GUs utvärderingssystem

Transkript

1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM Datum: Dnr: V 2016/378 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Marie Strandevall Planerad sexårsplan för genomförandet av utbildningsutvärderingar med extern bedömning GUs utvärderingssystem Rektor har beslutat anta Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, att rekommendera användning av Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet respektive Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning och att fakultetsstyrelsen ska genomföra och redovisa en inventering av utvecklingsbehov i utbildningsverksamheten. Rektor har även gett fakultetsstyrelsen i uppdrag att inkomma med en preliminär sexårsplan för genomförandet av utbildningsutvärdering med extern bedömning gällande perioden till Bakgrund Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå och kvalitetsutskottet vid den naturvetenskapliga fakulteten har diskuterat principerna för kvalitetsutvärdering, fakultetsanpassning av kvalitetsverktyget och förslag till utvärderingskluster kontinuerligt under hösten Beredningen har föreslagit ett modifierat och fakultetsanpassat Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och institutionerna har under februari lämnat in preliminära rapporter av utvecklingsbehov i utbildningsverksamheten enligt föreslaget kvalitetsverktyg. Parallellt med diskussionerna i beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå har en pilot med extern utvärdering genomförts av kandidat- och masterprogrammen i marina vetenskaper. Ett platsbesök genomfördes i december 2016 och en preliminär rapport lämnades in i februari. Slutrapporten från den externa bedömargruppen kommer i mars och utgör underlag i det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet vid fakulteten. Naturvetenskapliga fakulteten 1 (2) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

2 Utvärderingskluster Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå föreslår att utvärderingsklustren för extern utbildningsutvärdering skapas utifrån de huvudområden som finns för utbildning vid fakulteten och att det inte görs någon uppdelning i grund- och avancerad nivå. Flera huvudområden aggregeras till större kluster som inkluderar huvudområden med inriktningar. Det gäller fysik, kemi, kulturvård och miljövetenskap. Utvärderingsklustren matematik, marin vetenskap och biologi inkluderar flera huvudområden. Vidare föreslås att klustren utvärderas med extern bedömargrupp enligt en sekvens och likande principiell ordning som tidigare utbildningsutvärdering av UKÄ. Klustret marina vetenskaper som utvärderats i pilotprojektet utvärderas vid efterföljande sexårsperiod med preliminär start Ht Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå föreslår kluster och preliminär sexårsplan enligt nedan (Tabell 1). Tabell 1. Preliminär sexårsplan för genomförandet av utbildningsutvärdering med extern bedömning gällande perioden till Utbildningskluster Utvärderingsstart/tid Ansvarig inst. Ev. medverkande inst. Marin vetenskap pilot Marin Geovetenskap Ht17 Geo Geografi Ht17 Geo Ekonomi och samhälle* Farmaci Vt18 KMB BioEnv** Fysik Ht18 Fy Kemi Vt19 KMB Biologi Vt19 BioEnv KMB Miljövetenskap Ht20 BioEnv KMB*** Matematik/matematisk statistik Ht21 MV Kulturvård Vt22 KV *Utvärderingen bör ske i samråd med Institutionen för ekonomi och samhälle ** Utvärderingen bör ske i samråd med SA och Chalmers ***Utvärderingen bör ske i samråd med Statsvetenskapliga institutionen Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar fastställa den preliminära 6-årsplanen för utbildningsutvärdering med extern bedömning. 2 (2)

3 1 Beslutsdatum NFS 2017-xx-xx Reviderad version UBer Beslutsdatum Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och utvecklingsarbete som ska bedrivas enligt Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Verktyget kan användas som ett snabbtest för att få en övergripande bild av utbildningens kvalitet och kvalitetsarbete. Det kan också användas i samband med rektors uppdrag om inventering. Inför användning av verktyget bör en precisering ha skett avseende vad som i det aktuella fallet avses med utbildningen ; kurs/er, del av program, huvudområde, examina osv. Vissa frågor kan behöva anpassas till detta val, andra kan uteslutas och ytterligare frågor kan behöva läggas till för att verktyget på bästa sätt ska täcka in relevanta aspekter för den aktuella utbildningen. Användarna av verktyget bör i möjligaste mån utgå från befintligt underlag. Som komplement till inventeringsverktyget kan även Universitetskanslersämbetets Aspekter och bedömningsgrunder: utbildningsutvärderingar beaktas 1. För forskarutbildningen bör som komplement även användas de frågor som UKÄ preliminärt har angett för utvärdering av forskarutbildningen 1 UTKAST (beslut planerat till september 2016, se

4 2 Tema Frågeställningar Värdering (ja-nja-nej) Rekrytering och Finns ändamålsenliga rekryteringsinsatser? antagning Finns särskilda insatser för breddad rekrytering? Kommentar/ förslag på åtgärd Finns särskilda insatser för internationell rekrytering? Motsvarar behörighetskraven nödvändiga förkunskaper? Har utbildningen ett tillfredsställande söktryck? Har studenterna realistiska förväntningar på utbildningen när de börjar?

5 3 Tema Frågeställningar Värdering (ja-nja-nej) Uppföljning av Svarar kurs- och utbildningsplanernas 2 lärandemål mot högskoleförordningens studieresultat examensmål? Säkerställs progression i området för examen? Kommentar/ förslag på åtgärd Examineras samtliga lärandemål? Motsvarar de faktiska studieresultaten lärandemål och examensmålens tre olika kunskapsformer (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt)? Finns former för systematisk utveckling och uppföljning/revidering av kursplaner och utbildningen i sin helhet? Finns relevanta rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment? Genomförs regelbunden och strukturerad extern granskning av examensarbeten eller andra examinationer? Om så, hur och i vilken omfattning sker extern granskning? Studentcentrerat lärande Vid genomgång av GU:s pedagogiska idéprogram motsvarar utbildningen, utifrån dess mål och förutsättningar, de förväntningar som idéprogrammet ställer på: - Undervisning? (s. 10) - Rummet för lärande? (s 11) - Kollegialt samarbete? (s. 13) - Utbildningsorganisation och administration? (s. 14) - Studentansvar? (s. 16) Finns tydliga regler för bedömning och betygssättning? Kommuniceras och tydliggörs kriterierna till: - Studenter? - Examinatorer och övriga lärare? Ges studenter återkoppling på sina prestationer? 2 Samt i förekommande fall utbildningsplan och/eller lokal examensordning

6 Innehåller återkopplingen vid behov råd kopplade till lärprocessen? 4

7 5 Tema Frågeställningar Värdering (ja-nja-nej) Forskningsanknytning Kan utbildningen betraktas som tillräckligt forskningsanknuten? Kommentar/ förslag på åtgärd Är lärarna aktiva forskare? Finns former för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt/konstnärligt innehåll? Görs regelbunden kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor vad gäller vetenskapligt innehåll? Involveras studenter i forskning eller forskningsliknande aktiviteter? Lärarkompetens Vid genomgång av GU:s pedagogiska idéprogram motsvarar utbildningen, utifrån dess mål och förutsättningar, de förväntningar som idéprogrammet ställer på: - Akademiskt lärarskap? (s. 12) - Ledning? (s. 15) Behöver den allmänna respektive den ämnesspecifika högskolepedagogiska kompetensen förstärkas? Används excellenta lärares kompetens och övriga lärares kunskaper från högskolepedagogisk utbildning i institutionens kvalitetsarbete? Behöver den vetenskapliga/konstnärliga kompetensen förstärkas? Behöver den professionsrelaterade kompetensen förstärkas? Studentuppföljning Används systematisk uppföljning av genomströmning på grupp- respektive individnivå som grund för kursutveckling och stödåtgärder? Finns stora avhopp? Finns analyser kring orsaker till avhopp?

8 6 Tema Frågeställningar Värdering (ja-nja-nej) Studentinflytande m.m. Är kvalitetsarbetet och studenternas roll i detta tillräckligt väl kommunicerat med studenterna? Kommentar/ förslag på åtgärd Fungerar studentinflytandet inom utbildningen tillfredsställande? Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? Används t ex termins/års/mitt/programslutsenkäter? Tillvaratas resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar regelbundet i utvecklingsarbetet? Fylls platserna för studentrepresentation i beredande och beslutande organ? Finns andra former för studentinflytande än ovan angivna? Studentstöd och infrastruktur Finns ändamålsenligt och utbildningsintegrerat studentstöd för att bidra till studenternas lärande? T ex: - Studievägledning? - Språkhandledning? - Stöd till studenter med funktionsnedsättning? - Studieplatser? - Biblioteksresurser? - IT-infrastruktur?

9 7 Tema Frågeställningar Värdering (ja-nja-nej) Arbetsliv/ Finns former för samverkan med olika slag av intressenter för utveckling av användbarhet, utbildningen? samverkan m.m. Finns rutiner för att kvalitetssäkra form och innehåll i utbildningsmoment som genomförs i samverkan med arbetsliv? Kommentar/ förslag på åtgärd Finns inslag av arbetslivssanknutna moment (t ex, studiebesök, gästföreläsare, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare)? Görs regelbundna alumnuppföljningar där resultaten används som stöd för utveckling av utbildningen? Får alumnerna arbete som motsvarar utbildningens nivå och inriktning? Information Är webbinformation aktuell, lättillgänglig och begriplig för: - presumtiva studenter? - nuvarande studenter? - övriga intressenter? Finns rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor? Fungerar kommunikationen med studenter via GUL tillfredsställande? Ytterligare systematiskt kvalitetsarbete och sammanfattande bedömning Utöver vad som angetts ovan, finns ytterligare verktyg för att kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen? Sammanfattningsvis, vilka är utbildningens styrkor respektive förbättringsområden?

10 Indikatorer för diskussion om utbildningskvalitet Olika typer av statistiska sammanställningar kan utgöra underlag för reflektion kring några av frågorna i verktyget. Nedan anges de indikatorer som på något sätt bör analyseras och kommenteras av utbildningen i samband med kvalitetsutveckling och -utvärdering, oavsett om de i nuläget följs upp systematiskt eller inte. Som alla andra indikatorer måste de tolkas och sättas i sitt sammanhang. Hur mycket arbete som läggs på att utveckla och använda indikatorer bör stå i proportion till den vikt som fästs vid indikatorerna. 8 Söktryck (andelen förstahandssökande nybörjare) Andel professorer, docenter, lektorer och adjunkter som undervisar och ungefärlig omfattning på deras undervisning Andel lärare med visstids- respektive tillsvidareanställning Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Nedanstående indikatorer bör särskilt kommenteras och analyseras av utbildningen Lärarledd/schemalagd tid (inkludera även eventuella skillnader mellan år) Genomströmning/retention Eventuella avhopp Studentrepresentation i beredande och beslutande organ Alumners och arbetslivets skattning av utbildningens relevans Studenternas övergripande bedömning av utbildningen (skrivs fram av utbildningen) Studenterna ska ges möjlighet att ge kommentera på utbildningens samlade underlag för kvalitetsutveckling/-utvärdering

11 Dnr G 2017/96 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Biologi och lärande, masterprogram (N2BOL), 120 hp Biology and learning, Master s Programme, 120 credits Avancerad nivå/ Second cycle Fastställande Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet att börja gälla från och med Ansvarig institution: Institutionen för biologi och miljövetenskaper Syfte Masterprogrammet i biologi och lärande syftar till att ge fördjupade kunskaper inom biologi med fokus på ett av profilområdena ekofysiologi, evolutionär biologi eller naturvårdsbiologi. Biologer är experter på levande system - alltifrån arvsmassans och cellernas struktur och funktion till organismernas samspel med varandra och sin omgivning. Detta ger biologen en unik möjlighet till val inom ett brett spektrum av arbetsfält. Undervisningen förbereder studenterna för arbete inom ett brett fält av avnämare bl.a. myndigheter, industri och universitet. Masterprogrammet syftar även till att utveckla studenternas vetenskapliga förhållningssätt samt praktiska färdigheter inom för området tillämpliga metoder. Lärare och handledare som undervisar på programmet bedriver framgångsrik forskning med stora internationella samarbeten inom de tre profilområdena. Undervisningen bedrivs därför i nära kontakt med forskningen och programmet ger en god grund för fortsatt forskarutbildning inom biologi. Behovet av biologer är stort, både inom näringslivet och utbildningssektorn, och programmet har som mål att förutom att ge en masterexamen inom huvudområdet biologi, dessutom ge möjligheten till att, med förhöjd studietakt, ta en ämneslärarexamen i biologi. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet och en kandidatexamen krävs kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet biologi. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

12 Dessutom krävs engelska 6/engelska B eller motsvarande resultat på ett erkänt internationellt test såsom TOEFL eller IELTS, alternativt examen från engelskspråkigt universitet. Till kurserna föreligger särskilda förkunskapskrav vilka anges i respektive kursplan. Vid antagning till programmet ges man garantiplats på någon av inriktningarna på Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) under förutsättning att man vid kommande start av AKPU uppfyller ett av nedanstående behörighetskrav. För inriktningen Grundskolans åk 7-9, Ma/NO, två ämnen: 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp, samt 45 hp i ytterligare ett av dessa undervisningsämnen. För inriktningen Gymnasieskolan, MA/NO, ett ämne: 120 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Examen och huvudområden Masterprogrammet Biologi och lärande leder till naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet biologi, Master of Science with a Major in Biology. Med förhöjd studietakt leder programmet även till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i Grundskolans åk 7-9 eller med inriktning mot arbete i Gymnasieskolan. Lärandemål Nedan anges först generella lärandemål för masterexamen där huvudområdet är biologi. Därefter anges för programmet specifika lärandemål avseende programmets del inom lärarutbildningen. Generella lärandemål Kunskap och förståelse För masterexamen förväntas studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet Färdighet och förmåga För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information 2 (4)

13 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen samt det valda profilområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Specifika lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutade studier skall studenten visa fördjupad kunskap om didaktiska och ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till vad som krävs för barns och ungdomars lärande visa fördjupad kunskap om några centrala teorier om undervisning och lärande visa fördjupad kunskap om hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan förstås inom lärarprofessionen visa kunskap om och förståelse för interkulturellt förhållningssätt, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och grunderna i kreativ konfliktkommunikation visa kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande och behov visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning visa kunskap om skolväsendets organisation och läroplansteori Färdighet och förmåga Efter avslutade studier skall studenten visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna 3 (4)

14 visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutade studier skall studenten visa insikt i matematikens och naturvetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Innehåll och upplägg Första terminen läser man 30 hp kurser på avancerad nivå i huvudområdet Biologi. Tillgängliga kurser är t.ex. ES2613 Globala förändringar - problem, analys, åtgärder, 7,5 hp i kombination med BIO408 En introduktion till ekofysiologi, 7.5 hp BIO484 Marina Djur - Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk, 15 hp BIO441 Evolutionär ekologi, 15 hp BIO418 Bevarandebiologi och populationsgenetik, 15 hp BIO499 Naturvård, förvaltning och skötsel Under andra och tredje terminen följer man programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) som är upplagt så att studierna bedrivs med högre studietakt om 125 % och omfattar 90 högskolepoäng. Kraven för examen på masterprogrammet Biologi och lärande omfattar samtliga högskoleförlagda kurser (60 hp) i programmet AKPU. Programmet avslutas fjärde terminen med ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet Biologi (30 hp). Examensarbetets inriktning styrs av val av första terminens kurser samt andra förkunskaper. Platsgaranti Student som är antagen till utbildningsprogrammet har platsgaranti till samtliga kurser inom programmet inklusive till programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång, under de förutsättningar som beskrivs under Förkunskapskrav. Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser 4 (4)

15 Dnr G 2017/93 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Fysik och lärande, masterprogram (N2FOL), 120 hp Physics and learning, Master s Programme, 120 credits Avancerad nivå/ Second cycle Fastställande Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet att börja gälla från och med Ansvarig institution: Institutionen för fysik Syfte Fysiken försöker formulera lagar som noggrant beskriver naturens skeenden från det allra minsta till det absolut största i universum och utvecklar människans förmåga att förstå samband och utgör dessutom en av grundpelarna för all teknik. Som fysiker kan du vara med och driva samhällsutvecklingen, oavsett om det handlar om utmaningar inom energi- och miljöområdet, nya möjligheter inom nanovetenskap och biofysik, att ta fram nya material eller utveckla tekniska hjälpmedel. Avancerade beräkningar och teoretiska modeller efterfrågas inom många utvecklings- och forskningsinriktade verksamheter. Behovet av fysikkunskaper är stort både inom näringsliv och utbildningssektor och programmet har som mål att förutom att ge en masterexamen i fysik dessutom ge möjligheten till att, med förhöjd studietakt, ta en ämneslärarexamen i fysik. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet och en kandidatexamen krävs kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet fysik. Dessutom krävs engelska 6/engelska B eller motsvarande resultat på ett erkänt internationellt test såsom TOEFL eller IELTS, alternativt examen från engelskspråkigt universitet. Till kurserna föreligger särskilda förkunskapskrav vilka anges i respektive kursplan. Vid antagning till programmet ges man garantiplats på någon av inriktningarna på Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) under förutsättning att man vid kommande start av AKPU uppfyller ett av nedanstående behörighetskrav. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

