad. Ärendet Tobias Bengtsson har lämnat ett medborgarförslag om att utbudet i simhallen kan förbättras och utökas med en babypool. Förslagsställaren önskar att utbudet på simhallen förbättras och utökas med en babypool för de allra minsta barnen. Förvaltningen var i kontakt med Tobias Bengtsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förvaltningen fick i samband med budgetarbetet inför 2015 uppdraget att göra en utredning av simhallens verksamhet. Utredningen kommer att presenteras inför kommunstyrelsen den 28/ I utredningen kommer förslag till hur verksamheten kan utvecklas. I samband utvecklingsarbetet kommer detta förslag att beaktas utifrån behov och prioriteringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag Medborgarförslaget, Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 (KS/2014:675) Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång

54 Beslutet skickas till Tobias Bengtsson Tekniska sektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter, juli 2015 Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef Teknik 2 (2)

55

56 Juni 2015 Johan Osbeck, Louise Abrahamsson Tranemo Kommun Rapport avseende badhusets nuvarande och framtida möjligheter

57 Innehåll Sammanfattning 1 Frågeställningar 1 Bedömning och rekommendationer 1 1. Inledning Bakgrund Syfte, frågeställningar Kriterier och metod Avgränsning Faktakontroll 4 2. Utredning Besök vid Tranemos badhus 9 3. Avslutande diskussion Inre otydlighet ger yttre otydlighet Otydlighet leder till friktion Mindre justeringar med stora vinster Verksamhetsövergripande samverkan och samordning inom kommunen Svar på huvudfråga Rekommendationer 11 Bilaga 1 Schema beläggning badhus Vad finns idag? Framtiden Vad vill medborgarna ha? 9

58 Sammanfattning Tranemo kommun har ett litet badhus med begränsade möjligheter. I fastigheten finns dessutom en kafeteria och ett gym. I samma fastighet finns idrottshallar vilka dock ej berörs i denna utredning. Organisationen förändrades för ett par år sedan. Enligt kommunen finns det fortfarande behov av att utveckla såväl verksamhetens som organisationens förmåga att möta kundernas befintliga och framtida behov. På uppdrag av chefen för Tranemo kommuns tekniska sektion har Deloitte undersökt badhusets nuvarande och framtida möjligheter i Tranemo kommun. Frågeställningar Följande frågeställningar förelåg: Huvudfråga: Hur ska Tranemo kommun säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgare och gäster, nischade utifrån befintliga ekonomiska och geografiska förutsättningar? Övergripande frågeställningar: Vad kan badhuset erbjuda idag? Vad vill medborgarna att badhuset ska erbjuda? Hur kan badhuset utvecklas för att uppfylla medborgarnas önskemål? Underliggande frågeställningar: Utnyttjas lokalerna ändamålsenligt, effektivt? Hur kan bassängen nyttjas av flera grupper samtidigt? Hur kan verksamheterna schemaläggas för att maximera nyttan för många grupper och gäster? Hur bör de anställdas bemötande se ut för att skapa nöjda gäster? Hur bör de anställdas arbetsmiljö och kultur utvecklas? (Arbetssätt och metoder, hur behandlar vi varandra och gäster, vem/vilka är badhuset till för?) Vilka styrdokument och mätvariabler finns/behövs för att stödja önskad verksamhet? (Policy, prioriteringar av grupper, riktlinjer, kundperspektiv, NKI/medborgarenkäter, personalenkäter, etc.?) Hur väl känner alla brukare till hur tillgänglighet och möjligheter ser ut? Kommunikation, hemsida, reklam? Hur kan gästerna/medborgarna påverka verksamheten? Boka på nätet, tider som blir lediga med kort varsel? Bedömning och rekommendationer Iakttagelser I vår utredning har vi gjort följande iakttagelser: Utredningen visar att badhuset inte har ett tydligt uppdrag för sin verksamhet, varken från kommunledning eller politisk ledning. Att ha ett tydligt uppdrag är en förutsättning för utveckling och för att få medarbetarna att arbeta åt samma håll. I dagsläget finns ett stort frågetecken kring badhusets syfte och vad kommunen vill att badhuset ska erbjuda och inte erbjuda. Badhuset hade besökare under de öppna timmarna för allmänheten under Det finns ingen statistik över antalet besökare per månad, dag eller tider på dygnet att tillgå. Av de öppna timmarna disponerar skolan 43,3 % av tiden och allmänheten 33,9 % av tiden. 1

59 Den större delen av badhusets tillgänglighet går till skolan, vilket begränsar öppettiderna för allmänheten. Den stora bassängen är för liten för att ha två grupper samtidigt, då det idag inte går att dela upp den i avskärmade delar. Då badhusets byggnad även rymmer två idrottshallar är det mycket aktivitet i huset på kvällar då idrottsföreningar hyr lokalerna, vilket gör att det blir en samlingsplats för ungdomar i kommunen. Då ungdomar samlas skulle ett allaktivitetshus kunna utvecklas kring denna naturliga mötesplats. Då skulle även samordningsvinster kunna uppnås genom att dela kostnader för tjänster mellan olika verksamheter. Badhusverksamheten har inget systematiskt sätt att inhämta information och data från medborgarna avseende badhuset. Verksamheten genomför inte heller några nöjd kunds-enkäter/undersökningar. Det framkom under intervju med allmänheten att det efterfrågas baby-/småbarnssim med en bassäng bättre anpassad för små barn. Andra synpunkter från allmänheten är att badhuset ibland upplevs smutsigt, att öppettiderna för allmänheten inte matchar allmänhetens önskan samt att innan stora förändringar görs i badhuset bör den nuvarande organisationen förtydligas. Svar på huvudfråga För att säkerställa högkvalitativa tjänster till medborgarna bör kommunen systematisera information om vad medborgarna önskar. I samband med detta bör kommunen även fastställa ett tydligt uppdrag för badhusverksamheten och säkerställa en tydlig intern och extern kommunikation. Vidare bör kommunen göra små fysiska justeringar i badhusets lokaler för att optimera användningen. Avslutningsvis bör kommunen överväga att vidareutveckla denna naturliga mötesplats för ungdomar och vuxna. Rekommendationer Efter genomfört arbete rekommendationer vi kommunen följande: Utforma ett uppdragsdokument för simhallen och vad deras uppdrag är från ägarna, som är kommunen. Det tydliggör för de som lånar den (skolan, vilka förväntningar de kan ha) samt att det då finns ett uppdrag med samverkan med skolan. Förtydliga att simhallen ska samverka med skolan. Fastställt syfte och uppdragsdokument behöver därefter kommuniceras till alla intressenter för att minska eventuella förväntningsgap. Överväg förslag till relativt små förändringar och tillägg i badhusets interiör för att kunna möta fler behov hos fler aktörer. Överväg att tillsammans med kommunens föreningsliv och skola utveckla badhuset till ett allaktivitetshus. Överväg att mäta och ta fram statistik avseende besök; månatliga, dagliga samt för olika tider på dygnet. Göteborg den 2 juli 2015 DELOITTE AB Johan Osbeck Louise Abrahamsson Certifierad kommunal revisor Revisor 2