Nyckelby. RAÄ 107, Nyckelby 3:9, Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland. Dnr Linus Hagberg och Sofia Lindberg

Transkript

1 uv öst rapport 2008:45 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Nyckelby RAÄ 107, Nyckelby 3:9, Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr Linus Hagberg och Sofia Lindberg

2 uv öst rapport 2008:45 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Nyckelby RAÄ 107, Nyckelby 3:9 Västra Stenby socken Motala kommun Östergötland Dnr Linus Hagberg och Sofia Lindberg 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Omslagsbild Vy söderut från Nyckelby bytomt. Foto Linus Hagberg. Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Linus Hagberg Utskrift UV Öst, Linköping 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2008:45 ISSN

4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte och målsättning 5 Kulturmiljö 7 Metod och genomförande 7 Resultat 8 Referenser 11 Litteratur 11 Källor på Internet 11 Övriga referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1. Kontextbeskrivning 12 Bilaga 2. Fynd 13 Bilaga C-analys 13 Bilaga 4. Sektion i västra schaktet, från väster 13 Motala Vadstena Skänninge Västerbränninge Svartån Linköping Stångån Norrköping Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningsområdet markerad. 3

5 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med undersökningen markerad. Skala 1:

6 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Nyckelby Sammanfattning Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde 3 till 4 oktober 2006 förundersökning i form av antikvarisk kontroll inom RAÄ 107, Västra Stenby socken, Motala kommun. Vid schaktning för jordvärmeinstallation till Nyckelby storgård uppmärksammades förmodade fornlämningar. Detta rapporterades av Sören Kälvesten, vid jordbruksfastigheten Nyckelby 3:9, till Riksantikvarieämbetet, UV Öst, som vid en tillfällig besiktning kunde dokumentera de framkomna anläggningarna, belägna inom den redan fornlämningsregistrerade bytomten. Efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötland utfördes resten av arbetet med arkeolog närvarande. Då påträffades en härd, en stenläggning, gropar och kokgropar, flertalet stolphål, samt rester av ett kulturlager. En av kokgroparna har 14 C-daterats till AD (2s 95,4%). I samband med undersökning av ovan nämnda lämningar gjordes fynd av obränt ben, slagg, järnoch benföremål samt slagen kvarts. Kollektorslangen kunde efter avslutad antikvarisk kontroll förläggas i de upptagna schakten. Bakgrund Sören Kälvesten vid jordbruksfastigheten Nyckelby 3:9, Västra Stenby socken, Motala kommun, påbörjade ett arbete med att byta ut mangårdsbyggnadens oljeuppvärmning till jordvärme. I samband med detta inleddes ett grävarbete inom fastigheten för nedläggning av en kollektorslang. Sammanlagt planerades cirka 800 meter slang grävas ner varav hälften av grävarbetet redan hade utförts innan en arkeolog kom till platsen. Vid detta schaktarbete framkom förmodade fornlämningar. Detta rapporterades av Kälvesten till Riksantikvarieämbetet, UV Öst, som vid en tillfällig besiktning kunde dokumentera resterna efter en kokgrop, en större grop samt ett kulturlager, alternativt äldre odlingslager. Enligt uppgift från Kälvesten har man vid tidigare grävarbeten inom bytomten, för avlopp, vattenledningar, elledningar påträffat olika lämningar av förhistorisk karaktär. Vid dessa tillfällen har Östergötlands Länsmuseum utfört undersökningarna. För att gräva ned resterande 400 meter slang behövdes ett cirka 100 meter långt och drygt 2 meter brett schakt tas upp inom Nyckelby bytomt, RAÄ 107, Västra Stenby socken. Syfte och målsättning Målsättningen med den arkeologiska förundersökningen som skedde i form av antikvarisk kontroll, var att undvika eventuella fornlämningar inom bytomten i samband med grävarbetet. Om detta inte var möjligt skulle lämningarna undersökas och dokumenteras, vilket skulle innefatta en bedömning av fornlämningarnas karaktär, omfattning och datering. 5

7 X / Schakt Kulturlager Ev. gårdsplan Stolphål (2-3 st) Dike Topografisk gräns för ursprunglig platå Grop Härd Kokgrop Stolphål X Y m 355 Y Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schakt och anläggningar markerade. Ytterligare ett schakt (10 m långt) drogs 40 meter sydväst om det södra schaktet på kartan. I schaktet påträffades inga anläggningar eller fynd. Skala 1:400. 6