16 För inriktningen Grundskolans åk 7-9, två ämnen: 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp, samt 45 hp i ytterligare ett av dessa undervisningsämnen. För inriktningen Gymnasieskolan, ett ämne: 120 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Examen och huvudområden Masterprogrammet Fysik och lärande leder till en naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet Fysik, Degree of Master of Science with a major in Physics. Med förhöjd studietakt leder programmet även till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i Grundskolans åk 7-9 eller med inriktning mot arbete i Gymnasieskolan. Lärandemål Nedan anges först generella lärandemål för masterexamen, där huvudområdet är fysik. Därefter anges för programmet specifika lärandemål avseende programmets del inom lärarutbildningen. Generella lärandemål Kunskap och förståelse För masterexamen förväntas studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet Färdighet och förmåga För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet 2 (4)

17 Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen samt det valda profilområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Specifika lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutade studier skall studenten visa fördjupad kunskap om didaktiska och ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till vad som krävs för barns och ungdomars lärande visa fördjupad kunskap om några centrala teorier om undervisning och lärande visa fördjupad kunskap om hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan förstås inom lärarprofessionen visa kunskap om och förståelse för interkulturellt förhållningssätt, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och grunderna i kreativ konfliktkommunikation visa kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande och behov visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning visa kunskap om skolväsendets organisation och läroplansteori Färdighet och förmåga Efter avslutade studier skall studenten visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna 3 (4)

18 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutade studier skall studenten visa insikt i matematikens och naturvetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Innehåll och upplägg Första terminen läser man 30 hp kurser på avancerad nivå i huvudområdet fysik för masterexamen. Under andra och tredje terminen följer man programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) som är upplagt så att studierna bedrivs med högre studietakt om 125 % och omfattar 90 högskolepoäng. Kraven för examen på masterprogrammet Fysik och lärande omfattar samtliga högskoleförlagda kurser (60 hp) i programmet AKPU. Programmet avslutas fjärde terminen med ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet fysik (30 hp). Platsgaranti Student som är antagen till utbildningsprogrammet har platsgaranti till samtliga kurser inom programmet inklusive till programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång, under de förutsättningar som beskrivs under Förkunskapskrav. Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser Övrigt 4 (4)

19 Dnr G 2017/94 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Kemi och lärande, masterprogram (N2KOL), 120 hp Chemistry and learning, Master s Programme, 120 credits Avancerad nivå/ Second cycle Fastställande Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet att börja gälla från och med Ansvarig institution: Institutionen för kemi och molekylärbiologi Syfte Allt levande styrs och påverkas av kemiska reaktioner. Kemi spelar en stor roll i vår vardag och för vårt samhälle och kemiskt kunnande behövs inom ett brett spektrum av verksamheter, inte minst inom utvecklingsarbete, miljövård och utbildning. Kemi handlar om spelreglerna för hur tillvarons grundläggande byggstenar, molekylerna, fungerar. Molekyler kan te sig små och obetydliga, men i praktiken bär de upp universum. Allt som finns i vår tillvaro, inklusive vi själva, är uppbyggt av molekyler. Alla skeenden omkring oss styrs av reaktioner som i grund och botten handlar om hur molekylerna beter sig i olika situationer. Kemi omfattar allt från mikronivån, till exempel att undersöka hur en viss typ av kroppsceller reagerar med en viss kombination av molekyler, till den globala nivån. Här kan det till exempel handla om att kartlägga hur kemiska processer i världshaven eller atmosfären bidrar till att forma vårt klimat. Även ute i världsrymden pågår ständigt mäktiga skeenden vars kemi kan studeras, som hur gaser och materia förändras och samspelar i att skapa kedjereaktioner som löper genom universum. Behovet av kemister är stort, både inom näringslivet och utbildningssektorn, och programmet har som mål att förutom att ge en masterexamen inom huvudområdet kemi, dessutom ge möjligheten till att, med förhöjd studietakt, ta en ämneslärarexamen i kemi. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

20 Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet och en kandidatexamen krävs kunskaper motsvarande 120 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet kemi. Dessutom krävs engelska 6/engelska B eller motsvarande resultat på ett erkänt internationellt test såsom TOEFL eller IELTS, alternativt examen från engelskspråkigt universitet. Till kurserna föreligger särskilda förkunskapskrav vilka anges i respektive kursplan. Vid antagning till programmet ges man garantiplats på någon av inriktningarna på Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) under förutsättning att man vid kommande start av AKPU uppfyller ett av nedanstående behörighetskrav. För inriktningen Grundskolans åk 7-9, två ämnen: 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp, samt 45 hp i ytterligare ett av dessa undervisningsämnen. För inriktningen Gymnasieskolan, ett ämne: 120 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Examen och huvudområden Masterprogrammet Kemi och lärande leder till en naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet kemi, Degree of Master of Science with a major in Chemistry. Med förhöjd studietakt leder programmet även till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i Grundskolans åk 7-9 eller med inriktning mot arbete i Gymnasieskolan. Lärandemål Nedan anges först generella lärandemål för masterexamen, där huvudområdet är kemi. Därefter anges för programmet specifika lärandemål avseende programmets del inom lärarutbildningen. Generella lärandemål Kunskap och förståelse För masterexamen förväntas studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet 2 (4)

21 Färdighet och förmåga För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen samt det valda profilområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Specifika lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutade studier skall studenten visa fördjupad kunskap om didaktiska och ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till vad som krävs för barns och ungdomars lärande visa fördjupad kunskap om några centrala teorier om undervisning och lärande visa fördjupad kunskap om hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan förstås inom lärarprofessionen visa kunskap om och förståelse för interkulturellt förhållningssätt, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och grunderna i kreativ konfliktkommunikation visa kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande och behov visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning 3 (4)

22 visa kunskap om skolväsendets organisation och läroplansteori Färdighet och förmåga Efter avslutade studier skall studenten visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutade studier skall studenten visa insikt i kemins och naturvetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Innehåll och upplägg Första terminen läser man 30 hp kurser på avancerad nivå i huvudområdet kemi för masterexamen. Under andra och tredje terminen följer man programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) som är upplagt så att studierna bedrivs med högre studietakt om 125 % och omfattar 90 högskolepoäng. Kraven för examen på masterprogrammet Kemi och lärande omfattar samtliga högskoleförlagda kurser (60 hp) i programmet AKPU. Programmet avslutas fjärde terminen med ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet kemi (30 hp). Platsgaranti Student som är antagen till utbildningsprogrammet har platsgaranti till samtliga kurser inom programmet inklusive till programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång, under de förutsättningar som beskrivs under Förkunskapskrav. Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser Övrigt 4 (4)

23 Dnr G 2017/95 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematik och lärande, masterprogram (N2MOL), 120 hp Mathematics and Learning, Master s Programme, 120 credits Avancerad nivå/ Second cycle Fastställande Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet att börja gälla från och med Ansvarig institution: Institutionen för matematiska vetenskaper Syfte Matematiska och statistiska modeller samt beräkningar och analyser är av fundamental betydelse inom flera vetenskaper, såsom medicin, ekonomi och samhällsvetenskap utöver de traditionella tekniska och naturvetenskapliga. Numera används avancerade matematiska och statistiska metoder inom vitt skilda områden, från prissättning av optioner och försäkringspremier till riskbedömningar, resursoptimering och utveckling av bland annat läkemedel, mobiltelefoni, fordons- och flygteknik, krypteringsmetoder, bildbehandling och datorgrafik. Behovet av matematisk kompetens är stort både inom näringslivet och utbildningssektorn och programmet har som mål att förutom att ge en masterexamen i något av huvudområdena matematik eller matematisk statistik dessutom ge möjligheten till att, med förhöjd studietakt, ta en ämneslärarexamen i matematik. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet och en kandidatexamen krävs kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdena matematik eller matematisk statistik. Dessutom krävs engelska 6/engelska B eller motsvarande resultat på ett erkänt internationellt test såsom TOEFL eller IELTS, alternativt examen från engelskspråkigt universitet. Till kurserna föreligger särskilda förkunskapskrav vilka anges i respektive kursplan. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

24 Vid antagning till programmet ges man garantiplats på någon av inriktningarna på Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) under förutsättning att man vid kommande start av AKPU uppfyller ett av nedanstående behörighetskrav. För inriktningen Grundskolans åk 7-9, Ma/NO, två ämnen: 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp, samt 45 hp i ytterligare ett av dessa undervisningsämnen. För inriktningen Gymnasieskolan, MA/NO, ett ämne: 120 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Examen och huvudområden Masterprogrammet Matematik och lärande leder antingen till en filosofie masterexamen med huvudområdet matematik, Degree of Master of Science with a major in Mathematics, eller till en filosofie masterexamen med huvudområdet matematisk statistik, Degree of Master of Science with a major in Mathematical Statistics Med förhöjd studietakt leder programmet även till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i Grundskolans åk 7-9 eller med inriktning mot arbete i Gymnasieskolan. Lärandemål Nedan anges först generella lärandemål för masterexamen, där huvudområdet kan vara matematik eller matematisk statistik. Därefter anges för programmet specifika lärandemål avseende programmets del inom lärarutbildningen. Generella lärandemål Kunskap och förståelse För masterexamen förväntas studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet Färdighet och förmåga För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade 2 (4)

25 uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen förväntas studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen samt det valda profilområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Specifika lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutade studier skall studenten visa fördjupad kunskap om didaktiska och ämnesdidaktiska frågeställningar i relation till vad som krävs för barns och ungdomars lärande visa fördjupad kunskap om några centrala teorier om undervisning och lärande visa fördjupad kunskap om hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan förstås inom lärarprofessionen visa kunskap om och förståelse för interkulturellt förhållningssätt, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och grunderna i kreativ konfliktkommunikation visa kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande och behov visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning visa kunskap om skolväsendets organisation och läroplansteori 3 (4)

26 Färdighet och förmåga Efter avslutade studier skall studenten visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutade studier skall studenten visa insikt i matematikens och naturvetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet Innehåll och upplägg Första terminen läser man 30 hp kurser på avancerad nivå i huvudområdet för masterexamen, d.v.s. antingen matematik eller matematisk statistik. Under andra och tredje terminen följer man programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång (AKPU) som är upplagt så att studierna bedrivs med högre studietakt om 125 % och omfattar 90 högskolepoäng. Kraven för examen på masterprogrammet Matematik och lärande omfattar samtliga högskoleförlagda kurser (60 hp) i programmet AKPU. Programmet avslutas fjärde terminen med ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet, dvs antingen MMA900 Examensarbete för masterexamen i matematik (30 hp) eller MSA900 Examensarbete för masterexamen i matematisk statistik (30 hp) Platsgaranti Student som är antagen till utbildningsprogrammet har platsgaranti till samtliga kurser inom programmet inklusive till programmet Kompletterande pedagogisk utbildning, alternativ studiegång, under de förutsättningar som beskrivs under Förkunskapskrav. Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser 4 (4)

27

28

29

30 FAKULTETSKANSLIET FÖR NATURVETENSKAP PM Datum: Dnr: U 2016/695 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Henrik Tallgren Avvecklande av ämne på forskarnivå: Naturvetenskap, inriktning astronomi och astrofysik Våren 2008 lades ett stort antal ämnen ned vid Naturvetenskapliga fakulteten. I samband med detta inrättades bland annat naturvetenskap som har 14 möjliga inriktningar, bland dessa ämnet astronomi och astrofysik. Endast en doktorand har antagits med denna inriktning och han tog ut sin doktorsexamen 2014 enligt e-post från Ladoks förvaltningsgrupp Prefekten vid institutionen för fysik har via e-post och aviserat att institutionen endast kommer anta doktorander med inriktningen fysik och vill att inriktningen astronomi och astrofysik läggs ned. På uppdrag av dekan har ärendet behandlats i fakultetens forskarutbildningsberedning som stödjer förslaget att inriktningen astronomi och astrofysik avvecklas. Inför att fakultetsstyrelsen fattar beslut om att lägga ned Naturvetenskap, inriktning astronomi och astrofysik ska samråd med utskottet för utbildning på forskarnivå ha skett. Samråd har skett På uppdrag av dekan, Henrik Tallgren Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

31 FAKULTETSKANSLIET FÖR NATURVETENSKAP PM Datum: Dnr: U 2016/696 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Henrik Tallgren Avvecklande av ämne på forskarnivå: Naturvetenskap, inriktning radiofysik Våren 2008 lades ett stort antal ämnen ned vid Naturvetenskapliga fakulteten. I samband med detta inrättades bland annat naturvetenskap som har 14 möjliga inriktningar, bland dessa ämnet radiofysik. Endast en doktorand har antagits med denna inriktning och hon tog ut sin doktorsexamen 2014 enligt e-post från Ladoks förvaltningsgrupp Prefekten vid institutionen för fysik har via e-post och aviserat att institutionen endast kommer anta doktorander med inriktningen fysik och vill att inriktningen radiofysik läggs ned. Alla doktorander som antas till radiofysik antas sedan 2009 vid Sahlgrenska akademin. På uppdrag av dekan har ärendet behandlats i fakultetens forskarutbildningsberedning som stödjer förslaget att inriktningen radiofysik avvecklas. Inför att fakultetsstyrelsen fattar beslut om att lägga ned Naturvetenskap, inriktning radiofysik ska samråd med utskottet för utbildning på forskarnivå ha skett. Samråd har skett På uppdrag av dekan, Henrik Tallgren Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

32

33 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM: Fakultetens långsiktiga profilering Datum: Dnr: V 2017/258 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Gustav Bertilsson Uleberg Tanja Thompson Bakgrund Diskussioner om fakultetens befintliga och önskade profil har pågått under en längre tid. Under prefektrådets internat i augusti 2016 aktualiserades på nytt diskussionen om fakultetens profilering. Att genomföra ett arbete kring fakultetens profilering har flera syften, bland annat att: definiera den aktuella profilen identifiera verksamhetens styrkor förbereda inför en ny forskningsutvärdering stärka det interna samarbetet utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning utgör underlag för marknadsföring Fakultetsstyrelsen gav dekanen i uppdrag att arbeta vidare med profileringen. Arbetet formaliserades i handlings- och verksamhetsplan för En målsättning för perioden är: Den långsiktiga profileringen av Naturvetenskapliga fakultetens forskning har stärkts genom ett aktivt arbete med analyser och strategisk planering. Aktiviteter för år 2017 är bland annat: kartlägga forskningsprofilen och identifiera åtgärder för att förstärka den i önskad riktning relatera FN:s globala hållbarhetsmål till forskningsprofilen i samband med profileringsarbetet sammanställa institutionernas rekryteringsbehov på kort och lång sikt samt beakta jämställdhetsintegrering vid alla rekryteringar kartlägga möjligheter och förutsättningar för långsiktig strategisk samverkan med myndigheter, organisationer och näringsliv genom anställningsformen adjungerad universitetslektor/professor Genomförande Aktivitet Status Kommentar Kartläggning Stängd Underlag för utbildning och forskning från Universitetsbiblioteket Uppdaterat efter internat Naturvetenskapliga fakulteten 1 (2) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

34 Diskussion för att etablera Pågående Genomfört internat FS+PR, Hur vill FS göra? nuläget diskussionen påbörjad. Beskriva långsiktig profil Ny Hur vill FS göra? Inkludera aktiviteter som fokuserar på långsiktig profil i HPVP Ny Utkast HPVP ska vara klart till FS september, beslut oktober. Aktiviteter och implementering 2018 och framåt Målet var att med enkla medel och utifrån existerande data och information presentera fakultetens befintliga profilen. Universitetsbiblioteket fick i uppdrag att göra två analyser. När det gäller forskningen genomfördes en bibliometrisk analys och när det gäller utbildning så genomfördes en textanalys av kursplaner. Inför det för fakultetsstyrelsen och prefektrådet gemensamma internatet i januari ombads prefekterna att beskriva forsknings- respektive utbildningsverksamheten vid sin institution med fem ord, och fakultetsstyrelsens ledamöter ombads beskriva fakultetens forsknings- respektive utbildningsverksamheten med fem ord. Resultatet presenterades vid internatet. Vid internatet framkom önskemål om vissa förändringar i analysernas parametrar, något som universitetsbiblioteket tagit hänsyn till i de uppdaterade versionerna. Det fanns också vissa önskemål om att öka delaktigheten i arbetet genom att involvera medarbetare och studenter i profileringsarbetet. Vidare tyckte deltagarna att samverkan och arbetsmiljö är frågor som är viktiga att ha fokus på i profileringsarbetet. Den 31 januari hade prefektrådet en uppföljande diskussion om internatet och det fortsatta arbetet med profilering. Efter diskussionen står det klart att det finns olika syn på behovet av ett profileringsarbete och vad det egentligen innebär. Underlag Följande underlag för arbetet finns: Bilaga 1: Bibliometrisk analys (uppdaterad version februari 2017) Bilaga 2: Analys av kursplaner (uppdaterad version februari 2017) Överväganden Diskussion: Hur vill fakultetsstyrelsen att frågan ska drivas vidare? 2 (2)

