a r k e o l o g i s k u t r e d n i n g Anna Aulin & Leif Häggström Kassakällor

Transkript

1 a r k e o l o g i s k u t r e d n i n g Anna Aulin & Leif Häggström Kassakällor Halland, Halmstads kommun, Holm och Övraby socknar, Holm 2:30 och Slangemöllan 1:17, RAÄ 25:1 Undersökningsår: 2014

2 ÄLVSÅKER SLÄP TÖLÖ KUNGSBACKA FJÄRÅS VALLDA HANHALS FÖRLANDA ONSALA GÄLLINGE ÖLMEVALLA IDALA LANDA FRILLESÅS STRÅVALLA KUNGSÄTER VEDDIGE GUNNARSJÖ VÄRÖ SÄLLSTORP ÅS GRIMMARED VALINGE HUNNE STAD TRÄSLÖV FAGERED KÄLLSJÖ SKÄLLINGE GÖDE STAD VARBERG ÄLVSERED NÖSS LINGE STAMNARED TORPA LINDBERG KARL - GUSTAV ULLARED ROLFSTORP SVARTRÅ SPANNARP DAGSÅS TVÅÅKER KROGSERED OKOME KÖINGE GUNNARP GÄLLARED GRIMETON LÅNGARYD SIBBARP ASKOME LJUNGBY ALFS HÖG MORUP STAFSINGE DRÄNGSERED VESSIGE FÄRGARYD ABILD VINBERG SÖDRA UNNARYD TORUP ÅRSTAD FALKENBERG ASIGE FEMSJÖ SKREA SLÖINGE EFTRA SLÄTTÅKRA GETINGE RÄVINGE STENINGE Kassakällor ENSLÖV KVIBILLE BREARED HARPLINGE HOLM VAPNÖ ÖVRABY SNÖSTORP SÖNDRUM HALMSTAD TÖNNERSJÖ TRÖNNINGE VEINGE ELDSBERGA TJÄRBY KNÄRED LAHOLM LFS LAHOLM SKUMMESLÖV YSBY RÄNNESLÖV HISHULT HASSLÖV VÅXTORP Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad Arkeologisk utredning Layout: A. Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr ms2006/ JÄLLUNTOFTA KINNARED

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Topografi och fornlämningsmiljö... 5 Syfte och metod... 7 Resultat... 9 Historiska kartor... 9 Fjärranalys Inventering Schaktning Tolkningsförslag Åtgärdsförslag Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga: Schaktbeskrivning... 21

4 0 500 m Figur 1. Utdrag ur fastighetskartan i skala 1: På kartan är utredningsområdet markerat med utredningsschakten markerade. I kartans västra del syns motorväg E6, i dess sydöstra hörn syns Nissastigen. 4