8 Kulturmiljö Bytomten ligger på krönet av en markerad öst-västlig höjdrygg. Enligt 1635 års geometriska karta fanns det fem gårdar i Nyckelby. På kartmaterialet från omfattar bytomten en yta av cirka 270x meter. Enligt Ridderstad är det äldsta skriftliga belägget för Nyckelby från 1402 (1917:93). En sökning i Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven visar dock att Nyckelby (Myklaby) nämns redan 1325 (SD3368) samt ytterligare två gånger före Enligt ett av dessa brev byter Birgitta Birgersdotter och hennes måg bort jord i Nyckelby år 1344 (SD5040). Lämningarna vid Nyckelby kan kopplas till den bild av landskapsutvecklingen kring Fågelsta som tecknas i och med undersökningar i samband med den större järnvägsutbyggnad som sker i anslutning till fastigheten. I samband med utgrävningarna inom Slättbygdsprojektet undersöktes ett flertal ytor inom och i direkt anslutning till medeltida bytomter vid Fågelsta by och Sund, samt perifera områden mellan bytomterna vid Russingstorp, Landstorp och Hallingstorp; alla belägna inom kilometern från Nyckelby bytomt. På de undersökta bytomterna påträffades, förutom lämningar efter den medeltida aktiviteten, också förhistoriska boplatslämningar såsom stolphål, härdar och gropar. Dessa daterades framför allt till yngre järnålder. På de undersökta områdena utanför bytomterna påträffades förhistoriska boplatslämningar som representerade flera tidshorisonter, lämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder var dock klart dominerande i fornlämningsbilden (Larsson i manus). En arkeologisk förundersökning har tidigare utförts öster om bytomten och landsvägen, i samband med ledningsdragning. Då påträffades ett par diken samt ett vattenhål som kunde föras till eller 1800-tal (Nielsen 1997). Undersökningen på Nyckelby bytomt har möjlighet att bidra till kunskapen om etablering och utveckling av de medeltida bytomterna. Metod och genomförande Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en antikvarisk kontroll i samband med grävföretaget. Parallellt med det ca 70 meter långa schaktet som redan öppnats togs ett 55 meter långt schakt upp i nord-sydlig riktning från den övre delen av den öst-västliga höjdryggen. Två mindre schakt drogs ute i den lägre liggande åkermarken söder om Nyckel by storgård i riktning mot Landstorp. Jorden banades skiktvis av med grävmaskin ner till den nivå där förhistoriska/historiska kulturlager, anläggningar och fynd uppmärksammades. Då det var möjligt styrdes arbetet så att lämningar undveks. Dokumentationen skedde med digital mätutrustning och kamera samt manuellt i form av ritning. 7

9 Fig 4. Härden A330 fotograferad i sektion från söder. Foto Linus Hagberg. Resultat I området påträffades flertalet lämningar vilka övergripande kan delas i fyra lämningskoncentrationer: I norra delen av det östra schaktet fanns rester av kulturlager med slagg, sot och bränd lera. I anslutning till detta lager påträffades ett stolphål och en härdrest. Anläggningarna kan inte med säkerhet kopplas till kulturlagret. Härden kan vara förhistorisk och antagligen samtida med de närliggande stolphålen. Kulturlagret och boplatslämningen bedömdes omfatta även området öster om den planerade jordvärmesträckningen. Längre söderut i samma schakt påträffades en koncentration av större stenskodda stolphål. Dessa var lika till storlek, form och innehåll och bedöms tillhöra samma konstruktion, möj ligen en byggnad. I området runt stolphålen fanns ett fläckvis bevarat kulturlager innehållande lite träkol, bränd lera och skärvsten. Stolphålen fanns precis i södra kanten av vad som tolkats vara den ursprungliga platån i området. I schaktväggarna till det redan grävda (västra) schaktet uppmärksammades tre anläggningar, varav två har tolkats som möjliga kokgropar. I schaktet som grävdes med arkeolog närvarande framkom ytterligare en trolig kokgrop. Dessa innehöll obrända ben i form av avfall samt mer eller mindre skärvsten och rundad sten. En bennål framkom i en av groparna (Fnr 2, A347). I samband med framrensning av kokgrop A347 påträffades en miniatyrkniv i järn (Fnr 3) i det överliggande matjordlagret. A har 14 C-daterats till AD (2s 95,4%). Även här gjordes bedömningen att fornlämningen med stor sannolikhet fortsatte österut. I södra delen av det östra schaktet påträffades ett område med småsten och kompakt grus med både djurben och träkolsstänk. Lagret verkade fortsätta västerut. I området fanns troligen flera stolphål som dock inte undersöktes då schaktet delvis kunde styras om. 8