35 Kursplaner

36 BioEnv

37 Fysik

38 Geo

39 KMB

40 KV

41 Marin

42 MV

43 Bibliometri

44 BioEnv

45 Fysik

46 Geo

47 KMB

48 KV

49 Marin

50 MV

51

52 Dnr V 2016/ Utredning om Sven Lovén Center vid Göteborgs universitet Axel Wenblad

53 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning Uppdraget Arbetssätt Kort beskrivning av forskningsstationerna och det nya forskningsfartyget Övergripande bedömning Principiella utgångspunkter Det behövs fler brukare för att långsiktigt säkra och utveckla infrastrukturerna Infrastrukturen måste spegla och svara mot den verksamhet den ska stödja Behov av profilering Transparens i ekonomi och lika villkor för alla medverkande brukare Utveckla Tjärnö och Kristineberg Från principer till handling Förslag för utveckling av de marina infrastrukturerna Låt Institutionen för marina vetenskaper utgöra värdenhet för Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer inkl. förslag till kostnadsbesparing och reglering av upparbetat underskott Återupprätta Kristineberg och Tjärnö som egna varumärken Genomför en revision av SLC:s ekonomi- och avgiftshantering i syfte att skapa transparens i ekonomin Utveckla Kristineberg till en bred marin forskningsstation Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Kristineberg Utveckla konceptet för testbäddar med Kristineberg som bas Samverka med Lysekils kommun om utveckling av marin företagssamhet Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Tjärnö Utveckla samverkan med Kosterhavsdelegationen och Strömstads kommun m.fl Identifiera en lösning på intern samfinansiering av det nya fartyget mellan fakultets- och rektorsnivå Utveckla program för hur fartyget ska nyttjas i forskning och undervisning och arbeta aktivt och långsiktigt för att öka intressenters nyttjande Övergripande kostnadsuppskattning och konsekvensanalys Genomförande Bilagor: 1. Uppdraget 5. Nytt forskningsfartyg - kalkylberäkning 2. Kontakter 6. Avsiktsförklaring samverkan Kristineberg 3. Dekanus uppdrag till SLC 7. Samverkan Kosterhavsdelegationen 4. Budget för SLC Avsiktsförklaring samverkan Strömstad m.fl. 2

54 Förord Jens Oddershede skrev i förordet till sin utredning om Naturvetenskapliga fakulteten: Göteborg, et fyrtårn i svensk naturvitenskab. Jag skulle vilja komplettera med att säga Göteborg - ett internationellt fyrtorn inom marin forskning. Det är en vision som jag haft med mig i mitt arbete med marina frågor under många år och i olika roller. En utgångspunkt i mitt arbete har varit Jens Oddershedes utredning, men mitt uppdrag har varit bredare, nämligen att lämna förslag till rektor för hur dagens marina forskningsstationsverksamhet kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt till stöd för att utveckla den marina verksamheten. Eftersom jag genom åren fått ett mycket brett kontaktnät inom det marina området har det fallit sig naturligt att titta på vilka andra marina forskningsorganisationer som finns i närområdet och vilka behov dessa har. När jag kontaktade IVL, Rise/SP, Chalmers och KTH fann jag till min stora glädje ett genuint intresse för framför allt Kristineberg men också Tjärnö. Diskussionerna med dessa externa intressenter har utvecklats mycket positivt och jag vill tacka alla inblandade för ett konstruktivt deltagande. Jag har medvetet valt att inte vidga kretsen av intressenter för mycket även om jag har fört samtal med bland annat SLU, Uppsala universitet och KVA. Jag ser detta som en del i ett fortsatt arbete och där kommer det också att vara viktigt att utveckla samarbetet med företag. Lika naturligt har det varit att på ett tidigt stadium kontakta Lysekils och Strömstads kommun eftersom båda forskningsstationerna är viktiga aktörer i det lokala samhället. Jag fann ett stort engagemang för utveckling av marina verksamheter och unika resurser. I Lysekil finns två mycket starka forskningsstationer, Kristineberg och SLU:s Havsfiskelaboratorium, vilket från ett kommunalt perspektiv är unikt. I Strömstad finns Tjärnö men också Sveriges första och enda marina nationalpark. Det som framkommit i diskussionerna är en vilja att samarbeta men också en frustration över svårigheterna att hitta vägar in i Göteborgs universitet. Jag upplever att mina förslag kan utgöra en början till en nystart för ett fördjupat samarbete. Inom Göteborgs universitet har jag mötts av mycket positiva reaktioner och alla som jag fört samtal med har ställt upp och hjälpt mig med underlag och synpunkter. Jag har också informerat personalen på stationerna vid tre tillfällen och övrig berörd personal vid ett tillfälle. Ett särskilt tack till dekan Elisabet Ahlberg som har gett mig många kloka synpunkter. Slutligen vill jag tacka Magnus Petersson, planeringssamordnare vid universitetsledningens stab som varit med mig på i princip alla möten och som hjälpt mig att organisera arbetet och utarbeta slutrapporten. Jag hoppas att denna rapport kan bidra till att göra Göteborgs universitet till ett internationellt fyrtorn inom marin forskning. Göteborg den 15 februari 2017 Axel Wenblad 3

55 Sammanfattning Bakgrunden till uppdraget var Jens Oddershedes rapport rörande den Naturvetenskapliga fakulteten där han påtalade att den marina infrastrukturen, trots stora satsningar, uppvisade en ekonomi i obalans samt att forskningsstationerna inte visade ett fullt kapacitetsnyttjande. Det övergripande uppdraget är att med utgångspunkt i Jens Oddershedes rapport lämna förslag till hur dagens marina stationsverksamhet kan bedrivas mer kostnadseffektivt. Ett villkor är att eventuella effektiviseringsvinster ska tillfalla den marina verksamheten. Vidare ska möjliga samarbeten med andra lärosäten och myndigheter belysas. Utredningen ska också lämna förslag till hur den marina infrastrukturen bör organiseras inom fakulteten. I utredningsarbetet har den gemensamma faktorn varit att det finns goda förutsättningar för en expansion av marin forskning, utbildning och innovation i regionen. Ett tydligt exempel är det Maritima klustret som bildades 2013 på initiativ av Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers. Flera aktörer gör kraftfulla satsningar på det marina området och dessa aktörer ser forskningsstationerna som viktiga pusselbitar i en sådan satsning. Sammantaget uppfattar jag att finns det en potential att utveckla forskningsstationerna att bli noder för marin forskning och innovation. 1 Detta ligger helt i linje med GU:s egen strategiska satsning på marin forskning och utbildning. Några principiella utgångspunkter har varit styrande för de förslag som lämnas i rapporten. 1. Det behövs flera brukare för att långsiktigt säkra och utveckla infrastrukturerna 2. Infrastrukturen måste spegla och svara mot den verksamhet den ska stödja 3. Behov av profilering 4. Transparens i ekonomi och lika villkor för alla medverkande brukare 5. Utveckla Tjärnö och Kristineberg Som ett led i utredningsarbetet har diskussioner förts med följande organisationer som har marin forskning som en viktig del av sitt program: IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rise/SP, Chalmers och KTH. Samtliga har förklarat sig intresserade att etablera verksamhet på Kristineberg vilket har konkretiserats i en gemensam avsiktsförklaring. Utifrån direktiven om bland annat kostnadseffektivitet lämnas och utvecklas närmare följande konkreta förslag: 1. Låt Institutionen för marina vetenskaper utgöra värdenhet för Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer (SLC) inkl. förslag till kostnadsbesparing och reglering av upparbetat underskott 2. Återupprätta Kristineberg och Tjärnö som egna varumärken 1 Genomgående i denna rapport kommer begreppet forskningsstation användas. Jag är medveten om att detta kan uppfattas vara missvisande med tanke på den omfattande utbildningsverksamhet som bedrivs på Kristineberg och Tjärnö. Jag har dock valt detta begrepp framför begreppet fältstation eftersom det senare inte beskriver den permanenta verksamhet som bedrivs på stationerna. Vidare kommer begreppet marin användas som ett samlingsbegrepp för marin/maritim. 4

56 3. Genomföra en revision av SLC:s ekonomi- och avgiftshantering i syfte att skapa transparens i ekonomin 4. Utveckla Kristineberg till en bred marin forskningsstation 5. Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Kristineberg 6. Utveckla konceptet för testbäddar med Kristineberg som bas 7. Samverka med Lysekils kommun om utveckling av marin företagssamhet 8. Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Tjärnö 9. Utveckla samverkan med Kosterhavsdelegationen och Strömstads kommun m.fl. 10. Identifiera en lösning på intern samfinansiering av det nya fartyget mellan fakultetsoch rektorsnivå 11. Utveckla program för hur fartyget ska nyttjas i forskning och undervisning och arbeta aktivt och långsiktigt för att öka intressenters nyttjande. I utredningen redovisas en övergripande kostnadsbedömning som utgår från antagen budget för Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer för 2017 och en kalkylberäkning för det nya forskningsfartyget. Utgångspunkten har varit att behålla båda stationerna och bredda användarbasen för främst Kristineberg. Sammantaget kan man konstatera att det finns potential att minska kostnaderna samtidigt som intäkterna från externa intressenter på Kristineberg ökar. Det innebär översiktligt en minskning av kostnaderna för forskningsstationerna från 50,3 miljoner till 40,7 miljoner. En avveckling Kristineberg skulle bara ge en ytterligare minskning av kostnaderna med 4,5 miljoner. Kostnaderna är beräknade i ett femårsperspektiv för att bland annat täcka hyresavtalen. De redovisade förslagen innebär att kraftfulla förändringar av den marina infrastrukturens organisation, finansiering och ekonomi behöver göras. Om dessa förslag ska få genomslag krävs att beslut fattas på olika nivåer och att en rad utvecklingsarbeten påbörjas skyndsamt. I rapporten lämnas konkreta förslag på åtgärder samt förslag på en organisation för ett fortsatt implementeringsarbete. 5

57 1. Uppdraget Rektor beslutade (bilaga 1) att ge mig i uppdrag att utreda de marina forskningsstationerna vid Tjärnö och Kristineberg. Bakgrunden till uppdraget var att Jens Oddershede i en rapport ( , dnr E 2916/4) rörande den Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga målsättning, organisation och fysiska placering hade visat att den marina infrastrukturen, trots stora satsningar uppvisade en ekonomi i obalans samt att stationerna inte nådde ett fullt kapacitetsutnyttjande. I rektors direktiv anges att det övergripande uppdraget är att, med utgångspunkt i Jens Oddershedes rapport, lämna förslag till hur dagens marina verksamhet vid forskningsstationerna kan bedrivas mer kostnadseffektivt. Ett villkor är att eventuella effektiviseringsvinster ska tillfalla den marina verksamheten. Utredningen ska redovisa organisatoriska, ekonomiska och personalmässiga konsekvenser av lämnade förslag. Vidare ska möjliga samarbeten med andra lärosäten och myndigheter belysas. Slutligen anger direktivet att utredningen kan lämna förslag till hur den marina infrastrukturen bör organiseras inom fakulteten. Arbetet ska enligt direktivet föras genom kontinuerlig dialog med berörda parter och redovisas i form av en rapport till rektor senast Som administrativt stöd till utredningsarbetet knöts under augusti Magnus Petersson, planeringssamordnare vid universitetsledningens stab. Denna rapport utgör slutredovisning av uppdraget. 6

58 2. Arbetssätt En viktig utgångspunkt i mitt utredningsarbete har, som också anges i direktivet, varit att föra en kontinuerlig dialog med berörda parter. I bilaga 2 beskrivs vilka aktörer som utredningen fört samtal med. Listan är omfattande och berör flera olika aktörer inom och utanför akademin. Vad gäller just forskningsstationerna så är det viktigt att förstå att dessa är mer än bara infrastrukturer till stöd för Göteborgs universitets forskare och studenter. Forskningsstationerna vid Kristineberg och Tjärnö utgör den faktiska arbetsplatsen för ett relativt stort antal forskare och övrig personal. Stationerna fyller också en viktig roll för andra, främst akademiska organisationers marina verksamhet. Forskningsstationerna har genom sin långa historia också utvecklats till att i hög grad utgöra integrerade delar av det lokala samhället i Lysekil och Strömstad. Sammantaget innebär detta att antalet intressenter har varit mycket stort, från enskilda medarbetare, till organisationer, finansiärer, och den politiska ledningen i berörda kommuner. Jag har så långt det varit möjligt försökt tillgodose dessa olika intressen men har samtidigt, på grund av begränsad tid, fått prioritera möten med dem som på ett direkt sätt berörs av verksamheterna på stationerna alt. de aktörer som uttryckt intresse för att bedriva aktivitet på stationerna. Som framgår av bilaga 2 har ett antal fördjupade diskussioner förts med några av aktörerna. Anledningen till detta är att dessa diskussioner inneburit en successivt ökad precisering vad gäller dessa aktörers faktiska engagemang för att vara delaktiga i att utveckla forskningsstationerna. Som kommer att framgå av nedanstående förslag så har utredningen, utifrån de samtal som förts, fått karaktären av ett utvecklingsarbete som inbegriper en rad aktörer. Detta utvecklingsarbete har fortlöpande sanktionerats av rektor, fakultetsledning samt ledningen för berörda institutioner och Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer (SLC). De förslag som kommer att presenteras är därför till delar redan förankrade internt och externt. Denna slutrapport kan därför ses som en samlad redovisning av en första fas i, vad jag föreslår, ett samlat fortsatt utvecklingsarbete av den marina infrastrukturen. Däremot återstår en lång rad faktiska beslutsprocesser samt ett implementeringsarbete om ledningen på olika nivåer väljer att stå bakom presenterade förslag. Till stöd för ett tänkt implementeringsarbete lämnas i slutet av denna rapport ett förslag till fortsatt process. Vidare lämnas ett antal avsiktsförklaringar som visar på ett antal aktörers uttryckliga vilja att delta i ett fortsatt arbete. Som anges i direktivet så har huvuduppdraget varit att lämna förslag till hur dagens marina verksamhet vid forskningsstationerna kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Detta innebär att frågan om det nya forskningsfartyget, som vid tidpunkten för denna utredning håller på att färdigställas, inte stått i fokus för utredningen. Samtidigt går det inte särskilja forskningsfartyget från stationerna eftersom fartyget organisatoriskt, personalmässigt och ekonomiskt ingår i samma enhet som forskningsstationerna. I praktiken måste således forskningsfartyget behandlas när forskningsstationerna diskuteras. Mot denna bakgrund kommer några av förslagen också beröra fartyget. Förutom information från samtal så har en stor mängd skriftligt material av olika typer inkommit till mig under utredningens gång. Bakom detta material ligger ett stort arbete från en stor mängd personer. Även om inte allt kommer redovisas i denna rapport så har det varit till ovärderligt stöd för de förslag som lämnas. Trots det stora grundmaterialet så har jag medvetet försökt begränsa denna rapport för att underlätta analys och bedömning. 7