5 SAMMANFATTNING En arkeologisk utredning inför planerad utökning av täktverksamheten vid Kassakällor genomfördes i juni 2014 av personal från Kulturmiljö Halland. Tiden för utredningen är inte optimal eftersom vegetationen är kraftig vid denna tid på året vilket gör att det är svårare att finna fornlämningar än utanför växtsäsong. Detta uppvägs i någon mån av bättre ljus vid denna årstid än utanför växtsäsongen. Vid utredningen kunde konstateras att delar av området redan påverkats av tidigare täktverksamhet. Den kända fornlämningen, gravhögen Övraby RAÄ 25:1 visade sig vara en del av ett mindre gravfält då ytterligare två gravar i form av stensättningar hittades i dess närhet. Inga övriga lämningar av antikvariskt intresse framkom. BAKGRUND NCC Roads AB avser utöka pågående täktverksamhet vid Kassakällor strax utanför Halmstad. Inom det ungefär 11 hektar stora utredningsområdet finns i dagsläget en registrerad fornlämning, gravhögen Övraby RAÄ 25:1. Högen är ungefär 15 m i diameter och 1 meter hög, den är kraftigt skadad av äldre skogsbruk. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Idag präglas området av modernt utmarksbruk i form av skogsbruk respektive täktverksamhet efter sand och grus. Sand och grus är vad området utgörs av, med en del större och mindre stenar. Stenar, talrika nog att skapa både murar och odlingsrösen i samband med människors bruk av marken finns det gott om. Området är en god biotop för vildsvin vilket syns såväl på spåren som på den årliga avskjutningsstatistiken för trakten. Skogen bryts av mindre områden med öppen mark, i nordväst tar lite större sammanhängande öppna marker vid. Lyfter man blicken något finner man att Nissans dalgång ligger dryga två km åt syd. Utefter Nissan finns rika fornlämningsmiljöer från åtskilliga tidsperioder till vilka det aktuella området definitivt relaterar, kanske som växelvis intensivt och extensivt utnyttjad utmark. 1,5 km åt söder ligger den riksunika offerplatsen Käringsjön. Utifrån Käringsjöns lagerföljder har ett pollendiagram framställts, ett pollendiagram som är intressant då det genomgående från bronsålder och framåt speglar ett område som utnyttjats för omfattande bete med inslag av odling. Betestrycket och odlingen på de magra sandmarkerna har utarmat jordarna vilket gynnat ljungen. Kanske är det en mosaik med åkerlyckor, skogsbestånd, betesmark och ljunghedar i hela området upp till den nu aktuella utredningsytan. För att göra ljungen hanterbar och foderattraktiv har markerna med jämna mellanrum bränts, detta vittnar sot och träkolshorisonter i pollendiagrammet om (Björkman 2009). Ser man till området mellan utredningens yta och väg E6, dvs västerut, så finner man en trakt som exploaterats hårt och i omgångar. Täkter och industriloka- 5

6 ler har tagit marken i anspråk varvid flera fornlämningar undersökts arkeologiskt. Senast Övraby RAÄ 87, ett gravfält från brons- och järnålder samt en boplats, som undersöktes På gravfältet fanns bland annat fyra skeppssättningar och stenskepp samt en gravhög. I ett av skeppen var en bronssmed begravd. Där fanns även en komplicerad boplats med bland annat ett kulthus. Miljön låter sig dateras till bronsålderns period II fram till äldre järnålder (Ängeby 2014). En stensättning (Holm RAÄ 58:1), ett torp (Holm RAÄ 103:1) och en boplats (Holm RAÄ 126:1) har undersökts arkeologiskt i samband med tidigare utvidgningar av den täkt som berör även denna yta. Även ett röjningsröse beläget precis norr om gravfältet Holm RAÄ 57 har undersökts. Gravfältet Holm RAÄ 57 innehåller ett röse, 20 m diameter, och sex stensättningar. Egentligen är det stensättningen Holm RAÄ 58 som är mest intressant i detta fall då den låg precis utanför det nu aktuella utredningsområdet, blott 200 m från den registrerade graven Övraby RAÄ 25 som vi återkommer till i resultatdelen av rapporten. Stensättningen Holm RAÄ 58 var skadad genom markberedning, dock var endast de översta delarna av den 0,5 m höga graven skadade. Graven var rundoval till formen och mätte ungefär 7x8 m. Graven innehöll rester av en vuxen människa som var uppdelad på två olika begravningar. Den ena bengömman, belägen i den SV delen av graven, innehöll huvud och några delar av armarna. Den andra, centralt belägna, bengömman innehöll resten av kroppen. Den centralt belägna bengömman innehöll även en handfull keramikskärvor från två kärl samt en flintskrapa. Graven dateras till äldre bronsålder. Boplatsen innehöll spridda stolphål och härdar samt ungefär 1,5 kg keramik, den dateras till äldre järnålder. Torpet fotodokumenterades översiktligt (Carlie 1993, 1994). Dessa lämningar ligger alltså direkt väster om den nu aktuella ytan och berördes av en tidigare utvidgning av täkten. Alldeles utanför ytans norra del ligger en liten gård med hästhagar, dessa berörs inte av utredningen. Alldeles utanför undersökningsytans södra del finns RAÄ Övraby 64:1, en vall på ca 40x20m i FMIS beskriven som en Inhägnad, ca 20x40 m (SO-NV), bestående av en fyrsidig vall med sidorna (från NV, vid vägen):ca 20 m (NNÖ-SSV), 38 m (SÖ-NV), 18 m (NÖ-SV) och35 m (SÖ-NV). Vallarna är 4-6 m bred och mh. Det kan inte uteslutas att vallen kan vara samtida med och relaterad till någon eller några av lämningarna på den aktuella utredningsytan framförallt då muren och odlingsytorna. Vallanläggningen mättes in digitalt i samband med utredningen. Sammanfattningsvis får man intrycket av att det är en trakt som präglas av bronsålderns samt äldre och mellersta järnålderns lämningar. Primärt utgörs de av gravar och boningar men där finns även ovanliga uttryck i form av en offermosse en bit bort. I historisk tid har det primärt varit utmarker i anslutning till undersökningsområdet. 6