10 Fig 5. Delar av området med stolphål fotograferat från öster. Foto Linus Hagberg. Fig 6. Exempel på ett av de kraftigt skodda stolphålen, A337 i sektion. Foto Linus Hagberg. 9

11 Vissa topografiska iakttagelser kunde göras i det östra schaktet i samband med förundersökningen. Söder om den topografiska gräns som markerats på fig 3 sluttade undergrundstopografin kraftigt åt söder. Tjocka jordlager ( nedkasade odlingslager?) jämnar idag ut markytan. Söder om nämnda gräns fanns ett sådant lager (L1), ett 0,5 meter tjockt matjords-/ odlingslager som troligen har dragits ned från platån vid odling. Lagret bestod av gråbrun sand med lite skärvig sten, tegelkross och bränd lera. Strax söder om A347 och fram till mitten av A360 fanns ett gulbrunt lager (L2) bestående av lerblandad sand, 0,2 0,4 meter tjockt. Relationen mellan dessa lager var inte helt tydlig men troligen är det första något äldre. Under L2 fanns en brungrå, siltig sand med inslag av djurben, bränd lera och småsten (L3). Detta lager börjar vid A347 och slutar vid A360. Troligen utgör lagret ett äldre odlingslager. Under både L1 och L4 fanns en ljusbrun grusig sand. Överytan på lagret sammanfaller med ytan på A360. Lagret börjar som en tunn lins 1 meter söder om A364 och är som tjockast just vid A360 (ca 0,3 m). I norra delen av schaktet fanns ett homogent matjords-/odlinglsager av gråbrun sand med inslag av grus. Mot botten av detta lager fanns en del skärvig sten. I de två schakten som drogs ute i den åkermark som fortfarande brukas fanns ett 0,3 0,4 meter tjockt humöst odlingslager med inslag av lite sten och tegel. Förundersökningen har visat att det funnits aktiviteter på platsen före det att Nyckelby nämns i de historiska källorna. En av anläggningarna har daterats till tal och visar att det i alla fall vid sen vikingatid-tidig medeltid fanns en etablering på platsen. Kollektorslangen kunde efter avslutad antikvarisk kontroll förläggas i de upptagna schakten. Linköping i september 2008 Sofia Lindberg 10

12 Referenser Litteratur Kaliff, A Slättbygdsprojektet. Västra Östergötlands kulturlandskap i ett långtidsperspektiv. Projektprogram. Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2003:18. Nielsen, A-L Ny överföringsledning för renvatten mellan Motala och Fågelstad vattenverk. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1997:54. Ridderstad, A Östergötlands beskrivning. Med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar. Stockholm. Källor på Internet Lantmäteriet: Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven: Övriga referenser Larsson, L. I manus. Rapport från arkeologisk undersökning inom Slättbyggdsprojketet, Fågelstad. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Motala Socken: Västra Stenby Plats: Nyckelby 3:9 Fornlämning: RAÄ 107 Undersökningens mittpunkt: X648894, Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2008:45 Ansvarig arkeolog: Sofia Lindberg Personal: Linus Hagberg Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Länsstyrelsen Östergötland Undersökningstid: t o m Undersökningsområde: Ca 125 löpmeter Arkivhandlingar: 4 ritblad Fynd: Fnr