59 3. Kort beskrivning av forskningsstationerna och det nya forskningsfartyget Sven Loven centrum för marin infrastrukturer (SLC) bildades 2008 som en samlad enhet för de marina infrastrukturerna inom Naturvetenskapliga fakulteten. Bildandet innebar att infrastrukturen vid forskningsstationerna vid Kristineberg och Tjärnö samt forskningsfartyget RV Skagerack fick en gemensam ledning, ekonomi och organisation. SLC kom att bilda en enhet under fakultetsstyrelsen med dekan som linjechef för SLC:s föreståndare. Organisatorisk innebar detta att den marina infrastrukturen i formell mening skildes från institutionsnivån med en föreståndare som linjemässigt är att jämföra med prefekterna på fakulteten. Bakgrunden till denna konstruktion var att Göteborgs universitet övertog Kristinebergs marina forskningsstation 2008 från Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) som hade bedrivit marinbiologisk verksamhet (främst forskning) i Kristineberg sedan Tjärnö marinbiologiska laboratorium hade tillkommit 1963, primärt som ett svar på ett ökat behov från undervisningen att ha en fältstation i Göteborgs universitets egen regi. Trots olika bakgrund har de både stationerna utvecklats till två i praktiken fullt utrustade stationer av hög internationell nivå (se för mer information). SLC tillkom som ett medel för att utveckla en gemensam ledning, servicepersonal och effektiv samordning av den naturvetenskapliga fakultetens marina infrastruktur fick SLC av rektor status som en universitetsgemensam infrastruktur med Naturvetenskapliga fakulteten som värdenhet (dnr V2014/894). I beslutet angavs att SLC skulle ha en styrgrupp som skulle utses av dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten. Styrgruppen påbörjade sitt arbete juni Beslutet om att inrätta SLC som universitetsgemensam infrastruktur innebar ett förtydligande av SLC:s uppdrag, organisation och former för utvärdering. Däremot innebar beslutet ingen förändring av ekonomi och organisatorisk form fattade dekan för Naturvetenskapliga fakulteten ett preciserat uppdrag för SLC (dnr V 2016/713, bilaga 3). I detta beslut anges bland annat att SLC ska verka för att erhålla status som nationell och internationell infrastruktur. Detta ska ske genom att SLC, utöver att vara en infrastruktur för användare från Göteborgs universitet och regionen, ska vara öppet för användare oavsett forskningsorganisation fattade rektor beslut om att ett nytt forskningsfartyg eftersom dåvarande forskningsfartyget RV Skagerack (byggt 1968) inte fick tillstånd för fortsatt drift. Ursprungligt leveransdatum var satt till maj På grund av kontinuerliga förseningar har fartyget inte levererats vid tidpunkten för denna slutrapport. Fartyget (RV Skagerak) kommer att utgöra en forskningsinfrastruktur av högsta klass inom sin storleksklass. För att reducera kostnaderna kommer driften av fartyget vara outsourcad till ett privat bolag. Under detta utredningsuppdrag har en kostnadsberäkning krävts in utifrån nu kända fakta. Kostnadsberäkningen återfinns som bilaga 5. 8

60 Tabell 1 nedan visar utnyttjandet av forskningsstationerna över en längre tidsperiod. Tabell 1. Från SLC:s verksamhetsrapport 2016 Sett till beläggningen så domineras forskningsstationen på Tjärnö av lärare från Institutionen för marina vetenskaper medan flertalet fasta lärare på Kristineberg tillhör Institutionen för biologi och miljövetenskap. Vid Kristineberg finns sedan KVA-tiden en lång tradition av gästforskare vilket fortfarande manifesteras av att det förutom lärare från GU också finns fast personal från bl.a. KTH och IVL, Svenska Miljöinstitutet. Som framgår av tabell 1 så har det skett en tämligen kraftfull minskning av utnyttjandet av stationerna vad gäller fasta forskare. En starkt bidragande orsak har varit pensionsavgångar som inte ersatts. Berörda institutioner beräknar att antalet pensionsavgångar kommer att fortsätta, främst på Kristineberg, de närmaste åren. Detta innebär att det finns relativt mycket utrymme för nya aktörer att etablera sig på forskningsstationerna. SLC:s bemanning och ekonomiska utfall de senaste åren framgår av tabell 2 nedan. 9

61 Tabell 2. EKONOMISK REDOVISNING Personal (antal) Forskande personal Teknisk personal Administrativ personal Ekonomi (tkr) Totala intäkter varav grundutbildning varav forskning varav övriga intäkter Totala kostnader varav personalkostnader varav övriga driftskostnader varav avskrivningar Årets resultat Sett till det ekonomiska utfallet för SLC kan det konstateras ett negativt utfall de senaste åren för SLC. Totalt uppgår det negativa balanserade kapitalet till ca. 16 mkr vid utgången av I den av styrgruppen godkända budgeten för 2017 (bilaga 4) beräknas för en nollbudget för Denna budget är dock exkl. kostnader för nya fartyget. Inkluderas fartyget kommer SLC att fortsatta visa ett negativt utfall. 2 Varav heltidsekvivalenter 34,7 då flera tjänster är deltidstjänster och omfattar inte 100 % samt 3 tjänstlediga. 3 Personal fartyg, verkstad, forskningsingenjörer, kök, lokalvård samt motsvarande campusservice, 1 tjänstledig 4 Föreståndare, administrativ chef, ekonomi, personal, reception, fastighetssamordning, delar av forskningsing, samt övrig allmän administration. 5 Försäljning, bidrag, uppdrag 6 Tjärnö 7 077, Kristineberg 5 699, Gemensamt Tjärnö , Kristineberg , Gemensamma 4 205, Skagerak Tjärnö 679, Kristineberg 750, gemensamt

62 4. Övergripande bedömning Mot bakgrund av min erfarenhet av marina frågor så har utgångspunkten i arbetet varit att finna lösningar för de problem som enligt mina direktiv och Jens Oddershede har identifierats. I utredningsarbetet har den gemensamma faktorn varit, i samtliga de samtal jag fört med externa och interna intressenter, att det finns goda förutsättningar för en expansion för marin forskning, utbildning och innovation. Flera aktörer gör kraftfulla satsningar på det marina området. Lika tydligt är att samtliga aktörer framför allt ser nuvarande forskningsstationerna som viktiga pusselbitar i en sådan satsning. Dessa aktörer finns nationellt, regionalt och lokalt och involverar såväl offentliga aktörer som näringsliv. Sammantaget uppfattar jag att det finns en potential för att utveckla primärt stationerna till att bli noder för marin forskning och innovation. Det har skett en betydande främst regional utveckling inom det marina/maritima området under senare tid tog Göteborgs universitet (GU) tillsammans med Chalmers och Västra Götalandsregionen initiativ till en utredning för att utveckla maritima kluster i regionen. Jag hade förmånen att leda det utredningsarbetet tillsammans med företrädare för GU och Chalmers. Under utredningen träffade vi många representanter för forskning, företag, myndigheter och andra vilket gav en god bild av kunskapsläget och pågående verksamheter. Rapporten Maritima Kluster i Västra Götaland presenterades hösten Den innehöll en struktur med 6 delkluster som var och en skulle ledas av en ansvarig organisation. Genomförandet påbörjades 2013 och GU deltog aktivt och tog ansvaret för Havsförvaltning, Marin bioteknologi och Marin turism. Den första uppstartsfasen är nu genomförd och efter en extern utvärdering 2015 går man nu in i en ny, mer operativ fas. Bland övriga aktörer kan nämnas Chalmers och Rise/SP. Nationellt är detta ett unikt initiativ som också rönt stor uppmärksamhet inom EU. I det fortsatta arbetet kommer olika forsknings- och utvecklingssamarbeten att vidareutvecklas. Mot denna bakgrund kommer det att finnas behov av olika kompetenser och forskningsstationerna förväntas i detta sammanhang kunna spela en viktig roll. Ett konkret exempel är SWEMARC, Swedish Mariculture Research Center som till stora delar är beroende av den marina infrastrukturen vid Kristineberg och Tjärnö. SWEMARC inrättades vid GU i april 2016 som ett projekt med huvudfinansiering från GU:s satsning UGOT Challenges. Målet är att utveckla och validera marina vattenbruksmodeller som framför allt präglas av en effektiv produktion med fokus på en minskad miljöbelastning och oberoende av vildfångad fisk för foderproduktion. SWEMARC är i ett uppbyggnadsskede och finansieras även av andra forskningsfinansiärer och ambitionen är att utöka verksamheten efter hand. Man har redan verksamhet på både Kristineberg och Tjärnö med specialutrustade odlingsfaciliteter som utgör grundförutsättningar för pågående och planerad forskning. SWEMARC förväntas behöva öka sin verksamhet på de båda stationerna avsevärt under de kommande sex åren. Mot denna samlade bakgrund ser jag inte en nedläggning av någon av dagens verksamheter som ett huvudalternativ. Rätt hanterat uppfattar jag att det finns goda förutsättningar för att samtliga delar, främst vad gäller de två stationerna, ska kunna utvecklas till oumbärliga delar i den satsning på marin forskning och utveckling som vi ser att flera aktörer har som avsikt att göra. Detta ligger också helt i linje med GU:s egen strategiska satsning på marin forskning 11

63 och utbildning. En utveckling i enlighet med denna övertygelse kräver dock enligt min mening dels en rad relativt stora förändringar av dagens verksamhet vid SLC dels att de ekonomiska utmaningarna inom nuvarande verksamhet kan lösas på ett långsiktigt sätt. Innan de konkreta förslagen presenteras redovisas de principiella utgångspunkter som ligger till grund för förslagen. Jag menar vidare att dessa principer måste förankras inom olika delar av GU. Bakgrunden till detta är att förslagen som kommer att presenteras innebär att olika beslut behöver fattas inom olika delar av universitetet. Samtidigt ska förslagen ses som en helhet där det är av primär vikt att den fortsatta utvecklingen ses som en samordnad process där GU har möjlighet att på ett avgörande sätt medverka till utveckling av den marina forsknings- och innovationsverksamheten i regionen. 12

64 5. Principiella utgångspunkter 5.1 Det behövs fler brukare för att långsiktigt säkra och utveckla infrastrukturerna I diskussionen med forskare och institutionsledningar har det tydligt framgått att dagens forskning och utbildning vid berörda institutioner, som den bedrivs idag, är beroende av båda forskningsstationerna och det nya fartyget. Samtidigt framstår det som klart att GU på egen hand inte fullt ut kan utnyttja den kapacitet som finns med egen verksamhet. En utgångspunkt i mitt arbete har därför varit att identifiera fler brukare till SLC:s olika infrastrukturer. Syftet med att få fler brukare är dubbelt, dels ges förutsättningar att skapa en kreativ intellektuell miljö dels kan de stora kostnaderna delas på fler aktörer. Om inte detta sker bedömer jag att det inte finns förutsättningar för GU att på sikt vidmakthålla två fullskaliga forskningsstationer. En indirekt följd av ett utökat och mer externt utnyttande är att GU kan stärka sin marina profil nationellt och internationellt. Båda stationerna har ett internationellt gott rykte baserat på den forskning som bedrivs och har bedrivits. Speciellt Tjärnö har vuxit sig starkt under senare tid medan Kristineberg har en lång historia av framstående marin forskning. 5.2 Infrastrukturen måste spegla och svara mot den verksamhet den ska stödja Principen att infrastrukturen ska stödja kärnverksamheten innebär att nyttjare av infrastrukturen måste ha ett reellt inflytande över verksamheten. Det måste också finnas en tydlig lokal koppling mellan beslutsfattare inom infrastrukturen och brukare av verksamheten. Jag bedömer att konstruktionen med SLC inte har uppfyllt det kravet. När SLC bildades i samband med att KVA lämnade Kristineberg var ambitionen att samordna och effektivisera nyttjandet av infrastrukturen. Det kan ha lyckats i viss mån men samtidigt försvagades kopplingen till forskningen och forskarna. Det framstår särskilt tydligt från ett avnämarperspektiv där man naturligtvis är intresserad av resultaten av den forskning som bedrivs och har svårt att se distinktionen mellan infrastruktur och forskningen. Det har jag fått ett antal tydliga vittnesmål om. Det är därför nödvändigt med en bättre samordning mellan infrastrukturen och forskningsverksamheten med en tydlig ansvarsfördelning. En stark koppling mellan brukarna och infrastrukturen innebär också att det kan finnas en större förståelse för de kostnader som infrastrukturen generar. Vidare skapas bättre förutsättningar för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar samtidigt som möjligheten att samordna nyttjandet av stationernas infrastruktur fortsatt måste bevakas. Sett från ett avnämarperspektiv är det viktigt med tydliga ingångar till GU med ansvar och mandat. Detta måste beaktas i en ny organisation. 5.3 Behov av profilering Ett huvudmotiv till två forskningsstationer måste vara att de, förutom att de svarar mot reella behov, också kompletterar varandra. Idag uppfattas denna profil som oklar. I viss mån kan de två forskningsstationerna ses som två parallella verksamheter. Detta förstärks av SLC:s uppdrag som inte anger att stationerna ska fylla olika roller (bilaga 3). Inom forskningen har det, som jag framhållit tidigare, skett en specialisering och profilering, men det är inte ett resultat av en medveten satsning. En uppenbar risk med en oklar profilering och 13

65 ansvarsförhållande är att forskningsstationerna i olika sammanhang ställs mot varandra vid olika typer av prioriteringar, vilket bland annat framgår av Jens Oddershedes slutsatser och förslag. Man bör därför betrakta de två stationernas förutsättningar och potential utifrån ett brett perspektiv. Det nya fartyget kommer att ha en helt annan kapacitet än nuvarande forskningsfartyg vilket öppnar nya möjligheter för den marina forskningen. Det finns därför anledning att betrakta fartyget som en tredje forskningsstation. Framtiden ligger i att låta respektive del utvecklas utifrån de specifika förutsättningar som samlat finns på respektive station i relation till omgivande miljö. I samtalet med såväl interna, men kanske främst externa intressenter, har det tydligt framkommit att det kan finnas goda förutsättningar för en förstärkt profilering av de två stationerna. 5.4 Transparens i ekonomi och lika villkor för alla medverkande brukare Kvalificerad infrastruktur kostar och det finns få exempel där kostnaderna enbart kan täckas med avgifter. SLC har sedan sin start över tid visat en budget i obalans i relation till tilldelade anslag och erhållna brukaravgifter. Detta skapar i organisationen en frustration och en kontinuerlig osäkerhet för SLC:s framtid. Denna oro har förstärkts av de olika utredningar som gjorts av verksamheten. I framtiden behöver det finns en finansiell modell som över tid skapar förutsättningar för trygghet, underhåll och för strategiska satsningar. I en situation med fler brukare av stationerna kommer det krävas att olika intäkter och kostnader bokförs på ett sätt som skapar transparens och trovärdighet. Det kan mycket väl vara så att GU även fortsättningsvis subventionerar kostnader för eget nyttjande av infrastrukturen för forskning och utbildning. Det är i egentlig mening en intern fråga. I en budget för verksamheten är det dock nödvändigt att alla medverkande svarar för sin del av de faktiska kostnaderna. Som kommer att redovisas nedan finns det en rad aktörer med ett stort intresse av att kunna utnyttja forskningsstationerna på en mer permanent basis. Ett fast engagemang förutsätter dock att utnyttjandet sker på likvärdiga villkor som för Göteborgs universitets forskare och personal. Ett sådant engagemang förutsätter förutom ekonomisk likvärdighet och samma tillgång till utrustning att man också ges möjlighet att ge input och ha inflytande vad gäller infrastrukturens utveckling. En sådan modell ansluter till bildandet av de konsortier för nationell infrastruktur som är under utveckling inom flera områden. Ett engagemang från externa aktörer behöver bygga på långsiktighet och tydliga avtal. 5.5 Utveckla Tjärnö och Kristineberg Utifrån ovanstående utgångspunkter och resonemang har jag kommit fram till att det finns förutsättningar att utveckla både Kristineberg och Tjärnö. När det gäller Tjärnö så finns det en stark koppling till den nya Institutionen för marina vetenskaper. I princip all undervisande och forskande personal på Tjärnö tillhör institutionen. Det finns anledning att bygga vidare på detta och vidareutveckla den starka forskningsmiljö som finns på Tjärnö inom vissa områden. Samtidigt är det viktigt att Tjärnö strävar efter att vara en öppen och inkluderande forskningsmiljö. Här finns också lokaler och resurser för ökad utbildningsverksamhet. Tjärnö blir därmed huvudbasen för institutionens fältbaserade forskning och utbildning. Detta innebär dock inte att Tjärnö enbart ska vara en forskningsstation för GU utan här finns resurser som 14