7 SYFTE OCH METOD Syftet med den arkeologiska utredningen är att utreda om det inom området finns några tidigare icke kända fornlämningar vilket uttrycktes såhär i undersökningsplanen: Utredningens syfte är att utreda fornlämningsbilden inom området och så långt som möjligt är beskriva den. Utifrån fornlämningsbilden och tidigare undersökningar i området kom fokus att ligga på att identifiera tidigare okända gravar samt boplatslämningar. Området utgörs av produktiv skogsmark av olika ålder, området är helt eller delvis hyggesplöjt i ett tidigare skede, det visade sig även vara utschaktat, sönderkört och ställvis övertäckt. Dessa förutsättningar styr vilken metodik som kunde tillämpas för att på ett så bra sätt som möjligt kunna utreda och beskriva fornlämningsbilden i området. Inför fältarbetet gjordes en skrivbordsinventering i två etapper. Den bestod dels av en översiktlig kartgenomgång i syfte att reda ut det historiska bruket av området och dels av en GIS-analys med utgångspunkt i lantmäteriets laserburna höjddata i syfte att på förhand identifiera eventuella gravar och andra uppbyggda konstruktioner inom utredningsområdet. Figur 2: Sökschaktning i syfte att identifiera eventuella fornlämningar inom utredningsområdet. Foto: Anna Aulin. 7

8 Även den fältbaserade insatsen delades upp i två etapper vilka följde direkt på varandra. Inledningsvis inventerades området på gängse vis från marken. Inventeringen genomfördes av fältarbetsledare Anna Aulin tillsammans med Leif Häggström. Inventeringen gjordes med stöd i kart- och GIS-analysen. I samband med inventeringen gjordes prioriteringar inför den kommande grävinsatsen. Lämningar som påträffades mättes in med GPS och definierades. Sökschaktning gjordes under en vecka av två arkeologer, Anna Aulin och Patrik Hallberg. En bandburen grävmaskin på ca 20 ton valdes för arbetet. Grävmaskinisten, Roland Karlsson, hade varit på plats och i samråd med projektledaren diskuterat fram lämplig maskinstorlek. Sökschaktningen genomfördes genom att långa och kortare schakt togs upp i de delar av området som bedömts som relevanta eller grävbara i samband med inventeringen. Dokumentation gjordes genom inmätning med GPS samt fotografering. Figur 3: Dokumentation av schakt genom att de mäts in med GPS. Foto: Anna Aulin.. 8

9 RESULTAT Resultaten nedan delas upp i de fyra olika moment som ingått i utredningen. De utgör en logisk följd där de senare stegen bygger på resultaten från de tidigare. Till exempel utgjorde kartstudien och fjärranalysen underlag för inventeringen medan samtliga tre tidigare momenten i utredningen styrde prioriteringen vid sökschaktningen. Historiska kartor Att söka på lantmäteriets databas med historiska kartor gav få träffar av intresse. Det äldsta som framkom var generalstabskartan från 1867 därefter den häradsekonomiska från mellankrigstiden, det vill säga knappt 100 år gammal. På den häradsekonomiska kartan Sperlingsholm från 1925 är området beskogat, detsamma verkar det vara på generalstabskartan från Utifrån ekonomiska kartan från 1967 framgår att den norra delen av utredningsområdet redan då utgjordes av en täkt. Figur 4: Kartan Sperlingsholm 1925 med undersökningsområdet ungefärligt markerat. Det är tydligt beskogat vid tidpunkten för kartans tillblivelse. Figur 5: Ekonomiska kartan 1967 med undersökningsområdet ungefärligt markerat. Det är tydligt beskogat vid tidpunkten för kartans tillblivelse. 9