13 Bilaga 1. Kontextbeskrivning Id Typ Unders Längd Bredd Djup/ Plan-/ Beskrivning Sten- % (m) (m) tjocklek (m) bottenform skott 329 Stolphål 50 0,42 0,42 0,15 Rund/skålform Fyllning av brungrå siltig sand med inslag av småsten. Ja S skärvig och rundad sten. 330 Härd 50 0,7 0,5 0,2 oval fyllning av grå siltig sand med skärvig sten, kol och br lera. Träkols- och sotlins. Flack. 332 Kulturlager 1 m 2 0,05 gråbrun grusig silt, enst. skärvsten, kol, br lera. Kompakt. 333 Stolphål 50 0,25 0,25 0,22 Kvadratisk/ Fyllning av lerblandad gråbrun siltig mo och småsten. skålform Modern hägnadsrest. 334 Grop 0 0,8 0,5 oval matjordsficka alt omgrävning i trädgårdsland. 335 Grop 50 0,8 0,5 0,02 Oval/flack Matjordsficka alt omgrävning i trädgårdsland. 336 Dike 0 0,4 fyllning av brungrå grusig sand. 337 Stolphål 50 0,9 0,5 0,3 oval/skålform Fyllning av homogen gråbrun sandig silt med kol och br lera. Kalksten i skoning. Flera närliggande stolphål. 338 Stolphål? 50 0,6 0,45 0,15 Oval/skålform Fyllning av gråbrun sandig lera, kol, br lera. Ja T två större stenar. Flera närliggande stolphål. 339 Stolphål 50 0,75 0,75 0,25 Rund/skålform Fyllning av brungrå lerig sand i toppskikt. Ja M melerad brungrå till gul lerig sand i bottenskikt. S skärvsten i topp, större stenar i skoning. 340 Stolphål 50 0,8 0,6 0,45 Oval/skålform Fyllning av brungrå lerig sand. Träkol och br lera. Ja K kraftigt stenskott med stenar 0,2 m stora. 341 Stolphål 50 0,5 0,5 0,15 Rund/skålform Fyllning av brungrå lerig sand, enst br lera. 342 Stolphål? 0 0,5 0,5 0 rund/skålform Fyllning av brungrå lerig sand, enst br lera. Liknar A Grop 50 1,5 1,5 0,4 rund/skålform Fyllning av natursten i olika storlek och melerad siltig sand. Sentida grop/täckt. Omgrävd. 347 Kokgrop? 50 1,3 1,3 0,35 Rund/skålform Fyllning av grusig brun sand, skärvsten, rundad sten, enst kol, br lera. Obrända djurben. S skärvstensstorleken 0,1 0,15 m. 350 Stolphål 0 0,4 0,4 rund ej grävd. Närmast identisk med A Stolphål? 50 0,4 0,4 0,15 Rund/skålform Fyllning av brungrå sandig lera, en sten. 353 Stolphål? ,6 0,05 Oval/flack Fyllning av gråbrun sandig lera, ngt melerad. Ja S stoplhålsbotten? En större sten i skoning (0,3 m). 354 Stolphål? 50 0,55 0,55 0,18 Rund/skålform Fyllning av brungrå sandig lera, kolstänk. Ja S skoning av kalksten, natursten, enst skärvsten. 355 Grop 0 0,69 0,6 oval fyllning av lerinblandad sotig siltig mo. Sotfläck? E ensamliggande i annars tomt område. 356 Dike 0 0 0,3 va-ledning. 360 Gårds- 6 3 oregelbunden Småstenspackn och kompakt grus, obrända plan? rektangulär djurben, träkol. Möjlig gårdsplan. 361 Stolphål? 0 0,4 0,4 sten, träkol och sot, mkt bränd lera. 363 Stolphål 0 0,5 0,5 2 3 stolphål. Fyllning av grusig kompakt silt. Ja S skodda med stenar storlek 0,2 m. 364 Grop 50 0,8 0,6 0,2 oval/skålform Fyllning av homogen brun siltig, grusig sand, enst kolstänk. Tydlig nedgrävningskant Stolphål 0 0,5 0,5 rund liknar A363. Ja Kokgrop 50 0,7 0,7 0,42 Rund/skålform Fyllning av brun, sandig silt. Rikligt med skärvsten, enstak runda stenar. Obrända djurben Grop/ 0 1,6 1,6 0,62 Rund/skålform Fyllning av brun sand med kolstänk. kokgrop? enstaka små stenar i fyllning (0,05 m) Grop 50 1,2 1,2 0,4 rund/plan Fyllning av brun lerblandad sandig silt och kolstänk. K kalvade kanter. 12

14 Bilaga 2. Fynd Fnr Material Sakord Vikt (g) Antal Anmärkning Kontext 1 Kvarts avslag/avfall 6 2 Bipolär metod 2 Obränt ben nål 2 1 a347 3 Järn kniv 4 1 nedslipad minityrknivsegg, 65x8 mm 4 Järn 22 1 a332 5 Obränt ben avfall 40 1 a333 6 Järn föremål 73 4 kraftigt korroderade a361 7 Obränt ben avfall 137 djurben a347 8 Bränd lera 6 a347 9 Obränt ben avfall 41 djurben a Obränt ben avfall 11 djurben a Bränd lera 7 a Bergart glättsten glättsten, löpare? a329 Bilaga C-analys Labnr Provnr Material Kontext 14 C-ålder BP Kalibrerat värde 1s/2s (sannolikhet %) Ua obränt ben A / AD (68,2%)/ AD (95,4%) Bilaga 4. Sektion i västra schaktet, från väster Sektion från V 1. Matjord Gulgrå lerblandad, grusig sand. Småsten, tegelkross, träkol. Utjämningslager? 3. Grå grusig sand. Enstaka bränd lera. Äldre odlingslager? Mörkbrun sand. Småsten. Otydlig övergång från lager 3. Äldre odlingslager? 5. A Tolkad som kokgrop. Små skärviga stenar (0,05 m) i fyllningen. 6. Orörd jord m 13