66 kommer att behöva nyttjas av andra intressenter. Det finns också en stor potential att bygga vidare på den tradition av lokal samverkan som funnits på Tjärnö både med Kosterhavets Nationalpark och Strömstads kommun (se avsnitt 6.9). Sammantaget bedömer jag att det finns tillräckligt med lokaler varför några omedelbara behov av lokaler för verksamhet eller boende inte finns. Om det skulle uppstå sådana behov i framtiden så har Strömstads kommun i detaljplan reserverat mark för utbyggnad. Kristineberg har inte samma dominans av personal från Institutionen för marina vetenskaper som Tjärnö utan här finns bara ett fåtal fasta forskare från denna institution stationerade. Det är istället främst forskare från Institutionen för biologi och miljövetenskap som har en fast placering här. Antalet fasta forskare har minskat över tiden främst sedan GU tog över ansvaret för stationen från KVA. Samtidigt har Kristineberg en lång tradition som arena för möten mellan forskare från olika lärosäten och ämnesmässiga bakgrunder. Det är uppenbart att något måste göras åt utvecklingen av allt färre fasta forskare. Det är inte bara inom forskningen som Kristineberg behöver stärkas utan det gäller naturligtvis också inom utbildningen. Utifrån målsättningen att skapa en ny miljö på Kristineberg har jag fört samtal med fyra forskningsorganisationer med betydande marin forskning. Två av organisationerna, IVL, Svenska Miljöinstitutet och KTH bedriver redan verksamhet på Kristineberg. De andra två, Rise/SP och Chalmers har uttalat ett starkt intresse att etablera verksamhet där. Vi har fört konkreta diskussioner vid flera tillfällen och haft ett gemensamt möte där även representanter från GU medverkade. Resultatet har blivit en gemensam avsiktsförklaring (bilaga 6). Jag bedömer att fördelarna med att utveckla verksamheten vid Kristineberg är mycket stora för både GU och de externa forskningsorganisationerna, inte minst eftersom det redan finns forskningsmässiga samband mellan aktörerna. Det skulle starkt bidra till att stärka GU:s marina verksamhet och profil. Jag bedömer också att det är en unik satsning nationellt men även internationellt om fem forskningsorganisationer, var och en med en stark marin profil, samverkar vid Kristineberg. Detta kräver dock en samordnad utveckling mellan aktörerna. En viktig faktor är möjligheten att utveckla testbäddar för olika marina tillämpningar där förutsättningarna kring Kristineberg bedöms vara optimala. Ett fördjupat samarbete ger också betydligt större möjligheter att söka extern finansiering från bland annat Vinnova och andra finansiärer. Lokalt har Lysekils kommun sedan flera år engagerat sig för att utveckla den marina verksamheten i kommunen. Stödet från den politiska ledningen för en satsning på Kristineberg är mycket stort och jag har försäkrats om att kommunen kommer att medverka aktivt för att bidra till att utveckla Kristineberg till ett centrum för utveckling av marina verksamheter och företag i kommunen. Det finns också möjligheter att Kristineberg på längre sikt kan utvecklas till ett centrum där intressenterna har ett gemensamt ansvar för infrastrukturen och där GU då inte längre har ett huvudansvar. Det ska då inte ses som en avveckling av GU:s ansvar utan som en utveckling där GU är en av flera ansvariga aktörer. En sådan utveckling är dock beroende av hur den föreslagna samverkansformen utvecklas och får diskuteras mellan de berörda organisationerna utifrån de behov och den potential som kan identifieras. En rimlig tidpunkt för ett sådant ställningstagande bör senast vara i samband mad att nuvarande hyresavtal på Kristineberg går ut

67 Jag bedömer att det finns tillräckligt med lokalutrymmen för den etablering jag föreslår även om det på sikt kan bli aktuellt med vissa ombyggnader. I likhet med Strömstads kommun så har Lysekils kommun uttryckt att den kan underlätta en framtida expansion om detta skulle vara aktuellt. Jag har även fört diskussioner med SLU om etablering av verksamhet från Havsfiskelaboratoriet på Kristineberg. SLU har också undersökt möjligheten men har konstaterat att lokalbehoven inte kan mötas utan man prioriterar att i första hand se på en möjlig expansion i anslutning till nuvarande lokaler i Lysekil. Jag ser dock att det finns stora möjligheter att utveckla forskningssamverkan mellan SLU och intressenterna på Kristineberg. (se avsnitt 6.5) 5.6 Från principer till handling Jag har nu redovisat min övergripande bedömning och vissa principiella utgångspunkter för de förslag jag lämnar. Jag har medvetet valt att göra utredningen på så sätt att jag sökt nya gemensamma lösningar med visionen att utveckla den marina forskningen i regionen och stärka GU:s marina forskningsprofil. Min målsättning har varit att lämna konkreta förslag som direkt kan omvandlas praktiskt i ett genomförandeskede. Det har därför blivit mer av en förhandlingsutredning än en traditionell utredning där grundläggande fakta om stationerna och olika enkäter hos forskare och andra fått styra. Jag har dock hela tiden haft mina direktiv om bland annat kostnadseffektivitet som utgångspunkt för arbetet. Principer leder inte automatiskt till handling. Jag lämnar därför i det följande avsnittet ett antal konkreta förslag som utgör utgångspunkt för genomförandet av mina förslag om GU väljer att följa dem. De närmast berörda aktörerna har redan förklarat sig intresserade att gå in i konkreta diskussioner. (Se avsiktsförklaringar bilaga 6) 16

68 6. Förslag för utveckling av de marina infrastrukturerna 6.1 Låt Institutionen för marina vetenskaper utgöra värdenhet för Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer inkl. förslag till kostnadsbesparing och reglering av upparbetat underskott Jens Oddershede föreslår i sin utredning att man inordnar SLC under Institutionen för marina vetenskaper. Motivet är bland annat att koppla ihop ansvaret för forskning med den infrastruktur som forskningen använder. Jag delar den uppfattningen och konstaterar samtidigt att den marina forskningen var mer splittrad när SLC bildades. Med den nya Institutionen för marina vetenskaper är situationen en annan än den som rådde vid bildandet av SLC och det är naturligt att den tar ansvaret och ett direkt värdskap för infrastrukturen. Alternativet att behålla SLC som en särskild enhet inom fakulteten är jag tveksam till eftersom det hittills visat sig svårt att integrera forskningen med infrastrukturen och dessutom få ekonomi i verksamheten. Ett annat alternativ som har förts fram har varit att lyfta SLC till universitetsgemensam nivå. Detta skulle, enligt min mening, bara innebära att infrastrukturen lyfts ännu längre bort från dem som verkligen nyttjar den. Med en överföring till institutionen kan man fullt ut ta vara på de synergifördelar som finns med ett gemensamt ansvar för forskningen och infrastrukturen. Det finns också en allmän effektiviserings- och besparingspotential som bör tas tillvara. Nuvarande bemanningsmodell inom SLC riskerar att skapa inlåsningseffekter och ineffektivitet i perioder med mindre beläggning. Därför behöver man göra en samlad översyn av bemanningen för att bland annat identifiera vilka kärnkompetenser som måste finnas på respektive station. En överföring kan också innebära att vissa ledningsfunktioner och administrativa uppgifter kan samordnas. I samband med en övergång bör man också se om vissa servicefunktioner kan bedrivas mer effektivt av andra aktörer. Vidare bör man se över resursutnyttjande när det gäller analysutrustning där fakultetens resurser i Göteborg bör nyttjas så långt möjligt. Sammantaget bör en kostnadsbesparing på 25 % vara möjlig (exkl. hyreskostnaderna). Jag är medveten om att en överföring till Institutionen för marina vetenskaper, i enlighet med universitetets regler för universitetsgemensam infrastruktur, ställer särskilda krav på styrning av infrastrukturen. Speciellt gäller detta för Kristineberg där det finns det ett antal andra institutioner, främst Institutionen för biologi och miljövetenskap inom GU som redan nyttjar infrastrukturen. Dessutom förslår jag att fyra externa forskningsorganisationer ska engageras på Kristineberg. För att säkra inflytande för andra aktörer föreslår jag en särskild implementeringsgrupp för Kristineberg där de nya intressenterna är representerade. Samtidigt måste Institutionen för marina vetenskaper har det operativa och ekonomiska ansvaret för infrastrukturen. Det kan vara lämpligt med en ordförande för implementeringsgruppen som inte är direkt involverad i den operativa verksamheten, Däremot behövs en särskild styrning av det nya fartyget, vilket jag återkommer till. Vidare föreslår jag att man på respektive station inrättar befattningar som föreståndare som också har mandat att vara kontakt utåt. Det handlar då om uppdrag på någon viss procent. Föreståndaren utses och svarar under prefekt. Verksamheten vid SLC har genom åren genererat ett underskott på ca. 16 miljoner kr. Det underskottet kan inte gå in i den nya organisationen av två skäl. Dels kan inte de nya intressenterna förväntas täcka ett underskott i en verksamhet där man inte medverkat. Dels 17

69 kan inte institutionen förväntas starta verksamheten med ett tidigare underskott. Jag bedömer att frågan hur detta underskott ska hanteras får diskuteras mellan fakultets- och universitetsledning. En utgångspunkt för en reglering av underskottet måste vara att åtgärder vidtas som innebär att kommande underskott inte uppstår. En förändring av SLC:s organisatoriska tillhörighet samt styrning innebär att nuvarande beslut om styrgrupp för hela SLC på sikt bör upphöra samt att dagens verksamhetsuppdrag för SLC behöver revideras. Detsamma gäller rektors beslut om SLC som universitetsgemensam infrastruktur. Konkreta förslag SLC upphör som egen enhet under naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen och inordnas organisatoriskt under Institutionen för marina vetenskaper från och med Institutionen för marina vetenskaper får status som värdenhet för SLC. SLC ges ett besparingsbeting på 25 % av nuvarande kostnader. Detta gäller inför budgetåret 2018 och gäller exkl. kostnader för fartyget och hyror. Den lokala förankringen behöver stärkas genom att respektive station har en person med ett tydligt föreståndarmandat. Den lokala förankringen behöver stärkas på Kristineberg genom att samtliga delaktiga aktörer finns med i en implementeringsgrupp. Beslutet att SLC har status som universitetsgemensam infrastruktur direkt underställd fakultetsstyrelsen behöver revideras Dagens verksamhetsuppdrag för SLC, beslutat av dekan för Naturvetenskapliga fakulteten, behöver revideras. Dagens ackumulerande underskott för SLC behöver hanteras genom beslut av universitetsstyrelse/rektor 6.2 Återupprätta Kristineberg och Tjärnö som egna varumärken Tillkomsten av SLC 2008 innebar att de två forskningsstationerna, Tjärnö och Kristineberg inrymdes under begreppet Sven Lovén. Inarbetade namn och historiskt starka varumärken förminskades radikalt även om de finns kvar i den dagliga verksamheten. Jag uppfattar att tillkomsten av SLC var ett olyckligt beslut som försvårat exempelvis externa kontakter (något som bekräftats av parter jag mött). Inte minst Kristineberg har tidigare varit en viktig mötesplats i ett internationellt perspektiv. Man bör därför återupprätta Kristineberg och Tjärnö som egna varumärken i syfte att förstärka deras nationella och internationella profil. Med tanke på den framtida bredare verksamheten kan Kristineberg gå under namnet Kristineberg center for marine research and innovation (Kristinebergs centrum för marin forskning och innovation). Tjärnö skulle på motsvarande sätt kunna heta Tjärnö marine research station, (Tjärnö marina forskningsstation). En förändring av namnen utgör ett led i en framtida profilering av de två stationerna. 18

70 När KVA överlät Kristineberg till GU avyttrades vissa markområden. Intäkterna från detta avsattes i en särskild donationsfond för att främst finansiera utländska gästforskare. Det behöver tydliggöras att dessa medel även fortsättningsvis ska gå till gästforskare. Enligt tilläggsavtal med KVA kan kapitalet, som idag är ungefär 15 miljoner kr, användas längst till Därefter måste GU se till att hitta annan finansiering för att fortsätta verksamheten med gästforskare. I detta sammanhang bör en prioriterad åtgärd vara att fortsatt prioritera att återupprätta deltagandet i de internationella, ofta EU-baserade, nätverk och program som forskningsstationerna tidigare deltog och i vissa fall aktivt drev. Konkreta förslag Sven Lovén centrum för marina infrastrukturer upphör som externt varumärke för forskningsstationerna. Istället ska begreppen Kristineberg center for marine research and innovation (Kristinebergs centrum för marin forskning och innovation) resp. Tjärnö marine research station (Tjärnö marina forskningsstation) användas. Fakultet och institution behöver prioritera arbetet med att delta i de internationella nätverk och gästforskarprogram som finns inom marin forskning och infrastruktur. 6.3 Genomför en revision av SLC:s ekonomi- och avgiftshantering i syfte att skapa transparens i ekonomin I samband med utredningsarbetet har ett stort arbete gjorts av personalen på SLC att få fram siffror för kostnader och intäkter för SLC:s olika verksamhetsdelar. Jag kan dock konstatera att det i flera avseenden finns en osäkerhet huruvida dessa siffror speglar verksamheten i alla delar. Vad gäller intäktssidan tycks så kallade bänkavgifter och andra typer av avgifter i hög grad vara beroende på tradition och kontinuerliga förhandlingar. Skillnaden för avgifterna mellan GU:s fasta forskare och externa forskare är så pass stora att de kan misstänkas vara en subventionering av GU:s forskare. Ett villkor för att kunna attrahera intäkter från externa intressenter är enligt min mening att nuvarande ekonomisystem ses över och görs om för att möta kravet på likvärdighet och transparens. Avgifterna måste givetvis baseras på verkliga kostnader. Det är nödvändigt att skapa en avgiftsmodell som innebär att de aktörer som önskar verka på forskningsstationerna på permanent basis gör det på samma villkor som GU. Det har inte varit möjligt inom ramen för mitt uppdrag att gå in i detaljer kring ekonomihanteringen. Jag har inte heller haft möjlighet att bedöma i vilken utsträckning administrativa rutiner inom GU fullt ut följs. Jag föreslår därför att internrevisionen får i uppdrag att genomföra en revision av hela SLC:s ekonomi- och intäktshantering för att identifiera vilka förbättringsåtgärder som behöver vidtas. En sådan revision måste utgå från att man ska kunna redovisa kostnader och intäkter per station och fartyg. Ett tydliggörande i dessa frågor utgör också grunden för framtida beslut angående hur stor andel av kostnaderna som behöver täckas med GU:s egna anslagsmedel. Eftersom ett ramvillkor i direktivet för denna utredning har varit att eventuella effektiviseringsvinster ska tillfalla den marina verksamheten måste en sådan modell utgå från att nuvarande anslag från universitets- respektive fakultetsstyrelse kvarstår. 19

71 Konkreta förslag En samlad revision görs under våren 2017 av SLC:s ekonomi- och avgiftshantering. Detta ska ligga till grund för en transparent modell för de faktiska kostnaderna för de marina forskningsstationerna. En sådan modell utgör också grunden för en ny avgiftsmodell och ett avgörande för hur mycket GU ska samfinansiera forskningsstationerna. 6.4 Utveckla Kristineberg till en bred marin forskningsstation Som jag tidigare framhållit är IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rise/SP, Chalmers och KTH beredda att inleda konkreta förhandlingar under 2017 vad gäller lokalisering och utnyttjande av kontor och infrastrukturer vid Kristineberg. Styrande för dessa diskussioner ska vara principerna om lika villkor och möjligheten till inflytande. Det är därför viktigt att skapa en organisation där de nya intressenterna får inflytande över lokaler och infrastruktur samtidigt som GU behåller budget- och kostnadsansvaret för infrastrukturen. Möjligheten till ett framtida gemensamt konsortium för Kristineberg center for marine research and innovation bör undersökas. Konkreta förslag Påbörja förhandlingar med de externa aktörer som i avsiktsförklaring har sagt sig vara beredda att vara delaktiga i utvecklingen av Kristineberg center for marine research and innovation. 6.5 Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Kristineberg Forskningsstationerna och fartyget fyller en roll så länge som de används för forskning och undervisning. Ansvaret för detta ligger primärt på institutionerna. Det är således av största vikt att institutionerna långsiktigt satsar på den typ av forskning och undervisning som innebär ett fortsatt utnyttjande av stationerna. Institutionen för marina vetenskaper arbetar med utveckling av vision och strategier för institutionens framtida forskningsinriktning. Med hänsyn till den föreslagna rollen för Kristineberg som ett centrum för en bred marin forskning bör man närmare utveckla hur Kristinebergs infrastruktur kan nyttjas bättre tillsammans med övriga aktörer. Motsvarande arbete behöver göras inom Institutionen för biologi och miljövetenskap. Även om SLU meddelat att lärosätet inte ser en lokalisering till Kristineberg som aktuell så har man från både GU och SLU lyft fram utveckling av ett fördjupat forskningssamarbete som mycket intressant. Ett område kan vara utveckling av uppföljning av Havsmiljödirektivet. SLU har en lång erfarenhet av systematiska och kvalificerade beståndsuppskattningar av fiskbestånd inom ramen för ICES uppdrag från EU-kommissionen. Den kunskapen kan vara värdefull för utveckling av Havsmiljödirektivets uppföljningssystem för andra deskriptorer och indikatorer. Även andra tänkta aktörer på Kristineberg, till exempel IVL kan vara intresserade av ett sådant samarbete. GU bör ta initiativ till fördjupade diskussioner med SLU. 20