10 Fjärranalys Vid GIS-analys utförd av Patrik Hallberg utifrån höjddata kan bl.a. ett antal möjliga odlingsytor i form av åkerparceller ses, öster om gravhögen nära den nuvarande vägen. Det enklaste sättet att redovisa resultaten från fjärranalysen är genom att visa dem grafiskt i form av kartor vilka kommenteras och förklaras i figurtexten. I kommentarerna vägs resultat från den arkeologiska utredningens inventerings och schaktningsdel in då dessa förklarar vad bilderna visar. Utan resultaten från inventering och schaktning är fjärranalysen svåranvänd, den står med andra ord inte för sig själva utan kan användas som en av många metoder när man skall förstå ett område. Figur 6: Översikt över hela utredningsområdet i skala 1:4000. På kartbilden framgår täktverksamheten norr och väster om området mycket tydligt. Figur 7: Norra delen av området. Överst i utredningsområdet ser man tydligt motocrossbanan. De platta delarna intill är om man väger in 1967 års ekonomkarta en gammal täkt. Sedan finns det tydliga vallar och dumphögar från tidigare täktverksamhet i området. Det är tydligt att i stort sett inga delar av områdets norra parti är opåverkade av tidigare grävaktiviteter. 10

11 Figur 8: Norra centrala delen av området. En mur löper genom hela kartutsnittet, den följer socken gränsen. Väster om den finns stora dumphögar från tidigare täktverksamhet. Det syns hur ytan sluttar ner åt nordost från en svag åsbildning eller ett krön. En antydan till fördjupning anas i utsnittets högra del. Figur 9: Södra centrala delen av området. Muren som skiljer socknarna från varandra är tydlig även i detta kartutsitt. Centralt i bilden syns gravhögen Övraby RAÄ 25, den är även markerad. I den östra delen av utsnittet syns parallella fåror vilka först tolkades som möjliga parcellspår men som snarare är spår efter skogsmaskiner. Den västra plana delen av undersökningsområdet (väster om muren) är genomgrävd och täcks med påförda massor. Fig 10: södra delen av området. I den övre delen av detta kartutsnitt syns en gammal vägsträckning som idag används som skogsväg. En större avvikande triangel utgörs av mycket tät ung granskog. Den var allt för tät för att vare sig inventeras eller schaktas. Som framgår av bilden gick det inte heller att få ut någon användbar laserdata för den delen av området. 11

12 Inventering I syfte att finna nya lämningar likväl som för att prioritera de grävande insatserna inventerades området. Förutsättningarna var inte optimala, sommarens grönska gjorde det hela svårinventerat. Utredningsytan utgörs av en nord- sydgående ås (ca m ö.h.) med brantare sluttning åt öster än åt väst. Tvärs över denna ås löper ett antal svaga ryggar där områdets gravhög ligger på den ena svaga ryggen. Utredningsytan är i sin södra del i det närmaste ogenomtränglig med tät granskog. Sikten på denna yta var minimal. Ytan kunde endast inspekteras från vägarna i ytterkanterna och denna del kan inte inventeras eller utredas på ett önskvärt sätt. Denna del avgränsas i norr av en liten arbetsväg med stort tidsdjup. Utredningsytans västra kant gränsar till ett redan befintligt grustag. Ytan är bevuxen med ställvis tät granskog. Höga vallar (uppemot tre meter) har ställvis lagts upp på undersökningsytans kant och inte heller denna del kan inventeras eller utredas på ett önskvärt sätt. Väster om dessa vallar finns luftledning i en ledningsgata. Utredningsytans norra del har skadats kraftigt genom befintlig grustäckt samt har kraftiga spår av motorfordon i terrängen. Undersökningsytans östra sida är de lägst liggande med tät sly och uppvuxen tallskog. Utredningsytans centrala del består huvudsakligen av tät björksly och knähögt gräs samt enstaka höga tallar. Gravhögen RAÄ nr 25:1, Övraby socken ligger centralt inom utredningsområdet. Högen är ungefär 15 meter i diameter och 1 meter hög och kraftigt skadad av äldre skogsbruk och hyggesplöjning med minst två fåror i nordsydlig riktning. Graven ligger på en svag förhöjning i nordnordöstlig riktning i kanten på vilken det kan ha tagits grus i mindre omfattning. En mur löper längs med hela utredningsområdet i nordsydlig riktning samt över gravhögens västra del. Muren fortsätter även utanför utredningsområdet och går längs med ägogränsen. På några ställen kan öppningar/genomgångar i muren skönjas bl.a. söder om gravhögen. På utredningsytans södra halva är denna mur på sina ställen snarare en terrassering med markytan omedelbart på västra sidan muren i nivå med murens överkant och omedelbart på östra sidan ca 70 cm lägre. 12