72 Konkreta förslag Naturvetenskapliga fakultetens institutioner med marin verksamhet behöver lägga en strategisk plan för hur man långsiktigt och kompetensförsörjningsmässigt ser på behovet av den marina infrastrukturen på Kristineberg. 6.6 Utveckla konceptet för testbäddar med Kristineberg som bas Flera av de externa aktörerna har uttalat att en faktor som gör Kristineberg särskilt intressant är möjligheterna att etablera testbäddar. De lättillgängliga vattnen kring Kristineberg och Lysekil bedöms intressanta eftersom de erbjuder tester i milda klimat avseende vågor och strömmar jämfört med andra internationella testsiter. Förhållandena är attraktiva vid test av marintekniska komponenter och system. Även inom vattenbruksforskningen kommer det att finnas behov av testsiter för utveckling av odlingssystem. Det finns exempel på framgångsrika satsningar på testsiter inom andra områden. Ett sådant är Asta Zero utanför Göteborg som är världens första fullskaliga testsite för trafiksäkerhet och som drivs av Rise/SP och Chalmers För närvarande pågår ett konkret samarbete i Lysekil kring utveckling av Testsite Skagerrak med flera intressenter, bland annat Rise/SP, GU och Lysekils kommun. Ett annat initiativ är en testsite för marin cirkulär ekonomi med GU, Rise/SP och Chalmers. Det är då viktig att ta till vara de möjligheter som Kristineberg erbjuder som bas för en gemensam satsning på testbäddar. Även Uppsala universitet har uttryckt intresse av att utveckla denna verksamhet. Ett sådant samarbete bör kunna öka förutsättningarna för en finansiering av testsiten och man bör överväga en gemensam ansökan till forskningsfinansiärer för denna typ av verksamhet, exempelvis Vinnova och EU. Konkreta förslag Fortsätt och konkretisera arbetet med att utveckla konceptet för testbäddar med Kristineberg som bas med berörda intressenter. Utarbeta ett förslag som kan utgöra bas för en ansökan till lämpliga finansiärer. 6.7 Samverka med Lysekils kommun om utveckling av marin företagssamhet Lysekils kommun har under lång tid arbetat med att utveckla den marina verksamheten i kommunen. Förutsättningarna är goda, det är inte minst unikt att ha två mycket kvalificerade marina forskningslaboratorier i kommunen. Ett antal intressanta initiativ har tagits för att göra Lysekil till ett marint utvecklingscenter. Vid mina överläggningar med kommunledningen har det framkommit tydligt att man ser ett utvecklat Kristineberg som ett centrum för en sådan verksamhet. Arbetet med testbäddar är ett exempel. Det är också viktigt att kunna stödja utveckling av företag med marin inriktning. Vidare har Lysekil Havets Hus som bedriver marinbiologisk utställningsverksamhet med över besökare per år. Anläggningen kommer att byggas ut och med bättre möjlighet för de organisationer som bedriver forskning på Kristineberg att visa exempel på sin forskning. Sammantaget bedömer jag att det finns mycket goda möjligheter att utveckla samarbetet med Lysekil. Särskilt intressant är det med möjligheterna att knyta företag till utvecklingsarbetet. Inte minst Rise/SP har påpekat att detta är ett viktigt skäl för en etablering på Kristineberg. 21

73 Det är därför lämpligt att kommunen på ett tidigt stadium engageras i arbetet med att utveckla Kristineberg och att man gemensamt kan utveckla en strategi för marin forskning, innovation och företagsutveckling. Lysekils kommuns intresse visar sig genom att kommunens projektledare för marin näringslivsutveckling i januari 2017 lokaliserats på Kristineberg. På detta sätt kan Kristineberg synliggöras som en tydlig regional nod och mötesplats för marin forskning och innovation. Konkreta förslag Påbörja ett gemensamt arbete med berörda externa aktörer och Lysekils kommun att utforma en samlad strategi för att utveckla Kristineberg till en nod för marin utveckling och innovation i Lysekil. 6.8 Utveckla program för inriktning av forskning och undervisning på Tjärnö Tjärnö spelar en viktig roll som bas för främst Institutionen för marina vetenskapers marina verksamhet. På Tjärnö bedrivs också mycket kvalificerad marin forskning inom vissa områden. Det är naturligt att Tjärnö utgör basen för institutionens fältbaserade forskning och undervisning. Det är också viktigt att stärka samverkan med andra marina forskningsorganisationer. Några av huvudaktörerna på Kristineberg har också intressen och behov av att ha verksamhet på Tjärnö. Rise/SP kommer till exempel fortsatt ha verksamhet på Tjärnö inom marin bioteknologi. Ett annat exempel är SWEMARC där Tjärnö spelar en viktig roll för utveckling av vissa delar av vattenbruksforskningen. Allt detta bör beaktas i institutionens arbete med utveckling av vision och strategier för institutionens framtida forskningsinriktning. Motsvarande arbete bör göras inom Institutionen för biologi och miljövetenskap. Konkret förslag Naturvetenskapliga fakultetens institutioner med marin verksamhet behöver lägga en strategisk plan för hur man långsiktigt och kompetensförsörjningsmässigt ser på behovet av den marina infrastrukturen på Tjärnö marina forskningsstation. 6.9 Utveckla samverkan med Kosterhavsdelegationen och Strömstads kommun m.fl. Personal på Tjärnö har under lång tid varit mycket aktiva kring samförvaltning av fisket i Kosterhavet. Inför bildandet av Kosterhavets nationalpark hade Tjärnö uppdrag att inventera och föreslå gränsdragning för parken samt att skriva den marina skötselplanen för området. Det finns därför en lång tradition av samverkan med Kosterhavsdelegationen som ansvarar för förvaltningen av nationalparken. I samband med utredningen har jag fört diskussioner med ansvariga inom nationalparksförvaltningen. Det har resulterat i en PM (bilaga 7) där man från Kosterhavsdelegationen närmare utvecklar hur man ser på samarbetet med GU och Tjärnö. Det är preciserat i 7 punkter som bör vara en utmärkt utgångspunkt för fortsatta diskussioner och ett fördjupat samarbete. Ett exempel är besöksverksamheten där Naturum Kosterhavet årligen har besökare. Många av dessa skulle kunna besöka akvarierna på Tjärnö. Det har tidigare funnits diskussioner om att öka tillgängligheten till akvariet vid Tjärnö. Dessa ledde dock inte vidare 22

74 och från GU:s håll sköt man frågan på framtiden. Det finns anledning att återuppta dessa diskussioner och GU bör ta initiativ till det. Strömstads kommun har tidigare haft ett mycket nära samarbete med Tjärnö. Efter bildandet av SLC har det samarbetet minskat bland annat beroende på att man från kommunen uppfattar att det var svårt att veta vem från GU som har mandat att föra diskussioner när den tidigare lokala föreståndarbefattningen försvann. I samband med mina överläggningar med kommunledningen har det framförts att man är mycket angelägen att återuppta och förstärka samarbetet med Tjärnö. Det har resulterat i bifogad avsiktsförklaring där även Tanums kommun och lokala näringslivsorganisationer medverkar (bilaga (8). Man vill prioritera miljövård och förvaltning med tvärvetenskaplig inriktning, där flera samhällsaktörer samverkar. Vidare lyfter man fram hållbar turism och Kosterhavets nationalpark som bas för utveckling av metoder för hållbar förvaltning av naturresurser. Avsiktsförklaringen kommer att följas upp genom ett fördjupat samarbete med sikte på genomförande av konkreta aktiviteter Jag uppfattar att detta skapar en plattform för ett förnyat samarbete mellan Tjärnö och det omgivande samhället. Konkret förslag Påbörja ett gemensamt arbete med Strömstads kommun och Kosterhavets nationalpark att utveckla Tjärnö marina forskningsstation i enlighet med avsiktsförklaringar (bilaga 7 och 8) Identifiera en lösning på intern samfinansiering av det nya fartyget mellan fakultets- och rektorsnivå Fartygsprojektet har, som tidigare nämnts, drabbats av flera förseningar. Det innebär naturligtvis att de ursprungliga kalkylerna inte längre gäller. Jag noterade tidigt i utredningsarbetet att det inte fanns någon aktuell kvalitetssäkrad kostnadskalkyl. En sådan har tagits fram som visar en årlig bruttokostnad på 18,6 miljoner kr. exkl. bränsle (se bilaga 5). Det är klart mer än vad som nämndes i samband med mina första intervjuer och i den förstudie av nytt fartyg som utgjorde underlag för rektors beslut. Även om det inför rektors beslut att bygga fartyget klargjordes att Naturvetenskapliga fakulteten skulle bära samtliga kostnader för fartyget uppfattar jag inte detta som rimligt eftersom det riskerar att dränera såväl det marina området som andra delar av den Naturvetenskapliga fakulteten. Detta riskerar också att motverka huvudsyftet med GU:s och fakultetens marina satsning. Med anledning av detta föreslås rektor ta initiativ till en finansieringsmodell som innebär att fartyget särredovisas ekonomiskt det utvecklas en samfinansieringsmodell som innebär att kostnaden fördelas mellan universitets- och fakultetsstyrelse samt värdenhet för fartyget. En sådan modell bör utgå från andra typer av samfinansieringsmodeller för forskning som tillämpas inom GU. Fördelen med modellen innebär att samtliga parter tar ett ansvar för fartyget. 23

75 Konkret förslag Det nya fartyget ska ekonomiskt särredovisas så att det skapas underlag för rektor att kunna ta initiativ till ett förslag till universitetsstyrelsen gällande en samfinansieringsmodell för fartyget Utveckla program för hur fartyget ska nyttjas i forskning och undervisning och arbeta aktivt och långsiktigt för att öka intressenters nyttjande. I samband med att fartygsprojektet startade kontaktades enligt uppgift ett antal möjliga externa nyttjare av fartyget. Man skrev också en avsiktsförklaring med dessa. Därefter har det, vad jag förstår, inte skett någon uppföljning av kontakterna. Det kan delvis förklaras av att leveransen vid flera tillfällen skjutits upp. Jag finner det ändå anmärkningsvärt att det inte finns en plan för hur man ska få andra intressenter att nyttja fartyget och därigenom bidra till finansieringen. Allvaret i denna kritik baserar sig på att alla prognoser visar på att GU inte kommer att använda fartyget i den utsträckning som fartyget medger och kostnaderna innebär. Ett sådant arbete måste vara systematiskt och långsiktigt. Samtidigt är det viktigt att GU utarbetar ett långsiktigt program för hur fartyget internt ska nyttjas i forskning och undervisning. Osäkerheten om när fartyget kan tas i drift påverkar naturligtvis också interna beslut om nyttjande av fartyget. Det är också beroende på vilken taxesättning man väljer. Nuvarande bruttokostnader innebär en dygnskostnad på cirka kr 9 exkl. bränsle. Det ska jämföras med dygnskostnaden för GU-forskare för nuvarande Skagerak på 3800 kr. Med en dygnskostnad på kr har jag svårt att se annat än ett marginellt nyttjande från GU-forskare givet dagens forskningsanslag. Man måste därför söka annan finansiering och det kan göras antingen inom ramen för gemensamma forskningsprojekt med andra institutioner eller genom uthyrning av fartyget. I det sistnämnda fallet kan man högst ta ut de verkliga kostnaderna och det är nog ytterst tveksamt om man ens kan få det med hänsyn till att det finns god tillgång på tonnage. Det är naturligtvis en förhandlingsfråga med möjliga intressenter. Sammantaget innebär situationen med fartyget att det är nödvändigt att omedelbart sätta igång ett systematiskt arbete för att dels identifiera möjliga samarbetsprojekt, dels identifiera konkreta möjligheter till uthyrning. Det kräver, enligt mig, en kvalificerad projektledare och en styrgrupp med representanter för olika intressenter. Det är därvid en styrka att ansvaret för fartyget ligger under Institutionen för marina vetenskaper. Konkret förslag Formellt inleda ett arbete för att nationellt och internationellt kunna attrahera brukare till det nya forskningsfartyget. Naturvetenskapliga fakultetens institutioner behöver utveckla en strategisk plan för hur man långsiktigt ser på behovet av det nya forskningsfartyget. 9 Baserat på 220 användardagar 24

76 7. Övergripande kostnadsuppskattning och konsekvensanalys Den totala kostnaden för mitt förslag är inte möjlig att ange exakt med tanke på de osäkerhetsfaktorer som finns beträffande hyra, medverkan från de externa intressenterna mm. En mer preciserad kostnadsberäkning kan göras i samband med genomförandefasen och ligga till grund för budget för Det är ändå av intresse att göra en översiktlig uppskattning av kostnaderna i ett femårsperspektiv eftersom ett enskilt år kan bli missvisande. Jag har då utgått från den budget för SLC 2017 som styrgruppen fastställt. Som jämförelse har jag valt att visa alternativet med nedläggning av en station. För åskådlighetens skull har jag valt Kristineberg men det innebär inte på något sätt ett ställningstagande till vilken station skulle vara lämplig att lägga ner om det skulle bli aktuellt. Kalkylen, som är mycket översiktlig, bygger på följande förutsättningar. Hyresavtalen har nyligen omförhandlats med Akademiska hus och gäller fram till och med Jag räknar med att man vid en nedläggning kommer att få betala hyran för den resterande fyraårsperioden såvida inte Akademiska hus hittar en tillfredsställande lösning. När det gäller verksamhetskostnader har jag räknat med en potential att minska kostnaderna med 25 %. En sådan besparing kan vara svår att ta på ett år utan man får räkna med flera år. Vidare förutsätter det att resursanvändningen kan samordnas genom att verksamheten inordnas under Institutionen för marina vetenskaper. Jag räknar vidare med en viss merkostnad om verksamhet från Kristineberg måste flyttas över till Tjärnö. Intäkter från de övriga fyra organisationerna är svåra att uppskatta i dagsläget. Det beror helt på vilka anspråk de har på att nyttja såväl kontorslokaler som laboratorie- och fältutrustning. Jag har uppskattat intäkterna till 1 miljon per organisation och år. När det gäller det nya forskningsfartyget har jag utgått från den senaste kalkylberäkningen som gjorts. Där redovisas en nettokostnad efter intäkter på 15,3 miljoner per år exkl. bränsle. Nedan redovisas de översiktliga kostnaderna efter ovan redovisade antaganden. Budgeten för 2017 för nuvarande verksamhet vid stationerna exkl. nuvarande Skagerak är på 50,3 miljoner. Tabell 3. Budget 2017 Utveckling Kristineberg Avveckling Kristineberg Hyra 96,5 96,5 89,7 Verksamhet (budget % ,8 81,3 kostnadsreducering övriga) Kostnader för överföring till Tjärnö 10 Intäkter externa organisationer -20 TOTAL kostnad ,5 203,3 181 TOTAL kostnad för GU per år 50,3 40,7 36,2 Nytt fartyg netto exkl. bränsle 76,5 76,5 TOTALT inkl. fartyg ,8 257,5 TOTALT per år inkl. fartyg 56 51,5 Min bedömning är att det, med alternativet att engagera externa organisationer på Kristineberg i kombination med en kostnadsöversyn, går att bedriva verksamheten på båda 25

77 forskningsstationerna på ett kostnadseffektivt sätt. Det kan även ge en betydande sänkning av kostnaderna för GU jämfört med nuvarande verksamhet på nästan 10 miljoner kr (40,7 miljoner jämfört med 50,3 enligt budget för 2017). Ett sådant överskott ska då tillfalla den marina verksamhetens forskning och utbildning. Alternativet att lägga ner en av forskningsstationerna, till exempel Kristineberg, skulle enligt ovanstående beräkningar bara ge en besparing på ytterligare 4,5 miljoner kr per år. Den fulla potentialen kommer inte att falla ut förrän efter 4 år beroende på att jag bedömer att GU kommer att få betala lokalhyran under den resterande hyresperioden. En nedläggning skulle potentiellt innebära betydande verksamhetsförluster genom att möjligheten att utveckla forskningssamverkan vid stationerna tillsammans med de övriga organisationerna starkt begränsas. En nedläggning skulle vidare innebära en stor prestigeförlust för GU nationellt och internationellt och det skulle bli svårt att hävda GU som ett ledande universitet inom det marina området. Regionalt har GU deltagit aktivt för att utveckla det Maritima Klustret. Den verksamheten har nu kommit en bra bit på väg och flera av de externa organisationerna samarbetar redan aktivt i olika projekt. Lokalt skulle en nedläggning få stora konsekvenser genom att det finns ytterst få eller inga organisationer i vare sig Lysekil eller Strömstad som kan erbjuda motsvarande högkvalificerade arbetsuppgifter. De personalmässiga konsekvenserna skulle därför bli betydande. Sammanfattningsvis bedömer jag att det är möjligt att bedriva verksamheten på de båda stationerna på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt än idag. Detta förutsätter dels att de föreslagna fyra forskningsorganisationerna engageras på Kristineberg men också att det sker en fortsatt utveckling på Tjärnö. Dels förutsätter det en kostnadsöversyn och dels att verksamheten inordnas under Institutionen för marina vetenskaper för att ta vara på synergifördelarna. När det gäller fartyget är det nödvändigt att alla ansträngningar görs för att öka intäkterna och att en modell för samfinansiering kan beslutas. Sett till de olika förslagen som presenteras ovan utgör den största konsekvensen den organisatoriska överflytten av SLC till Institutionen för marina vetenskaper tillsammans med det besparingsbeting som ges. En organisatorisk överflyttning innebär främst en förändring av ledningsfunktioner för SLC: s personal. Det är också rimligt att tro att administrativ personal och rutiner integreras med institutionens övriga verksamheter. Vad gäller det presenterade besparingsbetinget kan det inte uteslutas att en analys visar på att det kan finnas risk för övertalighet av olika funktioner. Detta måste hanteras i ett framtida omställningsarbete. Jag bedömer att övriga förslag kommer ha marginella organisatoriska, ekonomiska eller personella konsekvenser även om ett namnbyte initialt innebär vissa kostnader. I relation till alternativet att lägga ned någon av forskningsstationerna uppfattar jag förslagens konsekvenser som relativt små. I samband med genomförande av förslagen måste utvecklingen följas noggrant. Vid behov kan åtgärder komma att behöva vidtas vad gäller samverkan och finansiering. En naturlig kontrollstation är i samband med att nya hyresavtal ska tecknas

78 8. Genomförande De angivna förslagen innebär att kraftfulla förändringar av den marina infrastrukturens organisation, finansiering och ekonomi behöver genomföras. Om dessa förslag ska få genomslag krävs att beslut fattas på olika nivåer och att en rad utvecklingsarbeten påbörjas skyndsamt. Förslagen innebär vidare att Göteborgs universitets interna processer måste samordnas med de externa aktörer som genom avsiktsförklaring har uttryckt en klar ambition att delta i utvecklingen av de marina forskningsstationerna. I samtalen med de externa aktörerna har också framkommit frågor för hur Göteborgs universitet kommer att driva frågan vidare. Det har funnits tydliga önskemål att det ska finnas en tydlig motpart i ett fortsatt utvecklingsarbete av främst Kristinebergs centrum för marin forskning och innovation. För just detta arbete föreslås en specifik implementeringsgrupp bestående av aktörer från berörda intressenter (inkl. Lysekils kommun). Uppgiften för denna arbetsgrupp är tvådelad: 1) Att se på de konkreta formerna för de externa aktörernas ökade närvaro på forskningsstationen. Ambitionen är att avtalsskrivning ska ske senast ) Att påbörja ett arbete för att utforma en samlad strategi för att utveckla Kristineberg till en nod för marin utveckling och innovation i Lysekil. Centrum för hav och samhälle startade 2015 som en universitetsgemensam centrumbildning efter beslut av rektor. I dess uppdrag ingår att initiera, stimulera och utveckla transdisciplinär forskning och utbildning inom det marina området. Vidare ingår att verka för ett större nyttjande av den marina infrastrukturen för relevant forskning och utbildning. Med anledning av detta föreslår jag föreståndaren för Hav och samhälle får ett, med utgångspunkt i mina förslag, projektledningsansvar att leda en implementeringsgrupp för att driva processen för Kristineberg under Detta uppdrag behöver utgå från rektor. För att betona det gemensamma intresset bör gruppen ha en ordförande som utses av rektor vid Göteborgs universitet efter samråd med ingående intressenter. Utöver de förslag som rör universitetsgemensam samfinansiering samt uppdrag till internrevisionen, vilka måste utgå från rektor och universitetsstyrelse, så rör samtliga övriga förslag interna frågor inom Naturvetenskapliga fakulteten. Det är viktigt att detta arbete bedrivs samordnat och effektivt. Eftersom det rör flera institutioner samt nuvarande SLC behöver arbetet initialt utgå från dekan vid fakulteten. I ett fortsatt utvecklingsarbete behöver en preciserad tidplan för de olika delarna utarbetas. I all omorganisationsarbete finns det en balans mellan att agera skyndsamt och att ge tid för att utveckla en god verksamhet. Vad gäller finansieringsförslagen bör lösningar tillämpas från och med För att undvika onödig tidsutsträckning vad gäller den organisatoriska övergången av SLC till Inst. för marina vetenskaper bör det övervägas om inte detta kan ske redan

79 Bilaga 1

80

81

82 Redovisning av officiella möten Bilaga 2 Person/Roll Plats Datum Dekan Elisabet Ahlberg Gbg 31/8 Prefekt Per Hall Gbg 31/8 Inst.ledning Henrik Aronsson, Lisa Jönsson Bergman Gbg 31/8 Ledning SLC Tjärnö 1/9 Proprefekt Henrik Pavia Tjärnö 1/9 Presentation personalmöte Tjärnö 1/9 Vicerektor Staffan Edén Gbg 5/9 Ledning SLC Kristineb, 21/9 Visning av Kristineberg (Pia Engström) Kristineb, 21/9 Enskilda möten med forskare: Sam DuPont, Bodil Hernroth, Kristineb, 21/9 Martin Hassellöf, Info vid MBL Gbg 22/9 Ledning SLC Tjärnö 29/9 Stationssamordnare Helen Sjöde Veerman Tjärnö 29/9 Controller Lars Hagström Tjärnö 29/9 Enskilda möten med forskare: Kerstin Johannesson Tjärnö 29/9 Strömstads kommunledning Strömstad 29/9 Lysekils kommunledning Lysekil 30/9 VD Havets hus Maria Jämting, Lysekil 30/9 Ledningen för Havsfiskelaboratoriet, SLU Lysekil 30/9 Chalmers: Lennart Josefsson, Ingrid Undeland, Ida-Maja Gbg 3/10 Hassellöf Enskilda möten med forskare: Snuttan Sundell, Peter Tisselius Gbg 3/10 SP/Rise: Mia Dahlström, Kerstin Hindrum, Johan Svenson, Erland Gbg 4/10 Jonson IVL: Kerstin Magnusson, Anna-Sara Krom, Jan Munthe, Mona Gbg 4/10 Olsson Öberg Enskilda möten med forskare: Susanne Eriksson Gbg 4/10 Fd ekonomichef Lars Nilsson Gbg 4/10 Forskningsrådgivare Ulrika Hjelm Gbg 4/10 Alice Newton Gbg 5/10 Föreståndare Lena Gipperth Gbg 5/10 Ordförande styrgrupp Ole Arve Misund Gbg 18/10 Dekan Elisabet Ahlberg Gbg 18/10 Prefekt Per Hall Gbg 18/10 Inst.ledning Henrik Aronsson, Lisa Jönsson Bergman Gbg 18/10 KVA Göran Hansson Sthlm 19/10 Föreståndare HMI, Kajsa Tönnesson Gbg 20/10 SP/Rise: Johan Svensson, Kerstin Hindrum, Mia Dahlström, Gbg 25/10 Tommy Hertzberg Föreståndare M. Klages Tjärnö 26/10 Information till personal Tjärnö 26/10 Kosterhavet, Anita Tullroth Tjärnö 26/10 Enskilda möten med forskare; Per Nilsson, Mats Lindegarth, Eva Tjärnö 26/10 Marie Rödström Lysekils kommunledning Lysekil 27/10

83 KTH: Fredrik Gröndahl Kristineb. 27/10 Enskilda möten med forskare: Michael Thorndyke (via telefon) Kristineb. 27/10 Chalmers: Lennart Josefsson, Ingrid Undeland, Ida-Maja Hassellöf Gbg 28/10 Strömstads kommunledning Strömstad 4/11 Rektor Pam Fredman Gbg 22/11 IVL: Kerstin Magnusson, Anna-Sara Krom, Jan Munthe, Mona Gbg 28/11 Olsson Öberg SP/Rise. Johan Svensson, Kerstin Hindrum, Mia Dahlström Gbg 29/11 Chalmers: Lennart Josefsson, Ingrid Undeland, Ida-Maja Gbg 30/11 Hassellöf Ordförande styrgrupp Ole Arve Misund, telefon Gbg 30/11 Västra Götalandsregionen Andreas Carlberg, Jessica Hjerpe Gbg 1/12 Dekan Elisabet Ahlberg Gbg 1/12 Prefekt Per Hall Gbg 1/12 Inst.ledning Henrik Aronsson, Lisa Jönsson Bergman Gbg 1/12 KTH: Fredrik Gröndahl, telefon Gbg 2/12 Föreståndare M Klages Gbg 2/12 Information till personal Gbg 6/12 Information till fakultetsstyrelse Gbg 13/12 GD Hav och Vattenmyndigheten Jakop Granit Gbg 17/1 Föreståndare Lena Gipperth Gbg 18/1 Chalmers, Rektor Stefan Bengtsson, Åsa Dubois Gbg 18/1 Uppsala universitet, Michael Tollesson Gbg 20/1 Dekan Elisabet Ahlberg Gbg 23/1 Föreståndare M Klages Gbg 23/1 Gemensamt möte mellan GU, SP/RISE, IVL, KTH, Lysekils Kristineb. 27/1 kommun KVA Göran Hansson - telefon Gbg 31/1 Inst.ledning Per Hall, Henrik Pavia Gbg 31/1 Rektor Pam Fredman, Elisabet Ahlberg Gbg 3/2 MBL Gbg 8/2

84 Bilaga 3 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Dnr V 2016/713 Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson PM Ledningsgruppen Uppdrag för och organisation av Sven Lovén centrum för marin infrastruktur Bakgrund I januari 2008 startade arbetet med att bygga upp Sven Lovén centrum för marina vetenskaper (Lovéncentret). Syftet var att stärka och effektivisera infrastrukturen för de marina vetenskaperna och därmed skapa en nationell och internationell resurs för forskning inom området. Våren 2015 inrättades Lovéncentret som universitetsgemensam forskningsinfrastruktur (dnr V 2014/894; RS ), vilket innebär en ökad tydlighet i uppdrag, organisation och utvärdering för infrastrukturen. En styrgrupp utsågs för Lovéncentret våren 2016 (dnr V 2016/327; ). En ny institution institutionen för marina vetenskaper bildades sommaren 2015 vid Naturvetenskapliga fakulteten. Samtidigt inrättades ett universitetsgemensamt centrum där alla fakulteter deltar: Centrum för hav och samhälle (V 2015/15). Institutionen för marina vetenskaper är värd för centret. Centrum för hav och samhälle står för värdskapet för det av rektor inrättade råd för universitetets samlade marina och maritima verksamhet University of Gothenburg Marine Advisory Board (dnr V 2015/78; RB ). Strategiskt viktiga frågor för Lovéncentret ingår i rådets uppdrag, se bilaga 1. Mot denna bakgrund finns behov av att förtydliga Lovéncentrums uppdrag och organisation ytterligare. Som ett steg i detta arbete ändrades namnet Sven Lovén centrum för marina vetenskaper till Sven Lovén centrum för marin infrastruktur under våren 2016 (dnr V 2015/1100; ). Det nya namnet framhäver att Lovéncentret är en infrastrukturenhet som erbjuder tillgång till och service för marina infrastrukturresurser. Under vintern och våren 2016 har Jens Oddershede, Syddansk Universitet, utrett hur Naturvetenskapliga fakulteten kan stärkas (E 2016/4). I utredningen föreslår han att Lovéncentret ska utredas ytterligare med avseende på fältstationerna. Rektor beslutade att ge Axel Wenblad uppdrag att utreda möjligheterna till samordning av de marina fältstationerna (V 2016/580); uppdraget redovisas senast I uppdraget ingår bland annat att: Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (7) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

85 Lämna ett förslag till rektor för hur dagens marina fältstationsverksamhet kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Ett viktigt ramvillkort är att eventuella effektiviserings- och verksamhetsvinster ska tillfalla den marina verksamheten. Belysa möjligt samarbete med andra lärosäten och myndigheter med marin verksamhet relevant för de två marina fältstationerna. Lämna förslag till hur den marina infrastrukturen bör organiseras inom fakulteten så att den marina infrastrukturen utnyttjas och leds på ett effektivit och ändamålsenligt sätt. Överväganden och ställningstaganden Förslag till uppdrag och organisation nedan ligger i linje med Policy för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet (dnr V 2014/630) och Regler för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet (dnr V 2014/631). Det överensstämmer också med beslutet för inrättande av Lovéncentret som universitetsgemensam forskningsinfrastruktur (dnr V 2014/894). Jämfört med ansökan om inrättande har dock uppdraget förtydligats och organisationen har justerats vad gäller ett internationellt vetenskapligt råd och en bedömningskommitté för forskningsprojekt. Uppdraget för Lovéncentret överväganden och ställningstaganden Som en universitetsgemensam infrastruktur ska Lovéncentret erbjuda infrastrukturresurser och service för marin forskning och utbildning. För att upprätthålla och utveckla infrastrukturstödet, möta användarnas behov och i övrigt fullgöra sitt uppdrag krävs en effektiv organisation med ändamålsenlig kompetens. Lovéncentret ska inte bedriva forskning, utbildning eller samverkan, eftersom dessa verksamheter bedrivs inom institutioner. Förslag till uppdrag och organisation är utformat för att Lovéncentret ska kunna stödja dessa verksamheter såväl inom Göteborgs universitet som nationellt och internationellt. Förslaget att Lovéncentret ska stödja akademisk forskning lokalt, nationellt och internationellt, visar att centret ska vara aktivt på alla nivåer, dvs. även på en internationell arena. För att säkerställa att Lovéncentret kan verka på alla nivåer har styrgruppen stor spridning bland ledamöterna. Andra delar i organisation verkar i samma riktning: University of Gothenburg Marine Advisory Board och olika former för samarbete med användare. Vid nästa utvärdering av Lovéncentret bör ändamålsenligheten i uppdraget och dess formulering granskas, för att vid behov revideras. Organisation av Lovéncentret överväganden och ställningstaganden Organisationen är utformad för att ge Lovéncentret möjlighet att fullgöra sitt uppdrag, skapa långsiktighet och stabilitet i verksamheten samt följa kriterier och regelverk för infrastrukturer. University of Gothenburg Marine Advisory Board är rådgivande till rektor och har ett övergripande uppdrag gällande universitetets samlade marina och maritima verksamhet. Lovéncentret står för en viktig del av denna verksamhet. Advisory Board förslås fungera som ett internationellt vetenskapligt råd för Lovéncentret i och med att Lovéncentret har möjlighet att lyfta strategiskt viktiga frågor till rådet (bilaga1). Detta görs inom ramen för Centrum för hav och samhälles värdskap. För att kunna leva upp till kriterierna för forskningsinfrasturkturer, främst kriteriet Har en tydlig och transparent tillgänglighetsprincip där akademisk forskning kommer först och där prioritering görs utifrån forskningskvalitet (Policy för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet, dnr V 2014/630) behöver Lovéncentret en 2 (7)

86 bedömningskommitté. I ansökan om att inrättas som en universitetsgemensam forskningsinfrasturktur beskrivs flera bedömningsgrupper ( evaluation panel ) för Lovéncentrets olika infrastrukturresurser. I föreliggande förslag till organisation beskrivs bara en enda kommitté. Bedömningen är att kommittén kan bemannas och organiseras så att den kan ge det stöd som styrgruppen behöver inför fördelning av medel inom KVA-fonden samt fördelning av infrastrukturresurser och service till forskning. Vid nästa utvärdering av Lovéncentret bör ändamålsenligheten i organisationen granskas, för att vid behov revideras. Förslag till uppdrag för Lovéncentret Lovéncentret föreslås få följande uppdrag: Lovéncentret ska erbjuda infrastrukturresurser av hög kvalitet och professionell service för marin forskning och utbildning. Lovéncentret ska fungera dels som nationell forskningsinfrastruktur, dels som en lokal infrastruktur för användare på Göteborgs universitet och Chalmers samt i Västra Götalandregionen. Lovéncentret ska vara öppet för oberoende användare, dvs. oavsett vilken forskningsorganisation användaren kommer ifrån, som är intresserade av att få tillgång till centrets infrastrukturresurser och service. Lovéncentret ska först och främst stödja akademisk forskning lokalt, nationellt och internationellt, samt undervisning. I mån av tid och resurser kan det stödja industriell forskning. Lovéncentret ska först och främst erbjuda tillgång till infrastrukturresurser och service av följande typ: o Forskningsfartyg och övriga båtar o Fältstationer, inklusive laboratorier, övernattningsmöjligheter och måltider o Instrumentplattformar och undervattensfarkoster Lovéncentret ska aktivt verka för att infrastrukturresurser och service håller hög standard. Lovéncentret ska utveckla infrastrukturresurserna och servicen i enlighet med användarnas behov på kort och lång sikt. Hänsyn ska också tas till den långsiktiga utvecklingen av marin forskning. Lovéncentret ska samarbeta med institutionen för marina vetenskaper samt Centrum för hav och samhälle för att utveckla samverkan med det omgivande samhället inom både forskning och utbildning. Lovéncentret ska verka för status som nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Förslag till organisation för Lovéncentret Lovéncentret föreslås ha följande organisation, med ansvar och mandat enligt texten: 3 (7)