13 BJÖRKSLY BJÖRKSKOG ÄNG RAÄ 25:1 HÖG TALLSKOG TALL OCH GRANPLANTERING BJÖRKSLY TÄT GRANPLANTERING Fig 11: Karta som visar de olika vegetationstyperna inom området. Den sydliga täta granplanteringen var omöjlig att såväl inventera som schakta, där har med andra ord ingen arkeologi utförts. Skala 1: m

14 0 100 m Fig 12: Karta som visar markstörningar inom området. De brunmarkerade områdena kan klassas som antikvariskt förstörda. Skala 1:

15 Hålvägar, minst två, i sydsydostlig riktning finns på ytan alldeles söder om den närbelägna gården. Dessa skär ovan beskrivna mur och har möjligtvis öppningar där minst en av vägarna skär muren. I omedelbar närhet finns även odlingsrösen/ röjningsrösen och odlingsytor. Schaktning Schaktningsinsatserna, vilka syftade till att kontrollera om det finns lämningar vilka ej är synliga i ytan, prioriterades utifrån inventerings- och fjärranalysresultaten. Detta innebar att områden som sedan tidigare schaktats ur eller utsatts för täktverksamhet i utredningsområdets norra och västra delar inte utreddes med- 2OS2000 2OS3400 2OS3200 2OS3300 2OS2100 2OS1800 2OS1700 RAÄ 25:1 2OS1500 2OS3100 2OS2300 2OS2500 2OS2400 2OS1400 2OS3000 2OS500 2OS400 2OS m 2OS900 2OS700 2OS600 Fig 13: Plankarta med alla schakt samt nyfunna gravar markerade. Beskrivningar av de enskilda schakten finns i bilaga 1. Skala 1:

16 elst maskinschaktning. Inte heller det extremt täta ogallrade beståndet med unggranar i utredningsområdets södra del schaktades. Detta bestånd är så tätt att det inte var meningsfullt att ens på måfå genomkorsa det per fot, inte heller kunde laserdata utnyttjas för att skapa en höjdmodell då granarna stört mätningen så kraftigt att höjddatan är allt för spridd för att vara användbar. Själva schaktningsinsatserna planerades i nära samråd med grävmaskinisten Roland Karlsson. Detta innebar i praktiken att maskinisten inför utredningen besökte området och kom med synpunkter på maskinval. Själva schaktningsarbetet optimerades genom löpande diskussioner med maskinisten kring vad som var möjligt och vad som inte var möjligt att göra. Totalt togs tjugo sökschakt upp med en total längd om 1540 m. En del av dessa var korta, blott ett tiotal meter långa. Några var långa, det längsta bortåt 240 m långt. Listan över schakt finns som bilaga 1. Som framgår av schaktplanen koncentrerades schakten till de ytor som bedömdes möjliga att utreda. I FMIS kan man för stensättningen Övraby RAÄ 25 även läsa: Vid förstagångsinventeringen registrerades vidare: "Längs med stenmuren V om och intill denna ligger en stenpackning, 4-6 m br och m h av m st stenar". Också detta område är kraftigt omrört genom skogsplöjning och det är idag svårt att identifiera vad som avses. Har även RAÄ nr 59 i Holm sn. Kanske var det den stensättningen som påträffades ungefär 30 m söder om grav Övraby RAÄ 25, i just invid stenmuren. Den syntes nu som en stenhög ca 5 m diameter och 0,3 m hög. 50 m rakt öster om Övraby RAÄ 25 hittades i ett schakt på en åsrygg en större stenansamling som tolkas som en stensättning. Den var ca 8 m i diameter och 0,4 m hög. TOLKNINGSFÖRSLAG Utredningsområdet ger intryck av att vara en utpräglad utmark. Det finns i området redan spår och belägg för äldre täktverksamhet. De senaste århundradena har området varit beskogat men murar och hålvägar/fägator samt enstaka röjningsrösen skvallrar om att det varit betat och odlat vid något tillfälle. Kulturmiljö Halland bedömer dessa spår som allt för begränsade och recenta för att i detta sammanhang lyftas fram och förundersökas. Sedan tidigare är en gravhög, skadad av markbruk, känd. Den ligger i princip på sockengränsen vilket är intressant i sig. Genom utredningen har vi visat att graven sannolikt ingår i ett gravfält då ytterligare två förmodade stensättningar påträffats i dess närhet. Båda dessa nyfunna gravar påminner om beskrivningen av den tidigare undersökta Holm RAÄ 58. Kanske kan de, tillsammans med gravhögen Övraby 25, anses vara ett mindre bronsåldersgravfält. Erfarenheten visar dock att om man hittar tre så närliggande gravar från bronsåldern är det sannolikt att det finns fler emellan dem. Tolkningsmässigt bör man sannolikt blicka mot det närliggande och nyligen undersökta gravfältet Övraby RAÄ 87 som Riksan- 16