87 Värdenhet och dekan Lovéncentret har sin organisatoriska och administrativa hemvist vid Naturvetenskapliga fakulteten. Dekan för Naturvetenskapliga fakulteten har det överordnade ansvaret för Lovéncentrets verksamhet och ekonomi, inklusive äskande av låneutrymme för investeringar, samt för att man följer de regler, riktlinjer och avtal som gäller för Göteborgs universitet. Dekan för Naturvetenskapliga fakulteten ansvarar för uppföljning och utvärdering på det sätt som rektor beslutar. University of Gothenburg Marine Advisory Board University of Gothenburg Marine Advisory Board tillfrågas inför styrgruppens långsiktiga strategiska beslut om Lovéncentret, inom rådets uppdrag. Styrgrupp Styrgruppen arbetar på uppdrag av dekan för Naturvetenskapliga fakulteten. Den beslutar i alla strategiska, vetenskapliga och större ekonomiska frågor, som rör verksamheten och dess utveckling vid Sven Lovén centrum för marin infrastruktur (Lovéncentret), inom de ramar som sätts upp för verksamheten. Det gäller t.ex. investeringar, bidrags- och anslagsansökningar samt förändringar i kompetensprofil för infrastrukturenheten. Styrgruppen beslutar om verksamhetsplan, kommunikationsplan och budget inom de ramar som sätts upp för verksamheten. Styrgruppen ansvarar för fördelning av tid mellan forskning och utbildning vid stationerna och på fartyget. Styrgruppen ansvarar för fördelning av medel inom KVA-fonden samt fördelning av infrastrukturresurser och service till forskning. Till stöd har styrgruppen en bedömningskommitté; styrgruppen utser ledamöter till kommittén och beslutar om riktlinjer och former för kommitténs arbete. Styrgruppen kan delegera beslut om fördelning till styrgruppens ordförande eller föreståndare. Styrgruppen verkar för ökad användning av den marina infrastrukturen för relevant forskning och utbildning i samråd med Centrum för hav och samhälle samt institutionen för marina vetenskaper. Styrgruppen beslutar om formerna för Lovéncentrets arbete med användare och hur de involveras för att tillgodose deras behov av service, utrustning etc. 4 (7)

88 Styrgruppen följer upp Lovéncentrets verksamhet och beslutar om en årlig verksamhetsrapport. Styrgruppen rapporterar årligen till dekan och i övrigt håller dekan informerad om utvecklingsbehov och investeringar. Styrgruppen ska arbeta i enlighet med eventuella avtal som ingående parter slutit med varandra och i enlighet med de överenskommelser som gjorts mellan berörda intressenter, inklusive villkor för anslag eller bidrag. Styrgruppen ska sammanträda minst två gånger per år. Styrgruppen kan sammankallas för ytterligare möten vid behov. Styrgruppen utser vice ordförande bland ordinarie ledamöter. Styrgruppen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna samt ordförande eller vice ordförande är närvarande. Styrgruppen kan kalla till sig den expertis som behövs eller utse ytterligare adjungerade ledamöter vid behov av särskild kompetens eller samordning med andra infrastrukturer. Inför långsiktiga strategiska beslut ska styrgruppen tillfråga University of Gothenburg Marine Advisory Board. Förfrågan görs inom ramen för Centrum för hav och samhälles värdskap. Bedömningskommitté Lovéncentret ska ha bedömningskommitté som stöd inför fördelning av medel inom KVA-fonden samt fördelning av infrastrukturresurser och service till forskning. Ledamöterna i kommittén utses av styrgruppen för en treårig verksamhetsperiod i taget. Bedömningskommittén ska bestå av minst fem ledamöter huvudsakligen verksamma i Sverige. Ledamöterna bör kompetensmässigt täcka de ämnesområden som Lovéncentret till största delen stödjer. Bedömningskommittén har en ordförande som sammankallar till möten, fördelar arbetsuppgifter och ansvarar för regelbunden kommunikation med styrgrupp och föreståndare. Riktlinjer och former för kommitténs beslutas av styrgruppen. Föreståndare Föreståndaren är operativt ansvarig för Lovéncentrets verksamhet. Föreståndaren utses av rektor för en verksamhetsperiod i taget. Föreståndaren ska vara vetenskapligt kompetent. Inför utseende av föreståndare samråder beslutsfattaren med styrgruppen. Linjemässigt är föreståndaren underställd dekan för Naturvetenskapliga fakulteten. Föreståndarens ansvarar, under dekan, för att verksamheten följer ordinarie regelverk vid Göteborgs universitet, inklusive styrdokumentet för Forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, samt för det som definieras i Lovéncentrets uppdrag och verksamhetsplan. Föreståndaren disponerar medel samt har ansvar för den dagliga verksamheten och driften av Lovéncentret i enlighet med budget, verksamhetsplan och övriga beslut av styrgruppen. Föreståndaren bereder förslag och annat underlag till styrgruppen. Föreståndaren rapporterar om Lovéncentrets verksamhet vid styrgruppsmötena och i övrigt håller styrgruppen informerad. Verksamhetsrapporteringen omfattar användning av infrastrukturresurserna, fördelning av resurser per ämnesområde, vetenskapliga resultat från användningen av infrastrukturresurser och service, kommunikationsaktiviteter, ekonomi och övrigt med betydelse för verksamhetens utveckling. 5 (7)

89 Föreståndaren bestämmer organisationen inom Lovéncentret i enlighet med gällande regelverk, t.ex. med avseende på ledningsgrupp och personal. Föreståndaren ansvarar för att leda det operativa arbetet på Lovéncentret. Föreståndare har personalansvar för de som har anställning på infrastrukturenheten. Föreståndaren bedriver ingen egen forskning inom sitt uppdrag som föreståndare för Lovéncentret. Användare Styrgruppen beslutar om olika former för samarbete med användare av infrastrukturen. Samarbetsformerna ska innefatta minst en grupp eller ett forum för: o Användare vid Naturvetenskapliga fakultetens institutioner. Studenter ska inbjudas att delta. o Användare vid Göteborgs universitets fakulteter. Utformning av samarbetet sker i samråd med Centrum för hav och samhälle. o Användare vid svenska lärosäten, andra myndigheter och forskningsinstitut. o Användare vid internationella akademiska organisationer. Beredning av ärendet Förslag till uppdrag och organisation diskuterades i Lovéncentrets styrgrupp (sammanträde ). Styrgruppen gavs även möjlighet att framföra skriftliga synpunkter, och synpunkter inkom från fyra ledamöter och föreståndaren. Den reviderade texten stämdes av med styrgruppens ordförande inför beslutet. Förslag till beslut Att ge Sven Lovén centrum för marin infrastruktur uppdrag i enlighet med förslag till uppdrag Att organisationen av Sven Lovén centrum för marin infrastruktur utformas i enlighet med förslag till organisation. Bilaga Bilaga 1. Uppdrag för University of Gothenburg Marine Advisory Board / Terms of reference for the University of Gothenburg Marine Advisory Board (dnr V 2015/78; RB ) 6 (7)

90 Bilaga 1. Uppdrag för University of Gothenburg Marine Advisory Board / Terms of reference for the University of Gothenburg Marine Advisory Board V 2015/78, fastställt Uppdrag för University of Gothenburg Marine Advisory Board Det internationella rådet ska vara rådgivande till rektor vid Göteborgs universitet med avseende på universitetets samlade marina och maritima verksamhet och framtida utveckling inom området. Fokus bör ligga på följande områden: Övergripande strategi för och inriktning på den marina och maritima verksamheten Långsiktiga strategier för den framtida utvecklingen av det marina och maritima området Strategier för långsiktig finansiering och finansieringsaktiviteter Långsiktiga strategier för internationellt engagemang och erkännande Det internationella rådet ska genomföra årliga genomlysningar av universitetets samlade marina och maritima verksamhet. Dessutom bör rådet vara beredd att åta sig ytterligare uppgifter på uppdrag av Göteborgs universitets rektor. Centrum för hav och samhälle, institutionen för marina vetenskaper och Sven Lovén centrum för marin infrastruktur har möjlighet att lyfta strategiskt viktiga frågor till rådet. Terms of reference for the University of Gothenburg Marine Advisory Board The Advisory Board should act consultative to the Vice-Chancellor of University of Gothenburg regarding the marine and maritime organisation and activities at the University and future development of the area. In particular the following areas should be focused: Overall strategy and direction of the marine and maritime activities Long-term strategies for future development of the marine and maritime area Strategies for long-term financing and fund raising activities Long-term strategies for international involvement and recognition The Advisory Board should conduct annual reviews of the marine and maritime organisation and activities at the University. In addition, the Advisory Board should be prepared to undertake additional assignments related to the marine and maritime area on behalf of the Vice-Chancellor of the University of Gothenburg. The Centre for Sea and Society, Department of Marine Sciences and Sven Lovén Centre for Marine Infrastructure may raise strategic questions to the Advisory Board. 7 (7)

91 Göteborgs universitet Lovencentret Bilaga 4 Budgetunderlag för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur Verksamheter Intäkter genom anslag från beslutad tilldelning av fakultetsstyrelsen Naturvetenskapliga fakulteten Beräknade externa intäkter genom försäljning uppddragsverksamhet Verksamheter (verksmahetsnummer) Verksamhet Fakultetsanslag Externa Annan Summa kommentar Kostnader Grundutb forskning intäkter inansiering Totalt Sven Loven Centrum för marin infrastruktur Ledning (föreståndare, admchef, stationssamordnare) Ekonomi, personal, reception, info web, diarieföring, övrig adm Fartyg - Nereus ( ) Resturang - Tjärnö Verkstad/teknik/IT Tjärnö Lab/teknik Bänkplats Tjärnö Campus/T Boende Tjärnö ROV/AUV Samverkan/Akvarium Tjärnö Samverkan/Akvarium Uppdragsverksamhet Tjärnö Fartyg - Oscar von Sydow Resturang - Kristineberg Verkstad/Teknik/IT Kristineberg Lab/teknik Bänkplats Kristineberg Campus /K Boende Kristineberg Vetenskapsdykning Kristineberg?? Försöksdjursverksamhet Samverkan Kristineberg Uppdragsverksamhet Kristineberg Lokaler Gemensamma avsättningar, IT Campus, etc Avskrivningar, ej fördelade Externa projekt,kva Ökning av KVA Externa projekt, tex MUST Skagerak, gamla Skagerak års medeltal gamla Skagerak Summa Loven exkl Nya Skagerak Skagerak, tillkommande nya Skagerak Summa Lovéncentret Resultat 2 Avskrivningar anslag, kt OK

92 Kostnadskalkyl - fartyg Bilaga 5

93 Bilaga 6 Avsiktsförklaring avseende Kristinebergs forskningsstation mellan Göteborgs universitet, med adress Box 100, Göteborg, Chalmers tekniska högskola, med adress Göteborg IVL, Svenska Miljöinstitutet AB, med adress Box , Stockholm Kungliga Tekniska Högskolan, med adress Stockholm Rise AB, med adress Box 857, Borås Lysekil kommun, med adress Lysekil Kristinebergs zoologiska hafsstation tillkom 1877 på initiativ av Sven Lovén, och är en av världens äldsta marina stationer för forskning och utbildning. Under 1900-talet byttes namnet först till Kristinebergs marinbiologiska station och sedan Kristinebergs marina forskningsstation. Den har fram till och med 2007 drivits av Kungliga Vetenskapsakademien i nära samverkan med Göteborgs universitet. Stationen i Kristineberg ingår sedan 2008 i Sven Lovén Centrum för marina infrastruktur vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Kristinebergs forskningsstation ligger i Lysekils kommun. Kommunen har under de senaste åren tagit fram en strategisk plan som innebär att Lysekil ska utveckla den marina och maritima verksamheten. I denna plan ingår stationen i Kristineberg som en central del. Stationen tillhör ett av Europas modernaste marina laboratorier, med unika möjligheter att utföra avancerat experimentellt arbete. Stationen har välutvecklade system med genomflödande havsvatten, laboratorier av hög internationell standard, högteknologiska instrument samt tillgång till logi och restaurang. Vid Kristineberg finns även tillgång till ett flertal mindre båtar samt väl utvecklade servicefunktioner i form av tekniker, undervisnings- och konferenslokaler, kontor m.m. Göteborgs universitet har under hösten 2016 utrett möjligheterna till ett utökat nyttjande av och samarbete kring Kristineberg. Förutsättningarna att utveckla stationen till ett samlat centrum för marin forskning och innovation i relation till Lysekils kommuns satsning uppfattas vara goda. För att främja denna positiva utveckling tecknar ovanstående parter och Göteborgs universitet nu en avsiktsförklaring om parternas gemensamma intresse att vidare diskutera formerna för att långsiktigt nyttja forskningsinfrastrukturen i Kristineberg med mål att nå enighet och till ömsesidig nytta för parterna. Sammantaget ser parterna att ett samarbete kan innebära att Göteborgs universitet och parterna med start under våren 2017 utreder förutsättningar för att kunna hyra och bruka delar av Kristineberg på samma villkor som Göteborgs universitet i syfte att gemensamt utveckla ett centrum för marin forskning och innovation.

94 Utredningsarbetet består således av två delar: 1. De konkreta formerna för hur parterna ska kunna utnyttja Kristinebergs forskningsstation. 2. Att gemensamt med samtliga parter som skriver på denna avsiktförklaring utforma en strategi för att Kristinebergs forskningsstation ska kunna utvecklas till ett centrum för marin forskning och innovation i Lysekil. Ambition är att detta arbete ska vara slutfört senast Göteborg, Lysekil och Stockholm i februari 2017 Pam Fredman Rektor Göteborgs universitet Stefan Bengtsson Rektor och VD Chalmers tekniska högskola Tord Svedberg VD IVL, Svenska Miljöinstitutet AB Sigbritt Karlsson Rektor Kungliga Tekniska Högskolan John Rune Nielsen Affärsutvecklingsdirektör Rise AB Leif Schöndell Kommunchef Lysekils kommun

95 Bilaga 7

96

97 Bilaga 8

98

99 MINNESANTECKNINGAR Möte Pam Fredman och Elisabet Ahlberg angående plan för implementering av Axel Wenblads förslag. Mötets syftar till att stämma av plan för samordnat utvecklingsarbete och koordinering av beslutsprocesserna. Övergripande innebär planen att rektor ger dekan i uppdrag att driva ett implementerings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt i Axel Wenblads utredning och förslag. Vad gäller utseende av Institutionen för marina vetenskaper som värd för Lovéncentret beslutar fakultetsstyrelsen efter gemensamt förslag från dekan och prefekten för institutionen. Inriktningsbeslut fattas under våren Implementering inklusive samordnings- och rationaliseringsarbete samt organisatorisk överflyttning sker under Ny organisation ska vara på plats 1/ Vid behov används organisationskonsult för stöd i verksamhetsförändringen. Reglering av Lovéncentrets underskott lyfts i budgetgruppen, besked i universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni. Fakulteten ska budgetera för att hantera en väsentlig del av underskottet internt. Eventuellt namnbyte samordnas med Lovéncentrets uppdrag och status som universitetsgemensam infrastruktur. Arbetet med att förstärka nationella och internationella nätverk har påbörjats och det är angeläget att det är fortsatt prioriterat med tydligt ansvar. Internrevisionen kommer granska SLC:s ekonomi- och avgiftshantering samt modell för en ny avgiftsmodell. Revisionen är avgörande för hur mycket GU kan komma att samfinansiera forskningsstationerna. Möjligt för fakulteten att engagera Lars Nilsson i arbetet. Program/strategier för hur institutionerna ska använda forskningsstationerna och fartyget utgör grunden för infrastrukturerna och är högt prioriterat. Strategiarbetet följs kontinuerligt upp av rektor under våren. Rektor beslutar om en implementeringsgrupp för Kristineberg. Lena Gipperth utses till projektledare under Axel Wenblad engageras under våren 2017 som ordförande 20 % och eventuellt under Fastighets- och serviceenheten 1 (2) Haraldsgatan 5, Box 100, Göteborg