17 CROSSBANA Figur 14: Plankarta över hela utredningsområdet med olika företeelser markerade. På kartan finns såväl störningar som vegetation och resultat redovisade. MUR RÖJNINGSRÖSEN FYLLNADSHÖGAR GRUSTAG HÅL- VÄGAR REDAN TAGET I ANPRÅK AV GRUSTAG NY FORNLÄMNING STENSÄTTNING (II)? M U R RAÄ 25:1 NY FORNLÄMNING, STENSÄTTNING (I) FÖRESLAGET OMRÅDE FÖR EVENTUELLT FORTSATTA UNDER- SÖKNINGAR. INNE- HÅLLER DEN REDAN KÄNDA GRAVHÖGEN RAÄ 25:1 SAMT DEN VID UTREDNINGEN UPPTÄCKTA FÖRMO- DADE STENSÄTTNIN- GEN (I)OCH YTTER- LIGARE EN MÖJLIG MEN MINDRE STEN- SÄTTNING (II) UTJÄMNAD OCH FYLLT GRUSTAG TÄT PLANTERAD GRANSKOG OBS: OMRÅDET KUNDE EJ INVENTERAS ELLER UTREDAS VALLANLÄGGNING m 17

18 2OS2000 2OS3400 2OS3200 2OS3300 2OS2100 2OS1800 2OS1700 RAÄ 25:1 2OS1500 2OS3100 2OS2300 2OS2500 2OS2400 2OS1400 2OS3000 2OS500 2OS400 2OS1300 2OS900 2OS700 2OS m Figur 15: plankarta över del av utredningsområdet. På planen är det område som Kulturmiljö Halland förordar skall förundersökas markerat. Skala 1:

19 tikvarieämbetet undersökte härom året. Åtminstone ger gravfältet Övraby 87 en vink om vad som skulle kunna finnas på platsen då det sannolikt är samtida och ungefär lika stort. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Om det finns planer på att gå vidare med utvidgningen av täktverksamheten rekommenderar Kulturmiljö Halland att en arkeologisk förundersökning genomförs av det gravfält som Övraby RAÄ 25 efter utredningen visat sig utgöra. Förundersökningen syftar till att närmare definiera gravfältet och särskilt viktigt är i ett sådant skede att: Närmare avgränsa gravfältet. Få en bättre uppfattning om mängden gravmonument. Närmare tidfästa gravfältet, lämpligtvis genom delundersökning av en eller ett par av gravarna. Detta ger även information om gravskick och gravarnas inre bevarandeförhållanden. Närmare definiera gravfältets och de enskilda gravarnas bevarandestatus. Detta är relevant då skogsbruket gått hårt åt området, inte minst i form av markberedning. FMIS beskrivet gravhögen Övraby RAÄ 25 med orden: Högen är kraftigt skadad i ytan genom skogsplöjning inför plantering. I de ca 0.5 m br plöjningsrännorna, som löper tvärs över högen i S-N riktning, syns på flera ställen stenar, m st. Detta gör att upplevelsevärdet kan befaras vara lågt medan kunskapsvärdet fortfarande är högt. Eventuellt är bevarandestatusen så dålig att det är bättre att undersöka gravarna och därigenom fånga upp informationen från dem än att återställa och bevara dem i en ny miljö präglad av en utökad täkt. Att utreda detta är en sak för en eventuell kommande förundersökning. 19

20 REFERENSER Björkman, Leif Vegetationsutveckling och markanvändning vid Käringsjön i Halland från neolitikum till medeltid. I: Carlie Anne (red): Järnålderns rituella platser. Utskrift nr 9. Kulturmiljö Halland Carlie, Lennart Arkeologisk förundersökning, Holm 2:28, Holms socken, Halland. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Uppdragsverksamheten. Carlie, Lennart Arkeologisk undersökning. Holm 2:28, Slangemöllan 1:17. Holms socken, Halland. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Uppdragsverksamheten. Ängeby, Gisela Smedens skepp, kulthuset och om andra gravar på Övraby 87. Hälften räv hälften smålänning. En göing i halländsk arkeologisk tjänst under fyra decennier. Vänskrift till Lennart Carlie. Kulturmiljö Halland TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER l ä n s s t y r e l s e n s dnr: eg et dn r: u p p d r ag s g i va r e: NCC Roads AB ut fö ra nd eti d: p e r s o n a l: Arkeologer: Anna Aulin, Patrik Hallberg, Leif Häggström. Grävmaskinist: Roland Karlsson. h ö j d s y s t e m: RH 2000 ko o r d i n at s y s t e m: SWEREF 99 TM u n d e r s ö k t yta: 1540 m schakt, dvs ca 2300 m 2 d o k u m e n tat i o n: bi ld dok um entat io n: d at e r i n g: Samtliga schakt och anläggningar är inmätta digitalt inom ramen för Intrasis Version 2.0. Allt arkivmaterial förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv, Halmstad. Endast arbetsbilder. Inga illustrationsbilder har sparats. Bronsålder järnålder (efterreformatorisk tid) 20

21 Bilaga Schaktbeskrivning Se figur 13 för lokalisering av schakten. Schakt 1 O400 N-S riktning, ca 1,50 brett (enkel skopbredd) och ca 60m långt. Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 2 O500 N-S riktning, ca 1,50 brett (enkel skopbredd) och ca 65m långt. Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter. Gles ansamling av ca fotbollstora stenar i schaktets södra del, murrest? Inga fynd inga anläggningar Schakt 3 O600 N-S riktning, ca 1,50 brett (enkel skopbredd) och ca 65m långt. Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter. Sandigt i norr, mer sten i schaktets södra delar. Inga fynd inga anläggningar. 21

22 Schakt 4 O700 N-S riktning, ca 1,50 brett (enkel skopbredd) och ca173m långt. Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor. Ängsmark i norr ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter. På den nordsydliga höjdryggens topp. Ett flertal stenigare svaga tvärgående (Ö-V) åsar med sandigare partier däremellan cm matjord under torven (förnan i de skogliga delarna av schakten). Sandig silt med sten i varierad storlek. Inga fynd. Möjlig grav/stensättning i Schaktets norra del ca 8 m i diameter och 0,4 m hög ca 50m rakt öster om den redan kända RAÄ 25:1. Schakt 5 O900 N-S riktning, ca 83m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Tät björk och gransly, stubbar, rotvältor. Ett flertal stenigare svaga tvärgående (Ö-V) åsar/områden med sandigare däremellan. Svårschaktat pga sten. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Inga fynd, inga anläggningar. Schakt 6 O1300 V-Ö riktning, ca 37m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Sträcker sig över muren (A800, A2600). V om muren planterad tallskog på de påförda massorna från grustaget. Ö om muren björkskog/granskog. Hyggesplöjt i N-S riktning på båda sidor om muren. Björkskog och gransly, stubbar, rotvältor. V om muren ca 1, 30m påförda sand och jordmassor ända fram mot muren. Ö om muren cm matjord under förnan, ej på verkat av grustagets verksamhet. Sandig silt med sten i varierad storlek, stenigare åt Ö. Inga fynd, inga anläggningar (förutom muren). 22

23 Schakt 7 O1400 V-Ö riktning, ca 14m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Hyggesplöjt i N-S riktning. Björkskog och gransly, stubbar, rotvältor cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek, stenigare åt Ö. Inga fynd, inga anläggningar. Schakt 8 O1500 V-Ö riktning, ca 15m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Ängsmark. Hyggesplöjt i N-S riktning. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter cm matjord under torven. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. Inga fynd. Möjlig grav/stensättning i Schaktets norra del ca 8 m i diameter och 0,4 m hög ca 50m rakt öster om den redan kända RAÄ 25:1 Schakt 9 O1700 S-N riktning, ca 54m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Hög Tallskog, gran och björksly. Ställvis humösa mörkfärgningar i alven efter rötter cm matjord under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 10 O1800 S-N till NÖ-SV riktning, ca 18m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Högsta punkten på utredningsytan. Hög Tallskog, gran och björksly. Ställvis humösa mörkfärgningar efter tallrötter cm matjord under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. Ytlig och gles sten i schaktets norra ände. Inga fynd inga anläggningar. 23

24 Schakt 11 O2000 N-S riktning, ca 236m och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björksly. Ställvis humösa mörkfärgningar efter rötter cm matjord under förnan. Tunn matjord i norr med ytlig sten (grus taget?) tillrört (stormskador?). Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. Ytlig och gles sten i schaktets norra ände, omväxlande partier med huvuddelen sant och anda partier mer grusigt och stenigt. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 12 OS 2100 NV-SO riktning, ca14 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björkskog. Ställvis humösa mörkfärgningar efter rötter cm matjord under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. sandigare i V. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 13 O2300 N-S riktning, ca 40 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Planterad tallskog. Hyggesplöjt. Påförda massor/jord. Ställvis humösa mörkfärgningar efter rötter cm matjord, delvis påfört under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek, Endel stor sten cm i diam. Inga fynd Tre möjliga men mycket grunda stolphål (endast två cm vardera ), kan vara stenlyft 24

25 Schakt 14 O2400 V-Ö riktning, ca 13 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Ansluter till schakt 13 vid förmodade stolphål, här kom dock inga stolphål. Tippar ner i V pga grustaget. Planterad tallskog. Hyggesplöjt. Påförda massor/jord cm matjord, påfört, under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek. Inga fynd inga anläggningar. Schakt15 O2500 N-S riktning, ca 6m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Planterad tallskog. Påförda massor/sand cm sand + lite matjord, mestadels påfört, under förnan. Sandig silt med mycket sten i varierad storlek,. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 16 O3000 V-Ö riktning, 24 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 17 O3100 V-Ö riktning, 37 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor. Sluttar mot Ö och vägen som löper där cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Inga fynd inga anläggningar. 25

26 Schakt 18 O3200 V-Ö riktning, 12 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor. Sluttar brant mot Ö, vägen cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Mycket rötter och mörkfärgningar i alven efter äldre rötter. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 19 O3300 V-Ö riktning, 19 m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor. Sluttar brant mot Ö och vägen som löper där cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek. Mycket rötter och mörkfärgningar i alven efter dessa. Gles ansamling av ca fotbollstora stenar i schaktets södra del, murrest? möjligtvis en odlingsyta Ö om denna. Inga fynd inga anläggningar. Schakt 20 O3400 V-Ö riktning, 15m långt och ca 1,50 brett (enkel skopbredd). Björk och gransly, höga tallar, stubbar, rotvältor. Sluttar brant mot Ö, vägen cm matjord under förnan. Sandig silt med sten i varierad storlek, stora markfasta stenar. Mycket rötter och mörkfärgningar i alven efter dessa. Inga fynd inga anläggningar. 26

27

28 Postadress: Bastionsgatan Halmstad Tel: E-post: kansli@kulturmiljohalland.se Hemsida: